Förklaring av RÅ 1989 ref. 57 - Traktormålet

2021-01-19 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej! Skulle du kunna förklara rättsfallet Rå 1989 ref. 57?Jag undrar om hur domstolen har kommit fram till att Sven ska beskattas för förmånen och vad är det som är viktig med den här fallet?Tack på förhand
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bakgrund och frågorna i måletI RÅ 1989 ref. 57 hade en arbetsgivare sålt en traktor till en anställds hustru. Priset som hustrun betalade understeg traktorns marknadsvärde. HFD ansåg att rättsläget behövde klargöras angående vad som gäller om en arbetsgivare till en anställds make överlåter egendom till ett pris som understiger marknadsvärdet. Frågan var om den anställde skulle förmånsbeskattas för mellanskillnaden (alltså skillnaden mellan den erlagda köpeskillingen och traktorns marknadsvärde) i inkomstslaget tjänst. En annan fråga i målet var hur marknadsvärdet skulle avgöras för en begagnad traktor.HFD:s argumentationHFD konstaterade att enligt 32 § kommunalskattelagen och praxis ska förvärv till underpris räknas som en sådan förmån som ska beskattas i inkomstslaget tjänst hos den anställde. Av detta följer att om en traktor säljs från en arbetsgivare till ett pris under marknadsvärdet till en anställds make så ska den anställde regelmässigt beskattas för mellanskillnaden mellan den erlagda köpeskillingen och marknadsvärdet. Detta förutsatte att det inte fanns några tillämpliga undantag på situationen, som exempelvis att avtalet var affärsmässigt betingat. Det förelåg dock inga undantag i detta fall. Angående hur traktorn skulle marknadsvärderas ansåg domstolen att det är svårt att säkert marknadsvärdera begagnade varor. På grund av rättssäkerhetsskäl bör dessa svårigheter beaktas tillgodo för den skattskyldige vid värdering. HFD fastställde marknadsvärdet till 30 000 kr. Vad är det viktiga med rättsfallet?Enligt rättsfallet föreligger en presumtion att om en arbetsgivare ger en förmån till en anställds närstående så ska den anställda beskattas för den förmånen. Detta beror på att man regelmässigt kan anta att det var den anställdes arbetsprestation som var den avgörande orsaken till att en närstående fick en förmån av arbetsgivaren. Man kan då också presumera att den anställde kommer kunna ta del av förmånen eftersom den ges till en närstående (exempelvis make eller barn). Eftersom förmånen är ett resultat av den anställdes arbetsinsats så ska arbetstagaren beskattas i inkomstslaget tjänst. Man ska inte kunna undgå inkomstbeskattning genom att destinera förmåner från sin arbetsgivare till en närstående. Det finns dock omständigheter som kan leda till att presumtionen bryts, exempelvis om det handlar om rent affärsmässiga förbindelser mellan en närstående och arbetsgivaren. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att främja prostitution?

2021-01-18 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag undrar om person A gör sig skyldig till något brott och isåfall vilket. Person A har fixat/förmedlat sexuella kontakter till person B som lider av en intellektuell funktionsnedsättning. Person B påstår sig haft sex med kontakterna och ångrat sig. Med tanke på att de med intellektuell funktionsnedsättning inte kan anses kunna samtycka till sex så undrar jag om person A gör något olagligt även fast person A inte haft sex med person B utan bara fixat kontakter
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt 6 kap. 12 § brottsbalken döms den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en annan person har sexuella förbindelser mot ersättning, för koppleri till fängelse i högst fyra år. Psykisk påverkan som inte är obetydlig kan innebära ett främjande, exempelvis att man uppmuntrar en person till att ha sexuella förbindelser mot ersättning. Det kan räcka med att man exempelvis genom sitt agerande underlättar för en person att sälja sex. Enligt frågan har A fixat sexuella kontakter åt B, vilket borde göra att kravet på "främjande" är uppfyllt. Alltså kan A ha begått brottet koppleri, även fast A inte själv har sex med B mot ersättning. Dessutom kan det anses vara ett fall av grovt koppleri eftersom det eventuellt är ett hänsynslöst utnyttjande av annan då A har utnyttjat B som har en intellektuell funktionsnedsättning. Jag vill påpeka att en person som har intellektuell funktionsnedsättning kan samtycka till sex. Gränsen för våldtäkt går vid om deltagandet kan anses frivilligt eller ej, vilket får bedömas utifrån omständigheterna i varje enskild situation (se 6 kap. 1 § brottsbalken). En person med en intellektuell funktionsnedsättning kan alltså delta frivilligt vid sex. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag gå tillväga om jag blir utsatt för hot?

2021-01-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en fråga. Jag har dragit på mig en privatskuld till en kollega från ett gammalt jobb. Det var i början en del verbala hot, men i sms och annan kontakt håller personen sig väldigt klinisk och vaksam. Jag har, av olika anledningar ej möjlighet att betala tillbaka skulden på ett tag framöver, detta har jag försökt förmedla till personen men hen vägrar att "släppa" mig. Jag har sagt att om personen vill gå genom kronofogden är det okej för mig, då jag redan har en del ärenden där. Detta är ej någon personen vill utan hen fortsätter höra av sig, ringa, sms osv. Jag vågar inte säga rakt ut att "jag kan inte betala dig på ett tag" utan jag skjuter upp det till "nästa månad" osv. Då jag är väldigt orolig för vad som händer om jag säger det till hen. Personen i fråga rör sig inte i dom finaste kretsarna och ja, jag är orolig som sagt. Min fråga är, vad kan jag göra? Rör dig sig om att anmäla ofredande, och på så sätt få personen att sluta terrorisera mig med samtal, hot och sms? Eller besöksförbud? Tack på förhand, alla tips uppskattas.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i frågan kan din före detta kollega eventuellt ha begått flera olika straffbara gärningar. De brotten som skulle kunna vara relevanta för situationen som beskrivs är olaga hot (4 kap. 5 § Brottsbalken [BrB]), ofredande (4 kap. 7 § BrB) och olaga förföljelse (4 kap. 4 b § BrB). Nedanför kommer jag kortfattat beskriva vad de olika bestämmelserna innebär och hur de förhåller sig till omständigheterna i frågan. I slutet av svaret finns information om hur du kan gå tillväga om du har blivit utsatt för ett brott. Olaga hotDen som hotar någon annan med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Det ställs alltså krav på att det handlar om ett hot om just en brottslig gärning. Exempelvis kan det handla om hot om misshandel (3 kap. 5 § BrB) eller hot om mord (3 kap. 1 § BrB). Även hot om en brottslig gärning som innebär angrepp på den hotades frihet och frid omfattas (se de olika brotten i 4 kap. BrB). Här avses främst allvarligare brott enligt 4 kap. BrB, som exempelvis olaga frihetsberövande och grovt hemfridsbrott. Brott som anses vara mindre allvarliga, exempelvis ett hot om ringa misshandel, omfattas inte av bestämmelsen. I frågan framkommer det att kollegan har hotat dig och är väldigt "klinisk och vaksam". Då jag inte vet vad exakt vad hoten innehåller är det svårt för mig att avgöra om det just handlar om ett sådant hot som krävs enligt bestämmelsen.OfredandeÄven om din före detta kollegas hotfulla meddelanden till dig inte anses utgöra olaga hot så kan hens handlande vara straffbart enligt 4 kap. 7 § BrB. Enligt bestämmelsen ska den som som utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande dömas, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, till ofredande. Att din före detta kollega kontaktar dig upprepade gånger och agerar hotfullt borde kunna anses vara straffbart enligt denna bestämmelse. Olaga förföljelse Den som förföljer en person genom brottsliga gärningar som utgör olaga hot enligt 4 kap. 4 § BrB döms, om gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personen integritet, för olaga förföljelse till fängelse i högst fyra år (4 kap. 4 b § BrB). Samma gäller om de upprepade brottsliga gärningarna utgör ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB. Bestämmelsen tar alltså sikte på om någon utsätts för brottsliga gärningar från samma person flera gånger. Eftersom personen i din fråga har kontaktat dig upprepade gånger kan hen ha gjort sig skyldig till detta brott, förutsatt att hen har begått en brottslig gärning upprepade gånger gentemot dig. Dessutom ställs ytterligare krav på att gärningen har utgjort ett led i en upprepad kränkning av offrets integritet. Hur du kan gå tillvägaEftersom du eventuellt kan ha blivit utsatt för ett brott rekommenderar jag att du gör en polisanmälan. Det är viktigt att du sparar all information om hotet eftersom det kan användas som bevismaterial. För att veta mer om hur du gör en polisanmälan så kan du klicka här. Brottsofferguiden erbjuder också stöd och råd till den som blivit utsatt för brott, se här.Om du blir hotad och trakasserad av en person kan du upprätta en ansökan om kontaktförbud hos polisen eller åklagarmyndigheten. För mer information om ansökan klicka här. Jag önskar dig lycka till och hoppas att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Är det lagligt att ta bilder på andra inomhus?

2021-01-01 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |I samband med en en större middag i min bostad tog jag en del bilder av gästerna. Jag fotade några gäster som pratade i soffan utan att fråga om deras samtycke och utan att de såg att jag fotograferade. Jag undrar nu om jag egentligen gjorde mig skyldig till kränkande fotografering? De visste ju inte om att jag tog bilderna och jag hade inte frågat om deras samtycke.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som olovligen med ett teknisk hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år (4 kap. 6 a § första stycket Brottsbalken [BrB]). Men om gärningen är försvarlig med hänsyn till syftet och övriga omständigheter ska man inte dömas till ansvar (4 kap. 6 a § andra stycket BrB). Nedanför kommer de olika kraven i paragrafen förklaras och tillämpas på situationen som beskrivs i frågan.Teknisk hjälpmedel kan vara exempelvis en traditionell kamera eller en mobiltelefon. En "bild" kan vara en video eller stillbilder. För att dömas till ansvar krävs det att man tar bilder av människor som befinner sig på en av de i paragrafen angivna platserna. I ditt fall har du tagit bilder på några gäster inomhus i en bostad, vilket är en sådan plats som omfattas av paragrafen.Olovligen innebär att det inte ska föreligga ett samtycke till att bilderna tas. I ditt fall saknas det samtycke. Alltså har bilderna tagits olovligen. Det finns också ett krav på att bildupptagningen sker i hemlighet. I hemlighet betyder att den fotograferade/filmade personen inte är medveten om att bildupptagningen sker. Det räcker med att den fotograferade inte är uppmärksam eller saknar vetskap om att bildupptagningen sker och att gärningsmannen utnyttjar det förhållandet (se rättsfallet NJA 2018 s. 844). Du skriver att gästerna inte såg att de blev fotograferade, vilket borde innebära att kravet på "hemlighet" är uppfyllt. Enligt andra stycket i 4 kap. 6 a § BrB kan man undantas får straffrättslig ansvar om bildupptagningen är försvarlig. Här ska den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotografering vägas mot fotograferingens syfte och rätten till yttrande- och informationsfrihet. En helhetsbedömning ska göras i varje enskilt fall. Omständigheter som kan föranleda att bildupptagningen anses vara försvarlig är exempelvis om fotograferingen sker som ett led i nyhetsförmedling eller i något annat sammanhang av samhälleligt intresse eller om fotograferingen sker för att dokumentera bevisning av ett brott. Fotografering som är harmlös med hänsyn till syftet och övriga omständigheter kan också anses vara försvarlig. Samma gäller fotografering som är en del av ett vetenskapligt arbete eller har en konstnärlig karaktär. Men eftersom den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotograferingen alltid ska beaktas kan en person dömas till ansvar även om en av dessa eller flera av omständigheterna föreligger (se prop. 2012/13:69). Sammanfattningsvis kan du ha begått brottet kränkande fotografering enligt första stycket i bestämmelsen då alla kraven verkar vara uppfyllda. Eftersom jag inte vet syftet med bildupptagningen eller omständigheterna som förelåg vid tillfället är det svårt för mig att göra en försvarlighetsbedömning enligt andra stycket. Förhoppningsvis kan informationen i mitt svar hjälpa dig att göra en sådan bedömning själv. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en god fortsättning på det nya året! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Umgängesrätt vid ensam vårdnad

2021-01-19 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej!Jag har en dotter på 6 år som jag just nu inte träffar alls. Mitt ex har ensam vårdnad av henne. Finns det några möjligheter att få träffa henne? Hon har en lättare utvecklingsstörning. Går på särskola och har även ett korttidsboende.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!UmgängesrättenEtt barn har rätt till umgänge med den föräldrar hen inte bor tillsammans med. Dessutom har den vårdnadshavare som barnet bor med en skyldighet att lämna de upplysningar som krävs för att främja umgänget, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 15 § FB). Särskilda skäl kan vara att det finns skälig anledning att tro att barnet kommer att fara illa. Vårdnadshavare har alltså en skyldighet att se till att barnets behov av umgänge med båda föräldrar tillgodoses. Någon umgängesrätt tillkommer dock inte föräldrar och ett barn har ingen plikt att träffa en förälder om hen inte vill det (se 6 kap. 15 § FB och 6 kap. 2 a § FB). Däremot ställs det krav på föräldern som barnet bor med att motivera barnet till att umgås med den andra föräldern. Vad du kan göra nuFör det första kan du kontakta din före detta partner och meddela att du vill upprätta ett avtal angående umgänge med er dotter. Ni kan också avtala om vårdnad och boende. Detta avtal ska vara skriftligt och måste bli godkänt av socialnämnden (6 kap. 15 a § FB). Om ni har svårt att komma överens kan socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört hjälpa er att träffa avtal om umgänge, vårdnad och boende. Ni kan dessutom få hjälp av kommunen i form av samarbetssamtal för att nå enighet i dessa frågor (6 kap. 18 § FB). Om ni inte kommer överens kan du kan du ansöka om stämning hos tingsrätten i fråga om umgänge (6 kap. 15 § FB). Du har också talerätt i frågor om vårdnad och boende. Du kan läsa mer om hur du väcker talan här. Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa tar domstolen särskild hänsyn till bland annat barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken att ett barn far illa beaktas också i bedömningen om vad som är barnets bästa (6 kap. 2 a § FB). Jag önskar dig lycka till och hoppas att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du är i behov av fortsatt vägledning så kan du också kontakta Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka).Med vänliga hälsningar,

Corona och ettårsregeln

2021-01-18 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej,Jag är anställd på ett privat företag och vill tillämpa 1års-regeln för inkomståret 2020 med tanke på att jag jobbar utomlands. Osäkerheten jag har är att jag har varit hemma mer än 72dagar om man räknar med tiden som jag har suttit i karantän. Hade det inte varit för corona så hade jag istället varit i landet där jag jobbar den tiden tiden som jag satt i karantän. Med tanke på detta så anser jag att jag kan tillämpa säkerhetsventilen med tanke på att det inte är något som jag kan påverka utan det har varit ett krav från jobbet samt landet jag jobbar i. En oförutsedd händelse helt enkelt. Vad tycker/tror ni om mitt tänk? Fick bekräftat muntligt från skatteverket att jag tänker rätt, men vill även ha er tolkning.Tack!
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar säkerhetsventilen (se 3 kap. 13 § inkomstskattelagen) på samma sätt som du. Denna tolkning stämmer dessutom överens med informationen på skatteverkets hemsida angående utlandsarbete och corona, se här. Säkerhetsventilen ställer upp tre krav. För det första måste du vid anställningens början ha haft goda grunder att anta att kraven för skattefrihet skulle bli uppfyllda. För det andra ska avbrottet i utlandsvistelsen bero på ett ändrat förhållande som du inte själv kan påverka (enligt skatteverket räknas corona som ett sådant ändrat förhållande). För det tredje ska det vara uppenbart oskäligt att inkomsten beskattas i Sverige, vilket borde vara uppfyllt i ditt fall. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen till att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Har man rätt till studiestöd om man inte är svensk medborgare?

2021-01-06 i CSN
FRÅGA |Hej! Har jag rätt till CSN bidrag om jag ska börja plugga på universitet i Sverige som EU medborgare (21 år gammal)? Jag har även släkt i Sverige men inte föräldrar (vi tre är bara EU medborgare). Tack!
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du är medborgare i ett EU-land och studerar på ett svensk universitet kan du har rätt till studiestöd (bidrag och lån) från CSN förutsatt att vissa krav är uppfyllda. Vem som kan få studiestöd regleras i tredje kapitlet i studiestödslagen. Nedanför kommer de olika kraven kortfattat att förklaras. För att få studiestöd räcker det med att du fyller upp ett av kraven. Listan är inte uttömmande utan jag har har sammanställt några punkter som eventuellt kan vara relevanta för din situation.-Om du är anhörig till en person som arbetar eller driver företag i Sverige kan du har rätt till studiestöd. Anhörig innebär att du ska vara partner, barn eller styvbarn (barn är under 21 år) till en medborgare i EU. Om du är över 21 år kan du ändå anses vara ett barn om du är ekonomisk beroende av en förälder som arbetar i Sverige.-Om du är varaktig bosatt i Sverige kan du få rätt till studiestöd. Migrationsverket ska då ha gett dig status som varaktig bosatt.-Om du har ett permanent uppehållstillstånd eller permanent uppehållsrätt kan du ha rätt till studiestöd. Du kan läsa mer om hur man får detta på migrationsverkets hemsida om du klickar här. Om man har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har man oftast inte rätt till studiestöd.-Du kan få studiestöd om du har en särskild koppling till Sverige. Detta brukar kallas för att man har en varaktig anknytning. Du har varaktig anknytning till Sverige om du har arbetat i åtminstone två år i Sverige, om du är gift eller har sambo i Sverige sedan minst två år tillbaka eller om du var under 20 år när du flyttade till Sverige och någon av dina föräldrar bor och arbetar här. Det krävs dessutom att du har uppehållsrätt och bor i Sverige. Om du bor i Sverige har du oftast också uppehållsrätt.-Om du har arbetat i mindre än två år i Sverige kan du ha rätt till studiestöd om du arbetar eller har ett eget företag i Sverige och fortsätter arbeta under studierna. Det krävs att du arbetar ungefär minst 10 timmar i veckan och att arbetet varar minst 10 veckor. Du måste också få lön eller annan ersättning av arbetet. Om du slutar arbeta kan du ha kvar din rätt till studiestöd om särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl är exempelvis om du är förhindrad att arbeta på grund av sjukdom/skada eller om du vidareutbildar dig inom ditt yrkesområde och utbildningen har samband med ditt arbete i Sverige.-Rätt till studiestöd kan föreligga om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl föreligger om du har barn med en svensk medborgare som du bor tillsammans med i Sverige. Du ska vara gift eller sambo med den svenska medborgaren. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Vad innebär inhägnat område?

2020-12-22 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, jag har tänkt att öva på parkering av bil med en vän som inte är min handledare och undrade om området vi tänkt köra på anses vara ett inhägnat område. Det är ett grusområde med en parkering och är utanför lagret där jag jobbar. Hela området är omringat av ett högt stängsel och det finns en port som öppnas av personal med ett passerkort. Porten hålls öppen ibland för att personal lättare ska gå igenom. Anses detta område vara inhägnat även om porten ibland är öppen?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln är att man måste ha körkort för att köra bil (2 kap. 1 § körkortslagen). Men detta krav på körkort gäller inte vid färd med fordon inom ett inhägnat järnvägs-,fabriks- eller tävlingsområde eller annat liknande inhägnat område (2 kap. 10 § körkortslagen). Ordet "inhägnat" är inte exakt definierat och det finns relativt lite vägledande rättsfall på området. Det kan konstateras att i de rättsfall som finns har domstolarna ställt upp höga krav. För det första måste området vara helt avskilt från allmän trafik. För det andra ska området vara fullständigt inhägnat (se exempelvis NJA 1961 B 38 och Svea hovrätts dom 2007-05-04 i mål nr B 2864-07). Området som du beskriver verkar fylla upp kraven på att vara fullständigt inhägnat eftersom det är omringat av ett högt stängsel. Det som kan bli problematiskt är att porten ibland öppnas för personal vilket innebär att området eventuellt inte uppfyller kravet på att vara avskilt från allmän trafik (trafik kan även vara gångtrafikanter). Dock krävs det passerkort för att komma igenom porten, vilket kan tala för att det ändå är avskilt från allmänheten. Det är svårt för mig att göra en bedömning eftersom rättsläget delvis är oklart och jag vet heller inte exakt hur området ser ut. Eftersom du skriver att det är en parkering och att de finns en port där personal ibland kommer in skulle jag rekommendera att du hittar ett annat stället att övningsköra på, för att vara på den säkra sidan. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,