Är det okej att någon annan använder ens instagrambilder och vad kan man göra åt det?

2021-01-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Vi har en hund som vi tagit bilder på och lagt ut på Instagram. Uppfödaren har utan lov använt sig utav våra egna privata bilder i sina nya annonser på nya kullar för att sälja in dom. Vi känner att detta är väldigt olustigt att våran hund, "bebis" och familjemedlem ligger ute på nätet för att någon annan skall tjäna pengar på detta. Är detta ens okey och hur kan vi gå vidare med detta. I runda slängar har hon tjänat hundratusentals kronor med hjälp av våra bilder. Tack.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar nedan kommer jag utgå från att ni permanent bor i Sverige. Den lag som är aktuell för att besvara din fråga är upphovsrättslagen (URL). Upphovsrätt eller särskild fotorättApplikationen Instagram är US-amerikansk, men eftersom du bor i Sverige gäller den svenska upphovsrättslagen (8 kap 60 § URL). Alla bilder som tas är antingen skyddade av upphovsrätt (1 kap 1 § femte punkten URL) eller av en särskild fotorätt (5 kap 49a § URL). Det som avgör om du har upphovsrätten till dina bilder, eller om du har särskild fotorätt till dina bilder, är beroende av om bilderna har verkshöjd. Det kan vara svårt för dig att veta om bilderna har verkshöjd eller inte. För att avgöra om bilderna har verkshöjd kan man använda sig av ett hjälpmedel som kallas för dubbelskapandekriteriet. Dubbelskapandekriteriet innebär att om det är en väldigt liten risk att någon annan, helt oberoende av dig, tar ett likadant foto så har fotot verkshöjd. Det skulle innebära att du har upphovsrätt till bilden. I slutändan är det dock upp till en domstol att avgöra. Om du har upphovsrätt till bilderna så innebär det bland annat att du har ensamrätt till bilderna, som betyder att det bara är du som får använda dem (1 kap 2 § URL). Om du samtycker till att någon använder dina bilder betyder det att den personen har tillåtelse att använda dina bilder. Du skriver att du inte har givit samtycke till uppfödaren att använda bilderna. Då kan det vara så att uppfödaren har gjort intrång i din upphovsrätt. I så fall kan uppfödaren dömas till böter eller fängelse (7 kap 53 § URL). Du kan också ha rätt till ersättning från uppfödaren (7 kap 54 § URL). Hur mycket ersättning du har rätt till kan variera, men det beror på om du haft omkostnader på grund av att uppfödaren använde dina bilder utan tillstånd. Dessutom kan du gå till domstol och begära att uppfödaren ska förbjudas att fortsätta använda dina bilder. Om uppfödaren ändå fortsätter att använda dina bilder efter förbudet ska uppfödaren betala en kostnad till dig (7 kap 53 b § första stycket). Om det däremot finns en risk att någon kan ta likadana bilder som dig, har dina bilder inte verkshöjd och du har inte upphovsrätt till bilderna. Då har du istället en särskild fotorätt, som betyder att du har ensamrätt till att skapa exemplar av bilderna och sprida dem (5 kap 49a § URL). Ett sådant skydd varar i 50 år från det att bilden togs (49a § tredje stycket URL). Annars gäller samma saker för fotorätten som för upphovsrätten.Instagram får använda och sprida dina bilderDock vill jag uppmärksamma dig på att Instagram har en viss typ av licens som du gick med på när du godkände Instagrams användarvillkor. Användarvillkoren innebär bland annat att Instagram har en icke-exklusiv licens till att få använda dina bilder. En licens är ett samtycke och ett undantag från ensamrätten. Det innebär att du fortfarande äger bilderna, men att Instagram får använda dem. Att licensen är icke-exklusiv innebär att Instagram i sin tur får licensiera ut dina bilder till andra företag eller personer, utan att behöva meddela dig eller ge dig ersättning.Det kan alltså vara så att Instagram har givit en licens till uppfödaren att använda dina bilder. Då är användandet lagligt och det är inget du kan göra åt det. Men det kan också vara så att uppfödaren har använt dina bilder utan att ha fått licens av Instagram, och då är det olagligt. Vad du kan göra nuMin första rekommendation till dig är att ta kontakt med Instagram och anmäla uppfödarens användning av dina bilder. Du kan även läsa på lite om själva processen. Jag tycker dessutom att du ska kontakta uppfödaren och be personen att ta bort dina bilder och sluta använda dem, eftersom det kan vara ett brott mot din upphovsrätt.Om du inte känner dig nöjd efter kontakten med Instagram och uppfödaren kan det bli aktuella att lämna in en stämningsansökan till Patent- och Marknadsdomstolen. I så fall råder jag dig att kontakta Lawline på info@lawline.se för mer juridisk hjälp. Hoppas att du fått hjälp med din fråga! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma. Med vänlig hälsning,

Var hittar jag stöd i lagen för att en arbetsgivare kan tvinga arbetstagare att ta ut semester?

2020-12-21 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej!Var hittar jag stöd i lagen där vi som arbetsgivare kan tvinga arbetstagare att ta ut minst 20 dagar semester som är betalda? Vi har en anställd som vägrar ta ut semester och jag vill vara saklig med lyckas inte hitta en paragraf som stödjer detta.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att kunna besvara din fråga kommer jag använda mig av semesterlagen. Semesterlagen är skyddslagstiftning Semesterlagen är en skyddslagstiftning för arbetstagare och säger att man som arbetstagare har rätt till 25 dagar semester per år (4 § semesterlagen). Semesterlagen är tvingande till de anställdas fördel, vilket innebär att du och de anställda inte kan komma överens om något som är sämre för de anställda än vad lagen säger. Dock kan man genom kollektivavtal komma överens om annat än vad lagen säger, och då gäller det istället (2 § semesterlagen). Det framgår inte av din fråga om ni har ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Om ni har det kan andra regler än de som står i semesterlagen gälla. Därför rekommenderar jag dig att titta i kollektivavtalet om ni har ett sådant (2 a § semesterlagen). Arbetsgivaren kan bestämma när anställda ska ha semesterDu har helt rätt i att du som arbetsgivare kan bestämma när de anställda ska ha semester. Detta förutsätter dock att det inte går att komma överens på annat sätt, och att inget annat har avtalats (11 § semesterlagen). Du som arbetsgivare bär ansvaret för att de anställda tar ut de semesterdagar som de har rätt till. Däremot ska semestern läggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod på minst fyra veckor under månaderna juni-augusti (12 § semesterlagen). Därför kan du som arbetsgivare endast beordra dina anställda att ta ut semester under sommarmånaderna. Även detta gäller om inget annat har avtalats. Semestern får undantagsvis läggas en annan tid på året, men bara om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara till exempel att man måste lägga semestern en annan tid på året på grund av samhällsviktiga intressen, säkerhetsskäl eller att verksamheten är säsongsbunden. Det framgår inte av omständigheterna om det föreligger särskilda skäl i ditt fall, därför kan jag inte svara på om du får lägga semestern under en annan tid på året. Om det inte föreligger särskilda skäl ska semestern läggas under sommarmånaderna. Det kan dessutom vara bra att veta att om ni har kollektivavtal måste ni förhandla med facket innan ni bestämmer när huvudsemestern ska förläggas (10 § semesterlagen). LagstödDe anställda har alltså rätt till fyra veckor semester under sommarmånaderna, det vill säga 20 dagar. Du kan beordra dina anställda att ta ut fyra veckor semester under denna period. Lagstödet för detta finns alltså i 11 § och 12 § semesterlagen. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Ska man skatta på ett förskott på arv?

2020-12-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Förtida uttag av arv - Skatteaspekt?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om man ska skatta på ett förskott på arv. Först kommer jag att förklara vad förskott på arv är för något, och därefter kommer jag att gå in på skatteaspekten. För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av Ärvdabalken (ÄB). Förskott på arvDet som arvlåtaren ger till sina barn under sin livstid ska räknas bort som barnets förskott på arv efter arvlåtaren (6 kap 1 § första stycket ÄB). Den här bestämmelsen bygger på tanken att en arvlåtare, alltså den som gått bort, ska behandla sina barn lika. Därför anses det som en förälder givit till ett barn under sin livstid som ett förskott på arv. För att förtydliga vad ett förskott på arv är kommer här ett exempel: Låt säga att en förälder under sin livstid har givit sitt ena barn 50 000 kr i gåva, vilket då anses vara ett förskott på arv. När föräldern dör är hens kvarlåtenskap (egendom som tillhör den avlidna) värd 100 000 kr. Föräldern har ett annat barn, som inte har fått något förskott på arv. Kvarlåtenskapens värde, alltså 100 000 kr, ska ökas med förskottet och blir 150 000 kr (100 000 + 50 000 = 150 000). Det innebär att barnen ska ärva 75 000 kr var av sin förälder (150 000 / 2 = 75 000). Det barnet som inte fått förskott på arv får sina 75 000 kr, medan barnet som redan fått ett förskott på arv på 50 000 kr får 25 000 kr (75 000 - 50 000 = 25 000). Om föräldern däremot i samband med gåvan skrivit ett gåvobrev där det står att gåvan inte ska vara ett förskott på arv så gäller det istället. I så fall finns inget förskott på arv och barnen delar lika på arvet. Om en gåva däremot givits till någon som inte är barn till den som gått bort, så gäller det motsatta. Alltså att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Gåvan räknas som förskott på arv bara om det framgår att det varit tanken med gåvan. ArvsskattSedan den 1 januari 2005 har vi ingen arvsskatt i Sverige. Det innebär att man inte behöver skatta på det man fått i arv, oavsett om det är förskott på arv eller ett vanligt arv. GåvoskattEftersom förskott på arv från början är en gåva är det bra att känna till att vi inte heller har någon gåvoskatt i Sverige. Även den avskaffades 1 januari 2005. Sammanfattningsvis har vi varken arvsskatt eller gåvoskatt i Sverige, vilket betyder att man varken behöver skatta på arv eller gåvor. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Blir en arbetstagare ersättningsskyldig när hen gjort sönder sin arbetsgivares egendom?

2020-12-09 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej! Min jobbdator(skärmen) har gått sönder nu när jag jobbar hemma. Har förmodligen stött emot den någonstans. Är rädd för att säga det till IT chefen som är riktigt otrevlig. Hon kommer säkert säga att jag ska betala den själv. Kan hon kräva att jag ska betala själv.
Amanda Boqvist Thiel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan bli ersättningsskyldig gentemot din arbetsgivare eftersom du gjort sönder din jobbdator. I mitt svar utgår jag från att datorn tillhör din arbetsgivare. I svaret kommer jag först förklara vad lagen säger och sedan gå in på de undantag som finns. Som avslutning på mitt svar kommer jag ge dig en slutsats och rekommendationer på vad just du kan göra i denna situation. Lagen som är aktuell för att besvara din fråga är skadeståndslagen (SkL). Huvudregeln är att arbetsgivaren ska ersätta skadan En arbetsgivare har ett så kallat principalansvar. Det innebär att din arbetsgivare i de allra flesta fall ska stå för de skador som du som arbetstagare orsakar i tjänsten (3 kap 1 § SkL).Ett fall där du kan bli skadeståndsskyldig gentemot din arbetsgivare är om du vållat skadan genom fel eller försummelse i tjänsten och att det föreligger synnerliga skäl (4 kap 1 § SkL). Det betyder att du ska ha gjort sönder datorn genom att du varit oförsiktig och att du gjort detta i tjänsten. Eftersom du arbetar hemifrån antar jag att datorn gått sönder i samband med att du arbetat. Att det ska föreligga synnerliga skäl är ett högt krav. Det betyder att du som arbetstagare är fri från skadeståndsansvar i de allra flesta fall. Ett exempel på vad som skulle kunna vara synnerliga skäl är om du kunde förstå att din handling skulle resultera i att datorn gick sönder. Jag har för lite omständigheter för att säga exakt vad som gäller i ditt fall, men om skadan skedde mer uppsåtligen än en olycka kan det bli aktuellt med skadestånd. Det låter inte som att det var din avsikt att göra sönder datorn eller att du skulle varit väldigt oaktsam. Därför är min gissning att du inte kan bli ersättningsskyldig enligt denna bestämmelse.Lagen kan avtalas bort Regeln om att du som arbetstagare kan bli ersättningsskyldig är dispositiv. Det innebär att om något annat är sagt i ditt anställningsavtal eller eventuellt kollektivavtal så gäller det istället. Om det till exempel står i ditt anställningsavtal att du själv ska stå för kostnaden om du gör sönder din arbetsutrustning, är det detta som gäller. Då kan din arbetsgivare kräva att du ska betala datorn själv. Vad du kan göra nu Mitt råd till dig är att börja med att kolla upp om det står något om ersättningsskyldighet gentemot din arbetsgivare i ditt anställningsavtal eller eventuellt kollektivavtal. Om det inte står något om en sådan ersättningsskyldighet är det lagen som gäller. Alltså att det i de allra flesta fall är arbetsgivaren som står för de skador som du som arbetstagare orsakat, förutom i undantagsfall. Som jag skrev ovan är min gissning att du inte kommer att bli ersättningsskyldig gentemot din arbetsgivare, men jag har som sagt inte alla omständigheter. Du bör dessutom berätta för din arbetsgivare att datorn gått sönder. Det kanske är så att din arbetsgivare har en försäkring som kan täcka skadan.Hoppas att du har fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline! Med vänlig hälsning,

Vad kan man göra mer än att polisanmäla när någon vägrar att ge tillbaka ens hund?

2020-12-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag och min fru bad en familj ta hand om våran hund, nu vill de inte ge henne tillbaka. Vi misstänker att de har sålt hunden. Kan vi göra något förutom att polisanmäla?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Till att börja med vill jag säga att jag beklagar det som hänt er. De lagar som är aktuella i ert fall är brottsbalken och godtrosförvärvslagen. Ni har gjort helt rätt i att polisanmäla händelsen. I mitt svar till er kommer jag beskriva vilket brott jag tror att det rör sig om, vem som har rätt till hunden om den sålts och om ni kan göra något mer än att polisanmäla. Vilket brott det rör sig om Jag har inte alla omständigheter om vad som hänt, men utifrån vad du beskriver så verkar händelsen utgöra brottet olovligt förfogande. I lagens mening är en hund egendom. Familjen hade egendomen hos sig med er tillåtelse, eftersom de skulle vara hundvakter. Eftersom familjen vägrar ge tillbaka er egendom till er så är det fråga om brottet olovligt förfogande (10 kap 4 § brottsbalken). Om dina misstankar stämmer, att familjen har sålt hunden, så har de berövat dig din äganderätt till hunden och även i denna situation gjort sig skyldiga till brottet olovligt förfogande (10 kap 4 § brottsbalken). Vilket brott det är frågan om är dock upp till polisen att avgöra, men det kan vara bra för er att känna till vilket brott det rör sig om. Personen som köpt hundenJag antar att ni vill ha tillbaka er hund. Om era misstankar stämmer, att familjen sålt hunden till någon annan, så ska man avgöra vem som har bäst rätt till egendomen. Antingen är det ni eller personen som köpt hunden av familjen. Kanske är det så att ni hittar personen som köpt hunden, eller redan vet vem det är. Utgångspunkten är att personen som köpt hunden får behålla den om de var i god tro om att familjen fick sälja hunden (2 § godtrosförvärvslagen). God tro föreligger om köparen inte hade någon anledning att misstänka att familjen inte fick sälja hunden. Om någon omständighet kring köpet är suspekt och något pekar på att familjen inte fått sälja hunden så föreligger inte god tro. Har ni registrerat hunden i Jordbruksverkets hundregister och ni står som ägare där, så kan ni argumentera för att köparen borde ha undersökt detta vid köpet och då insett att familjen inte hade rätt att sälja hunden. Då föreligger inte god tro och ni har bäst rätt till hunden. Vad ni kan göra nuPrecis som jag skrev i inledningen av mitt svar har ni gjort helt rätt i att polisanmäla. Skulle det vara så att polisen lägger ner förundersökningen kan ni begära en överprövning av polisens beslut. En sådan begäran om överprövning ska ni skicka tillbaka till den lokala polismyndigheten som fattade beslutet. Det som ni och familjen kommit överens om, att de ska vara hundvakter, är ett avtal. Genom att inte lämna tillbaka hunden bryter de mot avtalet och på så sätt är detta också en civilrättslig tvist. Avtalsbrottet kan vara grund för en civilrättslig tvist i domstol. Det skulle i och för sig inte ge er hunden tillbaka, men ni skulle kunna få ett skadestånd om ni vinner tvisten. Min rekommendation till er är att försöka samla på er bevis för att styrka att hunden är er och att familjen vägrar ge tillbaka den, samt för att de eventuellt sålt hunden. Det kan till exempel vara en sms-konversation mellan er och familjen där det framgår att hunden är er och att de vägrar ge tillbaka den. Om hunden inte är registrerad i Jordbruksverkets hundregister kanske ni har något annat bevis för att ni äger hunden.Hoppas ni känner att ni fått lite vägledning i er fråga och att detta löser sig för er! Med vänlig hälsning,

Vad gäller när man köpt en vara på bloppis som det är fel på och säljaren inte svarar?

2020-12-20 i Köplagen
FRÅGA |HejKöpte en blus av en tjej på instagram som har en så kallad bloppis. En loppis fast på internet. Där står det att köpt är köpt. Men när jag köpte varan stod informationen " Storlek xs" vilket efter många Google sökningar motsvarar 34. Men när jag fick hem blusen stod det 32 på plagget. Vilket motsvarar xxs. Vad gäller när säljaren har skrivit fel information och inte svarar på meddelanden?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad tråkigt att höra att det är fel storlek på blusen som du köpt. För att besvara din fråga kommer jag använda mig av köplagen. I mitt svar antar jag att du köpte blusen som privatperson och att säljaren sålde blusen som privatperson, och inte genom ett företag. Jag kommer även utgå från att det är som du säger, att storlek XS motsvarar storlek 34 och inte storlek 32. Fel på varanEftersom storleken på blusen inte stämmer överens med vad säljaren skrev i sin annons, så är blusen felaktig (18 § första stycket köplagen). Att blusen är begagnad och att säljaren har skrivit "köpt är köpt" spelar ingen roll, den ska ändå ha de egenskaper som säljaren skriver att den har. När man köper begagnat kan man behöva räkna med att det man köper är lite slitet, men inte att det är fel storlek. Reklamation och andra påföljderOm jag förstår dig rätt har du redan kontaktat säljaren och sagt att det är fel storlek på blusen. Det innebär att du har reklamerat. Det är viktigt att reklamera så fort man märker att det är fel på det man köpt, annars kan man förlora sin rätt att klaga på att varan är felaktig (32 § första stycket köplagen). Du kan läsa mer om reklamation på en hemsida som heter Hallå Konsument. Eftersom det är storleken det är fel på och du har köpt blusen av en privatperson kan säljaren antagligen inte skicka en ny blus i rätt storlek eller på annat sätt fixa felet (34 § första stycket köplagen). Du kan däremot begära att du ska få prisavdrag på priset, eller att få häva köpet (38 och 39 § köplagen). Att häva köpet innebär att du får tillbaka dina pengar och att säljaren får tillbaka blusen. Hävning kanske är den bästa lösningen för dig, eftersom att du kanske inte har någon användning av en blus i fel storlek. Vad du kan göra nuJag tycker att du ska kontakta säljaren igen och berätta om dina rättigheter, alltså det jag beskrivit ovan. Ni kanske kan komma överens om något som ni båda känner er nöjda med. Om säljaren ändå inte svarar är sista utvägen att lämna in en stämningsansökan mot säljaren till en tingsrätt. Även detta kan du läsa mer om på Hallå Konsument. På hemsidan finns bland annat länkar om hur man ska göra en stämningsansökan. I tingsrätten är det viktigt att du har bevisning för att det är fel storlek på blusen och att du reklamerat inom rätt tid. Den som förlorar i tingsrätten kommer få betala båda parternas rättegångskostnader, vilket kan bli dyrt. Det är viktigt att fundera över om det är värt att gå till tingsrätten över något som har lite lägre värde. Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till med blusen! Med vänlig hälsning,

Vad är det viktigaste att tänka på när man ska starta en enskild näringsverksamhet?

2020-12-16 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag ska starta en enskild näringsverksamhet, en städfirma. Vad är de största sakerna som jag behöver ha kännedom om? Vad är mina skyldigheter och rättigheter?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kul att du bestämt dig för att starta en enskild näringsverksamhet. I mitt svar kommer jag att gå igenom de viktigaste sakerna som du behöver tänka på när du startar upp och driver din enskilda näringsverksamhet, och vilka rättigheter och skyldigheter du har. De saker jag kommer att gå igenom är:- Allmänt om enskild näringsverksamhet- Praktiska saker som är bra att känna till när du ska starta upp din enskilda näringsverksamhet- Samma rättigheter som en fysisk person- Företagets namn- Personligt betalningsansvar för företagets skulder- Deklaration- Moms- Bokföring och bokslut- Min rekommendation till digAllmänt om enskild näringsverksamhetAtt välja bolagsformen enskild näringsverksamhet har sina fördelar. Det är enklare och smidigare än att driva till exempel ett aktiebolag och det krävs ingen insats från dig för att starta upp den enskilda näringsverksamheten. Du som driver den enskilda näringsverksamheten kallas för enskild näringsidkare. En enskild näringsverksamhet har inget organisationsnummer, utan kommer att använda ditt personnummer som organisationsnummer. Praktiska saker som är bra att känna till när du ska starta upp din enskilda näringsverksamhet För att kunna starta en enskild näringsverksamhet måste du anmäla dig för registrering hos Skatteverket och bli godkänd för F-skatt. Detta kan du göra via verksamt.se. Jag uppfattar din fråga som att du ska sälja dina städtjänster, och då måste du även anmäla dig för momsredovisning till Skatteverket. Rättigheter: Samma rättigheter som en fysisk personEn enskild näringsverksamhet har rätt att ingå avtal och äga tillgångar precis som en fysisk person. Rättighet: Företagets namnOm du har kommit på ett bra namn till din enskilda näringsverksamhet och du inte vill att någon annan ska använda namnet kan du anmäla det på Bolagsverkets webbplats. På så sätt får du ensamrätt till namnet. Skyldighet: Personligt betalningsansvar för företagets skulder En av de främsta skyldigheterna är att du som har en enskild näringsverksamhet själv ansvarar för näringsverksamhetens skulder. Det är alltså du som är personligt ansvarig för verksamheten. Något annat som kan vara bra att känna till är att en enskild näringsverksamhet inte är en juridisk person, och det är därför du som företagare själv ansvarar för företagets skulder. Vill du veta mer om dina skyldigheter och vad det innebär att ha en enskild näringsverksamhet kan du läsa om dessa på Bolagsverkets hemsida. Skyldighet: DeklarationNär du har en enskild näringsverksamhet ska du tillsammans med din inkomstdeklaration skicka in en NE-bilaga till Skatteverket. En NE-bilaga är en blankett som används för att deklarera inkomst av näringsverksamhet i enskild firma. Om du vill läsa mer om hur du ska deklarera som enskild näringsidkare kan du gå in på Skatteverkets hemsida. Skyldighet: MomsDå din enskilda näringsverksamhet är momsregistrerad ska du deklarera moms i en momsdeklaration. Moms är en mervärdesskatt som vi alla betalar när vi köper varor och tjänster. Som privatperson behöver man inte tänka på moms eftersom momsen ofta är inbakad i priset. Men som enskild näringsidkare ska du deklarera och betala moms. Det finns mer information om moms på Skatteverkets hemsida som kan vara bra för dig att läsa. Skyldighet: Bokföring och bokslut När du driver din enskilda näringsverksamhet är du skyldig att upprätta en bokföring, vilket följer av bokföringslagen. Man kan kort säga att bokföring innebär att det ska finnas skriftliga bevis för alla händelser som påverkar bolagets affärer, till exempel kvitton och fakturor. Ett bokslut är sammanställningen av bokföringen. Det är bokslutet som ligger till grund för bolagets beskattning. Det finns bra information på Skatteverkets hemsida om detta också, vilket jag rekommenderar dig att läsa. Min rekommendation till digSom du säkert förstår är det en del saker att tänka på när man ska starta en enskild näringsverksamhet. Jag rekommenderar dig varmt att gå in och läsa mer på Skatteverket och Bolagsverkets hemsidor. Det kan ge dig en bättre uppfattning och mer information om vad du ska tänka på som enskild näringsidkare, och vilka rättigheter och skyldigheter du har.Hoppas att du fått svar på din fråga och stort lycka till med din enskilda näringsverksamhet! Med vänlig hälsning,