Hur ska arvet fördelas och hur kallar man arvingarna till en bouppteckning

Question

Min sambo har gått bort. Jag står som ensam dödsbodelägare hos skatteverket. Vi hade inbördes testamente som säger att jag skall erhålla hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, som enskild egendom som ej blir föremål för bodelning i samband med separation eller dödsfall. Vid mitt frånfälle skall den den dåvarande kvarlåtenskapen fördelas enligt lag.
Det finns inga föräldrar i livet och ingen av oss har några barn. Jag har en syster. Min sambo hade en antal syskon, vissa av min sambos syskon har gått bort men det finns syskonbarn.
Min man var född i Iran men hade enbart svenskt medborgarskap. Alla min mans släktingar är iranska medborgare, bosatta i Iran. Min fråga gäller vilka som är efterarvingar, dvs vilka som jag skall kalla till bouppteckning? Och om min mans släktingar skall kallas, kan man skicka ett mail till en av dem med en kallelse till bouppteckning för alla om man namnger samtliga personer?

Answer 1

Hej! 

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. 

Utredning 

Den lagstiftning som kommer vara central vid behandling av ditt ärende är Sambolagen (SambL), Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB). 

Fråga om 

Jag tolkar din situation som så att du har fått ärva din bortgångne sambo genom ett testamente. Du undrar därefter hur det blir när du går bort. 

Allmänna hållpunkter 

Sambos arvsrätt 

Utgångspunkten i ett samboförhållande är att det inte föreligger arvsrätt. Dock finns det möjlighet att ärva sin sambo, detta förutsatt att det upprättas ett giltigt testamente, vilket verkar vara fallet i ditt fall.

All egendom som du erhållit från din bortgångne sambo är din egendom. Om du avlider kommer egendom från arvet fördelas på samma sätt som dina andra kvarlåtenskaper, enda skillnaden är att arvet är enskild egendom vilket jag kommer att återkomma till nedan. 

Enskild egendom 

Arvet som du erhållit är villkorat som enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att vid en skiljsmässa från din make ska egendomen inte vara föremål för en bodelning ( jfr 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB). Det innebär också att den enskilda egendomen när någon av makarna avlidit kommer ärvas genom fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken har rätt att disponera över egendomen men har inte rätt att byta eller testamentera bort egendomen. 

Makars arvsrätt & den legala arvsordningen

När en make avlider har den efterlevande maken arvsrätt till hela kvarlåtenskapen, detta förutsatt att det inte finns några särkullbarn i bilden (3 kap. 1 § ÄB). Efter att den efterlevande maken har avlidit kommer således att era gemensamma barn att ärva hela kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Till skillnad från den efterlevande maken kommer de kunna byta och testamentera bort den tidigare enskilda egendomen. 

Om det inte finns barn i bilden kommer arvets således krypa upp i arvsklassen. Egendomen kommer även att delas upp genom en kvotberäkning för att ta reda på hur mycket av hela kvarlåtenskapen som ska tillfalla den förste avlide makens familjeträd och hur mycket av egendomen som kommer att tillfalla den senare avlidnes makens familjeträd. 

Efter att konstaterat att barn inte är med i bilden kommer nästa arvsklass vara föräldrarna. Om ena föräldern eller båda föräldrarna inte finns vid liv kommer kvarlåtenskapen fördelas mellan den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). Lever inte arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar, kommer farföräldrar och morföräldrar dela lika på arvet (2 kap. 3 § ÄB). 

Vill man att arvet ska tillfalla någon annan måste det påskrivas i ett giltigt testamente (10 kap. 1 § ÄB). 

Dödbo

När en person avlider ska en bouppteckning upprättas. En bouppteckning ska innehålla all kvarlåtenskap efter den avlidne, även skulder. En boupptäckning ska förättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB)

De som kommer att kallas till enbouppteckningsförrättningen är bland annat den efterlevande maken eller sambon, efterarvingar, legala och testamentariska arvsrättare.

Kallelsen ska göras i god tid före förrättningen (20 kap. 2 § ÄB). I kallelsebrevet ska även tid och plats för förrättningen anges (20 kap. 2 § ÄB)

Vidare ska kallelsebrevet enligt Skatteverket även innehålla information om vilken person som bouppteckningsförrättningen handlar om.

Det föreligger inte många formkrav för kallelsen till en bouppteckningsförrättning, och det finns således inget som tyder på att det inte kan ske via e-post.

Fortsatt rådgivning

Att upprätta ett dödsbo kan göras utan professionell hjälp, men skulle det vara svårt att nå samtliga som ska ingå i ett dödsbo finns det hjälp att få från bland annat jurister som arbetar med arvsfrågor.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.

Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.

Avslutningsvis hoppas jag att min hantering av ditt ärende har varit givande och att det presenterats på ett tydligt och tillfredställande sätt. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.