Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om borgensåtaganden finns i handelsbalken (HB).Ett borgensåtagande finns för att ge säkerhet till en borgenär (långivare).Det finns olika typer av borgensåtagandenEnkel borgen innebär att du som borgensman gått i borgen för en specifik skuld. Det betyder att långivaren först måste försöka få betalt av den som lånade pengarna (gäldenären) innan långivaren kan gå vidare och kräva pengar från borgensmannen (10 kap. 8§ HB). Proprieborgen är en annan typ av åtagande som betyder att du går i borgen "såsom för egen skuld". Vid denna typ av borgen kan långivaren kräva att få betalt antingen från den som lånade pengar eller från borgensmannen (10 kap. 9§ HB). Det är alltså upp till långivaren att välja.Det verkar i ditt fall som att det rör sig om en enkel borgen eftersom du först när ditt ex blev insolvent (ej kan betala), fick krav om att betala.För att du som borgensman ska vara skyldig att betala, krävs att långivaren måste visa att gäldenären (ditt ex) inte kan betala. Kan långivaren inte visa detta behöver du som borgensman inte betala. Kraven som ställs på långivaren är relativt höga, ofta måste gäldenären helt sakna betalningsförmåga innan borgensmannen får betalningskrav.RegressrättDen som åtagit sig ett borgensansvar och som till följd av det tvingats att betala en skuld, har alltid regressrätt mot gäldenären (den som tagit lånet). Det betyder att du som borgensman har rätt att kräva pengar från ditt ex.SammanfattningEftersom det verkar röra sig om ett borgensåtagande av en enkel borgen, är det inte så oväntat att du inte fått något krav om betalning förrän ditt ex blivit insolvent. Det du kan göra nu är att betala skulden och fullgöra ditt åtagande som borgensman för att sedan rikta ett regresskrav mot ditt ex. Hoppas du fick svar på din fråga!

Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Entreprenadrätten regleras genom olika "allmänna bestämmelser" inom byggindustrin, så kallade standardavtal. Vilket standardavtal det rör sig om är beroende på vilken typ av byggnation som ska göras. AB 04 är det som de flesta utgår från och även det jag kommer att utgå från gällande din fråga. AB 04 anger att garantitiden är 5 år för entreprenörens arbete och 2 år för material och varor (4 § 7). Det innebär att entreprenören ansvarar för fel som framträder under garantitiden (5 § 5). Efter garantitiden ansvarar entreprenören endast för väsentligt fel som uppstått på grund av vårdslöshet (5 § 6).Hoppas du fick svar på din fråga!

Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Om dina föräldrar hade varit gifta skulle din pappas kvarlåtenskap tillfalla din mamma (3 kap. 1§ ÄB). Eftersom de enbart var förlovade var de inte makar i juridisk mening (1 kap. 1 § ÄktB). Däremot eftersom du låtit din mamma ärva din pappa kommer arvet i praktiken behandlas som om de hade varit gifta. Det innebär att du, vid din mammas bortgång, kommer att få en så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Du har efterarvsrätt till din pappas kvarlåtenskapBarn har alltid rätt att begära ut sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). En laglott är den summa av arvet som en bröstarvinge (barn till arvlåtaren) är berättigad. När din mamma ärvde kvarlåtenskapen från din pappa gjorde hon det med fri förfoganderätt av din laglott. Fri förfoganderätt innebär att hon kan råda över tillgångarna men får exempelvis inte testamentera bort dem. EfterarvEfterarvet innebär att du kommer att ärva dels den procentuella del av arvet som din pappas arv utgör av din mammas tillgångar vid hennes bortgång. Resterande tillgångar kommer du och din halvbror att dela på (2 kap. 1 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om underhållsplikt för makar finns i äktenskapsbalken (ÄktB).Ni är fortfarande giftaErt äktenskap består trots att ni bor på varsitt håll, äktenskapet upplöses nämligen endast genom död eller skilsmässa (ÄktB 1 kap. 5 §). Så länge äktenskapet gäller, är makarna även underhållsskyldiga gentemot varandra.Det framgår av sjätte kapitlet, att makarna utefter egen förmåga ska bidra till att deras gemensamma behov tillgodoses. Om det som den ena maken bidrar med inte räcker till för dennes utgifter, har den andra maken en skyldighet att tillskjuta pengar. Tanken är att makarna ska leva på samma standard (ÄktB 6 kap. 1 och 2 §§). Om makarna inte varaktigt bor tillsammans gäller fortfarande underhållsskyldigheten, den ena maken ska alltså genom underhållsbidrag fullgöra plikten till den andra maken (ÄktB 6 kap. 6 §).Försummar sin pliktOm en make anser att den andre inte lever upp till skyldigheten, kan denne vända sig till domstol som får ålägga den maken att betala underhållsbidrag (ÄktB 6 kap. 5 §).SammanfattningTrots att makarna inte bor tillsammans, eller att maken inte har någon inkomst, gäller underhållsskyldigheten gentemot varandra. I detta fall är alltså hustrun skyldig att ge underhållsbidrag till sin make.

Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om konkurs finns i Konkurslagen (KL). Jag kommer även att beröra bestämmelser i förmånsrättslagen (FRL).Det stämmer att om dödsboet har med skulder än tillgångar så kan dödsbodelägaren ansöka om att dödsboet ska gå i konkurs (2 kap. 3 § 2 st KL). Till ansökshandlingen ska en bestyrkt kopia av bouppteckningen efter den avlidne bifogas. Om bouppteckningen registrerats ska bevis om det även skickas med. Har en bouppteckning inte förrättats ska uppgifter om varje delägares namn och postadress också lämnas.Ansökningen görs hos tingsrätt (2 kap. 1 § KL). Vilken tingsrätt som är behörig är där den avlidne hade sin hemvist.I svensk rätt ärver man inte skulder, det innebär att om dödsbodelägaren väljer att försätta dödsboet i konkurs, drabbar inte det denne ekonomiskt. Det som dock behöver betalas av dödsbodelägaren är ansökningsavgiften till tingsrätten. Gällande konkurser finns principer som reglerar i vilken ordning skulder ska betalas, alltså vilka fordringar som ska prioriteras framför andra. Begravnings- och bouppteckningskostnader har en "allmän förmånsrätt" som betyder att de ska betalas före andra skulder. Denna förmånsrätt gäller även för skulder med säkerhet. Bostadslån med fastigheten som säkerhet har ytterligare företräde framför bouppteckningskostnaderna, eftersom denna har "särskild förmånsrätt" (3a§ - 7§ FRL).Tillgångarna som finns i dödsboet fördelas alltså efter fordringarnas prioritet. Först betalas skulder med särskild förmånsrätt, sedan allmän förmånsrätt. Resterande tillgångar går till övriga skulder.Hoppas du fick svar på din fråga!

Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under uppsägningstiden har en arbetstagare rätt till lön och andra anställningsförmåner. Det finns alltså inget som hindrar dig från att sjukskriva dig under uppsägningstiden. Du kommer varken att bli återbetalningsskyldig eller tvingad att arbeta efter uppsägningen. Din arbetsgivare är dock inte skyldig att betala vanlig lön under sjukskrivningen (AD 1988 nr 78), utan du kommer att få sjuklön istället. Hoppas du fick svar på din fråga!

Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Det stämmer att det först ska göras en bodelning, sedan ett arvskifte av ett dödsbo (23 kap. 1 § ÄB).En boutredningsman har rätt till ersättning för sitt arbete. Ersättningen ska i första hand betalas av dödsboet men om det saknar medel för betalning, är det den som ansökt om boutredningsmannen som är ansvarig för ersättning (19 kap. 19 § 2 st ÄB).Skatteverkets hemsida har mer information gällande boutredningsmän. Där framgår att boutredningsmannen vanligtvis inte begär ersättning förrän uppdraget är slutfört (alltså efter bodelningen), men om utredning drar ut på tiden, kan hen tillgodoräkna sig en del av det utförda arbetet innan det är slutfört.Du kan läsa mer på: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/322288.html#h-Forordnande-om-boutredningsmanHoppas du fick svar på din fråga!

Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bodelning görs vid dödsfallRegler kring bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Äktenskap upplöses i samband med skilsmässa och dödsfall, då ska en bodelning göras. Genom en bodelning fördelas makarnas egendom mellan dem (9 kap 1 § ÄktB). I en bodelning ska allt giftorättsgods ingå, alltså all egendom som inte är enskild egendom (10 kap 1 § ÄktB). Vad som utgörs av enskild egendom är exempelvis egendom som ni skrivit ska vara enskild i ett äktenskapsförord (7 kap 2 § ÄktB). Som jag tolkar det du skrivit, utgör både era gemensamma tillgångar och bostadsrätten giftorättsgods. Det spelar nämligen ingen roll vem som köpt eller står skriven på bostadsrätten, är den inte enskild egendom utgör den giftorättsgods och kommer att ingå i bodelningen (7 kap 1 § ÄktB). Då ena maken avliderRegler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att då en person avlider har dennes bröstarvingar (barn) rätt till kvarlåtenskapen (2 kap 1 § ÄB). Är personen gift har dock den efterlevande maken förtur till arvet och den avlidnes arvingar får då ut sin del av arvet vid den efterlevande makens dödsfall. Men detta gäller inte om den avlidne maken har särkullbarn, dessa barn har då rätt att få sin del av arvet framför den efterlevande maken (3 kap 1 § ÄB).Särkullsbarnet har rätt till sin del av arvetÄven då ni har testamente som ger dig rätt att ärva din make, så har särkullbarnet alltid en rätt att begära ut sin laglott (7 kap 1 § ÄB). Särkullbarn kan dock avstå från att få ut sin del omedelbart och då kommer du att ärva särkullbarnets del med "fri förfoganderätt" (3 kap 9 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär till skillnad från full äganderätt, att du inte har rätt att testamentera bort det. Särkullbarnet kommer då att vid din bortgång ha en efterarvsrätt, där den delen av dina tillgångar som utgör fri förfoganderätt är barnets del av arvet (3 kap 2 § ÄB).SammanfattningHur mycket som kommer att tillfalla särkullbarnet beror alltså på vad som utgör giftorättsgods och enskild egendom av din och din makes tillgångar. Giftorättsgodset kommer att fördelas vid en bodelning och därefter beror det även på om särkullbarnet väljer att få ut sin del av arvet direkt eller om denne väljer att avstå från att få ut delen direkt.Hoppas du fick svar på din fråga!