Frågor & Svar

DNA-test enligt 13 kap. 15 § utlänningslagen

Hej,

Detta gäller ett fall utav anhörighetsinvandring (UT). Min fästmö försöker få hit sin 2-åriga dotter från Kina som hon födde där precis innan Corona slog till. Dottern har under denna tid levt med sina morföräldrar.

Vi trodde processen med Migrationsverket (MIG) skulle vara enkel då Identitetskravet och Passkravet är uppfyllda. Inskickat finns hennes och dotterns pass, födelseattest, folkbokföring (sk. Hukou), medgivande från fadern samt avtal dem emellan gällande underhåll. Alla papper är i original samt översatta till engelska. Vidare så är födelseattestet notariserat (av notarius publicus) och legaliserat utav Kinas utrikesdepartement (Ministry of Foreign Affairs).

Trots detta så har MIG vid tre olika tillfällen bett om medgivande till DNA-analys, utan att förklara varför detta behövs (trots att det är ett lagkrav).

Jag har läst 13 kap. 15§ UtlL 1st ang. detta och kan inte se hur punkt 1 eller 2 skulle vara aktuellt då det finns dokumentation på allt.

Vidare så känner vi till dom MIG 2012:1 och att detta var vägledande för hur myndigheten ska gå tillväga när dokument saknas - men i min fästmös fall så saknas inga dokument. Vidare så känner jag till 5 kap. 3 § 1 st. som hänvisar till 17 §. Det enda jag ser där är 17 a § som MIG enkelt kan kolla genom att ringa svenska ambassaden i Kina.

Vi upplever detta som diskriminerande så jag undrar: Är det vanligt att MIG gör så här? I UtlL så står det att DNA endast används när det är lättad bevisbörda och dokument saknas.

Försäljning av fastighet - alternativ & skatt

Hej!

Min mamma skall köpa ut sina två syskon och jag har ställt upp nedanstående case. Stämmer detta juridiskt, har jag tänkt rätt? Finns det andra sätt att göra det på? Något annat att tänka på? Behövs det någon särskild juridisk skrivning?

Tre syskon äger ett fritidshus tillsammans med ett taxeringsvärde på 2 743 000 kr och ett uppskattat marknadsvärde på 4 000 000 kr. Huset har funnit i släktens ägo under mycket lång tid och anskaffningsvärde uppskattas till nära 0 kr. Ett syskon vill köpa ut de två övriga och ser två alternativ

1) köpa till taxeringsvärde eller 2) köpa till marknadsvärde. Reavinstbeskattning vid försäljning av fastighet är 22%.

Alternativ 1

2 743 000/3 = 914 333 kr per andel. Total köpeskilling 914 333 x 2 = 1 828 666 kr

Alternativ 2

4 000 000/3 = 1 333 333 per andel. Total köpeskilling 2 666 666 kr. Säljarna beskattas med 22 % av försäljningsbeloppet vilket motsvarar 586 666 kr totalt eller 293 333 per andel. En säljare får således netto

1 333 333 - 293 333= 1 040 000 kr.

Jämförelse alternativ 1 mot 2

En säljare får 914 333 kr under alternativ 1 jämfört med 1 040 000 kr under alternativ 2, dvs en skillnad på

1 040 000 – 914 333 = 125 667 kr. Effekten av alternativ blir därmed en uppskjuten skatt på 586 666 kr som vid en viss tidpunkt i framtiden ska betalas. Vid ett rimligt antagande om en alternativkostnad på 7 procent per år och att skatten betalas om 20 år har dessa 586 666 kr ett värde på 151 605 kr idag.

Vänliga hälsningar


Berätta om ditt ärende

Fyll i dina kontaktuppgifter och beskriv ditt ärende i korthet, så kommer vår partner Juridium att kontakta dig inom ett dygn nästkommande vardag. Din bokningsförfrågan är inte bindande.

0 / 1000