Kan utländskt körkort återkallas/dras in vid fortkörning?

2021-06-06 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej. Det är så att jag körde 154km/h på 110km/h väg och blev stannad av polisen. Och jag har finskt körkort och dom tog det på plats. Får polisen ta körkortet eftersom jag har utländskt? Vet att jag kan få en spärrtid i sverige. Men tappar jag kortet? Kan jag kräva tillbaka det av dom? Eller måste jag vänta tills dom skickat det till finland. Och kontakta dom där?Mvh
Dani Elipas Gobraeel |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Rättsliga utgångspunkterGrunderna för återkallelse av körkort framgår i i 5 kap. 3 § körkortslagen. Ett körkort kan återkallas bland annat vid fortkörning. I förevarande fall framgår att du överstigit hastighetsgränsen med 44 km/h och att du blivit stannad av polisen.Vid bland annat fortkörning får körkortet omhändertas om det på sannolika skäl kan antas att det kommer att återkallas (5 kap. 7 § första stycket körkortslagen). Bestämmelsen innebär att om en körkortshavare har kört så fort att körkortet på sannolika skäl kommer att återkallas, har polisen rätt att omhänderta det. Den slutliga prövningen av om det ska återkallas sker sedan av Transportstyrelsen. Bestämmelsen om återkallelse av körkort gäller även utländska körkort (6 kap. 5 § körkortslagen). Det utländska körkortet kan därmed vägras giltighet i Sverige i sådana fall där det skulle ha återkallats om det varit svenskt. Den tid ett utländskt körkort ska vara ogiltigt i Sverige bestäms i regel med ledning av bestämmelserna om spärrtid för svenska körkort.Sammanfattning och rättsverkan av att ha ett utländskt körkort.I ditt fall innebär detta att körkortet är omhändertaget och att det ska tas beslut av Transportstyrelsen om det ska vägras giltighet en viss tid med mera. Vägras det giltighet en tid får du inte köra med körkortet i Sverige under denna tiden, däremot är det fortsatt giltigt utomlands. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Köp av egendom inom äktenskapet - gemensam egendom

2021-06-06 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej Jag och min man ( vi är gifta) har köpt en båt tillsammans. Maken köper halva för ett arv och jag min halva för ett arv. Av praktiska skäl så åkte maken ensam och skrev kontrakt på båten. Gör det någon skillnad om vi skulle skilja oss att jag inte står med som ägare på kontraktet?
Dani Elipas Gobraeel |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Det framgår av din fråga att du och din make är gifta, vilket innebär att svaret på din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB), som du hittar HÄR.Rättsliga utgångspunkterVardera make äger sin egendom och svarar för sina skulder. Äganderättsförhållandena liksom ansvaret för skulder påverkas inte av om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom. Kännetecknande för giftorättssystemet i den nordiska lagstiftningen är å ena sidan att äktenskapet inte påverkar en makes äganderätt till sin egendom. Å andra sidan finns den andra makens giftorättsanspråk i samma egendom som ett latent anspråk på delning av egendomens värde vid en framtida bodelning.Egendomen som omfattas av giftorätt kallas enligt lagen för vardera makens giftorättsgods. Rättsverkan av att egendom är giftorättsgods är att den ska ingå i bodelning enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Eventuell annan egendom som någon av makarna äger är vederbörandes enskilda egendom enligt 7 kap. 1 § ÄktB.Genom äktenskapsförord kan makar enligt 7 kap. 3 § 1 st. ÄktB bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom, vilket därmed undantas från eventuell bodelning vid skilsmässa. Som jag nämnt så råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder enligt 1 kap. 3 § ÄktB, vilket är en stark huvudregel för hela giftorätten.Olika sätt att ha äganderätt till egendomMakar kan inneha egendom med samäganderätt, t.ex. genom gemensamma köp. Huvudprincipen vid en makes förvärv av egendom är att den som faktiskt köpt och bekostat egendomen också blir dess ägare.Emellertid kan även dold samäganderätt föreligga. De rekvisit som fastställts i rättspraxis för att dold samäganderätt ska anses föreligga är att: (1) egendomen förvärvats i en makes eller sambos namn (den öppna ägaren) för parets gemensamma bruk, (2) den andra maken eller sambon (den dolda ägaren) underlättat eller möjliggjort köpet genom ett ekonomiskt bidrag, samt att (3) parternas avsikt är att äga egendomen tillsammans. Sannolikt kommer detta inte ens på tal eftersom det framgår att du tillskjutit hälften för arv och din make tillskjutit den resterande hälften för ett arv. SammanfattningGenerellt blir svaret på din fråga hur köpet gått till och i vilket ändamål, eftersom båda bidragit till köpet med lika stora delar och den utgör inte enskild egendom rör det sig om gemensam egendom som är eran till lika stora delar. Du behöver med andra ord inte oroa dig för vad som sker vid en eventuell separation, även om du inte stått med på kontraktet. Är ni INTE gifta gäller i de flesta fall generellt sätt att den som betalar köpet samt står på kontraktet också är egendomens ägare. Men eftersom ni är gifta framgår svaret på frågan ovan, samäganderättslagen blir därför heller inte aktuell. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Kan det utgöra brott att fotografera sitt barn och publicera det på nätet?

2021-05-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag läste om ett lagförslag som ska göra det olagligt att lägga ut sina barn i sociala medier, typ att det är emot barnkonventionen och GDPR att lägga ut bild på sina barn då de har rätt till integritet. Kommer den lagen att gå igenom, eller har den gått igenom? När kommer den isåfall gå igenom?
Dani Elipas Gobraeel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga om föräldrars rätt att lägga ut bilder på sina barn på nätet aktualiserar i första hand regler i Barnkonventionen som numera gäller som svensk lag, men även regler i i brottsbalken (BrB).Finns inget generellt förbud mot att dela foton på andra enligt svensk rättFörst och främst bör konstateras att det inte finns något generellt förbud mot att ta och/eller dela med sig av foton på andra människor enligt svensk lag. Istället finns ett antal undantagssituationer då detta inte är tillåtet eller då detta är tillåtet endast under vissa villkor. Följande svar kommer dock att inrikta sig på barnfrågan i samband med att barnkonventionen trädde ikraft som svensk lag den 1 januari 2020.Barnkonventionen och barnets rätt till integritetI och med att barnkonventionen blev svensk lag har det diskuterats en hel del om detta skulle innebära att föräldrars rätt att lägga ut bilder på sina barn utan samtycke har begränsats, eller till och med helt försvunnit. Barnkonventionen innebär att barnets juridiska rättigheter stärkts, något som blivit allt mer vanligt i samhällen runt om i världen där samhällets syn på barnets autonomi ökat och fått fotfäste. Konventionen innehåller visserligen bestämmelser som tydligt framhäver barns rätt till personlig integritet, men det är fortfarande osäkert om dessa artiklar bör betraktas som "färdiga" såtillvida att de direkt grundar ett explicit förbud mot att lägga upp bilder på sina barn i nuläget. Däremot har det spekulerats kring att nuvarande lagreglering på området kanske kommer att behöva ändras och göras striktare med hänsyn till barnkonventionens krav, det har exempelvis nyligen inrättats en utredning för att få reda på hur väl de svenska lagarna är förenliga med barnkonventionen. Fenomenet kallas för "sharenting", när föräldrar lägger upp bilder på sina barn i sociala medier. Anledningen till att det blivit omdiskuterat är för att bilddelandet kan väcka irritation hos barnen om de inte har gett sitt samtycke. Konventionen slår bland annat fast att barn har rätt till privatliv, något som indirekt påverkar hur föräldrar får sprida bilder på sina barn eftersom det på ett mer tydligt sätt framgår att barns rättigheter måste vägas in, även om det inte står i lagarna att man ska ta hänsyn till barnens bästa eller värna om barnens integritet. En juridisk följd är att det är möjligt att lägga barnkonventionen ovanpå de svenska lagarna och tillämpa den direkt, på ett annat sätt än tidigare. I den situationen är det mycket möjligt att ett förbud mot att fota sitt barn utan dennes samtycke kommer att införas. Än så länge har detta emellertid inte skett. I detta sammanhang bör det också belysas att det är barnets egen integritet som värnas vilket i grund och botten är en rättighet som endast barnet förfogar över. Det är alltså barnets samtycke som är av störst betydelse i frågan, inte vårdnadshavarens. Beträffande det eventuella "förbudet" ska dock påpekas att viss återhållsamhet är påkallad, i takt med att barnkonventionen åberopas i domstol kommer detta föranleder domstolspraxis - vilket gör att vi lättare kan besvara liknande frågor på rak arm. Då finns en praxis för vad domstolarna anser att barnkonventionen innebär och hur den ska tolkas. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Ångerrätt vid köp av prenumeration

2021-05-15 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej jag köpte prenumeration på Match.com och vill nu ångra köpet då det inte har gått 14 dagar. Jag försökte kontakta deras support, men mitt mail blir blockat av dom, vet inte vart jag kan vända mig, söker råd om hur jag kan göra
Dani Elipas Gobraeel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har rätt vad gäller ångerfristen på 14 dagar. När du handlar på distans, d.v.s utanför en affärslokal (t.ex. via internet) blir Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler tillämplig, även kallad distansavtalslagen. Enligt 2 kap. 10 § har du en ångerrätt som innebär att du har rätt att frånträda avtalet genom att till näringsidkaren lämna en reklamation om detta inom 14 dagar från den dag som ångerfristen börjar löpa. Enligt 2 kap. 12 § börjar ångerfristen vid avtal om en tjänst löpa då avtalet ingås. I 2 kap. 11 § finns undantag till ångerrätten, men dessa aktualiseras inte i förevarande fall. På match.com återfinns mer detaljerad information om att du har 14 dagar på dig att ångra eller ändra ditt köp men att du för att utöva denna rätt ska kontakta deras kundsupport om detta.Du skriver dock att ditt mail blockeras av de, vilket verkar udda. Däremot blir det som tur är inget problem för dig eftersom det räcker med att du bevisar att du skickat meddelandet över mail inom tidsfristen. Match.com kan med andra ord inte åberopa att du inte reklamerat inom tidsfristen på grund av detta, det följer av en analogi till 40 § AvtL. Där framgår att reklamation sker på mottagarens risk. Den som enligt reglerna blir bunden av en rättshandling om han inte meddelar motparten om motsatsen behöver bara bevisa att han skickat iväg ett meddelande till motparten för att han inte ska bli bunden.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Vad händer med enskild egendom vid skilsmässa?

2021-06-06 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag och min man har äktenskapsförord där allt vi har och kommer att anskaffa är enskild egendom. Vi bor i en hyresrätt, har barn och min man är arbetslös. Vad händer om vi skiljer oss? Måste jag försörja honom pga han är arbetslös trots vi har äktenskapsförord?Hur länge behöver jag göra det isåfall? Tack på förhand!
Dani Elipas Gobraeel |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Det framgår av din fråga att du och din make är gifta men att allt ni köper utgör enskild egendom. Regler om bodelning finns stadgat i äktenskapsbalken (ÄktB).Vad menas med enskild egendom?Att egendom är enskild innebär att den inte kommer att ingå i en bodelning när äktenskapet upplöses genom äktenskapsskillnad eller ena makens dödsfall. All egendom som inte gjorts till enskild egendom genom exempelvis ett äktenskapsförord eller genom ett förbehåll för att egendomen man mottar genom gåva, arv eller testamente ska utgöra enskild egendom kommer att utgöra giftorättsgods. I en bodelning ingår allt giftorättsgods och delas lika mellan makarna medan enskild egendom lämnas utanför och ingår således inte i bodelningen utan är den ena makens egna egendom (7 kap. 1-3 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB). Vad händer vid skilsmässa?Det korta svaret på frågan är alltså att inget händer vid skilsmässa, den enskilda egendomen förblir orörd och undantas från bodelningen. Om ni kommit överens om att samtliga inköp som vardera make gör ska utgöra enskild egendom eller liknande som gör att ni inte äger något "gemensamt", saknas skäl att överhuvudtaget göra en bodelning eftersom det inte finns saker som ska delas lika. Det är endast makarnas giftorättsgods som ingår i bodelningen och den enskilda egendomen landar således utanför förfarandet.Försörjningsplikt med meraHuvudregeln efter en äktenskapsskillnad är att vardera make svarar för sin egen försörjning, 6 kap. 7§ Äktenskapsbalken (ÄB). Om det däremot föreligger ett behov av underhållsbidrag under en övergångstid hos din make, kan han få detta beviljat förutsatt att du har förmågan att utge ett sådant bidrag. För att tydliggöra krävs det alltså 1. Ett behov hos din make av underhållsbidrag 2. En förmåga hos dig att betala. Hur länge du eventuellt betalar detta bidrag avgörs genom en skälighetsbedömning i det enskilda fallet. Alltså kan det variera från t.ex. några månader till ett år. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Strikt skadeståndsansvar för hundägare

2021-06-06 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Vår 8-månaders valp (stor hund) har i lek med en annan hund sprungit omedvetande in i en 70-årig dam som var med inne i en hundrastgård. Hon ramlade omkull, slog sig och fick åka in med ambulans. Dock var skadorna ej livshotande men man ville ändå åka in och göra en kontroll då damen blev medvetlös några sekunder. Vad händer vid en sådan här sak? Nu visade sig att damen och hennes dotter ändå förstod att det var en olycka och lämnade platsen med ambulans med ett gott mod trots omständigheterna. Men kan vi bli skyldiga för något? Hunden var tillsammans med min bror vid olyckan, vi ägare var inte med för det skedde under tiden som min bror passade vår hund. Ska även tillägga att min bror var med efter olyckan och hjälpte till med damen och han ringde ambulansen (så han tog ansvar för situationen). Mvh, Sophie
Dani Elipas Gobraeel |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller i den här situationen där främst lagen om tillsyn för hundar och katter beaktas.Strikt ansvar för hundägareSom utgångspunkt gäller ett strikt ansvar för hundägare, vilket innebär att ägaren till hunden har en skyldighet att betala den skada som hunden orsakar för annan (se 19 § lagen om tillsyn för hundar och katter). Det strikta ansvaret innebär att det inte görs någon bedömning av om ägaren varit oaktsam eller på något sätt brustit i tillsynen över hunden. Även hundens innehavare har ett strikt ansvar, alltså den som har tagit emot hunden för underhåll eller nyttjande. Detta innebär att det strikta ansvaret övergår på din bror i förevarande fall vilket innebär att han måste ersätta eventuella skador som uppkommer till följd av att hunden sprungit in i den 70-åriga damen. Detta beror på att din bror hade ansvaret (tillsynen) för hunden vid tillfället som olyckan skedde. Skadeståndsbeloppet kan dock jämkas om den skadelidande anses som medvållande (se 6:1 skadeståndslagen). Huruvida någon anses som medvållande avgörs från fall till fall och det kan då exempelvis bedömas utifrån om hunden blev provocerad eller inte. I detta fall skulle det kunna diskuteras om damen varit medvållande, detta är emellertid knappast fallet eftersom hon inte kan läggas till last bara på grund av det faktum att hon befunnit sig i hundträdgården - eftersom människor ska kunna vistas där tillsammans med hundar utan att bli skadade. Sammanfattning och rådgivning När en hund orsakar en skada gäller alltså alltid strikt ansvar. Den som haft tillsyn över hunden i detta fall ses som innehavare och blir då ansvarig för att betala eventuella skador som hunden orsakar. Generellt kan ni bestämma hur eventuell ersättning ska betalas emellan er, om det är du i egenskap av hundägare som ska betala för att sedan kräva ut skadeståndsbeloppet från din bror - eller att han betalar skadeståndet för skadorna själv, även om han inte orsakat skadan. Själva skadeståndsbeloppet kan sänkas om det exempelvis är två hundar som bråkar med varandra och ena blir skadad, men det beror som sagt på från situation till situation.Om du har några ytterligare funderingar så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga!

Hur mycket får ens hund skälla hemma för att det ska bli en olägenhet för grannar - kan man bli vräkt för att hunden skäller?

2021-05-15 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej jobbar som timanställd , har en hund som skäller lite ibland , har nu fått 3 klagomål emot mig , jag har spelat in min hund för att se hur mycket han egentligen skäller , det är inte hela tiden som framkommer i brevet som jag fick idag , i brevet stod det bla. Om jag inte gjorde nåt åt det så skulle dom se till att jag inte fick bo kvar , jag tror att det är lite personligt från den eller dom som klagar , dom har inte rent mjöl i påsen själv vill jag säga . Tacksam för svar , vill ju inte åka ut på gatan.
Dani Elipas Gobraeel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur du som hyresgäst ska nyttja din lägenhet framgår av hyreslagen (12 kap. jordabalken).Rättsliga utgångspunkterEn hyresgäst ska enligt 12:25 JB, se till att övriga som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö i den omfattningen det inte skäligen bör tålas. Av förarbetena framgår att störningar måste ha en viss varaktighet eller vara av återkommande slag för att anses skadligt för hälsan. Med det sagt omfattar detta inte alla former av störningar som kan vara skadliga ur ett fysiskt eller psykiskt hänseende för en boendes hälsa. Undantaget från denna reglering är störningar som enligt den allmänna uppfattningen boenden i ett flerfamiljshus måste vara beredda att tåla, så kallade vardagliga störningar. Mot bakgrund av att regelverket ska vara representativt för allmänheten kan någon särskild hänsyn inte tas till människor som är känsligare än normalt. I förarbetena nämner man till exempel att hänsyn inte kan tas till boenden som jobbar natt och är i behov av sömn dagtid. Om en nattarbetare störs av lekande barn eller ljud från grannens husdjur under dagen är detta med andra ord en störning som får tålas även om det är skadligt för hälsan.Vad avser störningar som försämrar bostadsmiljön gäller på samma sätt som ovan den allmänna uppfattningen om störningar som måste tålas. Det är alltså frågan om störningar som inte skäligen bör tålas. I rättspraxis har man beaktat den påstådda störningens ljudnivå, tidsutsträckning och frekvens samt på vilka tider på dygnet störningen ägt rum. Föreligger grund för vräkning?Till att börja med kan sägas att hyresvärden först måste kontakta dig om ett klagomål, som ansetts påkalla åtgärder, för att du ska kunna vidta nödvändiga åtgärder och rättelser (åtgärdsföreläggande). När en hyresgäst pekar ut en annan hyresgäst i fastigheten som störande måste den hyresgäst som anser sig utsatt för störningar visa att de påstådda störningarna är så allvarliga att det finns skäl för hyresvärden att komma med ett åtgärdsföreläggande. Vanligtvis är hyresgästens egna uppgifter inte tillräckliga, utan det krävs vanligen ytterligare utredning som stöder uppgifterna för att det ska vara påkallat med ett föreläggande. I förevarande fall rör det sig emellertid om tre klagomål, om det är från tre olika grannar kan detta tala för att det rör sig om en allvarlig störning varför du kan komma att bli kontaktad av hyresvärden för att vidta rättelse.Enbart vid särskilt allvarliga störningar kan man bli omedelbart skild från sin lägenhet, vilket benämns som förverkande, se 12:42 p. 9 JB. Vid beaktandet av särskilt allvarliga störningar som motiverar omedelbart skiljande från lägenheten har i förarbetena lyfts fram om rättelse inte kommer leda till att störningarna upphör och är sådana att de kan betecknas som outhärdliga för de närboende. Det krävs väldigt mycket för att sedvanligt hundskäll, som inte upplevs som störande av dina grannar, skulle anses vara outhärdliga. Ett exempel är att hunden skäller konstant nattetid vilket väcker grannarna, och detta sker upprepande gånger. Hyresvärden ska även, för att kunna vräka dig, påvisa att olägenheterna som orsakats andra ska kunna hänföras till dig och att dessa som sagt är allvarliga. Som du beskriver det rör det sig om sporadiska skäll dagtid. Detta har från flera tidigare avgöranden bedömts vara av ringa betydelse och en vardaglig störning som får tålas. SammanfattningMed anledningen av att dina grannar, såsom du påtalar uppvisat ett mönster av att klaga samtidigt som det känns personligt kan en diskussion föras kring att dessa skulle vara känsligare än allmänheten, vilket, som framgått ovan, är något som inte tas i beaktande. Avgörande fall där hundägare har varit tvungna att flytta rör sig oftast om upprepade skäll nattetid där grannar kunnat påvisa att det varit skadligt för hälsan och en störning som inte skäligen bör tålas. Så länge som hunden inte skäller nattetid så är det väldigt liten risk att du skulle kunna förlora din nyttjanderätt till lägenheten.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline

Är det brottsligt att hota någon att publicera osanningar om denne - Olaga hot

2021-05-15 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag blev (av misstag antar jag) inbjuden i en privat facebookgrupp där medlemmarna (5 grannar) har med öknamn pratat illa, smygfotat och kommenterat mig, min fru och våra närmsta vänner i området.Min självklara reaktion var att samla bevis genom att skärmdumpa så mycket jag kunde.Nu har jag fått ett antal hot från nämnd grupp att det jag gjort är mycket allvarligt och att det är jag som ansvarar för konsekvenserna om jag visar någon.En medlem i gruppen har även hotat en av oss att hen ska lägga ut osanningar om oss på facebook. Vi svarade då att i så fall finns inget som hindrar oss från att lägga ut alla skärmdumpar. Nu till mina frågor; om jag censurerar profilbilder och namn, är det då lagligt att lägga ut skärmdumparna?Finns det något av det här ovan som gruppen utsatt oss för som skulle gå att åtala?Jag vill även tillägga att vi alltid varit respektfulla mot gruppens medlemmar, till och med ansett vissa som vänner.
Dani Elipas Gobraeel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottet olaga hot regleras i brottsbalken 4 kap. 5 §. Man begår detta brott om man "hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom". Nedan kommer diskuteras om bestämmelsen är tillämplig i detta fall, eftersom din fråga är bland annat om det är något du blivit utsatt för som skulle gå att åtala. Det är nämligen så att frågan om något är brottsligt eller inte alltid måste avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. I det sista avsnittet hittar du en slutlig bedömning och ett lite mer konkret svar på din fråga.Hot om brottslig gärningFör att något ska räknas som ett "olaga hot" måste själva hotet gälla något som i sig är en brottslig gärning, t.ex. ett hot om misshandel, mord eller skadegörelse. Att hota med något som inte är brottsligt, t.ex. ett hot om att avslöja att någon varit otrogen etc., kan alltså inte räknas som ett olaga hot enligt denna bestämmelse. I förevarande fall har dina grannar skrivit att "du gjort något mycket allvarligt och att det är du som ansvarar för konsekvenserna om du visar någon". Hur detta ska tolkas blir svårt, men eventuellt våldsinslag kan inte uteslutas utifrån uttrycksättet och det relevanta blir om detta skapar en allvarlig rädsla för din egna säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Däremot, vad gäller hotet om att publicera osanningar om er är detta tillräckligt för att olaga hot ska aktualiseras, då riktar sig hotet mot brottet förtal 5:1 BrBHotet kan vara öppet och tydligt, t.ex. "jag ska skjuta dig", eller ett s.k. förtäckt hot, t.ex "jag vet var du bor". Ett förtäckt hot är alltså ett hot som antyds av vad som sägs eller görs. I förevarande fall är ett "förtäckt hot" närmast till hands. I meningen som du har skrivit i din fråga skulle det alltså kunna vara fråga om ett hot om det finns anledning att anta att personerna som riktat kommentaren till dig kommer att vidta någon åtgärd mot exempelvis dig, din fru, eller er egendom (exempelvis hus). Om det framgår av situationen i sin helhet eller om det är troligt att personen som har skrivit meddelandet menar att våld kan komma att användas, kan man säga att det rör sig om ett förtäckt hot.Det spelar ingen roll om den som hotar med något egentligen inte tänker fullfölja hotet med en brottslig gärning. Brottet fullbordas redan genom att man på något sätt uttrycker ett hot om en brottslig gärning.Allvarlig fruktanFör att ett hot ska räknas som ett olaga hot måste det kunna tas på allvar av den som blir hotad. Hotet ska alltså vara så pass allvarligt att den som hotas kan antas bli rädd på riktigt (känna allvarlig fruktan). Om den som hotas inte blir rädd alls, eller om hotet såväl objektivt och subjektivt sett överhuvudtaget inte är tillräckligt "seriöst" för att framkalla rädsla, exempelvis en kommentar om att "jag kommer kasta dig från", aktualiseras inte bestämmelsen. Det är emellertid inte något krav att man måste ha blivit rädd av hotet för att hotet ska räknas som brottsligt, men hotet måste kunna tas på allvar och i vart fall vara tillräckligt allvarligt för att personen som hotas skulle kunna bli rädd.Den sista förutsättningen för att hotet ska kunna räknas som brottsligt är att personen som hotar ska ha uppsåt till hotet. Denna person måste alltså vilja hota en annan person så att den personen blir rädd, det räcker med att personen misstänker risken att den hotade blir rädd, och är likgiltig inför följdens förverkligande (d.v.s låter inte förverkligandet av hotet utgöra ett skäl att avstå från handlingen).Sammanfattning av om det rör sig om olaga hot eller ejSom tidigare nämnt måste frågan om något är brottsligt eller inte alltid avgöras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Jag kan dock säga så mycket som att hotet i din fråga kan räknas som ett olaga hot (dvs. räknas som ett brott) om det finns anledning att anta att personen som sagt eller skrivit det du angett syftar till att våld kommer att användas. Att personen har nämnt att hen har fyra andra personer med sig och att det ska "göras upp om saker" skulle kanske kunna antyda detta. Dessutom måste hotet kunna tas på allvar av den som hotas. Den hotade ska kunna bli riktigt rädd av hotet. I detta avseende är alla omständigheter av betydelse. Normalt borde nog ett sådant uttalande kunna räcka för att göra de allra flesta människor rädda.Det skulle mycket väl kunna vara fråga om ett olaga hot i ditt fall, förutsatt att den som hotar haft uppsåt till hotet (vilket verkar vara fallet) och att du som hotas blir rädd av hotet.Om du eller någon som du känner har blivit hotad på ovanstående sätt rekommenderar jag dig att kontakta polisen så snabbt som möjligt med samtliga skärmdumpar, detta är ett bättre alternativ än att publicera skärmdumparna på nätet eller dylikt - både för din egna del men också för att säkra bevisningen och förhindra att bilderna manipuleras eller dylikt.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss!