Ansvar för hundägare att plocka upp efter sin hund

2021-02-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Det finns många hundägare som låter rasta sina hundar på Sportanläggningar tex fotbollsplaner som kommunen äger och underhåller. Vad är det för straff på det för hundägaren om man skulle åtala denna för det ? Det kostar tusentals kronor för kommunen att beställa dit saneringsfirma för att dammsuga upp allt hundbajs så jag undrar vad straffet för hundägaren då blir ? Hundägaren skapar en sanitär olägenhet för de dom som vill utöva sin sport där och det måste ju räknas som någon form av förargelseväckande beteende och nedskräpning.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hundägarens ansvar över sin hund regleras i lag om tillsyn över hundar och katter (hundlagen). Vi behöver också kika i ordningslagen och miljöbalken för att besvara frågan.Har hundägare skyldighet att plocka upp efter sin hund?En hundägare har skyldighet att se till att hunden hålls under tillsyn och sköts på ett sådant sätt att hunden inte orsakar skador eller avsevärd olägenhet för omgivningen (1 § hundlagen).En skada kan till exempel vara en personskada (att hunden biter en annan människa) eller en sakskada (att hunden biter ett annat djur etc). Vad som avses med avsevärd olägenhet är olägenhet av allvarligare slag som kan påverka människors eller djurs liv, hälsa och säkerhet eller den allmänna ordningen. Att en hundägare inte plockar upp efter sin hund visar visserligen på ett bristande hundägaransvar. Att underlåta att plocka upp efter sin hund vid enstaka tillfällen kan dock inte anses vara en sådan avsevärd olägenhet som avses. Om det dock förekommer i stor omfattning, t.ex. genom att hundägaren har flertalet hundar, eller att hundägaren inte plockar upp på olämpliga platser, kan ett föreläggande om att hundägaren måste plocka upp vara aktuellt. I förarbeten nämns som en sådan olämplig plats en lekplats. Det är därmed möjligt att tänka sig att en sportanläggning också kan utgöra en sådan olämplig plats.En kommun får, efter regeringens bemyndigande, meddela ytterligare föreskrifter för kommunen som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentliga platser (3 kap 8 § ordningslagen). En kommun får föreskriva att sportanläggningar ska utgöra en sådan offentlig plats som avses i ordningslagen. Kommunala regler om var hundägare är ansvariga att plocka upp hundbajs kan alltså skilja sig mellan kommuner. Jag vet inte vilken kommun frågan berör, men jag skulle gissa att de sportanläggningar du avser i frågan troligtvis utgör en sådan offentlig plats. Till att börja med kan du därför kolla upp vilka kommunala renhållningsregler som gäller. Nästan alla kommuner har dock regler som säger att man ska plocka upp efter hunden. Vad kan åläggas hundägaren?Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en sådan kommunal föreskrift kan enligt ordningslagen dömas till penningböter (3 kap 22 § ordningslag). Polisen kan också införa förelägganden, som kan förenas med vite (3 kap 19 § och 3 kap 20 § ordningslagen).Även länsstyrelsen kan meddela de förelägganden och förbud som behövs för att förebygga skada eller avsevärd olägenhet, vilket också kan förenas med vite (8 § hundlagen).En skada som orsakats av en hund ska också ersättas av hundägaren (19 § hundlagen).Är det brottsligt att inte plocka upp efter sin hund?Att inte plocka upp efter sin hund kan också utgöra ett miljöbrott, eftersom det räknas som en form av nedskräpning. Brottet kan leda till böter eller fängelse i högst ett år (29 kap 7 § miljöbalken). Är nedskräpningen mindre allvarlig kan hundägaren istället bli skyldig till nedskräpningsförseelse, vilket kan leda till penningböter (29 kap 7a § miljöbalken).AvslutningDet är mycket troligt att sportanläggningarna skulle utgöra offentlig platser och enligt närmare föreskrifter från kommunen kan det finnas regler som ålägger hundägaren ett ansvar att plocka upp efter sin hund på dessa platser. För att hundägaren ska kunna hållas ansvarig krävs dock att det rör sig om en avsevärd olägenhet. För att en hundägare ska kunna hållas ansvarig krävs därför att det inte endast rör sig om ett enstaka tillfälle då hundägaren underlåtit att plocka upp efter sin hund.Mitt råd till dig är att kontakta länsstyrelsen eller polisen. De kan då meddela hundägaren om förelägganden. Det skulle till exempel kunna vara att hundägaren i fortsättningen måste plocka upp efter hunden på dessa sportanläggningar och om hundägaren bryter mot det kan denne få betala böter. Du kan också anmäla händelserna till polisen eftersom det också kan röra sig om ett miljöbrott. Det kan då också vara bra att säkra någon form av bevisning. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Dataintrång att låna kompis konto?

2021-02-12 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Min flickvän har lånat en kompis konto till ett företag, deras support hörde sedan av sig med hot om polisanmälan pga "dataintrång". Är detta faktist möjligt eller något dom säger för att försöka få henne att köpa ett vip-medlemskap för att slippa bli polisanmäld?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att kunna besvara din fråga ska vi kika i brottsbalken (BrB).Brottet dataintrång hittar vi i brottsbalken 4 kap 9c §. Dataintrång innebär att någon utan lov bereder sig tillgång till eller ändrar, blockerar etc en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling. Det kan t.ex. vara att någon olovligen bereder sig tillgång till någon annans sociala medier-konton. Utifrån din fråga tolkar jag det dock som att din flickvän har fått tillstånd av sin kompis att låna kompisens konto. Hon uppfyller därför inte kravet på att olovligen bereda sig tillgång till uppgiften. Dessutom riktas alltså brottet dataintrång mot personen som har kontot, och vars konto någon olovligen bereder sig tillgång till. Det riktas alltså inte mot företaget. Företaget har därför fel i sak och hon har inte har gjort sig skyldig till brottet dataintrång. Hoppas du fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Skillnad mellan fastighetspantbrev och inteckning

2021-02-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag har en fråga som jag har svårt att förstå. Om jag t.ex. tar ett lån från banken så kan jag pantsätta min bostad som säkerhet, och som bevis på detta så får jag ett pantbrev. Vad är inteckning för något? Vad är skillnaden mellan inteckning och att pantsätta en fastighet? Tacksam för svar!
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga kommer vi kika i Jordabalken (JB).Precis som du säger så vill banken ofta ha en säkerhet i utbyte mot att ge ut kredit. En vanlig sådan säkerhet är en så kallad fastighetspant, vilket regleras i 6 kap JB. För att banken ska få en giltig säkerhetsrätt i form av fastighetspant krävs att banken fysiskt får pantbrevet från fastighetsägaren. Om pantbrevet är ett datapantbrev krävs istället att banken registreras som panthavare (6 kap 2 § JB).För att få ett pantbrev krävs dock att fastighetsägaren ansöker om en inteckning i fastigheten hos Lantmäteriet fastighetsinskrivning enligt reglerna i 22 kap JB (6 kap 1 § JB). Fastighetsägaren gör då en inteckning i fastigheten på ett visst belopp och som bevis på inteckningen får fastighetsägaren då ett pantbrev (22 kap 5a § JB). Pantbrevet är alltså ett bevis på inteckningen, vilket är det som överlämnas till baken som säkerhet för en fordran.Man kan också göra flera inteckningar i fastigheten, och därmed utfärda flera pantbrev till flera olika kreditgivare. ExempelMan kan till exempel ansöka om en inteckning om 200 000 kr och då får man ett pantbrev på 200 000 kr inom 200 000 kr.Om fastighetsägaren senare vill upplåta ytterligare en panträtt i fastigheten ansöker ägaren om en ny inteckning. Säg att fastighetsägaren då ansöker om en inteckning på 500 000 kr i syfte att upplåta fastighetspant till en andra panthavare. Då får den andra panthavaren ett pantbrev på 500 000 kr inom 700 000 kr (eftersom 700 000 kr är värdet på sammanlagda inteckningar).Fastighetsägaren kan senare upplåta en tredje panträtt i fastigheten. Säg att fastighetsägaren ansöker om en inteckning om 100 000. Då får ägaren ett ytterligare pantbrev, då på 100 000 kr inom 800 000 kr, osv. Ju fler pantbrev man har upprättat, desto högre blir alltså det intecknade värdet på fastigheten, men samma panthavare behöver inte äga samtliga pantbrev. En inteckning behöver alltså inte motsvara värdet på endast ett pantbrev. Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Bära kniv i skolan - vad gäller?

2021-02-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Gymnasieelev från hantverksprogrammet som bär kniv (som en del av normal utrustning/arbetsliv) på rasten.Eleven använder sin kniv på lektionstid i lokaler som är avsedda för verksamheten.Men vad gäller när eleven lämnar lokalen och uppehåller sig i övriga delar av skolan på raster och lunch?
Emma Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den lag vi ska kika i är den så kallade knivlagen.Som huvudregel gäller att knivar inte får innehas på allmän plats eller inom skolområde där gymnasieundervisning bedrivs (1 §). Det finns dock undantag till detta förbud. Om kniven ingår i utrustning eller på annat sätt är att anse som befogat så gäller inte förbudet (1 § andra stycket).Eftersom kniven ingår som en del i utrustningen som används i utbildningen så är det alltså tillåtet för eleven att bära kniv i samband med utbildningen. Det är dock tveksamt om det kan anses vara befogat att gå runt med kniven på raster och när eleven lämnar lokalerna, eftersom eleven då befinner sig på en allmän plats. Eleven har ju då inte användning för kniven och befinner sig inte i en utbildningssituation som gör bärandet av kniven befogat.En snickare till exempel, som använder sin kniv i arbetet får dock åka till och från arbetet med kniven utan att begå brott. Tillämpningen av knivlagen bör dessutom vara återhållsam eftersom det är en strafflagstiftning som medför bötes- eller fängelse vid överträdelse (4 §).Jag skulle dock säga att eleven inte ska bära kniven utanför lektionstid eller utanför lokaler som är avsedda för verksamheten. Risken är annars att eleven gör sig skyldig till brott mot knivlagen. Hoppas du har fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,

Vem har rätt att bötlägga vem om arbetstagare inte använder skyddsutrustning?

2021-02-12 i Övrigt
FRÅGA |Hej, vem har rättighet i Sverige att bötlägga någon, ex om du inte har hjälm på arbetsplatsen om så föreskrivits? har företaget rättighet till detta?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna besvara din fråga är det arbetsmiljölagen (AML) vi ska kika i.Vem ansvarar för att arbetstagare använder föreskriven skyddsutrustning?Ansvaret för arbetsmiljön bygger visserligen på ett ömsesidigt samarbete mellan arbetstagaren och arbetsgivaren för att bästa möjliga arbetsmiljö ska uppnås (3 kap 1a § AML). Det är dock arbetsgivaren som har det huvudsakliga ansvaret för att arbetsplatsen har en god och säker arbetsmiljö (3 kap 2 § första stycket AML). Arbetsgivaren har därför en skyldighet att tillhandahålla sådan personlig utrustning som behövs för arbetet (2 kap 7 § AML).Som arbetstagare har man därmed en skyldighet att använda de skyddsanordningar som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall (3 kap 4 § AML). Arbetstagaren måste också följa de instruktioner som arbetsgivaren har gett om användningen av skyddsutrustningen (11 § AFS 2001:3).Arbetsgivaren har därutöver skyldighet att fortlöpande undersöka och kontrollera att verksamheten faktiskt har en god arbetsmiljö (3 kap 2a § första stycket AML). Det är alltså arbetsgivarens ansvar att se till så att arbetstagaren faktiskt följer de anvisningar som föreskrivits.Om arbetstagaren inte följer anvisningarna riskerar arbetstagaren visserligen att förlora sitt arbete eftersom det kan ses som en ordervägran, men något formellt miljöansvar åläggs inte arbetstagaren. Om en arbetstagare inte använder anvisad skyddsutrustning och därmed bli skadad, är det alltså arbetsgivarens ansvar för det och inte arbetstagaren.ArbetsmiljöverketVi har därmed konstaterat att arbetsgivaren har fullt ansvar för att arbetsmiljön är säker på arbetsplatsen, även om arbetstagare vägrar att följa instruktioner. Om arbetsmiljön är osäker kan arbetsmiljöverket besluta om förelägganden gentemot arbetsgivaren (7 kap 7 § AML). Ett föreläggande skulle kunna vara en uppmaning att se till så att samtliga arbetstagare följer instruktioner. Förelägganden kan förenas med vite, vilket är en sorts böter. Det är alltså arbetsgivaren som kan få behöva betala "böter" för att arbetstagaren inte använder hjälm på arbetsplatsen, och inte arbetstagaren.SammantagetArbetsgivaren har alltså ingen möjlighet att böteslägga arbetstagaren om denne inte använder anvisad skyddsutrustning. Det arbetsgivaren ytterst sett får göra om arbetstagaren vägrar att följa arbetsgivarens instruktioner är att avsluta anställningen med hänvisning till ordervägran.Arbetsmiljöverket har dock möjlighet att besluta om förelägganden, förenat med vite mot arbetsgivaren, i det fall de anser att arbetsgivaren inte uppfyller kraven på god och säker arbetsmiljö. I den situation som du beskrivit är det alltså Arbetsmiljöverket som har rättighet att böteslägga - men då gentemot arbetsgivaren. Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Måste jag betala tillbaka felaktigt utbetald semesterersättning?

2021-02-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej En tidigare arbetsgivare från vilken jag avslutat min anställning september 2017 skickade ett brev till mig som hävdar att de betalat för mycket semester ersättning 2017 och att de i slutlönen inte justerat felet. De vill således att jag ska betala dem ca 8500. Är detta rimligt? Måste jag betala dem detta?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga har arbetsgivaren betalat ut för mycket semesterersättning till dig år 2017, och har först nu skickat ett brev som förklarar detta. Det är alltså först nu arbetsgivaren gör anspråk på att du ska återbetala det felaktigt erlagda beloppet.Frågan aktualiserar regler om så kallade "misstagsbetalningar" (inom juridiken kallat condictio indebiti). Några lagar som reglerar detta saknas och svaret står istället att finna inom doktrin (juridisk facklitteratur) och praxis (se rättsfallen NJA 2011 s. 739 och NJA 1999 s. 575).Condictio indebitiCondictio indebiti behandlar situationer där någon har betalat ut pengar för en skuld som inte finns eller när någon har betalat ut ett för stort belopp. I detta fall har alltså din arbetsgivare betalat ut mer semesterersättning än du egentligen hade rätt till.Som huvudregel gäller att den som av misstag har gjort utbetalningen har rätt att kräva tillbaka det felaktiga beloppet. Under vissa förutsättningar har man dock som mottagare rätt att behålla pengarna, nämligen om den har förbrukat medlen i god tro eller annars inrättat sig efter betalningen. Att vara i god tro innebär att du som mottagare måste ha insett eller borde ha insett att den erlagda betalningen varit en misstagsbetalning. Bedömningen utgår ifrån vad en person rimligen borde förstå. Om du exempelvis har fått en mycket högre summa än du normalt skulle fått, och som borde gjort att du reagerat, så kan du alltså anses vara i så kallad ond tro.Beträffande att man "annars ska ha inrättat sig efter betalningen" så avses att man ska ha använt pengarna genom att exempelvis ha betalat räkningar, betalat av lån etc, utan att man vet om att man har fått för mycket betalt. I sådana fall slipper mottagaren normalt sett betala tillbaka det felutbetalda beloppet. Sammanlagt måste det alltså göras en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Högsta domstolen har dock uttalat att det är viktigt att mottagaren ska känna sig trygg efter att ha mottagit pengarna. Man ska alltså inte behöva gå runt och oroa sig för att behöva betala tillbaka pengar man fått utbetalt (se NJA 1994 s. 177).I bedömningen beaktar man också tidsaspekten. Har mycket lång tid förflutit mellan misstagsbetalningen och återbetalningskravet är det mycket liten risk att du behöver betala tillbaka pengarna (se NJA 1989 s. 224). Exakt hur lång tid som avses är dock inte klarlagt. Det ska dock framhållas att majoriteten av de rättsfall som har behandlat misstagsbetalningar har fallit ut till betalningsmottagarens fördel. Mottagaren behövde alltså i dessa fall inte betala tillbaka beloppet.SammanfattningMot bakgrund av att misstagsbetalningen skett år 2017 och återkravet har kommit först nu så kommer du med högsta sannolikhet inte behöva betala tillbaka beloppet. Jag utgår också ifrån att du har inrättat dig efter betalningen. Arbetsgivaren borde alltså ha reagerat fortare och har nu försuttit sin möjlighet att kräva att du ska betala tillbaka den felaktigt utbetalda semesterersättningen.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Påföljder vid fel i nyinköpt diskmaskin

2021-02-12 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Har köpt diskmaskinen från ett företag på nätet. Men det var fel på diskmaskinen på en gång han inte ens prova den. Dom vill laga den, men jag vill häva köpet för jag tycker att en diskmaskin som inte fungerar vid leverans är ganska väsentligt för mig då jag har tre barn och behöver en fungerande diskmaskin. Enligt dom har jag två val.1 beställa service på maskinen och laga den.2 ångerrätt då får jag stå för returen (750kr) ochUpp till 100% prisavdrag för att produkten är defekt. Dom har levererat en trasig diskmaskin ska jag behöva betala för det om jag ångrar köpet?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tråkigt att du fått en diskmaskin som inte fungerar!Eftersom du verkar ha köpt diskmaskinen i egenskap av konsument från ett företag så är det konsumentköplagen (KköpL) vi ska kika i. FelTill att börja med kan konstateras att diskmaskinen är felaktig eftersom den inte fungerar (16 § KköpL). För att få åberopa felet måste du meddela köparen om felet inom skälig tid, dvs reklamera felet (23 § KköpL). Det verkar du ha gjort. Som konsument har du därför rätt att kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller häva köpet, samt kräva skadestånd (22 § KköpL). Dessa påföljder aktualiseras dock i en fallande skala. Säljaren har alltså rätt att i första hand avhjälpa felet på diskmaskinen (reparera den), oavsett om du begär en annan påföljd än avhjälpande (27 § KköpL). Säljaren måste dock göra detta på egen bekostnad, inom skälig tid och utan att det uppstår väsentlig olägenhet för köparen.Väsentlig olägenhetDet är svårt att bedöma vad som är en väsentlig olägenhet för köparen, och det är tyvärr inte en rent av personlig bedömning. Det är såklart olyckligt att inte ha en fungerande diskmaskin när man har tre barn och att det därför uppstår problem för dig. Eftersom du inte drabbas av andra problem än så skulle det dock troligtvis inte räcka för att utgöra en sådan väsentlig olägenhet som avses i paragrafens mening.Ångerrätt och kostnadEftersom säljaren har erbjudit sig att reparera diskmaskinen så har du inte någon egentlig rätt att få häva köpet om du inte godtar reparationen. Då aktualiseras säljarens egna regler om ångerrätt, eftersom det ju då blir en ångerrätt du vill göra gällande. Om det i säljarens villkor för ångerrätt står att köparen måste stå för returkostnaden så är det tyvärr det som gäller.RådJag skulle råda dig att acceptera köparens erbjudande om att reparera diskmaskinen. Det ska dock som sagt ske inom skälig tid, vilket brukar innebära ett par dagar, upp till en vecka. Om det inte kan ske har säljaren inte längre rätt att avhjälpa felet och du kan då begära att få häva köpet (28 § KköpL). Först då har du alltså möjlighet att skicka tillbaka diskmaskinen utan att behöva betala returkostnaden, eftersom en hävning innebär att förhållandet ska återställas som om avtalet aldrig slutits.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till med diskmaskinen!Med vänliga hälsningar,

Preskription vid diskriminering

2021-02-12 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Kan man anmäla en kommun för diskriminering om ett arbete som jag inte fick. Ärendet hände för tre år sedan.
Emma Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att kunna besvara din fråga ska vi använda oss av diskrimineringslagen (DiskL). Det råder ett diskrimineringsförbud i arbetslivet, vilket innebär att arbetsgivare varken får diskriminera arbetstagare eller någon som gör förfrågan om eller söker arbete (2 kap 1 § DiskL). Jag tolkar din fråga som att du har sökt arbetet men inte fått arbetet. Du har alltså varit arbetssökande. För att det ska röra sig om diskriminering krävs att du inte har fått arbetet på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (1 kap 1 § DiskL). Preskription Efter två år sedan det att händelsen företogs så preskriberas dock talan (6 kap 6 § DiskL). Preskription innebär att du inte längre kan väcka talan efter det att preskriptionstiden löpt ut. Eftersom det har gått tre år sedan det inträffade skett så finns tyvärr ingen möjlighet att väcka talan pga det som inträffat. Det finns därför tyvärr ingen möjlighet att ta ärendet vidare.Hoppas du har fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,