Köpte en vara men jag fick den aldrig. Ska jag polisanmäla?

2021-04-30 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Jag har beställt en vara från en hemsida, som kostade 2,700kr. Jag har inte fått varan eller pengarna. När jag försöker kontakta företaget så får jag inget svar. Jag undrar om jag kommer få tillbaka pengarna om jag polisanmäler det.
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag har förstått det som att du undrar om du kommer få tillbaka dina pengar om du polisanmäler företaget som inte levererat din vara. Det är inte helt säkert att du får tillbaka pengarnaSåsom det låter av den information som du lämnat har företaget lurat dig att betala pengar för en vara som inte finns och därefter sluta svara. Detta brukar falla in under bestämmelsen om bedrägeri i 9:1 Brottsbalken, vilket således är ett brott och självklart bör polisanmälas. Hursomhelst är inte en polisanmälan tillräckligt för att du ska få tillbaka pengarna. Det är i slutändan företaget som ska betala dig, varpå jag kan finna två troliga alternativa situationer som kan bli aktuella som gör att du får dina pengar; (i) du polisanmäler och företaget i och med polisanmälan träder fram och antingen betalar dig eller utger den köpta varan, vilket de är skyldiga att göra på rena köprättsliga grunder; eller (ii) polisen får tag i bedragarna och de ställs inför rätta och du genom domstolens dom kan få tillbaka pengarna (Antingen genom att de betalar till dig eller genom kronofogden). Observera att under alternativ (ii) behöver du själv stämma in i en eventuell rättegång med en civilrättslig talan om återfående av pengarna på köprättslig grund (Hävning av köp). Hursomhelst är det dock stor risk att en polisanmälan inte kommer att leda till att bedragarna hittas. Dessa fall klaras sällan upp och sådana bedrägerier som du blivit utsatt för är särskilt vanliga. SlutsatsSlutsatsen är att du bör anmäla händelsen till polisen och fortsätta försöka kontakta bolaget för att få tillbaka pengarna. Förutsatt att polisen hittar bedragarna skulle du nog kunna få tillbaka pengarna.

Nya fel efter reparation av bil

2021-04-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,vi är ett företag som lämnat in vår bil till verkstaden för byte av ett topplock. När vi fick tillbaka bilen hade vi andra fel än vad vi lämnade in den för exempelvis fallande oljetryck. Detta tros ha uppkommit då de gjort en felaktig montering av topplocket. Kostnaden för detta är en ny motor vilket är dyrt och vi har dessutom behövt hyra bil för att verksamheten ska kunna löpa på. Verkstaden vägrar att hjälpa och tar inte sitt ansvar eller lämna ut några dokument på vad som utförts och hur. Dessutom har de, efter vår reklamationsansökan hos autogiroexperten, ringt upp och sagt att de kastat ut bilen på gatan och att vi kan vänta oss en massa p-böter. Kan de göra det, vad gör vi och hur går vi tillväga?
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!Jag har uppfattat det som att ni lämnade in er bil till en verkstad för att laga ett fel. När bilen sedan lämnas tillbaka har det uppkommit flera andra fel på bilen vilka ni har reklamerat. Bilfirman vägrar avhjälpa felet och har nu ställt ut er bil på gatan. Frågan är vad ni kan göra åt situationen. Det är fel i tjänstenDet finns ingen lag som reglerar tjänster mellan företag. Trots det så tas ofta reglerna i Konsumenttjänstlagen och Köplagen i beaktande när man bedömer situationerna. Med hjälp av dem reglerna (t.ex. 9 § KtJL) kan vi relativt enkelt konstatera att det rör sig om ett fel i tjänsten. Om arbetet inte utförts tillräckligt hantverksmässigt, noggrant och med omsorg har du laglig rätt att få reparation eller service utförd korrekt, få ett reducerat pris eller i vissa fall inte behöva betala alls. Detta gäller givetvis när firman skapat nya problem i bilen. I dessa fall kan det vara rimligt att ta in en utomstående bilfirma, förutsatt att den som gjort fel vägrar samarbeta, som kan konstatera vilka felaktigheter som föreligger och vad som är rimligt att göra (Förslagsvis ersätta kostnaderna eller avhjälpa felen). Vad ni bör göraDet som jag tycker ni ska göra är att återigen kontakta bilfirman och meddela om vilka rättigheter ni har enl. lag, och att ni, om de inte vill samarbeta, kommer att kontakta en utomstående bilfirma för en rapport ang. felen som uppkommit. Fortsätter dem vägra, är alternativet att anmäla bilfirman och i värsta fall gå till domstol.

Säga upp vårdnaden om mitt barn för att undvika principalansvaret

2021-03-31 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Min son är ohanterlig och jag är rädd att han ska elda upp en byggnad el liknande, då han ofta har tändare och tändstickor på sig. Jag är rädd att det kommer hända något som gör att han blir skadeståndsskyldig och jag vill inte betala. Om jag säger upp vårdnaden om honom och låter fadern ta allt ansvar, slipper jag så stå till svars om så skulle hända? /Britta
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag förstår din fråga som att du undrar huruvida du som förälder kan bli skadeståndsskyldig för sitt barns agerande. Vidare undrar du om du genom att inte längre vara vårdnadshavare kan undgå skadeståndsansvar. Lagen som är aktuell för att besvara din fråga är skadeståndslagen (SkL).Principalansvar för vårdnadshavareSom vårdnadshavare till ett barn som har begår ett brott, eller orsakar person eller sakskada, föreligger ett så kallat principalansvar. Detta innebär att föräldern har ett skadeståndsansvar även om det inte har förekommit någon vårdslöshet från förälderns sida 3 kap. 5 § SkL. Du kan därmed bli skadeståndsskyldig för de skador ditt barn orsaka genom att råka elda upp en byggnad e.d. Ett exempel på ett ett brott är skadegörelse alternativt ringa skadegörelse (en mildare grad av skadegörelse) 12 kap. 1 § brottsbalken och 12 kap. 2 § brottsbalken, och personsskada skulle kunna vara att någon blir brännskadad.Det viktiga rekvisitet här är vårdnadshavare. Föräldrar som inte har någon vårdnad över barnet har inte något ansvar enl. denna paragraf. Rent skadeståndsrättsligt och rent principellt, skulle du alltså inte vara skadeståndsskyldig om du sa upp vårdnaden om barnet. Dock är det så att en vårdnadshavare inte ensidigt kan säga upp vårdnaden om sitt barn. Båda föräldrarna måste dels vara överens och kan då skriftligt avtala kring vårdnad, boende och umgänge, en förutsättning är dock att det godkänns av socialnämnden, se 6 kap. 6 § föräldrabalken. Vidare är det alltid barnets bästa som ligger till grund för alla beslut gällande vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa anses bl.a. vara en nära och god kontakt med båda föräldrarna. se 6 kap. 2a §.Om båda föräldrarna eller någon av dessa väcker talan vid tingsrätt om ensam eller gemensam vårdnad av ett barn så ska tingsrätten besluta om vårdnaden. Tingsrätten tar hänsyn till om föräldrarna har stora svårigheter med att samarbete i frågor som rör barnet och även barnets bästa, om barnet utsätts för övergrepp eller liknande. Om båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad får rätten inte besluta om gemensam vårdnad, 6 kap. 5 §.SammanfattningRent principellt kan du alltså slippa skadeståndsansvar genom att inte vara vårdnadshavare. Du kan däremot inte säga upp vårdnaden om ditt barn hursomhelst, utan detta kommer i slutändan vara upp till domstolen eller socialnämnden.

Försäkringsersättning efter överfall

2021-03-31 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Blev misshandlad av 7 personer och slagen med ett knogjärn över ögonbrynet, samt rånad på min klocka som var värd 4000 kr. Fick bara 200 kr av Folksam för klockan. Väntat på ersättning för själva misshandeln i 5 månader, och fick avslag idag.. Dom säger att jag väntade för länge med att polisanmäla.. 2 veckor.. Efter misshandeln så ville jag inte uppsöka läkare för att jag inte ville gå till sjukhus för risken att bli smittat av Corona. Ringde försäkringsbolaget när jag kände mig bättre, då sa dom att jag måste polisanmäla och gå till läkare och dokumentera skadorna. Ringde och anmälde samt gick till vårdcentralen och visade upp mina skador (som fortfarande var väldigt synliga efter 2 veckor, blåtira samt 3 jack) Allt finns dokumenterat av läkare. Har fått stora synliga ärr som kommer finnas kvar hela livet.. Efter en vecka jag uppsökte läkaren så fick jag kristalksjukan, som jag fick konstaterat av en annan läkare att det uppstått av smällen jag fick. Hade kristalksjukan i 2 månader. Kan Folksam neka mig ersättning för att jag väntade 2 veckor med att anmäla? Har en hemförsäkring via mitt fackförbund som är en extra försäkring som ska täcka överfall.
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline. Såsom jag uppfattat det har du anmält till det försäkringsbolag som du har via ditt fackförbund att du har skadats i och med ett överfall. De menar att du väntat för länge för att du inte polisanmält inom två veckor. Titta i dina försäkringsvillkorMitt bästa tips till dig är att du ser över dina försäkringsvillkor för att se vad det står där. För min del låter det anmärkningsvärt att du inte skulle kunna få ersättning bara för att du inte väckt ett ärende hos polisen inom två veckor. Jag har inte sett några sådana villkor i de försäkringsavtal som jag nu under besvarandet av din fråga kunnat hitta. I vissa fall kan du behöva visa upp en förundersökning från polisen för att stärka överfallet.Jag rekommenderar dig att ringa till ditt försäkringsbolag och maila dem där du visar upp polisanmälan och en ev. förundersökning. I nuläget kan jag dessvärre inte på ren juridisk grund hjälpa dig utan att veta mer. Du är alltid välkommen att inkomma med en ny fråga med mer materiell information om vad det står i ditt försäkringsavtal så ska vi försöka hjälpa dig mer konkret. Allt gott,

Uthängd på en hemsida

2021-04-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej är uthängd på en sida med namn personnummer hela 10 siffror adress vart jag jobbar folk har även mailat jobbet om detta är det ok eller inom vilket brottsbalk och brottsrubricering går detta under då haken är att skada och förstöra i ens arbete och fritid
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline. Såsom jag uppfattat det har du blivit uthängd på en hemsida med personnummer och annan typ av information som gör att man klart och tydligt kan identifiera dig. Frågan är om detta är brottsligt eller inte. I regel är det inte brottsligt att lägga ut personuppgifter om någon Den informationen som du nu beskriver är inte i sig brottslig att lägga ut. Personnummer och dylikt är i de allra flesta fallen offentlig information (Jfr t.ex. Mr.Koll och dylika hemsidor som ofta har denna information offentligt). Däremot så kan detta vara brottsligt om det också, tillsammans med personuppgifterna, sprids ett annat budskap om dig som person. Att bli uthängd kan vara förtalOm du har blivit utpekad av annan som brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt eller den personen annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning döms enl. 5:1 Brottsbalken (BrB), för förtal. Förutsatt att du blivit uthängd, genom att personen tillsammans med dina personuppgifter skrivit att du är på något sätt brottslig eller annars klandervärd i ditt levnadssätt kan alltså detta förfarande vara brottsligt enl. 5:1 BrB. Uppgifterna måste även ha spridits till andra, vilket jag förutsätter enl. informationen ovan att det gjort. Dock går han eller hon fri från ansvar om personen var skyldig att uttala sig eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och denne visar att uppgiften var sann, eller det fanns skälig grund för att tro att den var sann. I och med att jag inte vet exakt vad som lagts ut kan jag inte göra en bedömning av din fråga på ett djupare plan än detta. SammanfattningSammanfattningsvis kan detta utgöra ett förtalsbrott om du har blivit uthängd såsom brottslig eller klandervärd tillsammans med dina personuppgifter. Om du behöver mer hjälp i ärendet råder jag dig att återkomma till oss med mer information om vad som exakt har skrivits tillsammans med dina personuppgifter.

Betala ränta och amorteringar på sambons lägenhetslån?

2021-04-30 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo bor i en lägenhet som han äger. Vi har samboavtal och det står jag äger inget vid försäljning eller separation. Lägenheten är 80 m2 som består av 2 delar (60 km2 lägenhet och 20 m2 lägenhet som har egna ingångar. Han hyr ut den lilla lägenheten och pengarna från hyran äger han själv. Jag och honom bor i den stora delen och jag betalar häften av 60 m2 som lägenhetens avgift, vilket tycker jag att vara rättvist. Vi delar också häften av matkostnader, Wi-Fi internet och TV. Han tycker att jag betalar för lite eftersom han inverterat mycket på lägenheten, mer än vad jag betalar varje månad, även om jag förklarat att jag inte kommer ta del av vinsten vid försäljning. Min fråga är: är det rätt att jag betalar bara häften av 60 m2 där jag bor? Inte hela 80 m2 för jag inte använder den lilla lägenheten. Om jag betalar räntan och amorteringar tillsammans med lägenhetens avgift, behöver jag göra ett avtal? Blir han skyldig att betala mig tillbaka pengar vid separation eller försäljning?
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline. Jag har uppfattat det såsom att du och din sambo bor i en lägenhet tillsammans. Lägenheten består av två delar varav den ena hyrs ut till utomstående. Ni bor i den andra delen. Din sambo äger hela lägenheten och du betalar bara hälften av avgift, wifi och TV (och mat). Din sambo tycker vidare att du betalar för lite då han investerat mycket pengar i lägenheten. Du har egentligen, vad jag uppfattat det som, två frågor. Dels om det är rätt att du bara betalar hälften av avgifterna för den del av lägenheten som du bor i, dels om du kommer att få tillbaka pengar vid separation eller försäljning ifall att du börjar betala mer (t.ex. via ränta och amorteringar). Första frågan är i sig inte juridiskOm det är rimligt att du betalar mer eller mindre än vad du nu gör är svårt att besvara. I och med att den betalningsskyldigheten grundar sig i en överenskommelse mellan dig och din sambo är den inte i sig juridisk, förutsatt att själva avtalet/överenskommelsen t.ex. inte strider mot några ogiltighetsregler avtalslagen. I ditt fall ser jag inte någonting som pekar på att överenskommelsen om att du ska betala hälften av lägenheten skulle vara föremål för några sådana regler. Min uppfattning är att överenskommelsen är mycket rimlig och att du inte bör betala för mer än vad du nyttjar, d.v.s. hälften av den del av lägenheten som ni använder. Du bör ändra i avtalet eller upprätta ett nytt avtal ifall att du ska börja betala ränta och amorteringar på lägenhetenJag förutsätter att din sambo redan innan ni inledde erat samboförhållande ägde lägenheten i och med din frågas formulering. Lägenheten är då inte samboegendom över huvud taget enl. SamboLs bestämmelser. Om så, kommer du inte kunna få tillbaka dina investeringar i lägenheten om du nu börjar investera i lägenheten, då Högsta Domstolen ("HD") fastslagit att den sambo som äger egendomen inte är skyldig att betala tillbaka pengar till den betalande sambon för investeringar som den betalande sambon gjort (Se NJA 2019 s. 23). I samma rättsfall slog HD fast att om du ändå vill få tillbaka dina investeringar, har du att visa att det finns en skuld, d.v.s. att du "lånat" ut pengarna till din sambo med avsikt att få tillbaka dem. Ofta är så inte fallet och om en sambo investerar i ägarsambons egendom och vill säkerställa att hen kan få tillbaka det som investerats, bör den betalande sambon antingen upprätta ett skuldebrev eller avtala om ersättning genom en ägarandel i egendomen.SlutsatsDin första fråga är svår att besvara, men sett till din informationen i din fråga tycker jag ändå att det är rimligt att du betalar hälften av avgifterna, förutsatt att du inte ska köpa in dig i lägenheten. Börjar du även betala lånekostnaderna eller i annat fall betalar delar av lägenheten så bör du upprätta ett avtal som säger att du skall erhålla alla pengar som du lägger in i lägenheten i händelse av separation e.d.

Överklaga ett planerat bygge av padelbana

2021-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Vid min tomtgräns vill de bygga en paddel bana, 12,5 m nära min tomtgräns. Utebana. Hur kan jag överklaga att den kommer för nära mig o mitt privata, det blir mycket insyn o ljud. Med vänlig hälsning, Marina
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för din fråga. Jag uppfattar din fråga såsom att dina grannar vill bygga en padelbana nära din tomtgräns och du vill överklaga detta. Padelbanan kräver troligtvis bygglovDet är högst troligt att det krävs ett bygglov för att bygga en Padelbana men det är något osäkert. Då en padelbana saknar tak, räknas det inte som en byggnad. Dock så gör vissa kommuner gällande att glasväggarna kan räknas som plank och behöva bygglov därefter. Om du skall bedriva kommersiell verksamhet eller inte spelar också in/roll. Det är kommunen som hanterar bygglov. Därav är det min uppfattning att du bör kontakta kommunen för att se över huruvida det krävs bygglov för padelbanan eller inte.Om det kräver bygglov kommer du få ge synpunkterOm det krävs bygglov, har du rätt att få ge dina synpunkter på bygget, där du bl.a. kommer att kunna framföra insyn och ljud som argument för att bygglov inte bör beviljas. Har bygglov redan beviljats, kan du överklaga detta till Länsstyrelsen, men detta ska ske från och med att bygglovet beviljades. RådMitt råd är att du kontaktar kommunen angående bygglovet för att se ifall att de tycker att padelbanor kräver bygglov. Om så har du rätt att invända mot deras ansökan och anföra dina argument. Om de får bygglov kan du överklaga detta till Länsstyrelsen. Allt gott,

Hur gör man en sakägarförteckning?

2021-03-31 i Exekutiv försäljning
FRÅGA |Hej! Jag tycker att det är lite svårt att upprätta en sakägarförteckning. Det står oftast tydligt vad man ska ha med men inte varför och egentligen hur. Skulle ni kunna förklara det enkelt och lättläst? Hur vet man exakt vad som ska vara med och när är det en "block" sker exemplevis... Tacksam för svar.
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline.Såsom jag förstått det vill du veta hur man upprättar en sakägarförteckning. Dessvärre är detta inte speciellt enkelt, men jag ska göra mitt bästa för att förklara hur du gör på ett så pedagogiskt sätt som möjligt. Vad är en sakägarförteckning och Vad ska tas med?En sakägarförteckning är i grund och botten en lista över vilka rättsliga belastningar en fastighet har. Med detta menas främst säkerhetsrätter, såsom panträtter, men även sådant som servitut inräknas. En sakägarförteckning ska upprättas vid exekutiv försäljning av en fastighet enl. 12:24 UB. Den syftar i grund och botten till att bestämma vilka som kommer att få betalt när fastigheten säljs. Enl. 12:25 UB ska förutom exekutionsfordringen tas upp fordringar som är förenade med förmånsrätt enl. 6 § p. 1 eller 7 § p. 1 eller 2 FRL och som förfaller till betalning senast dagen då fördelningssammanträdet ska äga rum. 6 § FRL avser s.k. reallaster, vilket innebär att ägaren av en fastighet har en skyldighet att fullgöra vissa prestationer. Exempel på reallaster är fordran på grund av fastighetsbildning enligt lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran på grund av fastighetsbildning och fordran som debiterats av samfällighet (se lagen [1973:1152] om förmånsrätt för fordringar enligt lagen [1973:1150] om förvaltning av samfällighet). 7 § FRL rör tomträtter, vilket jag antar inte är relevant i ditt fall, då jag förutsätter det vara en fastighet. Vidare ska fordran som är förenad med panträtt tas upp. Nyttjanderätter och servitut som är inskrivna och grundar sig på skriftlig handling eller avser hyra av en bostadslägenhet i en fastighet, som är taxerad som hyreshusenhet om hyresgästen har tillträtt lägenheten, ska också tas upp. Slutligen ska förrättningskostnaderna tas upp och om fastigheten hör till ett konkursbo ska arvode och annan kostnad för förvaltningen tas upp.Vilken ordning ska saker och ting tas upp?Enl. 12:26 UB ska fordringar tas upp efter det företräde som gäller enl. lag och ränta och annan biförpliktelse ska tas upp före fordringens kapitalbelopp. Förrättningskostnaderna tas upp ovanför exekutionsfordringen. Enl. lag (17:6 JB) gäller att fordringar och rättigheter ställs upp inom sina respektive kategorier efter ålder. Om rättigheter (T.ex. en nyttjanderätt) är inskrivna tidigare eller samtidigt som en inteckning (t.ex. en panträtt) tas rättigheten upp ovanför inteckningen. Ett "Block" som du skrev i din fråga, sker när två eller fler pantbrev har samma företrädesrätt i förteckningen, d.v.s. kommer efter varandra, enl. 6:3 st. 2 JB. Då slår man ihop dessa och behandlar dem som ett och samma pantbrev.Svar: Ett försök till en enkel ordning och mallJag kommer nu försöka mig på att konkretisera ned jag skrivit ovan genom en "innehållsförteckning" och en sammanfattande regelgenomgång av ordningen.Innehållsförteckning, Ta upp: Exekutionsfordran (om sådan finns)Reallaster,Panträtter,Nyttjanderätter och servitut,Förrättningskostnader,Om fastigheten tillhör ett konkursbo, konkursförvaltarens arvode och annan kostnad för fastighetens förvaltning.Ordningen: Utgångspunkten är att alla rättigheter och nyttjanderätter tas upp i kronologisk ordning, där äldst hamnar högst upp och nyast längst ned (Observera att vad det gäller pant, är det pantbrevets ålder, och inte själva lånet, som är avgörande).Om det finns en exekutionsfordring, d.v.s. den fordring som den som begär utmätning har, skall förrättningskostnaderna tas upp precis ovanför denna fordring. Om det är konkursförvaltare i en konkurs som begär försäljning, upptas förrättningskostnaderna högst upp.Ägarhypotek, som är det som finns kvar i pantens värde när fordran har blivit täckt, tas upp direkt efter pantbrevet det var knutet till. Alla pantbrev som finns i fastigheten men som inte är belånade är ägarhypotek.Andrahandspanthavarens rätt tas upp direkt efter förstahandspanthavarens.Detta är ett mycket komplicerat rättsområde. Jag råder er att konsultera en jurist på området för att göra detta ordentligt. Utöver detta finns det nämligen flertalet regler kring själva försäljningen som måste beaktas. Jag hoppas dock att jag har hjälpt till lite mer er fråga och är det någonting som ni behöver hjälp med vidare är det bara att återkomma till oss på Lawline.