Kan begångna brott påverka möjligheten att bli antagen till polisutbildningen?

2021-02-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag och min mor bråkade häromdagen, vi skrek bara på varandra, grannarna hade ringt polisen så dom kom. Polisen gjorde ingen anmälan men de anmälde ju till soc eftersom dom har skyldighet till de. Men nu till min fråga, kan jag bli polis eftersom jag drömt om de så länge, kan jag bli polis nu eller kan jag inte det eftersom dom kom hem till oss?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan begångna brott påverka möjligheten att bli antagen till polisutbildningen?För att bli antagen till polisutbildningen finns ett antal ansökningskrav den sökande behöver uppfylla. Vill du läsa mer om vilka kraven är kan du göra det här på polisens hemsida. Ett av ansökningskraven är att du ska ha genomgått en godkänd säkerhetsprövning. Med detta avses att du måste vara pålitlig enligt säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsprövningen ska enligt denna lag innefatta en registerkontroll (3 kap. 3 § säkerhetsskyddslagen). Med registerkontroll avses att man inhämtar uppgifter från bland annat belastningsregistret (3 kap. 13 § säkerhetsskyddslagen). Detta är en del av säkerhetsprövningen, men det är dock resultatet av en sammantagen prövning som avgör huruvida du blir godkänd eller ej.Ditt fallI lagen om belastningsregister anges vilka uppgifter belastningsregistret ska innehålla. Där anges att det framförallt är olika typer av straffrättsliga påföljder som någon ådömts som ska upptas i belastningsregistret, samt vissa fall då någon på grund av allvarlig psykisk störning förklarats fri från påföljd eller då någon under vissa speciella omständigheter inte åtalats för brott (3 § lagen om belastningsregister).Att du har haft en dispyt med din mor som resulterat i att polisen kom på besök är således inte något som kommer registreras i belastningsregistret och är alltså inte heller något som kan påverka säkerhetsprövningen vid din ansökan. Polisens besök är därför inget som påverkar dina möjligheter att bli antagen till polisutbildningen i framtiden.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Ärver make pengar på bankkonto?

2021-02-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag är gift och undrar om min man ärver pengar som jag har på egna bankkonton. Vi har ett gemensamt barn och 1 som är min. Mvh
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som du undrar över om din man kommer ärva dina bankkontoinnehavanden om du avlider först. Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och regler om arvsrätt i ärvdabalken (ÄB).Bodelning efter dödsfallSka dina bankontoinnehavanden ingå i bodelningen?När ett äktenskap upplöses genom dödsfall ska en bodelning förrättas (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Så länge inte dina bankkontoinnehavanden utgör enskild egendom så ska de alltså ingå i bodelningen mellan dig och din make.Kommer din man tilldelas dina bankontoinnehavanden genom bodelning?Vid en bodelning ska makarna som huvudregel dela lika på giftorättsgodset enligt något som kallas likadelningsprincipen (11 kap. 3 § ÄktB). Man beräknar då vad vardera maken har i giftorättsgods, adderar makarnas giftorättsgods och dividerar det gemensamma giftorättsgodset med två. På så sätt får man fram vardera makes andel i det gemensamma giftorättsgodset.Om du avlider först och är den av er som har mest giftorättsgods, ska ditt dödsbo utge egendom till din man så att både ditt dödsbo och din man efter bodelning har egendom som motsvarar varderas andel i det totala giftorättsgodset. Med andra ord ska den part i bodelningen som har mest giftorättsgods utge egendom till den andra parten så att de båda delar lika på det totala giftorättsgodset. Om inget annat är föreskrivet kan alltså dina bankkontoinnehavaden tilldelas din make i bodelningen om det är ditt dödsbo som har mest giftorättsgods.Hur fördelas arvet?Gemensamma barns och särkullbarns arvsrättDet är dina tillgångar efter bodelning som utgör arvet efter dig som sedan ska fördelas.Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del av den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott och ärvs av arvlåtarens bröstarvingar.Båda dina barn är dina bröstarvingar. Ditt barn från en tidigare relation kallas inom arvsrätten för särkullbarn. En efterlevande makes arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån till den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB). Ditt barn från ett tidigare förhållande kan alltså själv avgöra om denne vill få ut sitt arv direkt eller avstå det till förmån för din man om du skulle avlida först. Ert gemensamma barn kommer dock få ut sitt arv efter dig först då din man avlider.Vad kommer din man ärva?Din man kommer i så fall alltså i vart fall ärva ert gemensamma barns arvslott. Denna ärver han med fri förfoganderätt, vilket innebär att han inte under sin livstid genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över egendomen, men att han i övrigt är fri att disponera över dem som han vill. Om inget annat är föreskrivet kommer även dina bankontoinnehavanden fördelas när du avlider och i och med att din mans arvsrätt går före ert gemensamma barns arvsrätt finns en möjlighet att han ärver dina bankkontoinnehavanden.SammanfattningOm inget annat är föreskrivet kommer dina bankkontoinnehavaden sannolikt i vart fall delvis tillfalla din man. Antingen genom bodelning, om det är ditt dödsbo som har mest giftorättsgods, eller genom att han ärver ert gemensamma barns arvslott där bankkontoinnehavandena eventuellt ingår.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Påverkar studiebidrag förälders underhållsskyldighet?

2021-02-18 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Min före detta fru har vår gemensamma son boende hos sig. Han är 20 år gammal och har inte slutfört gymnasiet, han hoppade av efter första året på gymnasiet och har inte fortsatt gymnasiestudierna. Nu studerar han på Folkhögskolan för att läsa upp sina betyg. Han har rätt till CSN-bidrag och skall snart få det första utbetalningen av CSN-bidraget. Har jag som förälder till honom skyldighet att betala underhåll till honom trots att han får CSN-bidrag. Tacksam för svar!
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om man som förälder är underhållsskyldig för sitt barn trots att barnet får studiebidrag från CSN, samt hur länge underhållsskyldigheten i så fall varar. Regler om föräldrars underhållsskyldighet finns i föräldrabalken (FB).Föräldrars underhållsskyldighet vid studier på gymnasienivå efter gymnasietEn förälders underhållsskyldighet upphör då barnet fyllt 18 år. Om barnet går i skolan efter denna tidpunkt är dock föräldrarna fortsatt underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, men längst tills barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § andra stycket FB).HD fastställde i NJA 1990 s. 49 att underhållsskyldighet även gäller för barn som läser en tilläggsutbildning på gymnasienivå efter avslutad gymnasieutbildning. Du är alltså fortsatt underhållsskyldig för din son så länge han studerar en sådan utbildning och ännu inte fyllt 21 år.Påverkar studiebidrag underhållsskyldigheten?Underhållskyldigheten gäller oavsett om din son erhåller bidrag från CSN för sina studier eller ej. Att din son får studiebidrag kan dock påverka hur stor underhållsskyldigheten är. Föräldrarna är skyldiga att svara för underhåll åt sina barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar, men även till barnets sociala förmåner (7 kap. 1 § första stycket FB). En sådan social förmån som kan beaktas är studiebidraget (prop. 1978/79:12 s. 154).SammanfattningDu är fortsatt underhållsskyldig för din son under tiden han studerar en tilläggsutbildning på gymnasienivå fram tills den dag då han fyller 21. Att din son erhåller studiebidrag kan påverka hur stort din sons behov är och således även storleken på underhållsskyldigheten, men inte själva underhållsskyldigheten i sig.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Särkullbarns rätt till arv

2021-01-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag och min man har varit gift i 45 år vi har 2 barn tillsammans men jag har med mig ett barn sedan tidigare. Om min man skriver ett testamente att han önskar att alla 3 barnen ska dela lika. Räcker det? Vad händer om jag avlider först? Visst är det så att man sitter kvar i orubbat bo? Fast när man har ett särkulle barn kan det kräva ut sin del? Kan mitt barns make kräva ut arvet?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att du undrar över följande: (1) Om din man kan skriva ett testamente så att även ditt barn från ett tidigare förhållande kan ärva lika stor del av hans kvarlåtenskap som era gemensamma barn, (2) Vad som händer om du skulle avlida först, och om ditt barn från ett tidigare förhållande i så fall kan begära ut sitt arv, och (3) Om ditt barn från tidigare förhållandes make i så fall kan begära ut arvet.Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.(1) Upprättande av testamente för att särkullbarn ska få ärvaHur fördelas arv utan ett testamente?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott och ärvs av arvlåtarens bröstarvingar. Bröstarvingar är arvlåtarens biologiska eller adopterade barn och här ingår alltså inte eventuella särkullbarn.Möjlighet att upprätta ett testamenteÄven särkullbarn har möjlighet att ärva den avlidne om denne har upprättat ett testamente till förmån för dem. Det finns dock vissa begränsningar i denna rätt att förordna över sin kvarlåtenskap. Bröstarvingar till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Denna rätt kan inte testamenteras bort. I övrigt är föräldern fri att förordna över sin kvarlåtenskap som den önskar. Din make kan alltså låta även ditt barn från ett tidigare förhållande ärva honom genom att upprätta ett testamente, så länge detta inte inkräktar på era gemensamma barns laglott.(2) Kan särkullbarn begära ut sitt arv?Efterlevande makes arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån till den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB). Ditt barn från ett tidigare förhållande kan alltså själv avgöra om denne vill få ut sitt arv direkt eller avstå det till förmån för din man om du skulle avlida först. Era gemensamma barn kommer dock få ut sitt arv först efter din man avlider. Om ditt barn från tidigare förhållande väljer att avstå sitt arv så kommer din make sitta kvar i så kallat "orubbat bo", annars kommer han att ärva era gemensamma barns arvslotter.(3) Kan ditt barn från tidigare förhållandes make begära ut arvet?Arvsrätten är personlig och arvet kan alltså inte begäras ut av någon annan än ditt barn.Sammanfattning(1) Din make kan upprätta ett testamente så även ditt barn från ett tidigare förhållande får ärva, så länge det inte inkräktar på era gemensamma barns laglott.(2) Ditt barn från tidigare förhållande kan begära ut sitt arv direkt om du skulle avlida först, men kan även välja att avstå sitt arv för efterlevande make och istället få efterarvsrätt när din man avlider.(3) Ditt barns make kan inte begära ut arvet.Om din man ska upprätta ett testamente rekommenderar jag er att kontakta en jurist för att säkerställa att det blir rätt. Lawlines egna jurister har lång erfarenhet av att upprätta testamenten, om du vill komma i kontakt med dem hittar du dem här: https://www.lawline.se/boka.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning

Ärver sambor varandra?

2021-02-28 i Sambo
FRÅGA |Hej, jag undrar om syskonbarn ärver även om syskonet som avlider enbart är sambo sedan lång tid tillbaka med den som avlidit? Sitter sambon kvar i orubbat bo? Om det är sambon sitter den andra sambon kvar i orubbat bo och syskonbarnet ärver när sambon avlider? Hur mycket kan testamenteras bort? Skänkas bort? Tack!
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över följande:Ärver sambor varandra framför övriga arvtagare och får övriga arvtagare i så fall efterarvsrätt efter sambon?Kan sambor testamentera eller skänka bort egendom?Ärver sambor varandra?Samborelationer regleras i Sambolagen, fortsättningsvis SamboL.Bodelning mellan sambor vid dödsfallNär ett samboförhållande upphör av något annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra ska, om någon av dem begär det, samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning (8 § SamboL). Rätten att påkalla bodelning gäller, då ena sambon avlider, bara för den efterlevande sambon (18 § SamboL). Samboegendom utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag om egendomen har förvärvats för deras gemensamma användning (3 § SamboL).Sambos arvsrättSambor ärver inte varandra, det är det bara gifta par som gör. Skulle någon av samborna du nämner avlida kommer alltså ingen av dem att "sitta kvar i orubbat bo". Efterarvsrätt efter den efterlevande sambon blir därför inte heller aktuellt för den avlidnes släktingar, utan dessa får istället ut sitt arv direkt. För att sambor ska ärva varandra krävs att de upprättar ett testamente. Arvet fördelas därför, om det inte finns något testamente, enligt sedvanlig arvsrätt till den avlidnes närmaste släkt.Upprätta testamente eller skänka egendomSamborna är alltså fria att upprätta testamente eller skänka bort egendom som de önskar utan hinder av den andra sambon. Värt att påpeka kan dock vara att det finns vissa begränsningar i rätten förordna över sin kvarlåtenskap genom testamente om den avlidne har barn. Barn till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Denna rätt kan inte testamenteras bort. Som jag tolkar din fråga verkar det dock som att i vart fall sambon som är släkt med syskonbarnen inte har några barn, och i så fall blir denna begränsning inte aktuell.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur länge är föräldrar underhållsskyldiga för sina barn?

2021-02-28 i Underhåll
FRÅGA |Jag vill gärna veta lite om underhållsbidrag till min myndiga son, han har inte fått det på 2 månader av sin pappa. Men han är väll betalningsskyldig enligt lag, och det är väl inte samma sak som utfyllning bidrag
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som du undrar hur länge en förälder är underhållsskyldig för sitt barn samt om utfyllnadsbidrag påverkar underhållsskyldigheten. Regler om föräldrars underhållsskyldighet finns i föräldrabalken, fortsättningsvis kallad FB.Föräldrars underhållsskyldighetEn förälders underhållsskyldighet upphör då barnet fyllt 18 år. Om barnet går i skolan efter denna tidpunkt är dock föräldrarna fortsatt underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, men längst tills barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § andra stycket FB). HD fastställde dessutom i NJA 1990 s. 49 att underhållsskyldighet även gäller för barn som läser en tilläggsutbildning på gymnasienivå efter avslutad gymnasieutbildning.Om en förälder är underhållsskyldig ska denne fullgöra denna underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet bland annat om barnet bor varaktigt med enbart den andra föräldern (7 kap. 2 § första stycket FB).UtfyllnadsbidragOm en förälder inte fullgör sin underhållsskyldighet kan underhållsstöd betalas ut av försäkringskassan (17-19 kap. socialförsäkringsbalken).Utfyllnadsbidrag är ett slags underhållsstöd som kan betalas ut om den andra föräldern betalar ett lägre underhållsbidrag. Utfyllnadsbidraget är alltså en bidragsfunktion för att se till att barnets behov möts och påverkar alltså inte huruvida föräldern är underhållsskyldig eller inte.I ditt fallDu skriver att din son är myndig. Din sons pappa är alltså inte underhållsskyldig för din son längre om det inte är så att han fortfarande studerar på någon sådan utbildning som nämns ovan. Det framgår inte av din fråga om din son fortsatt studerar på någon sådan utbildning, men om han gör det är hans far fortfarande underhållsskyldig för honom så länge han studerar, dock som längst till den dag han fyller 21 år.Att din son erhåller utfyllnadsbidrag från försäkringskassan påverkar inte huruvida hans far är underhållsskyldig.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Särkullbarns rätt till efterarv

2021-01-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Jag försöker hjälp en god vän med en arvsfråga. Två makar är gifta. De har ett gemensamt barn (en son). Mannen har ett särkullebarn (en dotter). Mannen dör. Inget testamente finns. Antag att den totala kvarlåtenskapen i boet är 2 000 000, när mannen dör. Nu dör också det gemensamma barnet (sonen). Kan särkulledottern nu har rätt till något arv efter sin pappa? Gör det någon skillnad om särkulledottern fick sin arvslott eller sin laglott då pappan dog?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det gemensamma barnet avlidit först efter att arvet efter fadern fördelats. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallas ÄB.Fördelning av arvet efter den första maken avledDen efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).Sonen bör alltså inte ha erhållit sin arvslott när fadern avled utan den ska istället ha tillfallit hans mor eftersom han är deras gemensamma barn. Istället bör sonen ha fått efterarvsrätt efter sin mor. Eftersom dottern är ett särkullbarn ska hon ha fått ut sitt arv direkt, såtillvida att hon inte valt att avstå arvet till förmån för den efterlevande maken. Eftersom inget annat har föreskrivits i testamente så bör hon ha erhållit sin arvslott (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Enligt något som kallas stripalgrundsatsen ska varje gren inom en arvsklass få en lika stor del av kvarlåtenskapen, om inte något annat är föreskrivet i testamente. Dottern och sonen är båda bröstarvingar till mannen och tillhör båda den första arvsklassen, och skulle alltså dela lika på arvet efter fadern (2 kap. 1 § ÄB). Fadern efterlämnade 2 000 000 kr. Dotter bör alltså ha ärvt 1 000 000 kr av dessa omedelbart. Sonens arvslott, det vill säga 1 000 000 kr bör hans moder ha ärvt med fri förfoganderätt, och sonen borde ha fått efterarvsrätt i pengarna.Fördelning av efterarvet när sonen avliditOm sonen sedan avlider innan modern och efterarvet alltså inte har fördelats, ska hans rätt till efterarv i första hans tillfalla hans barn (2 kap. 1 § andra stycket ÄB och 3 kap. 2 § första stycket ÄB). Om sonen inte har några barn ska efterarvet istället tillfalla hans syster som är särkullbarn, oavsett om hon redan fått ut sin arvslott (3 kap. 2 § andra stycket ÄB och prop. 1986/87:1 s. 235).SammanfattningDottern och sonen ska ha ärvt lika mycket efter sin far. Dottern som är ett särkullbarn bör ha fått sin arvslott direkt, medans modern ärvt sonens arvslott med fri förfoganderätt. Sonen är istället berättigad till efterarv i vad modern ärver. När sonen avlider blir hans barn berättigade till hans efterarv. Om han inte har några barn får systern efterarvet istället.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Ska skulder upptas i bodelningen?

2021-01-31 i Bodelning
FRÅGA |Vid skilsmässa ska man dela lika på skulder. Om jag då har ett lån på en bil vems är bilen då?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bodelning hittar vi i äktenskapsbalken, fortsättningsvis kallad ÄktB.Vad som ska ingå i bodelningenI en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB).Vid en bodelning ska makarna som huvudregel dela lika på giftorättsgodset enligt något som kallas likadelningsprincipen (11 kap. 3 § ÄktB). Man beräknar alltså vad vardera maken har i giftorättsgods, adderar makarnas giftorättsgods och dividerar det gemensamma giftorättsgodset med två. På så sätt får man fram vardera makes andel i det gemensamma giftorättsgodset.När man beräknar vad vardera maken har i giftorättsgods ska de skulder en make har, som är hänförliga till tiden innan talan om äktenskapsskillnad väcktes, beaktas (11 kap. 2 § första stycket ÄktB). Det innebär alltså att när man sammanställer en makes giftorättsgods ska skulderna avräknas innan dennes giftorättsgods slås samman med den andra makens för att sedan likadelas.Om bilen inte är enskild egendomÄven om bilen är belånad ska den alltså, så länge den inte är enskild egendom, tas upp som en tillgång i bodelningen, och skulden på bilen kommer tas upp som en skuld. Efter beräkningen av makarnas andelar i det gemensamma giftorättsgodset ska en fördelning av egendomen ske som motsvarar andelarna. Det kallas att egendomen fördelas på lotter. Vardera maken har rätt att på sin lott i första hand få sin egendom eller del av denna som den maken önskar (11 kap. 7 § ÄktB). I praktiken innebär detta att det är den make som har mest giftorättsgods, och som alltså ska avstå giftorättsgods till den andra maken, som kan välja vilken egendom denne vill behålla. Vem bilen tillfaller beror alltså på vem av makarna som har mest giftorättsgods. Om det är du som har mest giftorättsgods och alltså ska avstå egendom till din partner så ska kan du välja att behålla bilen på din lott. Annars kan bilen falla även på din partners lott. Du och din partner kan givetvis även gemensamt komma överens om att bilen ska falla på din lott i lottläggningen.Om bilen är enskild egendomDet framgår ej av din fråga, men om bilen skulle utgöra enskild egendom så ska den som ovan nämnts inte ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Vad gäller skulder på enskild egendom ska de som huvudregel avräknas mot den enskilda egendomen, och alltså inte tas med i bodelningen. Det är bara om makens enskilda egendom inte räcker för att täcka skulden som en skuldavräkning kan ske mot makens giftorättsgods (11 kap. 2 § andra stycket ÄktB).SammanfattningOm bilen med tillhörande skuld ska upptas i bodelningen eller ej beror på om den utgör enskild egendom eller inte. Utgör bilen enskild egendom ska både bilen och skulden som huvudregel uteslutas från bodelningen. Om bilen inte utgör enskild egendom ska både bilen och skulden upptas i bodelningen. Avgörande för om bilen då kommer falla på din lott är antingen om du och din partner kommer överens om detta, eller om du är den som bidragit med mest giftorättsgods och då kan välja att behålla bilen på din lott.Om du skulle vilja ha ytterligare vägledning med bodelningen kan du komma i kontakt med Lawlines egna jurister här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning