Felaktig utbetalning av försäkringsersättning - Vad gäller?

2021-10-26 i Återvinning
FRÅGA |Hej!Jag är bosatt i Sverige men min far jobbade i Norge.Han har nu avlidit och jag fick en summa pengar från Norge, från en livsförsäkring.Nu visar det sig att de har betalat ut summan två gånger och de har bett om att jag ska återbetala summan.Jag undrar vad som kan hända,rättsligt, om jag ej betalar tillbaka dessa pengarna?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDet måste inledningsvis sägas att jag inte kan redogöra för norsk rätt varför den här skrivelsen endast kommer att utgå från svenska förhållanden. Men mig veterligen gäller principen om condictio indebiti (se nedan) även i Norge. Läran om condictio indebiti är synonymt med begreppet återkravsrätt, principen är dock inte lagstadgad utan har istället kommit till uttryck i rättspraxis. Högsta domstolen (HD) har uttalat att huvudregeln i den här typen av situationer är att betalningar som sker av misstag ska återbetalas, se exempelvis avgörandena NJA 1999 s. 575 och NJA 2015 s. 1072. Men från huvudregeln finns emellertid undantag, dvs. omständigheter som kan göra att den som felaktigt mottar en betalning faktiskt inte behöver betala tillbaka denna. Ovanstående förutsätter att mottagaren är i god tro och att denne har inrättat sig efter betalningen. Med god tro menas att vederbörande inte förstod eller att han eller hon inte hade skäl att misstänka att betalningen var felaktig. Med formuleringen "inrättat sig efter betalningen" avses när någon redan har förbrukat pengarna eller planerat sin ekonomi på grundval av den erhållna betalningen. Slutligen ska även nämnas att betalarens passivitet kan få viss betydelse, vilket i klartext innebär att ju längre tid som har förflutit sedan dagen för misstagsbetalningen desto mindre skäl föreligger för mottagaren att ombesörja en återbetalning. I det här fallet bedömer jag dock att du inte kommer att kunna åberopa god tro. Du har, såvitt jag förstår, redan insett att du har fått för mycket pengar utbetalt och dessutom har försäkringsbolaget också påtalat detta. Du är således försatt i ond tro, dvs. medveten, om den felaktiga utbetalningen varför du är skyldig att betala tillbaka det felaktigt mottagna beloppet. Om så inte sker riskerar du sannolikt, som svar på din faktiska fråga, att bli stämd av motparten i Norge. Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Får Kronofogdemyndigheten utmäta egendom hos mina föräldrar som tillhör mig?

2021-10-23 i Utmätning
FRÅGA |Hej!Jag har lånat ut min bil som jag står som ägare på. Till mina föräldrar, och kronofogden var hem till dom idag och hade utmätning på deras ägodelar, och dom utmätta min bil samt min brors bil som han har förvarad här hemma hos föräldrarna. (Sommarbil) och jag åkte hit och pratade med KFM, dom ser att bilen ägs av mej sa dom men ändå så beslag tog dom bilen. Får det gå till så här? Dom har ju alltså stulit min bil anser jag. Jag har ingenting med kronofogden att göra men ville vara snäll mot mina föräldrar så jag lånade ut bilen till dom.Vad ska jag göra?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är utsökningsbalken (UB).I 4 kap. 17 § UB sägs att lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 § ska anses vara ägare. Och i den sistnämnda lagparagrafen anges att gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan. Med gäldenär avses för övrigt den som har en skuld (gäld = skuld). Bestämmelsen i 4 kap. 18 § UB är alltså tillämplig på all slags lös egendom som kan vara föremål för besittning och i det här fallet har dina föräldrar, såvitt jag förstår, endast besittning över men inte äganderätt till den aktuella bilen. Det betyder att Kronofogdemyndigheten (KFM) inte får ta bilen i mät för dina föräldrars skulder.Äganderättspresumtionen (presumtion = antagande) i det ovannämnda lagrummet grundas på att lösa saker, värdepapper och annat dylikt i allmänhet tillhör den som har egendomen i sin besittning. Men KFM får ändå inte utan vidare lite på presumtionen utan bör, när så är påkallat, säkerställa, dvs. kontrollera genom exempelvis avstämning i ägarregister (om sådana finns), att egendomen verkligen tillhör gäldenären. Och när det gäller just bilar finns ju ett fordonsregister, vilket förs av Transportstyrelsen. Det ska dock noteras att det inte är tillräckligt att saken framstår som tveksam för att kunna bryta presumtionen. Det krävs att det på grund av utredningen i målet kan anses styrkt att egendomen inte tillhör gäldenären, i det här fallet dina föräldrar.Den nu uppkomna situationen förefaller dock vara något egendomlig eftersom KFM redan har medgett att bilen tillhör dig och trots detta har valt att ta den i mät. Angående slitande av tvist om äganderätten till viss egendom och som svar på din fråga kan sägas att du sannolikt behöver väcka en talan, dvs. hänskjuta frågan till domstol. I 4 kap. 20 § 1 st. UB anges att utmäts lös egendom trots att tredje man (du) har påstått bättre rätt till egendomen, ska KFM, om skäl föreligger, förelägga tredje man att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot sökanden och gäldenären. Med sökanden avses borgenären (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Detsamma gäller om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid upprättandet av en stämningsansökan och i förlängningen företräda dig inför och under en kommande domstolsprocess.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Uppsägning av lokalhyra - Vad gäller?

2021-10-20 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej Jag hyr ett rum/lokal i en frisör salong och har hyrt där i ca 3 år av ägarna av salongen (de hyr lokalen av sin hyresvärd) De har två rum som de hyr ut varav ett av rummet hyrs ut till mig. Nu har de muntligt sagt upp mig för att de vill göra något annat (ej beskrivit vad) i rummet som jag hyr och de har sagt att jag har en månad på mig att flytta ut. Vi har inget skriftligt avtal mellan oss och inget specifikt uttalat muntligt om tex uppsägningstid osv. När jag hyrde rummet så bestämde de bara kostnad för hyra och jag har betalat hyran varje månad i tid och aldrig har några konflikter med dem. Har jag som hyresgäst inga rättigheter? Kan de bara slänga ut mig sådär på en månad? Vad är viktigt för mig att tänka på i denna processen? Visst behöver de lämna en skriftlig uppsägning för att den ska vara giltig? Vad behöver den innehålla? Går det bra via mail eller sms? Även kikat på att man har en viss rätt till besittningsrätt om man hyrt en lokal under en längre period, gäller detta mig också? Vilka lagar gäller här för mig som hyresgäst? Vill veta om de har rätt att göra såhär mot mig eller om jag kan kräva längre uppsägningstid. Med vänlig hälsning,
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är jordabalken (JB).I 12 kap. 2 § 1 st. JB sägs att hyresavtal ska upprättas skriftligen, om hyresgästen eller hyresvärden begär det. Det innebär att det i grunden inte föreligger några formkrav för den här typen av avtal varför er muntliga överenskommelse är giltig, dvs. utgör ett rättsligt bindande hyresavtal. Såvitt jag kan bedöma är det också fråga om ett avtal på obestämd tid, alltså ett tillsvidareavtal, och sådana avtal ska sägas upp för att upphöra att gälla, 12 kap. 3 § 1 st. JB. Din hyresvärd kan således säga upp dig, men du är berättigad till en betydligt längre uppsägningstid än en månad. I 12 kap. 4 § 1 st. 2 p. JB anges att hyresavtal som gäller för obestämd tid kan, om inte längre uppsägningstid har avtalats, sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen, när avtalet avser en lokal, vilket är fallet här.När det sedan gäller formerna för uppsägningen och vad den ska innehålla kan följande anföras. En uppsägning ska vidare vara skriftlig, om hyresförhållandet har varat längre än tre månader i följd vid den tidpunkt till vilken uppsägningen sker, 12 kap. 8 § 1 st. JB. Uppsägning per e-post har i hovrättspraxis ansetts uppfylla kravet på skriftlighet. Brukligt är dock att uppsägningsbeslutet överlämnas fysiskt till den som är behörig att motta handlingar för hyresgästens räkning. När hyresvärden vill säga upp avtalet ska denne därutöver i uppsägningen underrätta hyresgästen om de villkor som hyresvärden kräver för att förlänga hyresförhållandet eller om orsaken till att han vägrar medge förlängning, 12 kap. 58 § 1 st. JB.Gällande besittningsrätten kan sägas att till skillnad från bostadshyresgäster har den som hyr en lokal endast ett indirekt besittningsskydd, vilket innebär att lokalhyresgästen i vissa fall kan få ersättning av hyresvärden för den ekonomiska förlust som eventuellt uppstår för hyresgästen när hyresförhållandet upphör. Det förutsätter dock att inte någon av grunderna i 12 kap. 57 § JB kan åberopas av hyresvärden och i det här fallet kan möjligen fjärde punkten bli aktuell. Där uttalas att du som hyresgäst har rätt till ersättning enligt 58 b § om inte hyresvärden har befogad anledning att upplösa hyresförhållandet. Det finns inget generellt svar på vad som anses utgöra "befogad anledning" utan här görs istället en intresseavvägning mellan parterna och en bedömning i varje enskilt fall. Faktorer som kan påverka är dina möjligheter att hitta ny lokal, hur länge du har använt den nuvarande lokalen och om dess läge är avgörande för din näringsverksamhet. Exempel från rättspraxis när här bestämmelsen har tillämpats är Högsta domstolens (HD) avgöranden NJA 2011 s. 27 och NJA 2013 s. 1112.Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningUtan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det svårt att göra en adekvat bedömning. Men sammanfattningsvis och utifrån din ärendebeskrivning kan det konstateras att det finns krav på formen för och innehållet i uppsägningen. Huruvida du är berättigad till ersättning låter jag däremot vara osagt. Oaktat en eventuell ersättning har du under alla omständigheter ändå rätt till en nio månader lång uppsägningstid, vilken naturligtvis syftar till att ge dig skäligt rådrum för att kunna hitta en ny lokal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Skatterättsliga aspekter vid överlåtelse av bostadsrätt

2021-10-19 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Vi köpte en bostadsrätt för 1.150.000 SEK, den är belånad med 963.000 SEK. Bostaden är nu värderad till 1.450.000 SEK.Ägandedel: 10% är på vår son, 45% på mig (modern) o 45% på fadern. Sonen planerar att ta över lånet och bostadsrätten. 1. Vad är det bästa sättet (skattemässigt) att överlåta bostaden till sonen: gåva, förskott på arv eller inköp?2. Är det bättre att ange bostadens inköpsvärde eller den senaste värderingen (ökad värde) för att minimera skattskyldigheten?3. Hur mycket skatt (minst) ska man betala vid överlåtelsen?Bästa hälsningar
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är inkomstskattelagen (IL). Nedan kommer dessa att besvaras i tur och ordning och i den mån det går ska tilläggas.Fråga 1 - På vilket sätt bör bostadsrätten överlåtas?Det måste inledningsvis noteras att det egentligen inte finns något givet svar på den här frågan. Kapitalvinsten torde dock bli lägre vid en försäljning idag. Den ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen (typiskt sett mäklararvoden och annat dylikt) och omkostnadsbeloppet, 44 kap. 13 § IL. Med omkostnadsbelopp avses utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter), 44 kap. 14 § 1 st. IL. När det gäller bostadsrätter får förbättringsutgifter beaktas vid beräkningen av omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor. Förbättringsutgifter hänförs normalt till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet har erhållits, 46 kap. 8 § 1 st. IL. Emellertid innefattas inte rena underhållsåtgärder, lägenheten måste alltså genom de vidtagna åtgärderna vara i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet för att kunna beaktas, jfr 46 kap. 10 § 2 st. IL.Oavsett vilket utgör den erhållna ersättningen grunden för vinstberäkningen och eftersom det sannolikt föreligger en potentiell värdestegring kopplad till bostadsrätten borde det vara mer förmånligt att sälja idag. I framtiden kan ju objektet ha stigit ytterligare i värde. Kapitalvinstskatten betalas av dig och mamman i egenskap av säljare och ska tas upp i inkomstslaget kapital, 41 kap. 1 § och 42 kap. 1 § IL. Någon beskattning utlöses inte hos er son. När det sedan gäller gåva och förskott på arv (vilket bara är en annan form av gåva) kan följande anföras. Båda formerna för överlåtelse av egendom behandlas skattemässigt på samma sätt. Till att börja med betalar mottagaren ingen skatt. I 8 kap. 2 § 1 st. IL sägs att förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria. Däremot kommer er son att träda i er skattemässiga ställning. I 44 kap. 21 § 1 st. IL anges nämligen att om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation. En gåvotransaktion utlöser således ingen beskattning idag, men det ursprungliga anskaffningsvärdet gäller när er son sedan ska sälja i framtiden varför kapitalvinsten sannolikt kommer att bli större på grund av värdeökningen.Fråga 2 - Vilka värden ska anges?Mot bakgrund av svaret på den första frågan kan det konstateras att både inköpspriset, dvs. anskaffningsvärdet, och den senaste värderingen, dvs. marknadsvärdet, ska anges när kapitalvinsten ska beräknas. Precis anförts ovan är kapitalvinsten skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet, 44 kap. 13 § IL. Fråga 3 - Hur stor blir skatten vid en försäljning?Det totala överskottet i inkomstslaget kapital beskattas med 30 % statlig inkomstskatt, 65 kap. 7 § IL. Men vid vinster som uppstår i samband med avyttring av privatbostadsrätter gäller i praktiken andra skattesatser eftersom hela vinsten inte behöver tas upp, dvs. inte är skattepliktig. I inkomstslaget kapital ska nämligen endast tjugotvå trettiondelar av kapitalvinsten på en privatbostadsrätt tas upp, vilket i praktiken innebär en skattesats om 22 % (22/30 x 0,3 (skattesatsen i inkomstslaget kapital) = 0,22 = 22 %, se 46 kap. 18 § 1 st. IL). Det korta svaret lyder att man ska betala 22 % skatt på den vinst som uppstår i samband med en försäljning av en bostadsrätt.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en skatterättslig byrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Utmätning - Vad och hur mycket kan tas i mät?

2021-10-25 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag är en 73 gammal dam som har fått ock betalat ca 51000 för implantat i mina tänder ock har jobbat inom äldre omsorgen för dessa pengar ! Nu har jag även gråstarr som måste opereras, själva op kostar inte mkt men glasögonen är inte billiga ! Nu har fogden dragit utöver min pension över 10.000 som jag hade jobbat ihop för att få glasögon samt få lite över !
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är utsökningsbalken (UB). Emellertid saknar din ärendebeskrivning en uttrycklig fråga varför det inte blir helt enkelt att avgöra hur det här problemet ska angripas. Dessutom är den mycket kortfattad. Men såvitt jag förstår verkar du vara skuldsatt och du har sedan en tid tillbaka också blivit föremål får utmätning. Gissningsvis undrar vad och/eller hur mycket Kronofogdemyndigheten (KFM) kan utmäta. Givet avsaknaden av en eller flera frågor och med hänsyn till den korta ärendebeskrivningen kommer den här utredningen att bli något generell till sin karaktär. I 4 kap. 17 § UB sägs att lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 § ska anses vara ägare. Och i den sistnämnda lagparagrafen anges att gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan. Med gäldenär avses för övrigt den som har en skuld (gäld = skuld). Bestämmelsen i 4 kap. 18 § UB är alltså tillämplig på all slags lös egendom som kan vara föremål för besittning och i det här fallet har du, utifrån din information ovan, både besittning över och äganderätt till pensionen samt de likvida medel (10 000 kr) som fogden har tagit i mät.Enligt 4 kap. 3 § 1 st. UB gäller att utmätning ska ske endast om det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. I lagrummets andra stycke uttalas att av utmätningsbar egendom bör i första hand tas i anspråk sådan tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären (du). Ovanstående innebär att kontanter, banktillgodohavanden och annat dylikt först bör tas i mät eftersom detta enkelt och ganska omedelbart kan lyftas. I övrigt bör generellt sådan lös egendom som är realiserbar och som av gäldenären kan undvaras med minsta olägenhet utmätas. Utmätning av lön är också möjligt och brukar inte sällan vara ett hyfsat förmånligt alternativ för gäldenären, 7 kap. UB. Även pension får utmätas under vissa förutsättningar, 5 kap. 8 § UB. KFM:s agerande framstår därför inte som särskilt förvånande.Givet det ovan anförda finns det i grunden ingenting du kan göra för att undvika en utmätning, under förutsättning att du är skuldsatt och verkställighet avseende betalningsskyldigheten är medgiven enligt 3 kap. UB, vilket synes vara fallet här. Till skillnad från exempelvis utmätning av bostad, bil och/eller annan för vardagen relevant egendom torde utmätning av pengar i begränsad omfattning objektivt sett inte kunna medföra några egentliga olägenheter för gäldenären. Vidare ska nämnas att KFM exempelvis kan genomföra en utmätning även om endast en del av grundavgiften blir betald, se prop. 1993/94:50, s. 362 ff. Samtidigt förtjänas det att säga att åtgärden måste framstå som försvarlig, dvs. utmätning ska bara ske om den kan förväntas inbringa ett överskott efter avdrag för uppkomna kostnader efter utmätningen.Frågan om vad som får utmätas har redan besvarats översiktligt. Men den intressanta frågan som kvarstår är hur mycket som får utmätas i reda pengar. I 5 kap. 8 § UB anges bl.a. att rätt till pension inte får utmätas i den mån rättigheten behövs för gäldenärens försörjning och fullgörande av underhållsskyldighet som åvilar honom eller henne. Detta gäller dock inte om gäldenären vid förvärv av rättigheten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Detta innebär att din pension får utmätas upp till ett s.k. förbehållsbelopp, även kallat existensminimum, och innefattar boendekostnaden + ett normalbelopp. Normalbeloppets storlek varierar beroende på hushållets storlek, om man är ensamstående eller inte. Ovan nämner du tandvårdskostnader och andra kostnader för sjukvård, vilket faktiskt temporärt kan inskränka utmätningsförfarandets omfång, men då krävs att det föreligger synnerliga skäl, 5 kap. 1 § 7 p. UB. Av viss hovrättspraxis följer att begränsade inkomster i kombination med trängande behov av tandvård kan utgöra just sådana synnerliga skäl, se Hovrätten för Övre Norrlands avgörande från 2013 med målnummer ÖÄ 962-12. Men notera att medel vanligtvis brukar undantas från utmätning under högst en till tre månader.Avslutande ord och ytterligare rådgivningUtan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det svårt att göra en adekvat bedömning. Förslagsvis anlitar du en sakkunnig person som kan biträda dig och då företrädesvis en jurist. Vi kan naturligtvis vara dig behjälplig vid upprättandet av all nödvändig dokumentation och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell domstolsprocess.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan man ingå avtal med en omyndig person?

2021-10-21 i Omyndiga
FRÅGA |Hej, en vän till mig blev nyligen kontaktad på snapchat av en tjej som vill sälja sina använda strumpor till honom. Hon säger att hon är 18år men vad vi kunnat se baserat på hennes namn så kan hon vara 17.Skulle det vara olagligt för honom att köpa hennes använda strumpor? (han är 26år).Spelar det någon roll om hon är 17 och ännu inte fyllt 18? Det är alltså hon som tagit kontakt med honom och inte tvärtom. Mvh
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är föräldrabalken (FB). I 9 kap. 1 § FB anges att myndighetsåldern i Sverige är 18 år. Vidare framgår av den nyss nämnda lagparagrafen att en omyndig person genom egen aktivitet inte kan råda över sin egendom, ådra sig skulder eller andra förpliktelser, exempelvis genom att ingå avtal. Rätten att förvalta underårigs förmögenhet och företräda honom eller henne i andra angelägenheter tillkommer förmyndaren, vilket inte sällan brukar vara samma person som är vårdnadshavare. Från ovanstående huvudregel finns dock undantag. Enligt 9 kap. 3 § 1 st. FB gäller att underårig kan rättshandla beträffande sådant som denne genom eget arbete förvärvat efter det han eller hon fyllt sexton år. Detsamma gäller avkastningen av sådan egendom och vad som trätt i egendomens ställe. Det förutsätter dock att förmyndaren lämnar sitt godkännande till tagandet av arbetet innan anställningsavtalet ingås. Detta innebär att om strumporna från början har införskaffats med pengar som tjejen har uppburit genom eget förvärvsarbete och med sin förmyndares samtycke blir köpet, dvs. avtalet, rättsligt giltigt och därmed bindande för båda parter. I lagtexten stadgas "Detsamma gäller avkastningen av sådan egendom och vad som trätt i egendomens ställe" och i förevarande fall kommer ju strumporna ha trätt i pengarnas (lönens) ställe.Förmyndaren kan också alltid i efterhand godkänna den rättshandling som vidtagits av den omyndige. I grunden föreligger ingen bundenhet, ynglingen blir först bunden av sitt eget rättshandlande i samband med förmyndarens godkännande. Om något samtycke däremot inte erhålls ska prestationerna, alltså egendomen på vardera sidan, gå åter. Om egendomen inte kan återställas kan den omyndige istället bli skadeståndsskyldig, men endast under förutsättning att denne haft nytta av föremålet för det ogiltiga avtalet, 9 kap. 7 § 1 st. FB. Det ska vidare noteras att det inte finns något utrymme för god tro på det här området, vilket i klartext betyder att den som rättshandlar är skyldig att säkerställa att motparten har uppnått erforderlig ålder, dvs. 18 år. Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis och som svar på din fråga kan sägas att det kan vara civilrättsligt olagligt att köpa de aktuella strumporna. Samtidigt ska tilläggas att det reella värdet på ett par använda strumpor torde vara tämligen blygsamt och den enda egentliga konsekvens som följer av det här agerandet är att avtalet kan komma att ogiltigförklaras. Din kompis gärning är således inte straffsanktionerad, dvs. inte brottslig. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Måste man försörja sin make efter en skilsmässa?

2021-10-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Min svärmors make är dement och skall flytta in på ett boende.Boendet är betydligt dyrare än deras gemensamma boende inkl omvårdnad samt förplägnad.Svärmor har inte råd att betala hans nya boende med deras gemensamma omkostnader och funderar på skilsmässa.Tänker hon rätt här, eller skall han betala sin nya del själv?Gemensamt har dom ett sparkapital på ca 1 milj kr och hon vill inte nyttja detta till den nya situationen.Han har 2 särkullbarn och hon ett, min fru.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är äktenskapsbalken (ÄktB).I grunden tänker din svärmor rätt. I 6 kap. 7 § 1 st. ÄktB anges nämligen att efter äktenskapsskillnad, dvs. skilsmässa, svarar varje make för sin försörjning. Huvudregeln är således att när ett äktenskap är upplöst försvinner också det ekonomiska ansvaret makarna emellan. För under äktenskapet gäller att makarna, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov tillgodoses, 6 kap. 1 § ÄktB. Den nyss nämnda bestämmelsen syftar till att säkerställa att makar lever på samma ekonomiska standard varför den naturliga följden blir att den maken med störst inkomst vanligtvis kommer att få bidra mest. I undantagsfall fall kan dock underhållsskyldigheten gentemot den andra maken bestå även efter en skilsmässa, se 6 kap. 7 § 2-3 st. ÄktB. Men följande bör noteras. Under äktenskapet gäller den äktenskapsrättsliga principen om särförvaltning, vilken kommer till uttryck i 1 kap. 3 § ÄktB. Där sägs att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Till skillnad från vad många tror föreligger det alltså ingen egendomsgemenskap inom ett äktenskap. Men makar kan naturligtvis också, precis som alla andra, äga saker gemensamt.Vid en äktenskapsskillnad ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, 9 kap. 1 § ÄktB. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, 9 kap. 2 § 1 st. ÄktB. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå och med giftorättsgods avses sådan egendom som inte är enskild, 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB. Enskild egendom är egendom som exempelvis till följd av äktenskapsförord har gjorts till enskild, 7 kap. 2 § 1 st. 1 p. ÄktB. Under vissa förutsättningar kan i och för sig även enskild egendom adderas till övrig egendom som omfattas av bodelningen, vilket kan bli fallet vid en överenskommelse mellan makarna, 10 kap. 4 § 1 st. ÄktB.Bodelningen utförs sedan i etapper och först upprättas en bouppteckning där en genomgång av tillgångar och skulder görs. De tillgångar och skulder som tagits upp i bouppteckningen ska sedan värderas eftersom varje make har rätt att först använda så mycket av sin egendom som krävs för att täcka eventuella skulder, 11 kap. 2 § ÄktB. Därefter görs en hälftendelning, 11 kap. 3 § ÄktB. Sedan sker den s.k. lottläggningen i vilken din svärmor och dennes make rent konkret bestämmer hur tillgångarna ska fördelas mellan dem så att värdet av deras respektive lotter blir lika stort, 11 kap. 7 § ÄktB. Slutligen ska bodelningen och lottläggningen fastslås i ett bodelningsavtal, vilket bör registreras hos Skatteverket. Det sistnämnda är dock inget krav, men brukar ändå vara en fördel i bevishänseende, 13 kap. 6 § ÄktB.Om din svärmor och hennes make skulle gå isär har båda således rätt att använda så mycket av sitt giftorättsgods som krävs för att kunna reglera eventuella skulder. Övrig egendom som är giftorättsgods ska som sagt läggas samman för att sedan hälftendelas. Du nämner inget äktenskapsförord i din ärendebeskrivning varför jag utgår ifrån att något sådant inte finns. Pengarna på deras gemensamma bankkonto blir därför att betrakta som giftorättsgods och ska därmed räknas med vid en bodelning. I praktiken blir alltså hälften av dessa hennes makes vid en eventuell skilsmässa. Och eftersom att det här inte är något arvsrättsligt ärende får barnens existens ingen betydelse för den rättsliga bedömningen. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Är jag skyldig att betala min avlidne mammas skulder?

2021-10-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej mitt namn är Lena! Jag och min bror är i tvist, vår mamma gick bort för ett år sedan bouppdelningen gick bra vi fick hjälp av mäklaren. Men när skatten var betald så var det ca 162000:- kvar som då skall delas, och kommer min bror med att det finns ett lån kvar att betala på 200000:- han säger att han betalt in sin del a 100000:- och att jag skall betala resten men det lånet står han som huvudlåntagare och vår mamma som medsökande. Så min fråga är skall jag betala den delen som är kvar? jag står inte som medsökande eller borgenär och har inte tagit del av lånet. Lånet är taget som privat lån på Ikano bank.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB). Inledningsvis måste emellertid ett förtydligande göras. En borgenär är en fordringsägare, något som inte ska förväxlas med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat. Ovan uppger du nämligen du varken är medsökande eller borgenär, men det du förmodligen menar är borgensman. När det sedan gäller din faktiska fråga kan följande anföras. I 20 kap. 1 § ÄB sägs att bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket efter ansökan inom samma tid med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak förlänger tiden. Vidare anges i 20 kap. 4 § 1 st. ÄB att den dödes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet och därvid anges tillgångarnas värde och skuldernas belopp. Såvitt jag förstår är bouppteckningen redan upprättad och klar och jag utgår också ifrån att den är inskickad till Skatteverket. Men eftersom ytterligare en skuld nu har upptäckts genom din bror måste en tilläggsbouppteckning förrättas. I 20 kap. 10 § 1 st. ÄB uttalas nämligen att om en ny tillgång eller skuld blir känd efter det att bouppteckningen har förrättats eller upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen, ska en tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse förrättas inom en månad. Vid försummelse från dödsboets sida kan Skatteverket vid vite förelägga er att ombesörja ovanstående inom viss tid, 20 kap. 9 § 1 st. ÄB. Notera att dödsbodelägarna ska förvalta dödsboet gemensamt, vilket innebär att samtliga måste vara eniga om alla de åtgärder som vidtas. Det uppställs alltså ett krav på konsensus, något som i praktiken betyder att varje person åtnjuter en vetorätt, dock görs undantag för sådana åtgärder som inte tål uppskov, dvs. akuta åtgärder, 18 kap. 1 § ÄB. Majoritetsbeslut och eventuella voteringar mellan dödsbodelägarna saknar således helt verkan. Det ska vidare noteras att det är dödsboet som juridisk person som förvaltar kvarlåtenskapen efter den avlidne och dödsboet ansvarar även för att reglera skulderna efter denne. Ovanstående betyder att du inte ska betala något ur egen ficka. De 162 000 kr som finns i behållning i dagsläget eller annan egendom ska användas för att amortera, eller rättare sagt reglera, er mammas del av det gemensamt upptagna lånet. Exakt hur hennes överenskommelse med din bror såg ut är för mig ovisst. Men de stod trots allt båda på lånet och rimligtvis ska de svara för hälften vardera. Enligt uppgift återstår det 100 000 kr, något som alltså ska täckas med hjälp av dödsboets förmögenhetsmassa. Sammanfattningsvis innebär det nyss sagda att man inte ärver skulder i Sverige. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,