Får man andelen av huset man äger i en bodelning eller delas det lika mellan båda makarna?

2021-10-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Fick en gåva på 350 000 av mina föräldrar för ca:35 år sedan. För pengarna köpte vi ett radhus (750 000 kr). Efter 10 år köpte vi ett nytt dyrare hus 2,3 milj. När papperrna (köpekontraktet) skulle skrivas på skrev vi att jag äger 7/10.Vad händer om vi skulle skiljas nu och huset är värt 10 miljoner? Får jag 70 % av huset, eller delas huset lika
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga i och med att det handlar om ett äktenskap. När ett äktenskap upplöses ska till en början en bodelning göras mellan makarna och deras egendom ska fördelas lika mellan dem (9 kap. 1 § ÄktB & 11 kap. 3 § ÄktB). I bodelning ska allt giftorättsgods ingå (10 kap 1 § ÄktB) och som giftorättsgods räknas all egendom ni äger som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Som enskild egendom räknas bland annat egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Ett äktenskapsförord är ett form av avtal som upprättas mellan makar och som stadgar att en viss egendom vid en bodelning ska vara ena makens enskilda egendom och därmed inte tas med i bodelningen. Av frågan framgår inte att huset är behäftat med ett sådant äktenskapsförord. Av den anledningen kommer inte dina 70% räknas som enskild egendom utan hela huset kommer då räknas som en gemensam bostad (7 kap. 4 § ÄktB) och ingå i giftorättsgodset, samt delas lika mellan er. Detsamma hade gällt om du ägt hela huset, om inget föreskriver att det ska vara din enskilda egendom tas det med i giftorättsgodset och bodelningen, oavsett hur stor del du äger. Att ni i köpekontraktet sagt att du äger 70% likställs inte med ett äktenskapsförord och gör inte din andel till enskild. Så i händelse av att ni skiljer er kommer huset att delas lika mellan er. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ven ärver om båda makarna dör och det inte finns bröstarvingar?

2021-10-25 i Arvsordning
FRÅGA |Två personer som var gifta dog bägge två i en olycka. Kvinnan dog direkt och hennes man avled ett par timmar senare samma dag. De hade inga barn men hus och bilar mmDet finns föräldrar och syskon till både mannen och kvinnan.Det jag vet är att mannen ärver sin fru eftersom han levde längst..Men vem/ vilka ärver nu? Båda föräldraparen eller är det endast mannens föräldrar? Delas det lika?Vänliga hälsningar
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Det du säger stämmer helt, som utgångspunkt i arvsrätt ärver efterlevande make när den andre maken avlider (3 kap. 1 § ärvdabalken). I och med att man kan avgöra vem som dött först i detta fall ska egendomen tillfalla mannen. Vid efterlevande makes bortgång ska ifall det finns efterarvingar till den först avlidne maken dessa arvingar erhålla hälften av efterlevande makes hela egendom (3 kap 2 § ärvdabalken). I första hand ärver den först avlidnes föräldrar, både ärver hälften vardera av halva mannens egendom (2 kap 2 § ärvdabalken). Ifall en av föräldrarna är död ska halvan som skulle tillfalla denne istället fördelas på dennes barn alltså kvinnans syskon (2 kap. 2 § 2 stycket ärvdabalken). Samma princip appliceras i efterlevande makes fall, alltså ska hans föräldrar (förutsatt att båda är vid liv) ärva hälften var av hans egendom. Sammanfattning Så som utgångspunkt kommer mannen i det aktuella fallet ärver i första hand, när denne dör alltså 3 timmar senare ska kvinnans föräldrar få hälften av mannens egendom efter att arvet från kvinnan tillfallit honom (föräldrarna delar lika på hälften av mannens egendom efter att arvet tillfallit honom). Ifall en av kvinnans föräldrar är död ska dennes halva delas lika på kvinnans syskon. Detsamma gäller mannen, hans egendom efter att kvinnans föräldrar ärvt ska på samma vis gå vidare till hans föräldrar och fördelas på samma vis. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan efterlevande make ge bort gåvor som är behäftade med fri förfoganderätt?

2021-09-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej, när min mormor gick bort så ärvde min mamma några hundratusen. 6 månader senare går även min mamma bort. En tid efter begravningen ger min pappa mig och mina 2 bröder vars 20.000kr av arvet från min mormor. Men han säger också att min mamma och han hade kommit överens om innan hon dog att ge sina barnbarn vars 10.000kr av arvet från mormor. Så mina bröder som har 2 barn var får då ytterligare 20.000kr att ge till sina barn, om de nu fick dem det vet jag inte. Jag har själv inte några barn men tycker att det är rättvist att mina föräldrar fick välja att barnbarnen skulle få pengar, det var ju min mammas arv efter sin mor. Men min man tycker inte det var rättvist fördelat och tror inte att detta var lagligt. Hade mina föräldrar rätt att göra som dem gjorde? Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) och äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Jag tolkar frågan som att din far fått ärva din mammas egendom i första hand efter hennes bortgång. I och med att din far innehar egendomen efter hennes bortgång utgår jag också från att dem var gifta. Efter att din mamma gick bort så upphör äktenskapet (1 kap. 5 § äktenskapsbalken), det innebär att en bodelning görs mellan dem där dem får hälften var av deras gemensamma egendom (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Halvan av den gemensamma egendomen som din mamma fick går senare i arv till din pappa med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Detta gäller såväl hennes egendom och egendomen hon fått i arv av er mormor. Fri förfoganderätt innebär i stort sätt att din pappa fritt får förfoga över egendomen och ge bort egendom i form av gåva, men får inte testamentera bort den (3 kap. 2 § ärvdabalken), man har alltså ingen äganderätt till den. Som utgångspunkt är det inget fel han gör genom att ge er och barnbarnen gåvor, utan det är fullt lagligt. Dock om gåvorna utgör en väsentlig minskning av arvet, i detta fall i förhållande till hela er mammas egendom har ni bröstarvingar rätt att kräva ersättning från efterlevande makes kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Slutsats Din pappas överlåtelse av pengarna både till er bröstarvingar och hans barnbarn är fullt lagliga. Egendomen utgör din mammas arv som gått till honom med fri förfoganderätt, han får fritt använda egendomen som han vill och även ge bort egendom som gåva. Dock får han inte testamentera bort den. Om värdet på din mammas arv minskat väsentligt har bröstarvingar rätt att kräva ersättning vid efterlevande makes bortgång. Men som svar på din fråga är överlåtelsen av pengar till både er bröstarvingar och barnbarnen fullt giltigt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ska man betala skatt för en lägenhet man fått i gåva från utlandet?

2021-09-29 i Gåva
FRÅGA |Hej. Jag är polsk och icke svensk medborgare. Jag har bott, tjänat och betalat skatt i Sverige sedan flera år och genom det har jag inte betalat skatt i Polen i flera år. Jag ska få en lägenhet i Polen som en gåva från mina föräldrar som bor i Polen. Enl polskt lag behöver jag inte betala skatt om jag registrerar gåva i polsk skatteverket. Hur är det då i Sverige. Måste jag också registrera gåvan här? Behöver jag betala skatt? Mvh
Nähar Abdulreza |Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om 1) man måste registrera en fastighet man fått i gåva och 2) Om man betalar skatt på den. Den Svenska gåvoskatten är avskaffad, således betalar du ingen skatt på lägenheten du får i Gåva (8 kap 2 § inkomstskattelagen). Det finns inte heller bestämmelser om att du måste registrera en lägenheten som du fått i gåva i utlandet. Hade lägenheten varit belägen i Sverige hade du varit tvungen att ansöka om lagfart här, men i och med att den är belägen i Polen föreligger inte ens sådan skyldighet enligt Svensk rätt. Dock i händelse av att du i framtiden säljer lägenheten så kan skattekonsekvenser komma upp. Då kan det bli att du blir skatteskyldig för vinsten i Sverige eller Polen beroende på hur ländernas inbördes skatteavtal är format. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur avslutar man ett avtal med en hyresgäst?

2021-10-28 i Hyresavtal
FRÅGA |Vi hur ut ett hus i nära anslutning till vårt bostadshus. Vi ingick hyresavtal med nuvarande hyresgäst 20100101. Nu vill vi använda huset som gästhus till barn och barnbarn som bor på annan ort. Hur kan vi göra för att avsluta avtal med vår hyresgäst?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer främst att utgå från reglerna i jordabalken (1970:994) för att besvara din fråga om hyra då det är där dessa förhållanden behandlas. Huset faller under Jordabalkens tillämpningsområde när det gäller hyresavtal (12 kap. 1 § JB). Möjligheterna ni har att säga upp avtalet är genom uppsägning av hyresavtal. Det finns två sorters former av uppsägning, uppsägning för hyresavtal på obestämd tid eller uppsägning för hyresavtal på bestämd tid. Jag utgår från att ert avtal gäller på obestämd tid, då det inte framgår av frågan att det funnits en bestämd tid när avtalet skulle sluta gälla. Det görs även en skillnad på om ni hyr ut huset som privatperson (då tillämpas lag om uthyrning av egen bostad), alltså inte som näringsverksamhet eller om den hyrs ut i from av näringsfastighet (då tillämpas jordabalken). När det gäller uppsägningen av hyresavtal på obestämd tid för en bostad som omfattas av jordabalkens regler (alltså som näringsverksamhet) kan det sägas upp för att upphöra att gälla tidigast 3 månader från och med uppsägningen (12 kap. 4 § 1p JB). Viktigt att tänka på är att uppsägningen skall vara skriftning, ska delges hyresgästen och bör innehålla en orsak till varför hyresavtalet sägs upp (12 kap. 8 § JB). Med delgivning menas att ni ska veta eller kan utgå ifrån att uppsägningen kommit hyresgästen till handa. Detta kan i praktiken göras genom att skicka ett rekommenderat brev till hyresgästens vanliga adress det krävs då inte att hyresgästen måste hämta ut brevet för att anses vara delgiven utan det sker så fort den avlämnats för postbefordran under den söktes vanliga adress (12 kap. 8 § JB). Ifall ni hyr ut huset i form av privatperson ska en uppsägning istället göras enligt reglerna i privatuthyrningslagen och samma regler gäller även här för hyresvärden, alltså tre månader efter uppsägningen (3 § privatuthyrningslagen). Sammanfattning Ifall ni vill avsluta hyresavtalet ska det ske i form av en uppsägning. Vare sig ni hyr ut huset som privatperson eller näringsverksamhet kommer uppsägningstiden vara densamma, 3 månader efter att ni delgivit hyresgästen om uppsägningen. Uppsägningen ska vara skriftlig och den ska ha delgivits till hyresgästen, vilket i de flesta fallen görs genom rekommenderat brev, den bör även innehålla en orsak till varför hyresavtalet sägs upp. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur betalas vinstskatt vid försäljning av bostad?

2021-10-21 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hur betalas vinstskatten in vid försäljning av bostad?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229) för att besvara din fråga och jag kommer på ett generellt sätt förklara hur beskattning på bostäder och fastigheter görs då jag är osäker vilken av formerna du menar. För bostadsrätt Vid avyttring av en bostad ska beskattning ske enligt reglerna i inkomstslaget Kapital (41 kap. 1-2 § IL). Det som beskattas är skillnaden mellan ersättningen du fått vid försäljningen och omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Som omkostnadsbelopp räknas anskaffningsutgiften och förbättringsutgifter (44 kap. 14 § IL). Anskaffningsutgiften utgör den insatsen som angetts i upplåtelseavtalet (46 kap. 5 § IL). Som förbättringsutgifter räknas utgifter för att förbättra bostadsrätten till den del dem under ett beskattningsår överstiger 5000 kr sammanlagt. Ex: Du har köpt bostadsrätten för 1 000 000 kr och sålt den för 1 500 000 kr (inkluderat förbättringsutgifter). Du har därmed gjort en kapitalvinst på 500 0000 kr (1 500 000 - 500 000) och dessa ska bli föremål för beskattning. Kapitalvinsten på bostadsrätten ska beskattas med 22% i inkomstslaget kapital (46 kap. 18 § IL). För Fastighet Ifall bostaden är en fastighet utgår beskattning i princip på samma sätt. Beskattningen ske i inkomstslaget kapital (41 kap. 1-2 § IL) där ersättningen man fått vid försäljningen minskas med omkostnadsbeloppet (anskaffningsvärdet och förbättringsutgifter) det framgår av 44 kap. 13 § IL. Till skillnad från bostadsrätten kommer anskaffningsvärdet vara det beloppet du betalat vid själva köpet av fastigheten. Utöver förbättringsutgifter ska även förbättrande reparationer som lämnat huset i ett bättre skick även dras av om det hänförs till ett av de 5 senaste beskattningsåren (45 kap. 11-12§ IL). Beskattning sker senare med 22% precis som det föregående fallet (45 kap. 33 § IL). Sammanfattning Beskattning ska ske på kapitalvinsten du gjort, kapitalvinsten utgör ersättningen du fått för försäljningen minus anskaffningsvärdet och förbättringsutgifterna. Kapitalvinsten beskattas sedan med 22% i inkomstslaget kapital. Detta gäller både för fastigheter och bostadsrätter. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Är hus man fått i gåva samboegendom?

2021-09-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har gått isär och han kräver nu pengar för halva husets värde. Innan vi flyttade ihop så har jag dock bott i huset i 10 tillsammans med min förra sambo och våra två barn. Under de 10 åren stod min dåvarande sambo som ägare på huset men i ett gåvobrev fick jag huset när vi fick i sär, detta "så att barnen ska få bo kvar". Min senaste sambo (som nu kräver pengar) flyttade in hos mig i samband med att gåvobrevet daterades. Min fråga är nu, har mitt ex rätt till pengarna? Är det inte mitt hus?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgå från bestämmelserna i sambolagen (2003:376) för att besvara din fråga. Enskild egendom Huvudregeln vid separation är att den gemensamma bostaden och bohaget utgör samboegendom om det förvärvats för gemensam användning (3 § Sambolagen). Sådan egendom ska inkluderas i en bodelning ifall samborna separerar och en av de ber om det (8 § Sambolagen). En egendom som sambon fått i gåva i det här fallet huset ska ses som en enskild egendom och undantas från en bodelning ifall gåvogivaren uttryckt detta i gåvobrevet (4 § första punkten sambolagen). Alltså om gåvogivaren i gåvobrevet skrev att huset ska vara din enskilda egendom så har din ex sambo inte något rätt till huset. Alltså är en möjlighet att behålla huset ifall din första sambo skrivit i gåvobrevet att det ska va din enskilda egendom. Förvärvat för gemensamt bruk I annat fall, för att ett förvärvat hus ska ses som samboegendom måste det ha förvärvats med syftet att det ska brukas gemensamt av båda samborna. I den juridiska litteraturen talas det om att ifall huset förvärvats innan samboförhållandet uppkommit ska det inte betraktas som samboegendom och därmed inte vara del i en bodelning. Som jag förstått det fick du huset i gåva efter att du separerat med din tidigare sambo och i samband med daterandet så flyttade din nuvarande ex sambo in. Enligt den juridiska doktrinen menar man att ifall egendomen givits i gåva utan att det uttrycks som enskild egendom talar det inte nödvändigtvis för att egendomen ska ses som gemensam. Vad som är viktigt är själva avsikten vid förvärvet. Om avsikten med gåvan varit att ni skulle leva tillsammans i huset så ska det ses som samboegendom. Enligt förarbeten på området krävs det för att en gåva ska ses som gemensam egendom en form av medverkan eller uttryck för avsikt hos mottagaren som talar för att egendomen skall användas för gemensamt bruk av samborna. Så om avsikten med ditt mottagande av gåvan inte talat för att ni skulle leva tillsammans i huset så ska det inte ses som en gemensam bostad. Det framstår som oklart i litteraturen ifall gåvogivarens avsikt och mottagarens inställning till den, samt gåvans natur ska tillmätas betydelse. Men det har dock sagts att om gåvoavtalet endast nämner en av samborna talar det för att det ska vara dennes enskilda egendom. I det nu aktuella fallet talar det för att det ska ses som endast din egendom i och med att din före detta sambo som överlät huset som gåva till dig med avsikten att "barnen ska få bo där", vilket talar för att det inte ska ses som samboegendom ämnat som gemensam bostad mellan dig och din senaste sambo och därmed ska den inte delas mellan er. Sammanfattning och Slutsats Egendom som utgöra gemensam bostad ska delas mellan samborna när dem separerar. Så i det aktuella fallet är det en fråga om vare sig huset ska ses som gemensam bostad eller inte. Ifall gåvogivaren i gåvobrevet föreskrivit att huset ska vara din enskilda egendom ska det inte ses som gemensam bostad. Om han inte skrivit det måste man göra en bedömning om mottagandet/förvärvet av huset hade avsikten att användas som gemensam bostad för dig och din senaste ex sambo. Men mycket talar för att avsikten vid förvärvet eller mottagandet av gåvan var att den skulle användas som bostad för dig och dina barn, av den anledningen har jag svårt att se hur avsikten istället kan betraktas som att du och din senaste sambo skulle inneha den som gemensam bostad. Bevisbördan i en potentiell tvist kommer ligga på dig som hävdar rätten till huset. Jag kan omöjligt säga hur en domare hade ställt sig till tvisten men enligt min egen uppfattning och av informationen som framgår av din fråga talar det mesta för att huset inte ska ses som gemensam egendom och därmed inte delas mellan er, utan att du ska ha full äganderätt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

När anses ett utomlands äktenskap giltigt i Sverige?

2021-09-29 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag har gift mig med en muslimsk man i Gambia enligt islam. Nu ska vi ansöka om uppehållstillstånd för honom i Sverige. Skall nu registrera äktenskapet hos Skatteverket. Kommer dom att godta det och registrera oss som gifta?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vare sig ditt äktenskap kommer att anses som giltigt i Sverige. Jag kommer främst att utgå från bestämmelser i Lag (1904:26) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (förkortas IÄL). Ifall ett par gift sig utomlands och flyttat hit måste det registreras i Sverige, vilket ni redan ansökt om hos skatteverket. För att bedöma vare sig detta är giltigt eller inte kommer man betrakta bestämmelserna i IÄL. Huvudregeln i IÄL är att äktenskap som ingåtts utomlands ska anses som giltiga i Sverige förutsatt att äktenskapet anses som giltiga i landet det ingicks i (1 kap 7 § IÄL). Att äktenskapet ingåtts enligt Islam utgör inget hinder för att det ska ses som ogiltigt. Så ifall ert äktenskap varit giltigt enligt Gambias rättsordning, kommer även äktenskapet att vara giltigt i Sverige. En annan förutsättning är att det inte ska finns hinder för det. Med hinder talar man bl a om ifall en av parterna var under 18 år, om det hade funnits hinder enligt svensk lag, t ex att man redan är gift med en annan eller att äktenskapet ingåtts med tvång (1 kap 8 a § IÄL). Men om något sådant inte föreligger ska äktenskapet anses giltigt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!