Kan en morbror ärva?

2020-03-18 i Arvsordning
FRÅGA |Hej,Är morbror till avliden släkting som heter "AJ"Den avlidne har inte varit gift och inga barn.En bror till avlidne som också är avliden heller inte varit gift, inga barn."AJ":s Föräldrarna är döda.Mina syskon döda.Finns enbart kusiner till den avlidne, ett brorsbarn till mig samt mina barn.HälsningarMorgan Hansson
Jessica Sarhede |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till arv delar man in eventuella arvtagare i tre arvsklasser. De som tillhör den första arvsklassen och har som rätt att ärva i första hand (dvs det spelar ingen roll om det finns arvtagarna i de lägre klasserna- finns det i någon av de övre så utesluter de alltid de undre klasserna) består av den avlidnas (arvlåtarens) egna barn. Är den avlidnes barn döda, får barnens barn om det finns några, ärva, 2:1 Ärvdabalken. Annars går man över till nästa arvsklass som består av arvlåtarens föräldrar. Är någon av föräldrarna döda, får arvlåtarens syskon förälderns andel, 2:2 ÄB Tredje och sista arvsklassen som får ärva om det inte finns arvtagare i ovanstående två arvsklasser, består av arvlåtarens far- och morföräldrar. Lever inte dessa, delar far- och morföräldrarnas barn (dvs arvlåtarens föräldrars syskon) på deras andel, 2:3 ÄB. Detta är alltså i denna arvsklass som du som morbror befinner dig. Andra personer och släktingar, t.ex. kusiner har ej rätt att ärva, 2:4 ÄB (så länge det inte sker genom testamente).Av den information som du angett så framgår det inte om AJ:s mor- och farföräldrar lever. Avgörande blir om någon av dina föräldrar lever och om någon av AJ:s farföräldrar lever. Lever åtminstone en av dem på varje sida så får dem två parterna dela på hälften av arvet. Är inte dina föräldrar vid liv så kommer du ärva deras halva av arvet som du kommer få dela med AJ:s farföräldrar. Lever en av dina föräldrar kommer du få hälften av deras halva som de skulle delat på sinsemellan. Lever ingen av varken AJ:s mor- eller farföräldrar så kommer du att få ärva hela AJ:s kvarlåtenskap. Dina barn kommer sedan i sin tur få ärva efter dig. Tänk på, detta är förutsatt att AJ inte skrivit ett testamente för då inte denna arvsordningen. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad kan en hyresgäst kräva gällande målning och tapetsering?

2020-03-17 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Bor i hyresrätt och på några ställen finns färgsprickor i taket, misstänker att sprickorna uppstått pga gammal färg. Taket har åtminstone inte målats de senaste 14 åren. Har inte själv petat i taket och har således inte orsakat sprickorna.Räknas färgsprickor i tak som fel som ska anmälas till hyresvärd? Eller betraktas det som normalt slitage?
Jessica Sarhede |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort svar:Färgsprickor i taket räknas normalt sett inte som fel som går att anmäla till hyresvärden utan betraktas som normalt slitage men hyresvärden har däremot skyldighet att ombesörja tapetsering och målning med ett antal års mellanrum. Långt svar:Den lagstadgad skyldighet som hyresvärden har är att hålla lägenheten i det skick som av allmänheten gör att den uppfattas som brukbar, 12:9 1 st JB. Din hyresvärd har i övrigt skyldighet att med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och liknande sedvanliga reparationer i och med att lägenheten försämras genom bruk och med tiden, 12:15 2st JB .Avgörande frågan blir vad som är att anse som skäligt tidsmellanrum för normal förslitning, det tas hänsyn till lägenhetens och familjens i storlek. Praxis gällande målning och tapetsering är idag på ca 14 år som anses som rimligt mellanrum mellan att utföra dessa åtgärder. Detta är praxis vilket inte innebär att det hade varit ett garanterat utfall i domstol i just ditt fall men eftersom att det är 14 år sen det senast målades hos dig så är det aktuellt att ta upp det med din hyresvärd. Jag hade rådgivit dig att i första hand ta kontakt med din hyresvärd och se hur denne ser på saken, det är trots allt en investering för hyresvärden och det gått minst 14 år sedan sist vilket varit ett riktmärke vid tidigare avgörande i domstol. Tänk på att andra bestämmelser kan vara gällande om du i ditt hyresavtal har en förhandlingsklausul med hänvisning till hyresförhandlingslagen, 12:15 2 st p.2 https://lagen.nu/1970:994#K12P15S2Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur fördelas skulderna vid en skilsmässa?

2020-02-25 i Bodelning
FRÅGA |Går igenom en bodelning. Har artros I hela kroppen. Under behandling sen tolv år tillbaka. Min fråga är om att vid skilsmässa och fördelning av det gemensamma bör inte kostnaderna räknas in med en annan fördelning än 50/50 vid det slutliga sammanställningen?
Jessica Sarhede |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att höra, nedan kommer jag besvara din fråga angående bodelningen. Lagen som reglerar din fråga om skilsmässa är äktenskapsbalken. Kort svarVid en skilsmässa kommer era gemensamma tillgångarna att räknas samman. Sedan kommer era gemensamma skulder att delas på två, och det kommer även ske en beräkning av era individuella skulder. Från de gemensamma tillgångar kommer ni sedan få täckning för era individuella skulder (era individuella och hälften av era gemensamma) som ni har och efter att båda har fått täckning så långt som möjligt. Kvarstående tillgångar kommer ni att få dela på. Eftersom du använder begreppet kostnader vill jag göra ett förtydligande. Om din fråga syftar till kostnader för din artrosbehandling så kommer du inte att få någon återbäring för detta vid en skilsmässa även om du haft mer kostnader under äktenskapets gång. Detta eftersom att det kommer att ses som du betalat det mer era gemensamma tillgångar.Långt svarUnder äktenskapNär ni har gift er så räknas alla era tillgångar som gemensamma (de kommer kallas giftorättsgods) om ni inte kommit överens om att något ska vara enskild egendom (7:1 ÄktB). Enskild egendom kan ni ha avtalat om genom äktenskapsförord, eller om ni t.ex. avtalat om någon specifik gåva som någon av er mottagit under äktenskapet (7:2 jämte 7:3 ÄktB). Vid skilsmässaVid en skilsmässa fördelas era egendomar genom en bodelning (9:1 ÄktB) och där kommer alla era tillgångar att räknas in som ni inte undantagit som enskild egendom (10:1 ÄktB). Era andelar i det gemensamma boet kommer beräknas och sedan görs avräkning var för sig, för dig och make/makas, skulder som ni har när ni skickade in papperen om skilsmässa (11:2 1 st ÄktB). Vad som sedan återstår av ert giftorättsgods, efter avdrag för skulderna gjorts, kommer sedan läggas samman och delas på två (11:3 ÄktB). De enda skulderna som det inte görs avdrag för är de som är kopplade till enskild egendom, om inte den enskilda egendomens värde kan täcka den skulden (11:2 st 2 ÄktB). Nedan följer ett praktiskt exempel för att göra det mer tydligt hur skulderna räknas av vid skilsmässa (frångå att värdena vid en bodelning oftast är mycket högre)Make 1Tillgångar: 1000 Skuld: 500 krMake 2Tillgångar: 1000 krSkuld 300 kr2. Andelsberäkning (skuldavräkning) Make 1 1000 – 500= 500 Make 21000- 300 = 700 3. Kvarstående efter skuldavräkning: 500 + 700 = 1200 4. Slutgiltiga andelarna i boet: 1200/2 = 600Make 1 600 krMake 2600 kr Hoppas detta besvarade din fråga!Med vänlig hälsning,

Om man säljer enskild egendom- blir den nya egendomen också enskild?

2020-03-18 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Om jag har en bostadsrätt och har sålt den då jag köpt en ny bostadsrätt. På denna som jag har nu har jag enskild egendom och äktenskapsförord finns. Kommer detta att gällaI den nya lägenheten också alltså att det är enskild egendom? Är gift. Kontrakt står på mig samt lån av nya lägenheten.
Jessica Sarhede |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna frånskilja egendom genom att göra den till enskild egendom, krävs ett äktenskapsförord eller gåvobrev, vilket ni upprättat. Ser man till lagen så är även det som trätt i egendomens ställe (d.v.s. i ditt fall den nya bostadsrätten) din enskilda egendom. 7:2 p. 6 Äktenskapsbalken. För att det inte ska några otydligheter hade jag rådgivit dig att formulera ett äktenskapsförord där ni väljer att skriva att bostadsrätten, vad som träder i dess ställe och eventuell avkastning är din enskilda egendom. Har ni inte reglerat avkastningen i ert äktenskapsförord kommer den annars att bli er gemensamma egendom, 7:2 2 st. ÄktB. Hoppas det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Skilda åsikter om hur gemensam vårdnad ska utövas

2020-03-16 i Vårdnadstvist
FRÅGA |https://lagen.nu/1949:381#K6P3S1https://lagen.nu/1949:381#K6P3S1HejMin fru och jag skilde oss för drygt ett år sedan efter att hon varit otrogen och hittat en ny.Till saken hör att vi var med i en frikyrka som jag nu tagit avstånd ifrån. Jag har nu träffat en ny och vi har snart träffats i ett års tid. För någon månad sedan bjöd jag hem henne för första gången med barnen hos mig (vi har varannan veckas vårdnad) barnen tyckte att det var jättekul och ville att hon skulle sova över vilket hon också gjorde. Jag sa till barnen att det bara var en vän för att undvika dramatik. Veckan efter när exet får veta detta så sätter cirkusen igång och hon säger att barnen aldrig ska behöva vara hos mig om jag är med någon som inte tillber samma gud som hon och barnen gör.När jag veckan senare pratar med barnen om det och frågar varför de inte vill träffa henne igen så är det enda argumentet de har "för att hon inte tillber vår gud" . Sedan dess har vi bara träffats när jag är barnfri, men det är ju ohållbart i längden om vi ska ha en långsiktig relation. Kan hon använda barnen på detta vis för att kontrollera mitt liv? Barnen är 11 och 8.
Jessica Sarhede |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställer berör familjerättens område och vårdnad av barn. Eftersom att du och barnens mamma kommit överens om delad vårdnad, dvs varannan vecka så är det som är primära överenskommelsen. Har inte vårdnaden varit ett ärende för rätten och ni varit gifta så utgår man från att vårdnaden är gemensam, 6:3 föräldrabalken. Har ni gemensam vårdnad är ni fullt ut likställda och ena vårdnadshavarens åsikter har i regel inte företräde.I första hand skulle jag rekommendera er att sätta er ner och försöka nå en överenskommelse på egen hand för att få det att fungera och att se till barnens bästa. Skulle ni inte lyckas nå en överenskommelse blir det i sista hand att du får vända dig till domstolen för att avgöra frågan om hur vårdanden ska fördelas. 6:5 3 st FB I Sverige är utgångspunkten att delad vårdnad är det barnets bästa. Vid ett avgörande om vården ska vara fortsatt gemensam kommer domstolen se till hur ni kan samarbeta, motsätter ni er båda gemensam vårdnad så kan rätten inte besluta om gemensam vårdnad, 6:5 FB. Vad domstolen annars övrigt kommer att se till, är så att ingen av er gjort sig skyldig till missbruk, försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnen som riskerar att era barn utsätts för fara för bestående men i deras hälsa eller utveckling, 6:7 FB. Ni som vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma gällande barnens personliga angelägenheter, men desto äldre de blir desto mer hänsyn ska tas till era barns synpunkter och önskemål. Av den information som du delar om era skilda åsikter om trosuppfattning är det inget som domstolen beaktar utan så länge du inte brister i omsorgen av barnen och ni kan som föräldrar inte båda motsätter er gemensam vårdnad, kommer ni förmodligen ha fortsatt gemensam vårdnad. Domstolen kommer med andra ord att lägga viss vikt till vad barnen själva uttrycker men så länge du inte brister i omsorgen eller på annat sätt medför fara för barnens utveckling eller hälsa så ska du kunna ha barnen hos dig på dina villkor, 6:11 FB.Som sagt, jag rådgiver dig att i första hand att försöka samtala med barnens mamma för att komma överens om fortsatt delad vårdnad då det i de flesta fall är förenat med barnens bästa och lägga andra meningsskiljaktigheter bakom er. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vem står för rättegångskostnaderna?

2020-02-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, Vi är några som har blivit bedragna på pengar.Om vi stämmer den här personen och det blir rättegång, är det risk att vi får betala rättegångskostnader om vi förlorar i rätten?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att ni vänder er till Lawline mer er fråga!Det finns en risk att ni kommer att få betala rättegångskostnaderna om det blir rättegång. Eftersom er fråga gäller rättegångsprocessen regleras frågan i rättegångsbalken. Huvudregeln för rättegångskostnader är att den part som förlorar målet betalar för båda parternas rättegångskostnader (18:1 RB). Därav föreligger det en risk för att ni kommer att behöva betala beroende på utfallet i rättegången, förlorar ni blir ni ersättningsskyldiga för både era och motpartens kostnader. Därför kan det vara viktigt att ni funderar på hur stora ni chanser ni har att vinna målet. Mitt konkreta råd är annars att om ni inte redan polisanmält händelsen så se till att göra det. Sen rekommenderar jag även att se över era försäkringar för att se om ni har rättsskyddsförsäkring eller dylikt. För att få hjälp med att avgöra om ni ska fallet till rättegång eller inte, bör ni överväga att ta upp ert fall med en advokat. Detta gäller oavsett vilken försäkring ni har, eftersom det är mycket pengar som står på spel. Hoppas ni fått svar på er fråga! Med vänlig hälsning,