Sambos egendom.

2018-03-21 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Svärfar x har avlidit. X sammanbodde med y i hennes fastighet sedan ca1980. 1990 köptes de till mark och uthus från granntomten. Min fråga, kan x:s dödsbo göra anspråk på den del som köptes till under deras tid som sambos?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att beskriva hur sambos egendom fungerar. Kort svar finns längst ned.Sambolagen.När det gäller sambornas egendom är sambolagen ganska enkel. Den egendom som parterna tog med till det gemensamma boendet ska vara enskild egendom och egendom som samborna förvärvat tillsammans ska vara gemensam egendom (3§ sambolagen). Om man tar med bohag till gemensamt boende i syfte att denna sak ska användas gemensamt kan bohaget komma att bli gemensam egendom. Men normalt sett inte. Bohag kan vara saker som möbler, TV, handduk etc. (6§ Sambolagen). Om saker dock används uteslutande av ena parter är denna sak ej gemensam enligt praxis. Detsamma gäller saker som används i fritidsändamål (7§ sambolagen). Exempelvis så skulle troligen IKEA möbler anses som gemensam egendom medan Stadium träningskläder eller sportutrustning bör ses som individuell egendom. Saker som aldrig ingår i den gemensamma egendomen är saker som ena sambon fått i gåva eller arv med villkor om att egendomen ska vara enskild (4§ Sambolagen). Detta gäller även substitut får sådana saker. Samma princip gäller fastigheter och bostadsrätter. I 5§ sambolagen står det att bostäder som innehas för sambornas gemensamma bruk och är menad för detta ska den vara gemensam. Den måste alltså vara införskaffat kort innan samboförhållandet eller under förhållandet med gemensamt syfte. Undantag görs dock för bostäder som innehas i fritidsändamål (7§ sambolagen). Denna lag är även dispositiv till den del det gäller vilken egendom som ska vara gemensam eller ej. Genom ett samboavtal kan parterna fritt avtala om vad som ska vara gemensamt eller inte (9§ sambolagen).Sammanfattat svar:AV omständigheter givna i frågan så verkar det som att din svärfar X sammanbott med Y under en längre tid. Detta talar för att den nya marken som köptes in var införskaffad för gemensamt bruk eftersom båda parterna med all sannolikhet skulle brukat den nyförvärvade marken gemensamt. Om den ej är införskaffat gemensamt men uteslutande använda av endast ena sambon. Däremot kan inte din svärfars dödsbo få ut en del av själva fastigheten utan endast värdet av denna. Detta följer av jordabalkens regler om att "sämjedelning är utan verkan" (1 kap. 1§ 2st jordabalken). Detta innebär att man inte bara kan stycka upp en fastighet hur som helst. Därmed kan heller ej del av fastighet tas i anspråk. Eftersom halva värdet, som sagt, av marken som köpts till 1990 tillhår din svärfar bör hans ha dödsbo rätt att få ut detta värde. Detta sker genom en bodelning enligt 8§ 2st sambolagen. Bodelningen sker med utgångspunkt från hur förhållandet såg ut vid dagen då det upphörde. Detta måste göras inom ett år från dess att förhållandet upphörde 8§ 2st sambolagen. Med andra ord 1 år från dagen då din svärfar gick bort. Denna rätt kommer att tillfalla hans dödsbo. Vänligen

Fel i vara

2018-03-12 i Köplagen
FRÅGA |Köpte en begagnad bil privat. Ägaren uppgav att det ändå som behövdes byta var tankmätaren som inte fungerade och att den skulle gå igenom besiktningen. När vi fick hem bilen och tog den till verkstad visade det sig att det var en hel del som var i riktigt dåligt skick. Kostnaden för att få den att klara besiktning uppgår till 12.000 kr. Vad har jag för rättigheter enligt köplagen. Jag köper den i befintligt skick med ord muntligt och skriftligt från ägaren att det inte är några fel på bilen men varan motsvarar ju inte detta.Anki
Henrik Berg |HejTack för din fråga. Jag kommer nedan att förklara hur köplagen ser på "befintligt skick". Kort svar finns längst ned.Köplagen:Till att börja med så är köplagen dispositiv. Det är alltså fritt för parterna i ett köp att välja om man ska tillämpa lagen eller. Lagen är mer till för om man ej avtalat om vissa villkor eller om man inte kommer överens. Som du skrev i din fråga köptes bilen i befintligt skick. Detta innebär att varan rent allmänt brukar hålla en sämre kvalité än nyproducerade varor vilket köparen är medveten om. Däremot kan varan inte vara hur dålig som helst. I 19§ köplagen finns 3 scenarier då varan kan anses vara felaktig trots att den sålts i befintligt skick. Dels kan det vara så att varan inte stämmer överens med uppgifter som säljaren lämnat, dels kan säljaren kan ha underlåtit att nämna viktig information om varan eller så kan varan allmänt vara i väsentligt mycket sämre skick än väntat. Fel i vara:För att kunna reklamera en vara krävs att det är ett fel i varan och att felet fanns där vid varans överlämnande. Vad som är fel är lite mer avancerat däremot. Grundidén till fel finns i 17§ köplagen. Fel är t.ex. om varan inte kan användas för ägnat bruk, inte håller samma kvalité som andra liknande varor, utfäst egenskap eller trasig p.g.a. paketeringen. Vanligaste felet är att den allmänt inte fungerar. Den är med andra ord trasig. Däremot kan man inte förvänta sig för mycket. Även om man köper en helt ny vara görs bedömningen om varan är befäst med fel utifrån priset. En dator som kostar 100 kronor kan man nog inte förvänta sig särskilt mycket av medan en dator för 10 000 förväntas hålla bättre. Sedan krävdes det som sagt att felet fanns där vid överlämnandet (21§ köplagen). Den kritiska tidpunkten som bedömningen utgår ifrån är från dess att köparen mottagit eller ska ha mottagit varan. Alltså samma sekund som man betalar i kassan, sätter sig i sin nya bil etc. så har risken övergått på köparen (6§ 2stycket köplagen/7§ 1stycket köplagen) enligt 13§ köplagen. De fel som uppkommer efter denna tidpunkt är köparens ansvar. Men om varan varit "felfri" vid köpet och ett fel uppenbarar sig senare kan det röra sig om ett "dolt fel". Dolda fel är de som inte synts vid köpet eller uppkommer p.g.a. felkonstruktion eller liknande. Dessa anses ha varit där från början. Undersökningsplikten. Köparen ska enligt köplagen undersöka varan innan köpet (20§ köplagen). Undersökningsplikten innebär att man ska undersöka varan efter fel. Om man undersökt varan och har upptäckt/borde upptäckt fel får man inte göra dessa fel gällande senare. Gränsen för vad som "borde upptäckts" är flytande och beroende på köparen så ställs olika krav. I det normala fallet ska man vara noga och kolla så att allting ser rätt ut men man måste normalt sett inte slita isär varan för att undersöka. När det gäller en bil bör man t.ex. öppna motorhuvan för att kolla men man måste normalt sett inte öppna upp själva motorn och kolla. Fel som, med bara ögonen, går att se får inte göras gällande. Fel som inte gick att se kan vara ett dolt fel. Varan ska även undersökas direkt efter köpet enligt 31§ köplagen. Därmed ges en väldigt kort reklamationstid som kan vara nedåt 2 dagar.Garanti:Lämnar säljaren en garanti svarar han även för denna. Det kräver dock att utfästelsen om garanti är någorlunda preciserad. Man skiljer alltså på en garanti och allmänt "säljsnack". Om man t.ex. säger att en vara är fin eller att man gillar den så är det nog att se som säljsnack. Men om man säger att varan har en speciell funktion eller kvalité är det nog att se som en garanti. Att varan skiljer dig från garantin kan därför vara ett fel enligt 17 och/-eller 18§ köplagen. En garanti kan även minska köparens undersökningsplikt. En garanti har normalt sett till syfte att underlätta köparens undersökning innan köpet för att allt ska gå snabbare. Därmed kan garantin ge köparen en sorts försäkran att varan är av specifik art eller kvalité. Undersökningsplikten faller däremot sällan bort helt och de fel som ändå varit uppenbara får inte göras gällande. Trots garantin. Man kan säga att en garanti ska eliminera risken för de dolda felen. Kort svar. Baserat på ovanstående resonemang bör säljaren utfästelse om "att det inte är något fel på bilen" ses som en sorts garanti. Detta innebär inte att du inte hade någon undersökningsplikt av bilen. Däremot skrev du att först verkstan upptäckte felen. Att du inte såg felen innan talar för att det rör sig om ett dolt fel. Att fel föreligger är relativt säkert beroende på vad verkstan ansåg vara fel. För att kunna göra felet gällande måste du reklamera felet till säljaren snarast. Reklamationstiden enligt köplagen kan vara så kort som ett par dagar (32§ köplagen). Jag råder dig därför att kontakta säljaren. Vänligen/

Uppskjuten vinstskatt på fastigheter.

2018-02-28 i Fastighetsskatt
FRÅGA |När vår villa såldes stod jag som lagfarenägare vi köpte en bostadsrätt för Samna summa som vi erhöll från villan. Vi har uppskjuten vinstskatt. Jag står för 90% av bostadsrätten. Om jag skriver ett govobrev till frun på 40% så vi har ett 50/50 ägande. måste vi då betala en del av den uppskjutna reavinsten frpn villan Lars
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att förklara hur uppskjuten skatt fungerar. Ett kort svar finns längst ned.Uppskjuten skatt.Idén med att man ska kunna få uppskjuten skatt vid försäljning av bostad är för att ta bort låsningseffekten på bostadsmarknaden. När man säljer en bostad privat ska denna beskattas i inkomstslaget kapital (41 kap. 1§ &42 kap. 2§ inkomstskattelagen) med en skattesats om 30% av 22/33-delar (45 kap. 33§ inkomstskattelagen). Denna beskattning blir väldigt stor eftersom det rör sig om stora summor när man säljer och köper bostäder. Därför finns det chans att få uppskjuten skatt så att man har råd att byta bostad. Med uppskjuten skatt får man en schablonintäkt som ska beskattas och som belöper årligen och baseras på 1.67% av uppskovsbeloppet (47 kap. 11b§ inkomstskattelagen).För att få uppskuren skatt krävs det därför att man säljer sin ordinarie bostad/ursprungsbostad och att man köper och flyttar in i en ny bostad/ersättningsbostad (47 kap. 2§ inkomstskattelagen). Avdraget sker därmed på skattesubjektet som ägde ursprungsbostaden vid försäljningen och skulle ha beskattats i inkomstslaget kapital för vinsten från bostadsförsäljningen. Om ägandeförhållandet sedan regleras annorlunda på ersättningsbostaden påverkar därmed inte beskattningen för ursprungsbostaden.Om man inte anskaffar en ersättningsbostad senast i maj året efter försäljningen ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Detta gäller även om ersättningen för ursprungsbostaden överstiger ersättningen för ersättningsbostaden. Om vinsten är högre än det man betalade för ersättningsbostaden gäller vissa specialregler. Om ersättningen för ersättningsbostaden och vinsten för ursprungsbostaden är densamma behövs inget uppskovsbelopp återföras till beskattning (47 kap. 9§ inkomstskattelagen).Ditt fall:Om du stod som ägare på din första bostad (ursprungsbostaden) och fick ta del av vinsten från bostadsförsäljningen måste du betala skatten för schablonintäkten som kommer med uppskovsbeloppet. Eftersom ersättningarna var lika stora så kommer ingen del av uppskovsbeloppet återföras till beskattning (47 kap. 19§ inkomstskattelagen). Att du sedan ger din fru en gåva om 40%-enheter av fastigheten bör inte vara skattepliktigt eftersom gåvoskatten är borttagen ur svensk rätt (8 kap. 2§ inkomstskattelagen). Så sammanfattat sker hela transaktionen i 3 steg.1. Du säljer ordinarie bostad för att köpa ny bostad och beviljas uppskov på beskattningen av vinsten från bostadsförsäljningen så att du kan köpa en ny bostad "billigare".2. Du köper en ny bostad för samma pris som vinsten för ordinarie bostad och kommer därför inte behöva beskattas på uppskovsbeloppet enligt 47 kap. 9§ 2 stycket 1 punkten inkomstskattelagen. Uppskovsbeloppet kommer alltså inte att återföras till din kapitalbeskattning eftersom intet vinst föreligger.3. Du ger en gåva till din fru. Gåvor är icke-skattepliktiga enligt inkomstskattelagen. Eftersom du anskaffat ersättningsbostaden enligt punkt 2 har du därmed uppfyllt kraven enligt uppskovsreglerna i 47 kap. inkomstskattelagen. Vad du sedan gör med bostaden är upp till dig. Svar:Om alla transaktioner är klara med bostäderna och alla köpeskillingar är erlagda men du inte har någon nettovinst från din bostadsförsäljning kommer du inte beskattas på något (47 kap. 9§ 2 stycket 1 punkten inkomstskattelagen). Att du efteråt skänker din fru 40%-enheter av bostaden bör inte ändra något skattemässigt. För att eliminera minsta tvivel kan du alltid kontakta skatteverket och be om bekräftelse om detta. Hoppas att du fått ett svar på din fråga. Om du behöver vidare juridisk rådgivning eller har en annan fråga är du varmt välkommen att kontakta Lawlined betaltjänster för snabb och bra service.Mvh/Henrik Berg.

Aktiens rätt i bolaget.

2018-02-23 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi är ett nystartat AB på drygt 6 månader. Jag och en god vän kom på en affärsidé inom mode och vi sa att "vi kör på detta". Han kom då i kontakt med en designer som älskade vår affärsidé. Min kompis och designern hade ett möte där de kom överens om att de två skulle äga och driva bolaget, jag hade således ingen del i första tanken om bolaget hos dem. Jag stod på mig och fick tillslut 20% för jag ville skydda min vän. Eftersom jag kände att något skumt var på gång. Nu står vi där, jag och min vän har majoriteten på aktierna på 60%. Det har kört ihop sig totalt med den tredje parten i bolaget och vi vill bli av med denne. Eller i alla fall minska dennes andel.Hur kan vi göra? Kan vi göra nåt?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att beskriva hur aktier fungerar. Kort svar finns längst ner.Aktiens rätt:När man sålt eller fått en aktie kan denna aktie inte bli ifråntagen oavsett vad man gör. Detta innebär att även om man är väldigt få personer i ett bolag kan man inte minska en persons aktieinnehav p.g.a. att denna person ej vill samarbeta. Alla aktier har alltså like värde i bolaget om inget annat gäller (4 kap. 1§ Aktiebolagslagen). Värdet kan inte justeras efteråt utan samtliga aktieägares samtycke.Aktiens värde:Detta innebär som sagt att aktiens individuella värde är extremt svårt att ändra. Något man dock kan göra är att man genomför en nyemission. Nyemission av aktier innebär kortfattat att man delar ut nya aktier. Detta beslut går normalt sett genom stämman och kräver enkel majoritet. Även styrelsen kan fatta ett sådant beslut med bemyndigande från stämman. Idén med att dela ut nya aktier är att öka antalet totala aktier tillsammans med din och din kompis aktieinnehav, medan den tredje personen inte ökar sitt antal. Därmed minskar hans procentuella aktieinnehav. Att besluta om att gå ifrån turordningsreglerna om att alla aktieägare får köpa nya aktier kräver kvalificerad majoritet. Med andra ord att 2/3-delar av aktierna är närvarande på stämman och att 2/3-delar av aktierna rösta för beslutet. Eftersom du och din kompis äger 60% av aktierna räcker inte aktieinnehavet. Man behöver cirka 67% av andelarna.Det finns däremot en regel i 13 kap. 1§ 2st 1 punkten aktiebolagslagen som innebär att om man tillför apportegendom i nyemissionen gäller inte turordningsreglerna. Med det menas att man tillför egendom istället för bolaget som betalning för aktierna. Det måste dock vara något som företaget verkligen behöver som t.ex. maskiner eller fastigheter. Vidare om man ska genomföra en nyemission måste man följa reglerna i 13 kap. aktiebolagslagen om hur de formella beslutan ska tas. Enda skillnaden med rapportegendom istället för pengar är att man måste redogöra för värdet av rapportegendomen (13 kap. 7§ aktiebolagslagen). Var noga med formalian, för att om något brister i forlian (13 kap. aktiebolagslagen) kommer nyemissionen att ogiltighetsförklaras. Även den tredje parten i ert företaget måste få chans att yttra sig om nyemissionen om rapportegendom och har rätt att delta på stämman även om han inte har sådan apportegendom som förslaget innebär. Det svåra kan bli att hitta saker som företaget faktiskt behöver och som er tredje part one har.Genom att tillföra nog med aktiekapital som er tredje part inte tar del i (riktad nyemission), kan ni minska hans andel till mindre än 10%. Om ni tillsammans lyckas få mer än 90% av aktierna kan ni "sparka" ut honom.Inlösen av minoritetsaktier.När en persons aktieinnehav sjunker under 10% finns en chans för den aktieägare/aktieägarna som äger mer än 90% av aktierna att köpa ut den med under 10% andelar (22 kap. 1§ aktiebolagslagen). Denna rätt fungerar vice versa, alltså att den med minoritetsinnehavet har rätt att bli utköpt av majoritetsägaren. Det enda som krävs härtill är att man köper aktien för marknadspris eller det pris som minoritetsägaren kunnat få under "normala" omständigheter. I värsta fall om minoritetsägaren inte vill bli inlöst kan man begära prövning av skiljemän som avgör om inläsningsrätten föreligger (22 kap. 6§ aktiebolagslagen). Denna prövning utgörs normalt sett av tre skiljemän.Sammanfattat svar: Som det ser ut nu kan du och din kompis inte göra något. Men om ni genomför nedanstående kan ni troligen "sparka" ut den tredje parten.-Nyemission. En kontant riktas nyemission kräver 2/3 av alla andelars godkännande. Eftersom idén här är att endast du och din kompis ska få köpa kommer inte den tredje parten godkänna förslaget. Genomför en nyemission genom aportegendom (saker) som endast du och din kompis har. Då krävs inte 2/3 av aktierna.-Andra nyemission. Som sagt krävs 2/3 av andelarnas godkännande för att en riktad nyemission ska kunna sker. Genom förra emissionen med rapportegendom måste ni öka ert procentuella värde till minst 67%. Efter det kan ni få igenom ett beslut om riktad nyemission utan den tredje parten.-Inlösen. Genom upprepade eller endast en riktad nyemission måste ni få upp era andelar till totalt mer än 90% av de totala aktierna. Om ni kan göra detta har ni enligt 22 kap. 1§ aktiebolagslagen rätt att lösa ut er tredje part i företaget då han kommer ha mindre än 10% av aktierna. -Kolla även om ni har något gammalt aktieägaravtal som reglerar en sån här situation. Annars gäller ovanstående om ni kan få till rätt beslut.Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Har du fler frågor eller problem är du varmt välkommen att kontakta Lawlines betaltjänster för snabb, bra och personlig rådgivning. Mvh/Henrik Berg

Skattekonsekvens vid delad överlåtelse av bostadsrätt.

2018-03-19 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag gick in som delägare tillsammans med yngsta dottern när hon köpte lägenhet. I höstas så tog hon över lånen och ska alltså äga den helt och hållet själv. Vi fick frågan från banken om det är en överlåtelse eller gåva. Jag vet inte riktigt vad skillnaden är och vilka effekter det får för oss nu och i framtiden. Behöver vi skriva några dokument på detta?Tacksam för hjälpKerstin
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att förklara hur överlåtelse av bostadsrätt fungerar. Kort svar finns längst ned.Lägenheter:Lägenheter går inte, som många tror, under Jordabalken som reglerar fastighetsöverlåtelser utan går istället under Köplagen och Lag om köp av lösöre. Detta är för att lägenheter inte kvalificeras som fastighet utan räknas istället som lösöre. Den likställs alltså som t.ex. en bil. Däremot är reglerna liknande vid överlåtelser (köp/gåva). Det måste klart framgå vilken lägenhet som avses och till vilket pris (6 kap. 4§ Bostadsrättslagen). Vidare krävs det att ny ägare accepteras medlemskap i bostadsrättsföreningen som lägenheten är med i (6 kap. 1§ Bostadsrättslagen). Annars blir köpet/gåvan ogiltig (6 kap. 5§ Bostadsrättslagen).Med detta menas att det ställs krav på dokumentation av överlåtelsen (köpekontrakt). Alltså ska det framgå att man avser överlåta specifik lägenhet till specificerat belopp. Man måste även meddela bostadsrättsföreningen om vem som är mottagaren och denna måste godkännas som medlem. Vad gäller övriga konsekvenser är de flesta skatterättsliga eftersom gåva eller köp ej spelar roll vid överlåtelse. Jag kommer därför besvara din fråga utifrån denna synvinkel. Köp/byte konsekvens:Dokumentationen är densamma oavsett hur den överlåts. Däremot är det olika skattekonsekvenser.Den vanligaste formen av bostadsrättsöverlåtelse är köp. När en bostadsrätt/lägenhet säljs uppkommer främst skatterättsliga konsekvenser. Bostadsrätten och fastigheter beskattas i inkomstslaget kapital (41 kap. 1§ och 46 kap. 1§ Inkomstskattelagen). Om man säljer en bostadsrätt är vinsten skattepliktig. Man räknas alltså av omkostnadsbeloppet samt vissa reparationsutgifter och förbättringsutgifter man haft (46 kap. 5–10§§ inkomstskattelagen). Av detta kommer 22/30-delar av vinsten att beskattas med 30% (46 kap. 18§ och 65 kap. 7§ inkomstskattelagen). Omkostnadsbeloppet är det belopp man betalar för lägenheten/bostadsrätten som står i kontraktet. Denna kan komma att ändas med tiden. Om denna gör det kan bostadsrättsinnehavaren komma att behöva betala mer eller få tillbaka del av insatsen. Äger flera lägenheten tar man insatsbeloppet multiplicerat med sin andel. Vad gäller övertagande av lån mot banken säger varken bostadsrättslagen eller inkomstskattelagen något av vikt. Det som kan komma att spela roll är att om din dotter tar över samtliga lån kan överlåtelsen komma att ses som ett köp. Beloppet som du tar emot är skuldbeloppet och det din dotter "betalar" är densamma. Däremot bör ingen skattekonsekvens uppkomma eftersom du betalade samma belopp som du fick genom att din dotter övertog ditt lån. Därmed är omkostnadsbeloppet och vinsten densamma vilket ger ett 0-resultat. Gåva konsekvens:Om man köper en bostadsrätt för 0 kronor så kommer överlåtelsen att vara en gåva.Gåva är i Sverige skattefritt enligt 8 kap. 2§ Inkomstskattelagen vilket innebär att din dotter får en inkomst när hon tar emot lägenheten enligt inkomstskattelagen, men som inte ska beskattas. Med detta kommer "kontinuitetsprincipen" att träda in (44 kap. 21§ Inkomstskattelagen). Denna princip innebär att din dotter kommer att träda in i din skattemässiga situation. Det du har som omkostnadsbelopp (insats i föreningen/betalat för lägenheten) kommer din dotter senare att använda som hennes omkostnadsbelopp om hon vill sälja lägenheten. Exempel om du gav 500 000 för insatsen/priset för bostadsrätten kommer hon lägga till detta belopp jämte sitt omkostnadsbelopp. Om hon också betalade 500 000 kommer totalt omkostnadsbelopp bli 1 000 000 om inte kontraktets insatsbelopp ändras.Gåva eller köp?Som sagt kan en överlåtelse av en bostadsrätt involvera båda delarna. Därmed kan det vara svårt att veta vilken del som är gåva eller köp och hur stor del som avser detta. Om marknadsvärdet för din del hypotetiskt var 1 000 000 och hon tog över lån för 500 000 för din andel kommer halva överlåtelse att ses som en gåva och halva som ett köp. Halva överlåtelsen kan därför vara skattepliktig. Man vet hur stor del som är vad genom att ta storleken på lånet dividerat på andelens värde:Storlek på lån hon tar över (500 000)-------------------------------------------------= 0.5 (kvotsiffra).Ditt andelsvärde (1 000 000)Med denna hypotetiska siffra kommer du alltså att använda 0.5 x omkostnadsbeloppet eftersom de 500 000 som sagt är skattepliktiga vid vinstberäkningen. Mottaget belopp – omkostnadsbelopp = vinst.->Om omkostnadsbeloppet är 800 000 totalt för din andel så blir det:500 000 – (800 000 x 0.5) = 100 000 vinst. ->500 000 blir gåva.Exempel:A har sålt en bostadsrätt till sin son B för 900 000 kronor [försäljningspriset]. A köpte den ursprungligen för 600 000 kronor [inköpspriset]. Två motsvarande lägenheter i huset har sålts för omkring 1 200 000 kronor under samma år [marknadsmässigt värde]. Det innebär att A har överlåtit bostadsrätten till ett pris under marknadsvärdet. Eftersom han har överlåtit den till sonen är det sannolikt att han har gåvoavsikt. 900 000/1 200 000 = 75 % av bostadsrätten anses vara såld. 25 % utgör gåva. Därmed får 75% av omkostnadsbloppet användas av A vid avräkning på skatten.Sammanfattat svar:På din fråga verkar det röra sig om en blandad överlåtelse. Om din dotter tar över ditt lån kommer detta att ses som ett köp. Vilken är skattepliktig. Om lånet understigen värdet på din andel kommer överstigande andelen ses som en gåva. Jag råder er att tillsammans räkna ut vad lånets storlek är och din andels värde som du vill ge till henne. Använd gärna ovanstående ekvation under rubriken "Gåva eller köp?". Fordringsrättsligt krävs det dessutom att banken godkänner att din dotter tar över ditt lån. Vänligen

Preskription

2018-03-06 i Preskription
FRÅGA |Hej jsg fick idag ett brev från eurocredit ang en skul från 960410 då jag var 16år och jag visste inte om att denna skuld fanns men jsg har skrivet ett brev till som innehöll detta. Där jag åberopa att skulden har preskriberats med hänvisning till dels 2 § Preskriptionslagen och dels till rättsfallet NJA 1996 s. 809 och påpeka att du inte har fått några brev, och att de bär bevisbördan för att breven har nått dig. Men om de hävdar de nu gjort detta men inte skickat det rekommenderat utan säger som andra inkasso bolagen: breven har inte gått i retur o därmed anser vi att avbrott har skett.. Vad gör jag då? Har precis betalat alla mina skulder men denna är ingen jag vetat om.. dessutom har de som skulden varit till fått sitt tillstånd indraget pga nått cosavförsäkring AB.. tacksam för hjälp
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att redogöra för hur preskription runt skulder ser ut. Ett sammanfattat svar finns längst ned.Preskription.Mycket riktigt preskriberas en skuld om borgenären (skuldägaren/inkasso) inte bryter preskriptionen innan tiden gått ut (2§ preskriptionslagen). Den normala löptiden mellan två privatpersoner eller två företag är 10 år. Om dock skuldförhållandet är mellan en konsument och en näringsidkare är preskriptionen 3 år (2§ 2st preskriptionslagen). Exempel på när preskriptionstiden är bara 3 år är kreditköp, kommersiella lån etc. Detta framgår även avNJA 1996 s. 809 (Högsta domstolens domskäl). Om borgenären inte avbryter preskriptionstiden kommer skulden att falla bort helt och hållet. (8§ preskriptionslagen).Avbrott av preskription. För att en preskriptionstid ska anses vara bruten krävs det att den skuldsatte (gäldenären) erkänner att skulden finns, har mottagit påminnelse om skulden eller att talan väcks i domstol (5§ preskriptionslagen). Alternativen när gäldenären erkänner att skulden finns eller att talan väcks i domstol är relativt okomplicerat, men när borgenären skickar ett brev/påminnelse som inte kommer fram kan problem uppstå. Det krävs inte i alla lägen att gäldenären faktiskt fått brevet, utan det kan räcka att borgenären verkligen försökt påminna gäldenären om skulden för att preskriptionstiden ska anses vara bruten. Det räcker att man skickat påminnelser till den post som gäldenären har anledning att bevaka. Men ansvaret för att preskriptionstiden bryts ligger på borgenären. Exakt vad som krävs utav borgenären för att bryta preskriptionstiden varierar. Om man kollar på NJA 1996 s. 809 så menar HD att borgenären måste styrka att gäldenären mottagit breven. Det räcker dock för bolagen att de kan bevisa att de skickat ett större antal brev. I NJA 2007 s. 157 ansågs 10 brev räcka då alla skickats till hans post och i NJA 2016 s. 332 räckte 2 rekommenderade brev som skickats till hans bokföringsadress.Sammanfattat svar:Borgenären har alltså bevisbördan och ansvaret för att brevet skickats rätt. Att skicka endast 1 brev brukar inte räcka men att skicka flera brev till en persons bokföringsadress brukar räcka. Detta måste däremot borgenären kunna påvisa, att breven verkligen skickats till rätt adress. Om dock gäldenären kan påvisa skäl att denna inte skulle fått brevet trots flera påminnelser till rätt adress kan preskriptionstiden anses icke avbruten.I ditt fall verkar det inte initialt som att inkassobolaget gjort det som krävs för att preskriptionstiden ska anses avbruten. Om de inte skickat brevet rekommenderat eller bara 1 eller 2 påminnelser bör alltså preskriptionstiden löpt ut. Jag skulle rekommendera dig att kontakta Lawlines kostnadsfria telefonrådgivning på numret 08-533 300 04. Vänligen

Artiklars upphovsrätt.

2018-02-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag har en fundering.Insskränks upphovsrätten om jag läser upp t.ex. en utgiven nyhetsartikel i genom radio som ett annat medium?Hur inskränks upphovsrätten?Ser du att det finns några möjligheter att inte inskränka rätten genom att t.ex. endast läsa upp delar av artikeln, citera hela artikeln eller något annat vis?Tack för hjälpen!//Martin
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att redogöra för hur upphovsrätten fungerar. Kort svar finns längst ner.Upphovsrättens grunder.Den grundläggande idén för upphovsskydd är att skydda alla former av konst, litteratur, datorprogram osv som kan uppvisa en viss grad av verkshöjd/konstnärlighet. De verk som kan kan uppvisa denna verkshöjd beviljas upphovsskydd enligt 1§ upphovsrättslagen. Detta skydd innebär ensamrätt för upphovsmannen att kopiera och förfoga över verket (2§ upphovsrättslagen). Även artiklar kan på upphovsskydd om skribenten "målar orden" eller allmänt sätter viss egen pränt på artikeln.Upphovsrättens inskränkning.Verkets skydd:Däremot kan inte artikelns ämne eller fakta skyddas. Det innebär att upphovsrättslagen inte kan skydda t.ex. det som en person säger. Lagen skyddar bara sättet som skribenten sedan återger det som den första personen sa rent faktamässigt. Upphovsrättslagen kan heller inte skydda ett ämne eller en konstform. Om en artikel t.ex. utreder effekten av röd färg kan man inte skydda diskussionen eller skribentens åsikt runt färgen röd. Lagen skyddar däremot de ord som skribenten använder för att beskriva färgen. Det innebär att det är fritt för alla att använda artikeln i sig som diskussionsämne eller källa för information men man för inte återge artikeln i helt oförändrat skick (2§ upphovsrättslagen).Citat:När det gäller rätten till citat får man återge citat enligt god sed och i den omfattning som situationen kräver (22§ upphovsrättslagen). Det här säger inte särskilt mycket så vi vänder oss till äldre avgöranden. I NJA 1996 s. 712 utredde högsta domstolen (HD) om en skribent hade inkräktat på upphovsrätten för en artikel ägd av DN. I målet hade skribenten citerar text från en intervju och citatet utgjorde cirka 1/5 av artikeln. HD ansåg att citatet i målet inte var okej eftersom syftet med citaten inte var faktabaserade utan rent estetiska. Vidare kunde det faktamässigt i citaten läggas in i artikeln på annat sätt än just citat. Skribenten hade alltså kunnat använda egna ord istället och fortfarande få samma fakta. Detta trots att man i artikelsammanhang ofta har väldigt stor citaträtt. Tolkningen av detta rättsfall är att sålänge man citerar i syfte att förmedla strikt fakta/information och att man inte citerar i syfte att uppnå viss känsla i artikeln bör det vara okej.Offentligt framförande. Det finns en paragraf i upphovsrättslagen som i viss mån tillåter att man visar verk offentligt ( i TV, internet, radio osv). Paragrafen är den 21§ upphovsrättslagen och innebär att man får visa verk offentligt om de inte är det huvudsakliga ämnet i "verket". Detta innefattar inte rättan att offentligt visa filmverk eller sceniska verk. I ditt fall.Som sagt får man inte sprida verket vidare eller visa skyddade verk eftersom dessa omfattas av skyddet i 2§ upphovsrättslagen. Man får heller inte citera hur man vill utan endast rent faktamässigt och i begränsad omfattning (22§ upphovsrättslagen). Däremot har man som sagt längre gående citaträtt inom journalistik än i andra yrken/ämnen. Sedan får man visa skyddade verk offentligt (via radio) om de inte är det huvudsakliga ämnet och endast visas i väldigt begränsad omfattning (21§ upphovsrättslagen). Även om den exakta gränsen för när man inkräktar på någon annans verk, citaträtten begränsas eller när ett verk anses vara en begränsad del i offentligt framförande så skulle jag rekommendera att du inte läser upp hela artikeln. Då lär du inkräkta på artikeln upphovsskydd. Jag skulle även rekommendera att du inte citerar större delar av artikeln om du kan använda dina egna ord för att få fram samma budskap. Om du citerar har du en även skyldighet att nämna skribenten (3§ upphovsrättslagen).Sammanfattat svar:Undvik att läsa direkt ur artikeln eller citera längre stycken än nödvändigt. Att strikt återge hela artikeln ord för ord kan inkräkta på upphovsmannens/skribenten upphovsrätt till artikeln. Upphovsskyddet inkluderar skribenten sätt och still att skriva men inte ämnet i artikeln eller faktan själv.Även om citat i viss grad tillåts enligt upphovsrättslagen måste citaten vara av god sed. Det innebär att man bara citerar i den mån som krävs. Om du kan återge samma fakta med egna ord rekommenderar jag att du gör detta.Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Om du har mer frågor eller behöver mer juridisk hjälp är du varmt välkommen att kontakta Lawlines juristbybo för snabb och bra service.Mvh/Henrik Berg.

Protokoll från årsstämma/möte.

2018-02-17 i Föreningar
FRÅGA |Om jag har ett år kvar tex. på mandatperioden i förtroende ställning och protokollet från årsmötet ska skrivas, heter det då vald på 1 år. eller heter det omvald tom. tex 2019 ?
Henrik Berg |Hej.Jag kommer nedan beskriva hur protokoll fungerar och hur dessa ska utformas. Kort svart finns längst ner.Att skriva protokoll:Det finns inte riktigt några juridiska regler om hur ett protokoll ska skrivas ordagrant. De regler som finns handlar inte om hur ett protokoll skrivs utan mer när och varför protokoll finns och ska skrivas. Grundidén med ett protokoll är att man ska kunna gå tillbaka och kolla på vad som sades och vad man kom fram till på ett visst möte. Det innebär att så länge man är tydlig med vad som skrivs och att alla kommer överens om vad som ska stå i protokollet borde det vara lugnt. De regler som kan finnas om hur ett protokoll ska utformas är av sedvänja eller branschpraxis. Alltså hur man brukar utforma protokollen och hur protokollen skrivs.Felaktigt utformade protokoll:Det finns ingen riktig sanktion mot felformulering i protokoll bortsett från om man begår uppsåtligt brott. T.ex. att man ändrar avtalat arvode till styrelse eller liknande. Något som kan hända är att man via företagsinterna eller föreningsinterna regler kan bli ersättningsskyldig. Sedan kan man behöva justera protokollet i efterhand.Svar:Det finns inga riktiga regler runt protokoll. Det viktiga är att protokollet stämmer och att det går att utläsa vad som sades och vad man kom fram till. Om det är osäkert hur något ska formuleras är ett tips att kolla på äldre protokoll och kolla hur de gjort.Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Om du behöver mer juridisk rådgivning är du varmt välkommen att höra av dig till Lawlines för snabb och bra rådgivning.Mvh/Henrik Berg