Frågor & Svar

Hur går man till väga om man som Arebetgivare vill ändra i ett anställningsavtal. Personen har varit anställd i 7 månader och är således tillsvidareanställd. Lönen ska höjas och och uppsägningstiden ska bli 3 mån istället för 1 mån. Har ej Kollektivavtal. Hur går man tillväga, ett tillägg eller nytt anställningsavtal? mvh/ pia

Jag har köpt en bil av privatperson i god tro men har nu många fel som uppdagats av verkstaden. Bilen överlämnades på en söndag kväll innan säljaren åkte utomlands. Säljaren var inte närvarande vid överlämning då vi hade lånat bilen enstaka tillfällen sen tidigare och hade nyckel. Vi har ett avtal att göra en sista avbetalning, men vill använda dessa pengar till att åtgärda bilen. Vilken rätt har vi till att hålla pengarna inne alt. kräva återköp alt. häva hela affären?

Gällande en kontrollavgift på SL där någon falskeligen användt en annans personuppgifter. Vi bestred kontrollavgiften då vi fick en påminnelse brev helt plötsligt på posten men detta har nu gått vidare till inkasso. Vad gäller här och hur skall vi gå till väga?

Jag har en borgensförbindelse. Nu har ja g fått en erinran om borgensansvar. Måste jag skriva under detta? Vad händer om jag inte skriver under? Jag tycker jag har förbundit min borgensförbindelse i och med att jag skrivit på denna en gång och med detta borde det räcka!

Vem vänder man sig till om man inte får ta del av av medlems- och lägenhetsförteckning av styrelsen? Bostadsrättslagen 9 kap. 8 §. samt bostadsrättslagen 9 kap. 9 §.

X har sedan juni 2002 arbetar som ekonom tillika administrativ gruppchef i ett bolag i verkstadsindustrin, varvid hon haft personalansvar för två andra anställda I X arbetsuppgifter ingick bl.a. att avlägga rapporter till avdelningschefen och till den centrala ekonomiavdelningen. Redan då X tillträdde anställningen som avdelningsekonom och administrativ gruppchef upplevde hon arbetssituationen som mycket pressad m.h.t. att avdelningen inte hade haft en ordinarie ekonom på sex månader. Enligt X själv karakteriserades hennes arbete av korta tidsfrister som medförde en hög arbetsbelastning och mycket övertid. Hennes arbetsbörda var så hög att hon vid flera tillfällen tvingades arbeta trots att hon var sjuk. Den 30 november 2004 blev X sjukskriven på grund av depression och utbrändhetssymtom. Under en period i december månad 2004 och januari månad 2005 var hon sjukskriven på halvtid. Sedan februari månad 2005 var hon sjukskriven på heltid. Enligt arbetsgivaren har X uppvisat allvarliga samarbetsproblem i förhållande till såväl övrig personal på avdelningen som andra anställda i bolaget. Dessutom har hon gjort sig skyldig till misskötsamhet genom att underlåta att rapportera i enlighet med gällande regler och instruktioner. De nämnda samarbetsproblemen har kommit till uttryck i kränkningar och aggressiva utbrott vilka riktats mot såväl kollegor på avdelningen som andra personer i bolaget. För att komma tillrätta med problemen initierade arbetsgivaren samtal med X, varvid det klargjordes för X att hennes beteende var oacceptabelt. Eftersom problemen inte upphörde beslutade arbetsgivaren att, i samband med en större omorganisation i bolaget, fr.o.m. den 1 april 2003 frånta X uppgiften att vara administrativ gruppchef. Samarbetsproblemen kvarstod emellertid. I denna situation väljer personalchefen att anlita en utomstående konsult som fick i uppdrag att kartlägga och analysera situationen. Konsultens rapport kom att visa att X attityd mot arbetskamraterna var oacceptabel, att hon helt saknade förmåga att samarbeta med andra samt att det fanns ett uttalat missnöje med henne bland övriga anställda vid avdelningen. Problemen bedömdes vara av allvarligt slag och vad gäller bolagets tidigare försök att lösa problemen konstaterades att dessa hade varit förgäves. Härefter lät bolaget utreda om det kunde finnas något annat arbete som X kunde utföra vid bolaget. Det framkom härvid att det fanns tio stycken lediga befattningar men att X inte ansågs besitta tillräckliga kvalifikationer för någon av dessa tjänster. En tjänst som diskuterats var den som controller men eftersom denna tjänst innefattade kontakter med samma personer som redan varit involverade i de problem som man försökt lösa, har detta inte varit en realistisk väg framåt. Arbetsgivaren som nu anser sig ha uttömt möjligheterna att ha X kvar i organisationen, finner för egen del skäl föreligga att skilja X från sin tjänst. När frågan tagits upp med facket har man framfört att X endast haft sedvanliga utvecklingssamtal med arbetsgivaren, att X är kvalificerad för en tjänst som controller samt att det i bedömningen måste vägas in att X under senhösten år 2004 blev sjukskriven på grund av depression och utbrändhetssymtom, något som har sin grund i hennes arbetssituation. Under sjukskrivning och rehabilitering föreligger hursomhelst inte rätt att skilja X från tjänsten, då detta inte är en giltig anledning. vilken lag som är tillämpligt vad gäller ovanstående problem, vilken rättslig betydelse har det att EP varit sjukskriven?

__såvida inte nHej! Vi har ett samägandeavtal mellan tre delägare för en fastighet där bland annat följande passage står: "Försäljning till utomstående person kan endast ske om alla tre delägarna är överens. En försäljning av hela stugan kan endast göras om alla tre delägarna är överens." Det jag undrar är om rätten att begära att fastigheten säljs på offentlig auktion om man inte kommer överens försvinner i och med denna passage? Tack på förhand, Annika

Hej, Jag har en fråga angående ränta på ett skadeståndsbelopp som blev utdömd i Tingsrätten. Domen blev överklagad till Hovrätten, där man endast skärpte fängelsestraffet medans kravet på skadeståndet kvarstod. Från när beräknas räntan? Är det från första dommen eller först när dommen har trätt i laga kraft?

Undertecknad har inte fått svar på först insända fråga, och tecknande har heller inte ftt annat besked ifrån Er, varigenom frågeställningen upprepas enligt nedan stående. Enkel fråga: är inte åklagare skyldig att återkalla åtal ifall tilltalad kan förete bevis som enbart kan medföra frikännande ifrån brottsanklagelse i åtalet? Och är inte rättsforum vari åtalet har väckts skyldigt att beakta motbevisning som har framlagts? Först utsatta huvudförhandling inställdes sedan undertecknad inkommit till rätten med inlaga, vari vittne åberopades som kan styrka att tecknande inte är skyldig till brott för vilket åtalet har väckts, med motivering att förundersökning skulle kompletteras, som endast kan innebära att vittnet skulle höras. Senare fick undertecknad kallelse till ny huvudförhandling, vilken skulle genomföras tjugosex (26) timmar (h) efter delgivning. (Brott som tecknande tillvitas ha begått, och är sak för åtal, är per se ringa – snatteri -, och påföljden renderar aldrig fängelse, men tecknande är bevisligen oskyldig, och upplever åtalet som kränkande.) Yrkande om offentlig försvarare har tillika avslagits av tingsrätt, och ”beslut” om avslaget delgavs inte undrtecknad, utan hade - enligt tingsrätten - uppsatts på anslagstavla till rättens kansli, beroende på svårighet att delge tecknande. (Kommunikation medelst Internet har dock fungerat utmärkt från början, och kund nyttjats för delgivning.) Undertecknad är efter senaste besked av tingsrätten oerhört angelägen om att få försvarare, vilken kan bevaka tecknandes rättigheter och andra tillgodose intressen som har emanerat ur situationen. Jämlikt Rättegångsbalken 21 kap 3 a & (jämte Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, ratificerad i Rom av 1950-11-04, artikel 6 under styckena b, c respektive d – vilken tillika utgör svensk lag sedan av 1994-10-01 -), vilket undertecknad har meddelat rätten, finns inget rationellt eller eljest beaktansvärt skäl till att förmena tecknande offentlig försvarare. Ny tid för huvudförhandling är nu utsatt, men beslut om att avslå yrkandet om offentlig försvarare menar handläggande rådman inkom till tingsrätten försent. Undertecknad delgavs inte beslutet enär detta enbart anslogs på rättens kansli. Någon mening med att avsätta tid på att överklaga beslut vad avser försvarare finns inte beroende på kausaliteten, enär tecknande bevisligen är oskyldig till brott, och rådmannens ”beslut” om avslag till yrkad försvarare är avfattat och delgivet i allt utom laga ordning, vilket per se bör vara föremål för rättslig prövning. Något förtroende för och tillit för att rådmanen skall döma omdömesgillt därjämte lagenligt i åtalet förefinns inte efter vad som hitintills har förevarat. Är Justitieombudmannen – d v s Rksdagens ombudsmän – lämpligast att anmäla förfarandet av Polismyndighet som inte har genomfört utredning, åklagare som har väckt åtal förutan att inhämta erforderlig bevisning respektive rådman i tingsrätten (vilken påtagligt evident ignorerar, negligerar eller nonchalerar allt som har framkommit i målet) till?. Undertecknad är tacksam för svar, oavsett om innehåll i svaret går tecknandes intresse emot. N N

Hej! Fortsättningsfråga på svaret http://lawline.se/answers/13917. Tack snälla för ditt svar. Ville tillägga att de enbart hanterar kontanter som läggs i en låda, så skriver man i anteckningar vad som sålts, och sedan det som är "kvitto" sätts i en pärm, som alla chefer och alla kan komma åt. De är ändå SÄKRA på att det är jag. Men då som du säger "ställt utom alla tvivel" att det är jag. Det går ju inte när fler än jag har acces dit. Jag tänker på det här hela tiden, jag är inte rädd för att bli anklagad, bara att inte kunna bevisa att jag inte har gjort något. Vi räknade dessutom pengarna tillsammans varje onsdag och det stämde alltid.. alltid!!! Kommer polisen ta det i åtanke? :/ Jag tappade hoppet om "rättsväsendet" en gång då en närstående som blivit utsatt för sexuella övergrepp (på barn) blev släppt av just "ställt utom alla tvivel". Så jag är nu rädd att de ist DÖMER mig oskyldigt. :( Förlåt att det blev långt! Är så orolig. Tack för de fina jobbet ni gör!