Frågor & Svar

Full äganderätt samt sekundosuccession i testamente samt efterlevande makes ansvar mot arvingar av den först avlidne maken.

Hej,

Min faster var gift. Hon och hennes man hade ett inbördes testamente som var utformat så att den efterlevande skulle ärva all kvarlåtenskap med full äganderätt. När denne avled skulle kvarlåtenskapen tillfalla syskonbarnen till min faster. Det finns inga andra släktingar i livet och vi är 12 syskonbarn totalt. Efter att mannen dog har min faster gett bort en av tomterna, och sålt den andra tomten för en symbolisk summa. Båda dessa tomter stod med i det inbördes testamente som min faster hade tillsammans med sin man och är värda åtskilliga miljoner. Min faster dog nyligen. Min faster har skrivit ett nytt testamente som gör flera av syskonbarnen arvslösa och som ger 90% av kvarlåtenskapen till en person utanför familjen. De två tomterna som stod med i originaltestamentet har hon gjort sig av med - båda till personen utanför familjen. Får min faster verkligen ignorera sin makes sista viljan och önskan? Får hon överskriva ett inbördes testamente?

En sista fråga; jag blev delgiven testamentet, godkände detta och skickade in delgivningskvittot. Några av de andra syskonbarnen har nu klagat på min fasters testamente och en boutredningsman ska tillsättas. Enligt de andra syskonbarnen kommer jag bli helt utan arv eftersom jag godkänt min fasters testamente som överskriver det inbördes testamentet där jag är arvnge. Stämmer detta?

Vår son vill verkligen inte bo med sin pappa, kan bestämma att sonen ska bo bara hos mig?

Min son är 5,5 år och jag och min ex-man har varit skilda sedan juli 2015. Min son vill inte bo hos sin pappa. Han har haft kraftiga reaktioner vid bytet ända sedan vi skildes och fortfarande nu försöker han smita ner för trappan, bort från sin pappas lägenhet, vid lämning hemma hos honom. Och han ber mig men panik i rösten "mamma snälla lämna mig inte hos pappa, jag vill inte vara hos honom. Jag älskar dig så mycket mamma, snälla, snälla lämna mig inte här".

Och även när det är dags för byte på dagis så får han ångest kvällen och morgonen innan och vill inte ens gå dit då han vet att han blir hämtad av pappan.

Jag har frågat varför han inte vill vara hos pappa och då svarar han att pappa är dum och tråkig. Det kan ju betyda vad som helst egentligen, men då reaktionerna varit så kraftiga i så många år så får jag själv ångest efter en dålig lämning och blir orolig över om något är riktigt fel hemma hos pappan.

Kan man på något vis få 100% av boendet eller en större del? Pappan kommer inte självmant gå med på det. Han vägrar också att gå på samarbetssamtal och han vägrar att vår son skall få gå till barnpsykolog.

Han utövade både fysisk och psykisk misshandel mot mig när vi bodde ihop och han är troligtvis psykopat. Han är riktigt duktig på att manipulera och framstå som en fantastisk människa. Vi gjorde en utredning hos socialen i samband med vår skilsmässa men han lyckades manipulera dem och det höll på att gå illa för mig (och därmed min sons del) istället så

Ändring av vårdnad och umgänge med en vårdnadshavare som bor i ett annat land

Hej!

Jag har en dotter på 6 år med min ex sambo som är norsk. Vi separerade när hon var 1,5 år, då valde han att flytta tillbaka till Norge (10 mil ifrån där jag och dottern bor). Sedan dess har kontakten från "pappan" (vilket hon inte kallar honom) varit VÄLDIGT oregelbunden.. utgångspunkten var att hon skulle vara hos han varannan helg vilket bara fungerade ett par månader, umgänget blev allt glesare till slut ville hon inte träffa honnom. Januari 2017 började vi gå på samarbetssamtal, vi började åter igen med att hon skulle vara hos han varannan helg,vilket bara fungerade under mars-april sedan blev det allt glesare mellan umgängestillfällena (2 dagar i juni och en helg i september 2017) i januari 2018 ringer han plötsligt (utan att ha pratat med henne sedan september 2017) och ville att hon skulle komma och vara hos honom den kommande helgen men jag tyckte att kontakten mellan dom skulle vara mer regelbunden innan övernattning var aktuellt igen(det tyckte inte han). Under 2018 har dom träffats 2gg dagtid och talat i telefon med varandra ca 7gg. Det är jag som sköter allt som har med vårdnad att göra, skola, läkarbesök, vab, ALLT! Det finns inget engagemang från hans sida. Skolan har inte en aning om vem han är (hon går i första klass). Sista månaden har han börjat höra av sig då jag har beviljats underhållsstöd via Norge,nu vill han ha umgänge med henne igen för att sänka den kostnaden. Kan jag få ensam vårdad i hans bristande intresse för henne? (Han motsätter sig det).

Berätta om ditt ärende

Fyll i dina kontaktuppgifter och beskriv ditt ärende i korthet, så kommer vår partner Juridium att kontakta dig inom ett dygn nästkommande vardag. Din bokningsförfrågan är inte bindande.

0 / 1000