Hur ärver gemensamma barn respektive särkullbarn?

2020-10-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min mamma har gått bort. Jag och min lillebror är bröstarvingar till mamma och pappa. Mina äldre bröder är särkullbarn enligt juridiken. Men mamma ville vi barn skulle få vår del på en gång. Nu säger min lillebror att vi inte har någon arvsrätt och pappa får sina 50%mina bröder får 25% var. Jag sa det stämmer inte de är ju att storebröderna ska få 12.5% på engång men vår andel går in i pappas så hak får 75%. Jag har pluggat juridik och då lärde jag mig det var. Men han sa att någon jurist kompis hade sagt annat. Vad gäller?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från att din mamma inte har upprättat något testamente och att hennes arv därmed följer den legala arvsordningen. Det framgår inte ur frågan hur många äldre bröder du har, men jag kommer basera mitt svar på att du har två äldre bröder som är din mammas särkullbarn medan du och din lillebror är gemensamma barn, så din mamma har totalt fyra barn.Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Vem är rätt arvinge?Enligt den legala arvsordningen är det den avlidnes bröstarvingar som är de närmsta arvingarna. Arvet enligt den legala arvsordningen fördelas lika mellan bröstarvingarna, dvs varje bröstarvinge ärver lika stor andel. Om man har fyra bröstarvingar blir vardera bröstarvinges arvslott därmed 25 % (2 kap. 1 § ÄB).Särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet direkt medan gemensamma barn får vänta på sitt arv. Den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen blir istället berättigade till efterarv från sin först avlidne förälder när den andra föräldern också avlider (3 kap. 1 § ÄB). Hur blir det i vårt fall?Om mina antaganden som jag beskrev inledningsvis är korrekta, dvs att din mamma totalt hade fyra barn varav två var särkullbarn samt att hon inte upprättat något testamente, så har vardera av särkullbarnen, dvs dins storebröder, rätt att få ut sitt arv på 25 % vardera direkt, en andel vilket motsvarar deras arvslott. Din och din lillebrors andelar uppgår också till 25 % vardera, men eftersom ni är gemensamma barn så ärver er pappa istället era andelar och ni får rätt till efterarv från er mamma som fördelas först när er pappa avlider. Den totala fördelningen efter din mamma blir i nuläget alltså 25 % till vardera särkullbarn och 50 % till er pappa som han ärver med fri förfoganderätt och som ni har rätt till som efterarv. Ska inte mina storebröder få 12,5 %?Det jag tror att du tänker på när du säger att storebröderna ska ha 12,5 % vardera är deras laglott. En laglott är det som man som bröstarvinge minst har rätt till i arv efter sin förälder då det i Sverige inte är möjligt att göra sina bröstarvingar arvslösa. Laglotten motsvarar hälften av arvslotten, dvs hälften av det som bröstarvingarna skulle ärvt enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Om dina bröders arvslott är 25 % motsvarar deras laglott 12,5 % av kvarlåtenskapen. För att någon endast ska få sin laglott istället för sin arvslott krävs att arvlåtaren upprättat ett testamente och genom det inskränkt arvet till särkullbarnen till att endast omfatta laglotten. Har inget testamente upprättats som inskränker laglotten har bröstarvingarna rätt till sin arvslott som beskrivits ovan under rubriken "Hur blir det i vårt fall?". Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till eller skriva en kommentar här under. Med vänliga hälsningar

Barnbarns rätt till arv från mormor

2020-10-12 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min fråga är : min mamma har nyss dött och vi är tre syskon kvar och en syster avliden. Har min döda systers dotter arvsrätt efter vår mamma?Mvh
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett arv ska fördelas så görs detta utifrån en särskild arvsordning. Denna arvsordning finns reglerad i Ärvdabalken (ÄB). Arvsordningen gäller förstås inte då ett testamente har upprättats. Eftersom jag inte har så mycket uppgifter får jag göra vissa antaganden, jag förutsätter då att din mamma inte var gift när hon avled. Jag förutsätter också att din avlidna syster inte har något annat barn än hennes dotter. Din avlidna systers dotter har arvsrättOm mina antaganden ovan stämmer överens med den verkliga situationen så ska en tredjedel av arvet tillfalla dig, en tredjedel ska tillfalla ditt syskon som fortfarande är vid liv och den sista tredjedelen ska tillfalla din avlidna systers dotter (2 kap 1 § ÄB).Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Hur fördelas arv om den avlidne har bröstarvingar respektive särkullbarn?

2020-10-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!1. Hur fungerar det när den ena maken dör i ett äktenskap och paret har gemensamma barn (inga särskullsbarns). Den kvarlevande maken och barnen ärver maken som gick bort, men barnen får ej ut sitt arv förens den andra föräldern dör också. Var hamnar barnens arv under tiden som den andra föräldern fortfarande lever? I den kvarlevande förälderns besittning? Kan då, hypotetiskt sätt, den kvarlevande föräldern spendera allt av barnens arv som den innehar? Vad är det som skyddar barnens arv från att det skulle spenderas av den kvarlevande föräldern? 2. Gällande särkullsbarn: Om en man och en kvinna är gifta, mannen har 2 barn sen tidigare men paret har inga gemensamma barn. Mannen dör. Har de barnen rätt att få ut sitt arv direkt? När får kvinnan ut sitt arv? Och hur delas arvet? Får kvinnan 50% och barnen dela på 50% (under förutsättning att inget äktenskapsförord är skrivet)? Så tacksam för svar! Läser inför en juridik-tenta och har fortfarande inte fått kläm på detta.
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När en gift person avlider genomförs en bodelning enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken. Detta innebär att makarnas gemensamma egendom (giftorättsgods) läggs ihop och delas på hälften. Den ena hälften erhåller den efterlevande maken med full äganderätt som sitt egna arv, och den andra hälften erhåller maken med fri förfoganderätt för att så småningom (när den efterlevande maken går bort) i efterarv tillkomma bröstarvingarna. Barnens arv efter den först avlidna maken/föräldern hamnar alltså i den efterlevande maken/förälderns besittning, men med begränsningen fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande inte får testamentera över denna andel eller ge bort det i gåva. Men den efterlevande får konsumera andelen och den är inte heller skyddat mot borgenärer vid eventuella skuldutmätningar. Detta följer av 3 kap. 1-2 §§ ärvdabalken (ÄB).Gällande frågan om situationen med särkullbarn hanteras bortgången till en början på samma sätt som med bröstarvingar. Det genomförs en bodelning och egendomen delas på hälften. Hälften utgör nu den efterlevande makens arv och blir dennes egna (full förfoganderätt). Den andra hälften har särkullbarnen rätt till direkt vid bortgång, vilket är en skillnad från situationen med bröstarvingar. Särkullbarnen har dock en möjlighet att avstå att få arvet direkt till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB om de vill. Barnens hälften kommer att fördelas lika mellan dem enligt 2 kap. 1 § ÄB. Alltså kommer den efterlevande maken få 50 % av kvarlåtenskapen i bodelning direkt, och barnen 25% var av om de inte avstår.Hoppas du fick svar på dina frågor! Lycka till på tentan!

Hur regleras den legala arvsrätten för bröstarvingar?

2020-09-03 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min biologiska pappa gifte om sig för ca 10år sedan, han har 2 söner, jag och min helbror sen tidigare.Samtidigt som han gifte om sig adopterade han den nya fruns vuxna dotter. Nu nyligen gick frun bort och min pappa ärvde sin fru.Min fråga är, vad ärver jag och min bror i procent när vår pappa går bort och hur mycket ärver dottern han adopterade, får hon både sin mammas och vår pappas del och vi bröder efter pappas del?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att svara på din fråga tänker jag redogöra för vilka som kan taga arv och hur arvet fördelas mellan dessa. Min förutsättning är att det saknas testamente. Din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB). Vilka har rätt att taga arv?Om det saknas testamente följer man den legala arvsordningen. Den återfinns i 2 kap. ÄB. Bröstarvingar har arvsrätt framför alla andra legala arvingar 2 kap. 1 § ÄB (med undantag för make/maka jfr 3 kap. 1 § ÄB). Ett adoptivbarn ska anses såsom adoptivföräldrars biologiska barn (4 kap. 21 § Föräldrabalk), således tillhör er fars adoptivbarn samma arvskategori som ni som bröstarvingar gör. Hur fördelas arvet?I den legala arvsordningen så ska arvtagare dela lika på arvet om inget annat är föreskrivet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Om ni är tre stycken som ärver er far så ska ni alltså erhålla 1/3 vardera. Särskilt om dotternI samband med att modern gick bort sker en bodelning där er far erhåller en del som giftorättsgods och en del som arv (3 kap. 1 § ÄB). Vid en bodelning sker en likadelning av giftorättsgodset, allt utöver giftorättsgods som fadern erhåller utgör arv och är således fruns kvarlåtenskap som dottern är berättigad att erhålla vid faderns frånfälle. Det får effekten av att dottern kommer ur faderns kvarlåtenskap erhålla en kvotdel som motsvarar mammans kvarlåtenskap (allt utöver vad pappan erhållit genom bodelning). Den kvarlåtenskap som återstår därefter delar ni lika sinsemellan. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Kan en bröstarvinges enskilda egendom utmätas för att betala av den avlidnes skulder?

2020-10-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan kronofogden gå in och mäta ut Bröstarvinges enskilda egendom
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om Kronofogden kan utmäta en bröstarvinges enskilda egendom från den avlidnes skuld.Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och bestämmelser om fordringar finns i skuldebrevslagen (skbrL).För att någon (som till exempel Kronofogden) ska kunna utmäta egendom, krävs att det finns en fordran hos personen som egendomen tillhör (jfr. 1 § skbrL). En fordran är som ett krav på exempelvis en betalning. När en person avlider kan därmed skulder betalas av från den avlidnes tillgångar, och inte från någon annans. Finns det inga tillgångar kvar i boet kommer inte kronofogden kunna mäta ut skulden, inte heller ur en bröstarvinges enskilda egendom. Man ärver med andra ord aldrig skulder.Jag hoppas du fick svar på det du undrade!Hälsningar,

Har man rätt till arv även om man inte haft någon relation till sin pappa?

2020-10-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min far som va ensamstående har dött nyligen o vi är fem syskon . Två av dom är halvbröder på min pappas sida. O sen är vi tre flickor från när han va gift med vår mamma. Hur är er man? O fins det nån regel som säger att alla barn ärver eller kan min pappa ha överlåtit allt på mina halvbröder. Eftersom vi flickor inte haft nån speciell relation till vår pappa.
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgå från reglerna i ärvdabalken (ÄB) för att besvara din fråga. Barn (bröstarvingar) har alltid rätt att ärva sina föräldrar. Detta gäller oavsett om din pappa har haft kontakt med sina barn eller inte. Utifrån din fråga uppfattar jag det som att dina halvbröder är din pappas barn med en annan kvinna än din mamma, alltså din pappas biologiska barn. Detta gör att din pappas fem barn (du och dina två systrar, samt dina två halvbröder) har rätt att ärva er pappa. Arvet ska delas upp så att ni alla fem får lika stor del av din pappas kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Din pappa kan dock ha begränsat din rätt att ärva genom att upprätta ett testamente, till exempel till förmån för dina halvbröder. Även om så är fallet så har du rätt till en del av din pappas kvarlåtenskap ändå, denna del kallas laglotten. Laglotten är hälften av det du skulle fått i arv om testamente inte hade funnits (7 kap. 1 § ÄB). För att få ut laglotten måste du påkalla jämkning i testamentet (7 kap. 3 § ÄB). För att sammanfatta det hela så har du rätt till arv, även om du och dina systrar inte har haft någon relation till din pappa. Skulle din pappa ha skrivit ett testamente som begränsar er arvsrätt så har ni alltid rätt till laglotten, alltså hälften av er arvslott. Jag hoppas att svaret varit till din hjälp! Tveka inte på att höra av dig till oss på Lawline igen om du fortfarande skulle ha någon fundering. Med vänlig hälsning,

Fråga om arv

2020-09-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa har gått bort, när min mamma går bort hur blir det med hennes bostadrätt när hon äger 100 %, vem får ärva den jag eller min bror? Hur blir det med hennes pengar hon har i kontot, vem kommer ärva de? Är det bra att hon skaffar testamente för mig och min bror eller kommer vi bara automatisk ärva 50, 50 %. Min mamma och pappa har ett bolån som dem delar, kommer mamman att få betala 100 % eller bara 50 %? Kommer banken tvinga henne att betala hela summan av lånet eller göra en avbetalning som de hade innan?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i ärvdabalkenNär er mamma går bort kommer du och din bror vara hennes närmaste arvingar eftersom ni tillhör första arvsklassen (bröstarvingar) (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Av andra stycket framgår att barnen ärver lika mycket. Om du eller din bror inte längre är vid liv vid er mammas bortgång träder detta barns avkomlingar i sin avlidna förälders ställe (2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Vidare gäller att du och din bror har rätt till åtminstone hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen och alltså utgör dennes laglott. Låt säga att lägenheten är värd 1 000 000 kr och resterande tillgångar 500 000 kr. Om inget testamente finns ska du och din bror dela på 1 500 000 kr, dvs. 750 000 kr vardera (7 kap. 1 § ärvdabalken). Om det däremot skulle visa sig att er mamma skrivit ett testamente som lämnar all kvarlåtenskap till någon utomstående måste du och din bror påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken) för att ni ska ha rätt att få ut era laglotten, som är hälften av arvslotten, det vill säga 50/2 = 25 procent. Då kan du och din bror erhålla 375 000 kr vardera. Angående bolån hos bankBolån för en fastighet eller lägenhet skrivs inte av automatiskt när en person dör. Sådana lån ska antingen lösas ut eller flyttas till en annan person. Om det finns skulder för en fastighet eller bostadsrätt måste ni kontakta banken som har lånat ut pengarna och ta reda ut hur lånen kan lösas eller om det går flytta över dem till en annan person. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad händer med skulder vid dödsfall?

2020-08-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vad händer med huslånet när vi har avlidit, blir barnen inblandade?
Majken Thörn |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!När ni avlider så kommer huslånet att övergå till dödsboet. I dödsboet så kommer skulderna att lösas mot tillgångarna som finns i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala av skulderna kommer ingen att ärva den resterande delen av skulden. Man skulle kunna uttrycka sig som så att skulden skrivs av och försvinner när innehavaren av skulden har avlidit.På ovanstående sätt är det även om personen har efterlevande arvingar. Finns det skulder kvar som inte har täckts av tillgångarna i dödsboet blir inte arvingarna betalningsskyldiga för skulden.Sammanfattningsvis kommer alltså skulden först och främst att lösas mot tillgångarna i dödsboet. Ifall skulden är högre än dödsboets tillgångar kommer resterande skuldbelopp att skrivas av. I Sverige råder en princip om att skulder inte ska ärvas, såvida man inte har gemensamma lån/skulder - då ansvarar man solidariskt för dessa. Era barn kommer således inte bli inblandade i huslånet som står på er.Om du har ytterligare frågor så är du varmt välkommen att återkomma till oss!