Kan min engelska far göra mig arvlös?

2019-05-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag har ingen relation till min pappa och har aldrig haft, men han vet om att jag finns. Han är engelsman från början men bor numera i Sverige med ny fru och två barn. Hur fungerar det den dagen han går bort? Kan han göra mig arvslös eller har jag som barn rätt till en viss del av arvet?Tacksam för svar!
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Rätt till arv enligt svensk lagSå länge svensk lag är tillämplig så har din pappa inga möjligheter att göra dig arvlös. Som en av hans tre bröstarvingar har du rätt till en tredjedel av hans kvarlåtenskap om han inte skriver ett testamente (2 kap 1 § ÄB). I det fall han skriver ett testamente och väljer att inte lämna något till dig har du ändå rätt att få ut din laglott (7 kap 1 § ÄB). Laglotten är i så fall hälften av det du skulle fått ut om testamentet inte fanns. Äger han vid sin död 300 000 kr och väljer att inte lämna något åt dig så har du ändå rätt till en halv tredjedel, alltså 50 000 kr. Som särkullbarn har du dessutom rätt att få ut arvet direkt (3 kap 1 § ÄB).Om svensk lag inte är tillämpligSå länge din far och hans nya fru är svenska medborgare och bosatta i Sverige vid hans bortgång bör svensk lag vara tillämplig. Problemen kan uppstå om de till exempel väljer att flytta tillbaka till Storbritannien. Är han medborgare i mer än ett EU-land har han också möjlighet att välja vilket lands lag som ska vara tillämplig på arvet. Regler om tillämplig lag vid arv inom EU finns i förordning 650/2012, artikel 20 och framåt. Ytterligare problem kan uppstå beroende på vad som händer när Storbritannien lämnat EU. Vad som händer om brittisk lag istället blir tillämplig på situationen kan jag tyvärr inte svara på.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Arv för bröstarvingar

2019-04-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! För drygt fem år sedan gick min pappa bort. Mamma och pappa var då gifta. Pappa hade sedan tidigare äktenskap två söner. Mamma hade en son och en dotter sedan tidigare. Jag har alltså fyra halvsyskon, två på mammas och två på pappas. Jag var de enda gemensamma barnet. När pappa gick bort fick pappas söner sin arvslott (tror jag det heter) direkt. Jag fick inte den möjligheten utan mamma behöll resterande av hans tillgångar. Jag skulle vilja veta vilken rätt man som barn till den avlidne har. Kan man själv kräva sin överlevande förälder, alltså mamma, på motsvarande som mina halvbröder fick (arvslotten)? Advokaten som skötte bouppteckningen sa det, men sedan hörde jag inte något mer. Anledningen till att jag undrar är att mamma naivt nog försörjer min äldre halvsyster som är 52 år och har fem barn varav två hemmavarande. Denna halvsyster åker på utlandsresor flera gånger per år, är sjukpensionär och har alla bidrag man kan tänka sig plus mamma då som "tycker synd om". Pappa skulle vänt sig i sin grav om han visste vad som pågick... Vad gäller rent juridiskt och vilka är tänkbara scenarion framöver? Tacksam för svar.
Josefine Björling |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag beklagar sorgen efter din pappa, men ska försöka ge dig lite klartecken i dina frågor. Lagstöd för frågor som rör arv finner du i ärvdabalken (ÄB).Bröstarvingar ärver i första handNär en förälder går bort är det i första hand bröstarvingarna, alltså du och dina två halvsyskon på din pappas sida i det här fallet, som har rätt till arv. Mellan er tre ska arvet delas lika, vilket innebär att ni har rätt till en tredjedel var av din pappas kvarlåtenskap, 2 kap. 1 § ÄB.Andra regler för särkullbarnRätten att få ut arvet efter din pappa påverkas av att din pappa var gift med din mamma då han gick bort samt att han hade två barn från ett annat förhållande. Det är nämligen lite olika regler som gäller för dig som barn till din pappa och hans maka och för dina halvsyskon, som brukar benämnas som särkullbarn i dessa sammanhang.Eftersom din pappa var gift med din mamma kommer hans kvarlåtenskap tillfalla din mamma som utgångspunkt, 3 kap. 1 § ÄB. För särkullbarn, alltså dina två halvsyskon, finns dock en möjlighet att få ut sin andel av arvet direkt. Det krävs att särkullbarn aktivt väljer att avstå från att få ut sin andel, annars har de rätt att få ut sin tredjedel av arvet direkt, 3 kap. 9 § ÄB. Din andel av arvet däremot (en tredjedel) kommer automatiskt att tillfalla din mamma, vilket alltså beror på din mammas och pappas giftermål.Du har rätt till efterarvDu har rätt att få din andel av arvet efter din pappa först efter att din mamma avlider, vilket kallas för efterarv. Du får då en tredjedel av din mammas kvarlåtenskap, vilket då utgör arvet efter din pappa, 3 kap. 2 § ÄB. Utöver det ärver du då även din andel som bröstarvinge efter din mamma, 2 kap. 1 § ÄB.Som gemensamt barn till din mamma och pappa har du alltså inte rätt att begära ut din andel av arvet, utan får del av det först genom efterarv. Det är möjligt att det har skett en förväxling med möjligheten att begära ut laglott vid kommunikationen med din advokat, men detta gäller främst i de lägen då en förälder har testamenterat bort sitt arv. I dessa lägen har man som bröstarvinge rätt att kräva att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av den andelen som du skulle ha fått enligt 2 kap. 1 § ÄB, allts hälften av en tredjedel i ditt fall, 7 kap. 1 § ÄB. Detta tycks dock inte vara till hjälp i ditt fall.Eventuell skyddsbestämmelse vid väsentlig värdeminskningI 3 kap. 3 § ÄB finns en bestämmelse som är tänkt att fånga upp fall där den efterlevande maken, alltså din mamma i det här fallet, orsakar värdeminskning av sin egendom genom gåvor eller liknande handlingar, utan att ta hänsyn till ditt efterarv. Bestämmelsen anses dock inte gälla för vårdslös eller försumlig förvaltning av egendomen eller att den efterlevande levt med väldigt höga kostnader. Därför skulle du dessvärre sannolikt inte kunna kompenseras för att din mamma orsakar värdeminskning av sin egendomen, som är det som kommer grunda ditt arv från din pappa. Bestämmelsen avser främst gåvor och liknande handlingar, och inte generella kostnader för att din mamma bekostar din halvsysters resor och liknande samt har utgifter för de andra barnen. Syftet med bestämmelsen är emellertid att skydda dig som efterarvinge mot att din rätt till efterarv förloras till följd av den efterlevande makens förfoganden. Det är möjligt att det går att argumentera för att värdeminskningen som din mamma har orsakat är tillräckligt väsentlig för att du ska kompenseras för det, men jag vågar inte uttala mig om möjligheterna för dig i den frågan mer specifikt utan att veta mer omständigheterna i ditt särskilda fall.Om du önskar ytterligare hjälp rekommenderar jag att du vänder dig till våra duktiga jurister på Lawline.Hoppas att svaret kunde vara till hjälp, och lycka till!Vänliga hälsningar

Har min morfar rätt att sälja sin ärvda fastighet till ett förmånligt pris till barnbarn?

2019-04-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Mormor och Morfar, gifta och 6 barn inom äktenskapet. Dem äger en fastighet men hyr lägenhet. Mormor dör år 2000. Morfar sitter kvar i orubbat bo med fastigheten. Fastigheten säljs 2010 under taxeringsvärdet till barnbarn. Har morfar rätt att sälja fastigheten? Måste samtliga av hans barn godkänna försäljningen? Vad är rätt enligt arvsrätten, att sälja till taxeringsvärde eller marknadsvärde? Var söker jag om jag vill ha hjälp att eventuellt utreda denna fråga rättsligt?
Mikaela Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Din morfars rätt att förfoga över arvet När din mormor gick bort ärvde din morfar hennes tillgångar med rätt för deras 6 barn inom äktenskapet till efterarv efter sin mor den dagen deras far går bort (3 kap. 2 § ÄB). Eftersom att barnen är berättigade efterarv efter sin mor ärvde din morfar hennes tillgångar med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att din morfar får spendera arvet så som han vill, med undantag för att han inte får testamentera bort arvet (3 kap. 2 § ÄB). Anledningen till att han inte får testamentera bort arvet efter er din mormor är att det skulle kränka deras gemensamma barns rätt till efterarv.Eftersom din morfar har rätt att förfoga över arvet så som han vill hade han rätt att sälja fastigheten utan barnens godkännande.Fastigheten säljs under taxeringsvärdet till ett barnbarn Normalt sett räknar man med marknadsvärdet och inte taxeringsvärdet. Taxeringsvärdet brukar vara ungefär 75 % av marknadsvärdet. Eftersom din morfar sålt fastigheten till ett förmånligare pris kan en viss del vara att betrakta som gåva. Om försäljningen hade skett till ett av hans barn hade presumtionen varit att gåvan ska räknas som förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). I det aktuella fallet är det däremot ett barnbarn som fått köpa fastigheten till ett förmånligare pris. Eftersom barnbarnet inte är bröstarvinge räknas det inte som förskott på arv utan endast gåva. Om barnbarnets förälder hade varit avliden hade däremot barnbarnet trätt i dess ställe som bröstarvinge och då hade försäljningen till ett förmånligt värde kunnat räknas som förskott på arv till en viss del.SammanfattningMed utgångspunkten att det barnbarn som fått köpa fastighetens förälder är vid liv föreligger det inga arvsrättsliga hinder för din morfar att sälja huset till ett förmånligt värde till barnbarnet.Hoppas du fick svar på din fråga!

Ärvern barnen allt?

2019-04-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Min pappa har gått bort och det finns 4 barn efter honom. Det finns inget testamente så min fråga ärom någon annan än barnen ärver honom. Till exempel syskon till pappa.
Joel Åkerlind |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om det inte finns något testamente, ärver bröstarvingarna (din pappas barn) allt dvs. din pappas barn kommer att ärva allt. Detta framgår av 2:1 ärvdabalken. Det kan däremot bli lite mer komplicerat om det bl.a. finns särkullbarn. Jag kommer nu kortfattat beskriva arvsordningen. ArvsordningenArvsordningen kan beskrivas följande. I första hand ärver bröstarvingarna (barn till den som har dött) och de ärver allt (2:1 ärvdabalken). Om en bröstarvinge har dött och hen har barn, träder de barnen in henoms ställe (2:1 st. 2 ärvdabalken). Det är först när det inte finns några bröstarvingar (och inte några barn till dessa, dvs. barnbarn) som exempelvis föräldrar, syskon eller mor- och farföräldrar kan ta av arvet (2:2 och 2:3 ärvdabalken).Om din pappa var gift med din mamma och de är föräldrar även till dina syskon (biologiska eller är adoptivförälder), kommer arvet att tillfalla din mamma. Arvet tillfaller er när väl båda föräldrarna har gått bort. Om det finns ett barn som är ett s.k. särkullbarn, det som kallas styvbarn, har det barnet rätt att direkt ta ut sin andel av arvet (3:1 och 9 ärvdabalken).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och du är varmt välkommen att ställa fler frågor!Med vänlig hälsning

Ett av fyra syskon har fått ärva hälften av kvarlåtenskapen från deras mor. Hur ska resterande hälften fördelas mellan de övriga syskonen?

2019-05-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |VI ÄR 4 SYSKON. MOR AVLIDEN. ETT SYSKON FÅR SIN ARVSLOTT 50% AV ARVET. HUR KALL RESTERANDE 50% FÖRDELAS?
Ava Setayesh |Hej,Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!När en person avlider så ska arvet i första hand fördelas mellan de arvsberättigade i första arvsklassen, d.v.s. den avlidnes barn (2 kap. 1 § ärvdabalken). Eran mors kvarlåtenskap ska alltså egentligen delas lika mellan er fyra syskon, och den del som varje syskon får utgör dennes arvslott. De 50% som ett av syskonen fått följer alltså inte ärvdabalkens system. Jag har förstått din fråga som att eran mor har genom testamente låtit ett av er syskon ärva 50%. Om den avlidne väljer att frångå det ovan beskrivna system som ärvdabalken föreskrivit och t.ex. genom testamente låta någon annan ärva egendomen så är det viktigt att notera att den avlidnes barn alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). I detta fall kan de 50% som syskonet har fått påverka resterande syskonens laglott. För att ni övriga tre syskon ska kunna få ut eran laglott krävs att var och en av er påkallar jämkning av testamentet (7 kap. 3 § första stycket ärvdabalken)Sammanfattningsvis ska alltså de resterande 50% fördelas på ett sätt så att de övriga tre syskonen får sin laglott (förutsatt att varje syskon jämkar testamentet).Hoppas du fick svar på din fråga. Om du har några fler frågor eller funderingar är du välkommen åter.Med vänliga hälsningar,

Är ett bortadopterat barn dödsbodelägare?

2019-04-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Är ett bortadopterat barn dödsbodelägare?
Mathilda Ekdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Vad som gäller rörande adoption framgår av 4 kap. FB. Bland annat säger 21 § att den som har adopterat ska anses som adoptivföräldrarnas barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Med andra ord får adoptivbarn samma ställning som adoptivföräldrarnas biologiska barn och att de rättsliga banden med de tidigare föräldrarna klipps. Av detta följer att ett barn som blivit bortadopterad inte ärver sina tidigare, biologiska föräldrar. Dödsbodelägare utgörs av efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare, vilket framgår av 18 kap. 1 § ÄB. Ett barn som har blivit adopterat jämställs med ett biologiskt barn och har därmed rätt att ärva adoptivföräldrarna. Barnet betraktas som legal arvinge. Med andra ord räknas ett bortadopterat barn som legal arvinge i förhållande till sina tidigare föräldrar och är därför inte dödsbodelägare. Det finns dock ingenting som hindrar att det bortadopterade barnet ärver sina tidigare föräldrar genom testamente. Hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Hur mycket arv har min halvsyster rätt till?

2019-04-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Bakgrund: Min mor avled för ca fem år sen och nu har min far avlidit efter en tids sjukdom. Jag fick reda på att jag skulle ha en halvsyster. Efter 50 år vilket var en liten chock för mig. Så jag gjorde lite eftersökningar och fick tag på adress och telefonnummer. Dock har hon ej återkommit eller svarat på mina förfrågningar.Jag har några frågor om arv. Jag vet det finns många svar men inget som riktigt stämmer överens med vad jag söker. Därför vill jag höra med er innan jag kontaktar en advokat.1. Jag har med min far uttryckt att jag ville ha klarhet i faderskapet. Men nu har han avlidit och jag försöker reda ut. Vad som gäller och som vad jag förstår så lyder hon under som särkullsbarn. Jag vet att ett testamente påbörjades men ej fått reda på om det registrerats eller existerar.1.1 vilken andel av arvet har hon rätt till. Vad gäller.1.2 Om det inte finns något testamente kan jag begära/kräva DNA test för att utröna släktskap. P g a att min far aldrig erkänt faderskapet eller varit delaktig i hennes uppväxt.1.3 vad gäller om man hittar testamentet. Vem får läsa det och när, vilka regler gäller.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga avled din mor för ca fem år sedan, och nu har din far avlidit. Det har kommit till din kännedom att din far har ett barn utanför äktenskapet, dvs en halvsyster till dig. Jag kommer i det följande att besvara dina frågor var för sig.Du har rätt i att din halvsyster räknas som särkullbarn. Ett särkullbarn är ett barn utanför det nuvarande äktenskapet, dvs från ett tidigare förhållande. Att din halvsyster räknas som särkullbarn är dock inte av så stor vikt i ditt fall. Ställningen som särkullbarn aktualiseras främst när dess förälder avlider men efterlämnar en make/maka. Huvudregeln när den som avlider är gift är att den efterlevande maken ärver den avlidne, och att gemensamma barn ärver först när den efterlevande maken går bort. Finns det särkullbarn har barnet däremot rätt att få ut sitt arv direkt och behöver inte vänta. I ditt fall har din mor redan avlidit, så din far efterlämnar inte någon maka och det spelar därför inte lika stor roll att din halvsyster är särkullbarn. Din halvsyster har arvsrätt efter er gemensamma far, inte efter din mor."Vilken andel av arvet har hon rätt till. Vad gäller?"Både du och din halvsyster är vad som räknas som bröstarvingar. Bröstarvinge är den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken, ÄB). Bröstarvingar ärver sina föräldrar med lika stor del (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). I ditt fall innebär det att såväl du som din halvsyster är bröstarvingar och ni har som huvudregel rätt till lika stor del av arvet efter din far.Eftersom din far avlidit har du rätt att ärva din far, och du har rätt till efterarv efter din mor. När din mor gick bort ska det ha gjorts en bodelning som fördelat tillgångarna mellan dina föräldrar. Du kommer att ärva din mor genom ett efterarv och du kommer att ärva din far. Din halvsyster har inte rätt till något efterarv efter din mor, utan har endast rätt till arv efter er gemensamma far. Efterarvet efter din mor är inte en exakt summa, utan en kvotdel. Exakt hur det ser ut i ert fall kan inte avgöras förrän man gått igenom bodelningen som gjordes och hur stor kvarlåtenskap din far nu efterlämnar. I bodelningen delas i regel tillgångarna lika mellan makarna och om vi förenklat utgår från att det finns 1.000.000 kronor nu när din far avlidit, varav hälften är hänförlig till efterarvet efter din mor, så har du rätt till hela arvet om 500.000 kronor efter din mor. De andra 500.000 kronorna ska delas mellan dig och din halvsyster med hälften (250.000 kronor) var.Om det skulle finnas ett testamente som fördelar kvarlåtenskapen annorlunda och gör din halvsyster arvlös kan hon påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I ovanstående exempel skulle det innebära att hon har en rätt till hälften av arvslotten om 250.000 kronor, dvs. 125.000 kronor."Om det inte finns något testamente kan jag begära/kräva DNA test för att utröna släktskap?"Även om din far inte erkänt din halvsyster förstår jag det av din fråga som att han är registrerad som far till henne. Att han är registrerad som far till henne ger henne arvsrätt.Ett faderskap kan ske antingen genom bekräftelse, eller genom dom. Om din far inte bekräftat faderskapet kan det ha fastställts genom en dom. För att hon inte ska ha arvsrätt krävs det att faderskapet upphävs, vilket endast kan göras genom resning i målet. Tyvärr har du som barn inte rätt att begära resning för hävning av faderskapet. I rättsfallet NJA 2012 s. 333 ansökte en avliden mans barn om resning i ett faderskapsmål i vilket mannen förklarats vara far. Det hade inför resningsansökan gjorts en DNA-analys som visade att mannen med 99,9 procents sannolikhet inte var far till det utomäktenskapliga barnet. Trots det nekades barnen resning. Domstolen uttalade att resning i tvistemål bara får beviljas till förmån för någon av parterna. Endast parterna, eller de som under eller efter rättegången har inträtt i partens, ställe får föra talan. Barnen ansågs inte vara parter i målet.Domstolen uttalade vidare att när det gäller faderskapsmål har ett dödsbo eller en mans barn ansetts kunna fullfölja ett redan påbörjat resningsärende. Däremot tillåts det som huvudregel inte att mannens arvingar efter hans död för talan i faderskapsfrågan om mannen inte själv ifrågasatt det rättsliga faderskapet.I ditt fall innebär det att du enligt praxis inte har rätt att ansöka om resning för att få faderskapet upphävt. Om din far hade ansökt om resning innan han avled hade du kunnat fullfölja talan i resningsärendet. Som jag förstår det har han inte ansökt om resning varför det inte heller är möjligt för dig."Vad gäller om man hittar testamentet. Vem får läsa det och när, vilka regler gäller?"Inledningsvis i din fråga skriver du att du inte vet om det finns ett testamente eller om det registrerats. I svensk rätt finns det inget testamentsregister, varför ett testamente inte kan registreras. Om det finns ett testamente finns det i sådana fall bland det din far efterlämnat efter sig, eller i ett bankfack, sparat hos någon advokat osv.Om du hittar testamentet måste det delges alla arvingar. Vanligtvis sker en delgivning genom att en bestyrkt kopia av testamentet skickas till var och en av arvingarna. Om det bara är du och din halvsyster som är arvingar innebär det att en bestyrkt kopia av testamentet ska skickas eller lämnas till henne. En arvinge som delges testamentet ska skriva under den bestyrkta kopian och intyga att vederbörande tagit del av testamentet. Om arvingen godkänner testamentet brukar det ske sådan förklaring med vid detta tillfälle.Om en arvinge inte skickar tillbaka en bekräftelse på att hen har tagit del av testamentet måste arvingen delges på annat sätt, t.ex. genom att en stämningsman överlämnar testamentet. Tidpunkten för delgivning har betydelse för beräkning av olika frister, bl.a. klanderfristen. Enligt klanderfristen ska den arvinge som önskar väcka talan om att ett testamente är ogiltigt göra detta senast inom sex månader från det att hen delgivits testamentet. En arvinge som önskar begära jämkning av ett testamente ska göra det senast inom sex månader från det att hen delgivits testamentet (14 kap 5 § ÄB). En arvinge har således sex månader på sig på att agera från det att hen blivit delgiven testamentet. Agerar inte arvingen inom denna tid förlorar vederbörande sin rätt att väcka talan om klander eller begära jämkning av testamentet. Är ett testamente ogiltigt t.ex. på den grund att det inte uppfyller ärvdabalkens formkrav för testamente kan testamentet likväl bli gällande om inte någon av arvingarna väcker talan inom sexmånadersfristen.Sammanfattning och rådBåde du och din syster är bröstarvingar efter er gemensamma far. Det innebär att om det inte finns något testamente som stadgar annat så har ni rätt till hälften var av kvarlåtenskapen efter er far. Du har rätt till ett efterarv efter din mor, vilket din halvsyster inte har.Tyvärr finns det inte möjlighet för dig att begära ett DNA-prov för att få faderskapet upphävt. Enda möjligheten du skulle haft till det vore om din far redan innan han avled hade inlett en resningsansökan i ärendet.Om du finner ett testamente ska det delges din halvsyster. Din halvsyster ska skriva under delgivningen och antingen godkänna testamentet eller hävda att det är ogiltigt. Från delgivningen har din halvsyster sex månader på att sig att väcka klandertalan (om att testamentet är ogiltigt) eller att påkalla jämkning för utfående av sin laglott. Laglotten är hälften av vad arvslotten skulle ha varit. Om ni är två syskon som ärver er far är arvslotten 1/2, medan laglotten då blir 1/4.Det kan vara en god idé att anlita en jurist som hjälper er vidare. Dels kan juristen vara behjälplig med upprättande av alla papper för arvskiftet och uträkning av efterarv, men även för att gå genom eventuellt testamente och företräda dig för det fall att en tvist med din halvsyster uppstår. Om du är intresserad av detta kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig imorgon, onsdagen den 17 april, kl 9.00 för en uppföljning av svaret. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om tiden inte fungerar för dig är du varmt välkommen att dessförinnan återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se så bokar vi en annan tid.Med vänliga hälsningar,

Göra bröstarvinge arvslös?

2019-04-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag ärvde en liten fastighet av min avlidne make. Jag har tre (alla gemensamma) barn, men önskar nu antingen genom gåva eller försäljning överlåta fastigheten till två av barnen. Av olika skäl vill jag inte att vårt tredje barn ska få del av fastigheten, varken nu eller den dag jag inte finns finns längre.Min fråga är:Kan jag ge eller sälja fastigheten till två av barnen utan att tredje barnen ha rätt till arv av varken fastigheten eller annat vare sig nu eller den dag jag inte finns längre?(Jag vill alltså inte att tredje barnet ska ärva något/ha rätt till något.)
Sofie Falk |Hej! Och tack för att du vänder till till lawline med din fråga!Din fråga består i som jag förstår det två frågor, dels vad som händer om du överlåter den aktuella fastigheten till endast två av dina barn, samt om det är möjligt att göra ett av dina barn arvslösa. Tillämplig lag är ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är en ägaren fritt får förfoga över sin egendom, det finns alltså inget att göra som arvinge om en person under sin livstid väljer att ge bort sin en del eller hela sin förmögenhet. Det är dock inte utan begränsningar. Det framgår av dina fråga att du funderar på att antingen genom gåva eller försäljning överlåta fastigheten. Jag kommer därför redogöra för vad som gäller vid gåva, samt försäljning men kommer även lägga till vad som gäller vid testamente för att klargöra även det. Gåva? Utgångspunkten är som sagt att man som ägare får förfoga fritt över sin egendom. Att ge någon en gåva är således inget konstigt i sig. Det finns dock regler om förskott på arv i ÄB utifrån antagandet att en arvlåtare vill att alla barn till slut vill att alla ska få lika mycket efter honom eller henne. Huvudregeln för behandling av gåvor till barn finns i 6 kap. 1 § ÄB och innebär att gåvor den avlidna givit sina bröstarvingar under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte något annat föreskrivits vid givande givande eller med hänsyn till omständigheterna måste antas varit avsett. Det innebär att gåvornas värde ska läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkning av arvslotter (6 kap 3 § ÄB). Om du inte vill att ditt tredje barn ska ha rätt till detta att kompenseras för "förskottet" krävs det alltså att du bryter presumtionen. Den kan brytas genom att du som arvlåtare på något sätt ger uttryck för att en avräkning inte ska ske, den behöver inte vara skriftlig utan kan också vara muntlig. Gåva kan ibland likställas med testamente, se 7 kap. 4 § ÄB. Så är fallet om gåvogivaren varit nära döden eller annars trott att döden varit nära förestående. I sådant fall så har man rätt att enligt 7 kap. 3 § ÄB påkalla jämkning för att få ut sin laglott. (½ av arvslotten). Försäljning?Det framgår inte av din fråga om du tänkt sälja fastigheten till marknadspris eller om det är till ett pris under marknadspris. Om en överlåtelse av en fastighet sker mot ersättning, men ersättningen inte motsvarar den överlåtna tillgångens marknadsvärde, brukar man säga att det är frågan om ett blandat fång. Överlåtelsen har skett dels genom en onerös del (överlåtelse mot ersättning), dels genom en benefik del (överlåtelse utan ersättning). Det saknar betydelse hur man betecknat överlåtelseavtalet. Detta är alltså värt att tänka på, för om det anses som en gåva så blir det aktuellt samma regler som ovan - då det eventuellt blir förskott på arv. Det är således inte endast rena gåvor som omfattas av presumtionen i 6 kap. 1 § ÄB utan även andra dispositioner som huvudsakligen är av benefik karaktär, exempelvis försäljning av egendom till underpris. Testamente? Det är inte möjligt att testamentera ett av dina barn arvslöst. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott (½ av sin laglott) enligt 7 kap. 1 § om de jämkar testamentet. Laglotten kan alltså inte inskränkas genom testamente. . Sammanfattningsvis: I svensk rättsordning har vi stadgat att arvlåtarens barn taga lika lott (2 kap. 2 § ÄB) vilket innebär att man inte kan göra sina barn arvlösa om det finns en kvarlåtenskap att dela på. För att fastigheten inte ska räknas som förskott på arv om du ger den i gåva till dina två barn behöver du således bryta presumtionen. Det kan även bli aktuellt att bryta presumtionen om du du säljer fastigheten under marknadsvärdet till dina två barn. Men om du har någon kvarlåtenskap kvar när du avlider har ditt tredje barn rätt till ⅓ av detta. Hoppas du fick svar på din fråga!