Hur mycket ska jag ärva som bröstarvinge?

2020-01-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Min far är gift med en kvinna som inte är min mor och hon har tre barn från ett tidigare äktenskap. Nu har min far gjort ett testamente som säger att vi ska ärva lika, oavsett om jag rent juridiskt är hans enda bröstarvinge. Är detta rätt? Eller kan jag motsätta mig detta den dagen det blir fråga om bortgång och bouppteckning skall göras?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Hur ser den legala arvsordningen ut?Den legala arvsordningen tillämpas när den avlidne inte upprättat något testamente. Enligt den legala arvsordningen är det den avlidnes bröstarvingar som har rätt att ärva. Om du är ensam bröstarvinge till din far och din far är gift med en annan person än din mor har du enligt den legala arvsordningen rätt till hela arvet, dvs 100 % (2 kap. 1 § ÄB). Hur kan man testamentera?Som ovan nämnt tillämpas den legala arvsordningen endast när den avlidne inte upprättat något testamente. Finns det ett testamente ska kvarlåtenskapen så långt det är möjligt fördelas utifrån dess skrivelse under förutsättning att det är giltigt. Bröstarvingar har dock ett särskilt lagligt skydd vad gäller arv. Bröstarvingar kan inte göras arvslösa och har som minst rätt att få ut sin laglott vid ett arvsskifte. Laglotten utgör hälften av vad som skulle tillfallit bröstarvingen genom den legala arvsordningen. Om du är enda bröstarvinge har du enligt den legala arvsordningen rätt att få 100 % av arvet. Med ett testamente kan din far inskränka din legala arvsrätt till att omfatta endast din laglott. Laglotten utgör hälften av den legala arvsrätten och som ensam bröstarvinge utgör således laglotten 50 % av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ÄB). Kan min far upprätta testamente som föreskriver lika arvsrätt för mig och hans frus barn trots att jag är enda bröstarvingen?Det finns inget som hindrar din far från att upprätta ett testamente med vilken lydelse han vill. Om du är enda bröstarvingen har du dock alltid rätt till minst din laglott som utgör 50 % av kvarlåtenskapen när han går bort oavsett vad testamentet föreskriver. En lika arvsrätt mellan dig och hans frus tre barn skulle innebära att du endast skulle få 25 % av kvarlåtenskapen (100 % / 4 = 25 %). Kan jag motsätta mig testamentet?För att få ut din laglott måste du klandra testamentet inom sex månader från att det har delgivits dig efter din fars död (7 kap. 3 § ÄB). Din far kan rent formellt föreskriva lika arvsrätt för er alla, men eftersom du är bröstarvinge har du rätt att få ut minst din laglott som i ditt fall utgör 50 % av kvarlåtenskapen. Därför kan du påkalla jämkning av testamentet och ska därmed få ut din laglott på 50 % medan resterande 50 % kan delas ut till hans fru barn eftersom din far är fri att testamentera över det som inte utgör din laglott. SammanfattningDu har som bröstarvinge rätt att få ut din laglott. Som ensam bröstarvinge till din far utgör laglotten 50 % av kvarlåtenskapen. Om din far upprättat ett testamente som inskränker på din laglott måste du klandra testamentet inom sex månader från delgivning för att få ut din laglott. Det som inte utgör din laglott är din far fri att testamentera över som han vill. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan en bröstarvinge avstå sitt arv?

2019-12-08 i Bröstarvinge
FRÅGA |HejKan min bror avsäga sig rätten till arvet efter vår mamma. I detta fall gäller det en bostadsrätt. Går då hela bostadsrätten och eventuell vinst vid försäljning till mig?
Felicia Fredin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Enligt 17 kap. 2 § 1 st. är det möjligt för en arvinge att avsäga sig sin rätt till arv. Detta kan göras antingen i ett testamente eller genom annan skrift till arvlåtaren. För bröstarvinges del kan denne avsäga sig den del av arvet som inte består av laglotten. En laglott är hälften av arvslotten, vilket kort sagt innebär att din bror kan avstå halva sitt arv, men en bröstarvinge ska alltid ärva sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Det innebär därmed att din bror kan ärva mindre än dig, men han inte avstå sitt arv helt. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Kan vi göra min makes särkullbarn arvslös?

2019-11-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, kan man i ett äktenskapsförord göra min mans egendom till att bli min enskilda egendom vid dödsfall, om han skulle dö före mig. Vi vill på goda grunder göra hans särkullbarn arvslös. Då sonen drog igång en arvstvist när pappan var 56 år och inte ens förkyld. Men jag vill att min make ska få fortsätta äga sin egendom medan han lever. Ett testamente räcker ju inte då sonen har sin arvslott /laglott. Om inte äktenskapsförord fungerar vill jag ha gärna ha hjälp med andra alternativ som garanterar att sonen blir helt utan arv. Tacksam för svar, Mvh
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om det finns någon juridisk möjlighet att se till att din mans son inte ärver något efter honom den dag han avlider. Samtidigt vill ni inte att lösningen ska innebära att din man måste ge upp sitt ägande till sin egendom så länge han är i livet.De lagregler som är relevanta för din fråga hittar du i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB).Barnens orubbliga rätt till laglottI Sverige så har bröstarvingar, det vill säga barn, barn, barnbarnsbarn och så vidare, alltid rätt att ärva hälften av den arvslott de är berättigade till enligt den legala arvsordningen (ÄB 7:1). Om din mans son är hans enda barn så innebär det att sonen har rätt att ärva åtminstone hälften av din mans kvarlåtenskap när han går bort. Särkullbarns arvsrätt går dessutom före makars, vilket gör att din arvsrätt är sekundär i jämförelse med sonens (ÄB 3:1). Tyvärr är det inte möjligt att komma runt laglotten genom att testamentera bort all egendom, exempelvis till sin make, eftersom bröstarvingar har rätt att begära jämkning testamentet inom sex månader efter att de delgetts testamentet (ÄB 7:3). Som legal arvinge ska han delges testamentet, vilket innebär att det inte går att hålla honom ovetandes om dess existens. Det är testamentstagaren som har en skyldighet att delge arvingarna (ÄB 14:4). Det är dock upp till honom att klandra testamentet, men utifrån det du berättar så verkar det inte osannolikt att det är vad han kommer att göra när den dagen väl kommer. Äktenskapsförords begränsningarOm din make avlider så ska en bodelning göras innan arvet fördelas (ÄktB 9:1). I bodelningen ska endast giftorättsgods ingå (ÄktB 10:1). Efter att makarnas respektive andelar beräknats och de fått avdrag för skulder ska andelarna läggas ihop och delas lika (ÄktB 11:1-3). I ett äktenskapsförord kan makar avtala om att deras egendom ska vara enskild egendom eller giftorättsgods (ÄktB 7:3). Det rör sig alltså om egendomsklassificering. Däremot är det inte möjligt för makarna att överföra egendom till varandra genom ett äktenskapsförord. Under äktenskapet så har var make hand om sin egen egendom och svarar för sina egna skulder (ÄktB 1:3). Det som du köpt eller fått äger du och detsamma gäller för din make. I äktenskapsförordet kan ni endast bestämma att mer av din egendom ska vara din enskilda egendom och mer av hans egendom ska vara hans enskilda egendom. Det går alltså inte att göra hans egendom till din enskilda egendom.Något som däremot kan åstadkommas med ett äktenskapsförord är dock en annan delning än den lagen förespråkar. Om ni exempelvis gör all din egendom till enskild egendom, men all hans egendom förblir giftorättsgods, så kan ni åstadkomma att endast hans egendom tas med i en bodelning. Detta skulle i sin tur innebära att du får en del av hans kvarlåtenskap i bodelningen enligt testamente, men får behålla all din egen egendom. På så sätt kan kvarlåtenskapen minskas så att det finns mindre kvar för sonen att ärva. En nackdel med denna lösning är dock att ett äktenskapsförord gäller oavsett om en bodelning görs med anledning av ett dödsfall eller en skilsmässa. Dessutom gäller äktenskapsförordet även om du avlider först. Har du egna bröstarvingar så kan din makes arvslott bli kraftigt förminskad, beroende på hur era egendomsförhållanden ser ut.Det förstärkta laglottsskyddetDu skriver i din fråga att ni gärna vill att din make ska få behålla ägandet till sin egendom medan har är i livet, vilket är mer än förståeligt. Det skulle dock vara ett effektivt sätt att minska hans framtida kvarlåtenskap och i förlängningen även hans arvslott. Nackdelen med detta är att även denna metod trots testamente skulle kunna vara till stor nackdel för din make om du avlider först och har egna bröstarvingar som kan vilja begära ut sina laglotter.Ytterligare en aspekt som jag tänker kan vara bra för er att känna till med detta är att bröstarvingar i viss utsträckning även kan klandra gåvor som arvlåtaren gett under sin livstid. Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet. En förutsättning för denna möjlighet är dock att gåvorna getts under sådana omständigheter att det kan "liknas vid testamente", vilket innebär att gåvan ges för dödsfallet skull. Med detta menas exempelvis en situation då din make ger dig egendom på sin dödsbädd, eller själv kommer ha nytta av egendomen fram till sin död trots att den getts bort (ÄB 7:4). I grunden är regeln tänkt att fånga upp de situationer när givaren inte behöver göra någon större uppoffring under sin livstid genom att ge bort egendomen. Eftersom ni är makar kan gränsen här vara svår att dra för vilka gåvor som ska ses som klandervärda, om ingenting egentligen förändras i förvaltningen av egendomen. Särskilt problematiskt blir det här om gåvorna getts i syfte att ordna inför en fördelning av ett framtida arv, vilket kommer att vara fallet för er.Sammanfattning och rådTill att börja med vill jag uttrycka att jag förstår en frustration över situationen och din makes sons beteende. Det finns många fler fall som era där det kan finnas befogade anledningar till att vilja minska barnens arvslotter. I Sverige så har vi dock det här gamla laglottssystemet som gör det i princip omöjligt att på laglig väg göra sina barn arvslösa. Vi har till och med ett förstärkt laglottsskydd, så att föräldrar inte ska kunna planera för att göra sina barn arvslösa genom att ge bort sin egendom. De enda gånger lagtstiftaren bedömt att det är befogat att dra in rätten till laglott är om barnet dödar sin förälder (ÄB 15:1).Det finns tyvärr många begränsningar för vad som får avtalas inom ramen för ett äktenskapsförord. Dokumentet kan endast användas för att klassificera egendom som antingen giftorättsgods eller enskild egendom. Det går alltså inte att överföra ägande, vilket i förlängningen innebär att din makes egendom aldrig kan bli din enskilda, och vice versa. Det ni däremot kan göra är att avtala om att mer av din egendom ska vara enskild, vilket leder till en skevdelning till förmån för dig om han avlider först. I förlängningen kan ni minska sonens arvslott på det här sättet. Kom dock ihåg att ett äktenskapsförord gäller oavsett vem som dör först och oavsett om äktenskapet upphör på grund av dödsfall eller skilsmässa. Jag inser att det här svaret troligtvis inte var vad ni hoppades på. Våra lagar ger laglotten ett väldigt starkt skydd. Det finns några sätt att minska arvslotten, men jag kan inte se hur detta skulle kunna göras utan att ni antingen ändrar ägandet eller riskerar en orättvis delning om det skulle bli så att du avlider först alternativt skiljer er. Jag hoppas ändå att du har fått lite bättre insikt i hur reglerna ser ut. Om du vill att jag förtydligar något i mitt svar kan jag nås på natalie.accord@lawline.se.Vänliga hälsningar,

Upprättande av gåvobrev gällande bostadsrätt

2019-11-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vår 86-åriga mamma vill ge sin bostadsrätt i gåva till oss två barn. Hon ska dock själv bo kvar så länge hon kan. Förutom att upprätta gåvobrev, vad bör vi tänka på som gåvotagare? - Kommer hon t ex fortfarande vara fullvärdig medlem på föreningens möten eller är det vi barn som är det?
Mahdi Sadegh |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag utgår från att ni alla är överens om hur bostadsrätten ska disponeras efter er mammas bortgång samt att det är din mors avsikt att testamentera bort/upprätta ett gåvobrev gällande denna bostadsrätt till er. UtredningDe regler som är aktuella i ditt fall finns främst i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis i mitt svar att redogöra för vad utgångspunkten är vid gåvor, det förstärkta laglottsskyddet och därefter redogöra för när en gåva kan jämställas med testamente. Avslutningsvis kommer jag att ge dig råd i ditt fall. Det förstärkta laglottsskyddetInom svensk arvsrätt finns en förhållandevis stor frihet för arvlåtaren att själv fördela sin kvarlåtenskap. En fördelning för att kringgå den legala arvsordningen är genom att upprätta ett testamente. Det finns dock undantag. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Detta innebär att alla ni tre har rätt till eran laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är det bröstarvingen egentligen skulle haft rätt till om inget testamente hade funnits, hälften av denna har bröstarvingen alltid rätt till.I 7 kap. 4 § ÄB finns det förstärkta laglottsskyddet. Bestämmelsen utsträcker laglottsskyddet och omfattar även gåvor som till syftet är att likställa med testamente. Syftet med bestämmelsen är att laglottsskyddet inte ska kunna kringgås. Givarens avsikt med en gåva behöver inte ha varit att undgå laglottsskyddet för att regeln ska bli tillämplig. En förutsättning för att reglerna ska aktualiseras är att givarens avsikt med gåvan kan ha varit att ordna successionen, dvs. att gåvan ges för att givaren börjat tänka på sin död. Det finns två typer av gåvor som aktualiserar det förstärkta laglottsskyddet; dels gåvor som ges när givaren ligger för döden (eller åtminstone trodde att döden var nära förstående), dels gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Det senare fallet är vanligt när någon skänker bort t.ex. en fastighet men förbehåller sig nyttjanderätten tills vederbörande avlider. GåvobrevUpprättandet av ett gåvobrev är något värt att beakta i erat fall. Vill eran mamma ge bort bostadsrätten som en gåva till er, så kan hon skriva över det på en av er alternativt båda. Enligt 4 kap. 1 och 29 § jordabalken (JB) ska ni i så fall upprätta en skriftlig gåvohandling/gåvobrev. Handlingen ska skrivas under av er och din mor. För att gåvan inte ska ses som ett förskott på ditt framtida arv efter eran mor, enligt 6 kap. 1 § ÄB, bör din mor uttryckligen skriva i gåvobrevet att gåvan inte är ett förskott på arvet. Om bostadsrätten ges bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att det är att likställa med ett testamente gäller dock reglerna om avräkning ändå, vilket framgår av 7 kap. 4 § ÄB. Exempel på när bestämmelsen är aktuell är när arvlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd eller när arvlåtaren har nytta av egendomen fram till sin död trots att den är bortskänkt. Om din mor till exempel försätter att bo i lägenheten fast att denna givit bort bostadsrätten genom ett gåvobrev, kan alltså reglerna om avräkning bli aktuella. Sammanfattning och råd Utgångspunkten i ditt fall är att följa bestämmelserna ovan. Vad gäller föreningen m.m. är detta olika vad gäller olika föreningar. Det är bäst att kika på föreningens stadgar och därefter kontakta ordförande för föreningen för att bestämma hur ni ska gå tillväga vid eran mors bortgång.Är fallet sådant att ni behöver hjälp att upprätta ett gåvobrev eller testamente, kan ni anlita en jurist som kan vägleda er mer om ni har ytterligare frågor. Om ni är intresserade av att anlita en jurist kan en av våra jurister på Lawlines Juristbyrå hjälpa er.Med vänliga hälsningar,

Vilka arvsregler gäller när min far, boende i Norge, avlidit?

2019-12-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej jag bor i sverige å min far som bor i Norge har avlidit den 12 dec . Jag är sk oäkting dvs att han hade en utomäktenskaplig kontakt med min mor och resultatet blev jag . Hur ärver jag honom ? Vad är mina rättigheter ? Han har 2 st barn inom äktenskapet och en ny fru . Kan dödsboet strunta i mig eller på annat sätt utesluta mig från arvslott ? Hur gör jag för att få kontakt med dodsboet ? Kan ni undersöka detta å ta kontakt med dödsboet eller hur gör jag ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningInledningsvis vill jag klargöra att svaret av din fråga till stor del styrs av norska lagregler. Norsk rätt (nordisk rätt i allmänhet) påminner i mångt och mycket om vartannat. Det finns dock skillnader och svenska jurister har i allmänhet mindre kunskap om andra länders lagar. Du bör ha det i beaktande inför att svaret läses. Den framställning som görs nedan sker i stort utifrån ordalydelsen av den norska lagen.Enligt EU-rättsliga överenskommelser ska lagen där den avlidne vid sin död hade sin hemvist tillämpas på hela arvet. Så gäller trots att Norge inte är medlem i EU (art 20-21.1 EU:s arvsförordning). I och med EU:s arvsförordning innebär det att norsk lag är tillämplig på arvet vid din fars bortgång.Norska regler för arv framgår av lov om arv m.m. (arvelova). Om den avlidne var gift utgörs arvet av den avlidnes andel (vanlig hälften) av gemensam egendom samt den avlidnes eventuella enskilda egendom. Först att ärva är den avlidnes barn, s.k. livsarvingar (jämförbart med bröstarvingar i Sverige). Den avlidnes barn ärver lika del (1 § arvelova). Om den avlidne var gift har efterlevande make rätt till en fjärdedel av arvet, dock minst fyra grundbelopp (jämförbart med svenska prisbasbelopp) (6 § arvelova). Fyra grundbelopp motsvarar ca 400.000 NOK. Det stadgade innebär att den efterlevande maken ärver 1/4 men minst fyra grundbelopp, eventuella barn delar på 3/4. Om det upprättats ett testamente i vilken din far testamenterat bort sin kvarlåtenskap har du som bröstarvinge (och särkullbarn) rätt till din laglott. Laglotten (benämnt pliktdelen) utgör två tredjedelar av arvlåtarens kvarlåtenskap. Laglottskvoten beräknas på arvlåtarens nettodödsbo efter att skulderna dragits av. Laglotten är dock beloppsbegränsad till 1.000.000 NOK per barn (29 § arvelova). I ditt fall innebär det att om din far inte efterlämnade någon make och inget testamente ska arvet fördelas lika mellan dig och de andra barnen. Om han efterlämnade en make har vederbörande rätt till 1/4 av arvet efter honom, dock minst fyra grundbelopp. Om det upprättats ett testamente vari kvarlåtenskapen testamenterats bort har du rätt till den norska motsvarigheten till laglott.När någon avlider i Norge ska dödsfallet anmälas av närmsta anhöriga till tingsrätten eller polisen i kommunen där den avlidne bodde. Förfarandet är något som ofta begravningsbyråer är behjälpliga med. Om du är registrerad som anhörig men boende i Sverige ska norska myndigheter anmäla dödsfallet till svenska myndigheter som i sin tur ska meddela dig. Det kan i ditt fall dock vara en god idé att själv ta kontakt. Du bör kunna ta kontakt med tingsrätten på orten där din far bodde för att få kontakt med dödsboet. Se hemsida från Norges domstolar för förteckning över de olika tingsrätterna. Om du hellre vill ha hjälp av en jurist från Lawline juristbyrå kan vi bistå dig i kontakten och vara behjälpliga så du kan bevaka din rätt. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att kontakta mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Bröstarvinges arvsrätt i förhållande till sambos arvsrätt

2019-12-08 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Jag och min bror har ett dilemma. Vår pappa lever i ett samboförhållande, har eget företag, han har villan kvar från när mamma och han skiljdes, även dyra maskiner inom företaget. Vad vi vet så finns det inga papper skrivna att allt går till mig och min bror om han skulle gå bort. Vad kan vi ställa för krav på honom och vad har vi för rättigheter om han skulle gå bort? Han säger att allt löser sig och att hans sambo inte skulle ställa till något för oss. Men hur kan vi vara säkra på det när det inte finns några papper skrivna? Det är ett väldigt komplicerat förhållande där hon är väldigt dominant och bestämmer över honom och har hand om alla papper/ekonomi osv. Jag och min bror vill ha en säkerhet i att allt tillfaller oss. Men hur ska vi lösa det när vår pappa inte ens kan sätta sig ner och lyssna på oss? Har ni något tips? Mvh
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du och din bror har rätt att ärva efter er pappa i förhållande till hans sambo. Reglerna som finns på området som din fråga rör går att finna dels i Ärvdabalken (ÄB) och dels i Sambolagen (SamboL).Sambos arvsrättI Sverige är huvudregeln att följande har arvsrätt: Makar (3 kap. 1 § ÄB); Barn (2 kap. 1 § ÄB); Föräldrar, eller syskon om föräldrar inte finns i livet (2 kap. 2 § ÄB); Mor/farföräldrar om inga av de ovanstående finns i livet (2 kap. 3 § ÄB). Detta innebär att sambor inte har arvsrätt i egentlig mening i Sverige. En efterlevande sambo har dock rätt att kräva bodelning då ett samboförhållande upphör (8 § SamboL). Ett samboförhållande anses upphört då någon av samborna avlider (2 § SamboL). Det är bara sambornas gemensamma bostad och bohag, så kallad samboegendom, som ska ingå i bodelning (3 § SamboL). Det finns här ett krav på att egendomen och bostaden ska ha varit köpt med en avsikt att vara sambornas gemensamma och faktiskt används på det sättet. I erat fall innebär detta att bostaden inte skulle gå till er pappas sambo då den inte var köpt för deras gemensamma användning. I övrigt gäller att er pappas sambo får det som hon skulle fått vid en separation från er pappa. Vid en bodelning på grund av dödsfall av en sambo tillfaller hälften av samboegendomen den efterlevande sambon och hälften dödsboet. Detta innebär att ni som barn till den avlidna skulle få ärva allt som skulle ha tillfallit er far vid en separation från hans sambo. Detta är dock förutsatt att ett testamente inte är skrivet. Testamente och bröstarvinges laglottEr far har dock rätt att upprätta ett testamente om att hans sambo ska få mer än vid en bodelning. Ni bröstarvingar (barn) omfattas dock av laglottsrätten vilket innebär att ni inte kan göras helt arvlösa genom testamente. Ni barn har alltid rätt till er laglott (7 kap. 1 § ÄB). Denna laglott utgörs av hälften av vad ni annars hade haft rätt till. Med andra ord skulle du och din bror få 50 % var om inget inskränkte er arvsrätt, men om ni bara får er laglott så får ni alltså 25 % var av vad som finns i dödsboet. Detta innebär att de återstående 50 % som skulle kunna finnas kvar alltså får tillfalla er fars sambo.Om fallet skulle vara som så att er far har skrivit ett testamente som överlåter allt till hans sambo så måste ni vara medvetna om att ni aktivt måste jämka testamentet för att få ut er laglott. Om jämkning inte sker inom sex månader från det att bröstarvinge fått del av testamentet förlorar denne sin rätt att få ut sin laglott ur dödsboet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).SammanfattningsvisOm er pappa inte skrivit något testamente så får du och din bror dela på allt som finns kvar i dödsboet efter en sambodelning, där vi kan konstatera att i alla fall huset skulle tillfalla er. Om det istället är så att er pappa skrivit ett testamente som inskränker er arvsrätt, så har ni som minst alltid rätt till er laglott. Det krävs dock att ni jämkar testamentet inom sex månader från det att ni fått vetskap om det för att ni ska få ut er laglott.I övrigt kan jag bara konstatera att er pappa har rätt att fördela kvarlåtenskapen hur han vill, där ni alltid kommer få ut i alla fall 25 % var av hans tillgångar. Hoppas du fått lite klarhet i vad som gäller i er situation. Med vänliga hälsningar,

Fördelning av arv när både barn och barnbarn till den avlidne ska ärva

2019-11-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har fundering på min mormor och hennes systers dödsbo. Det står att de äger markerna gemensamt, då borde väl alla arvingarna också äga markerna gemensamt.Min mormor hade 7 barn och en är kvar i livet, vi barnbarn ärver efter de 6 barnen som ej är i livet längre. Vi är många. När det gäller mormors syster är de bara två arvingar. Är det så att de två delar på 50% från mormors syster och vi 10 st på (7 delar) efter mormors barn På övriga 50% delen?Tacksam för svar.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB). I mitt svar utgår jag från att det inte finns något testamente. Varje gren taga lika lottDe som ärver i första hand är den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Detta är barnen till den avlidne. Har barnet avlidit ska barnbarnen dela på det avlidna barnets lott (2 kap. 1 § ÄB). Varje "gren", alltså varje barn, ska få lika stor andel av boet. Om ett barn avlider ska barnbarnen till den avlidne (alltså barnen till det avlidna barnet) få lika stor del av barnets andel i boet. Bedömningen i ditt fallEftersom din mormor och hennes syster äger markerna till 50% var (som jag tolkar din fråga) kommer halva markerna tillfalla din mormors arvingar och halva markerna till din mormors systers arvingar. Det framgår inte vilka arvingar det är på din mormors systers sida (alltså om det är barn till henne eller syskon osv.) därför går det inte att säga om de kommer dela lika på hennes 50 procent eller inte. Arvet efter din mormor kommer först delas upp på sju delar (barnens andelar), barnet som är i liv kommer få 1/7 av din mormors andel. Eftersom de andra barnen är avlidna kommer barnbarnen få deras del. Om vi säger att det finns två barnbarn efter samma barn ska dessa dela på barnets sjundedel, de kommer alltså få (1/7)/2=1/14. Om det är tre barn efter samma avlidna barn kommer de få (1/7)/3=1/21 osv. SammanfattningDin mormors 50% kommer hennes arvingar få dela på och din mormors systers 50% kommer hennes arvingar få dela upp mellan sig enligt reglerna i ärvdabalken. Ni kommer alltså inte äga lika mycket var av markerna. Hoppas det var någorlunda begripligt. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny fråga här.

Ärver barnbarnsbarn i det fall barnbarnet är avlidet?

2019-11-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |En person A har avlidit, så även hennes 2 barn.Hon hade 3 barnbarn varav 2 är i livet och alltså arvtagare.Det tredje barnbarnet (som är avliden) har 2 barn som då är barnbarnsbarn till A.Är dessa också arvtagare till person A jämsides med de 2 barnbarn som är i livet?
Maya Waldenström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I första hand fördelas ett arv på den avlidnes barn. Då dessa är avlidna är det deras barn som får rätt till arvet och så fortsätter det. Alltså har även barnbarnsbarn och barnbarns barnbarn rätt till arv, i deras avlidna föräldrars ställe. I den situation du nämner finns två barnbarn kvar och 2 barnbarnsbarn. Arvsfördelningen blir då att de två barnbarnen får varsin tredjedel och de två barnbarnen får dela lika på den tredjedel deras avlidne förälder annars haft rätt till. Reglerna finns i 2 kap. 1 § ärvdabalken.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,