Göra det ena barnet arvslös

2018-11-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. min fråga gäller arv. Kan mina fd fru, vi har två flickor tillsammans, 25 o 28 år gamla,göra den ena dottern arvlös,den som är 28 år,. Min fd fru lever o bor sedan några år i hop med en ny man de är förlovade, sambos.Nu menar de ihop med yngsta dottern köpa en stor hästgård ihop, där mamman menar att yngsta dottern ska va delägare i , men jag vet , har inga pengar, o mamman säger att om hon o sambon dör, så får yngsta dottern allt o ingen kan slänga ut henne eller kräva henne på pengar efter mamman, sambon har sen tidigare 4 vuxna barn,de får inget heller. Allt detta har mamman sagt till vår äldsta dotter o hon undrar genom mig, hennes pappa, om det är sant som mamman säger att yngsta dottern ska ha allt. Alltså kan man göra ena barnet arvlöst genom att fixa o trixa med lån o papper o testamente. mvh Tomas.
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt är utgångspunkten att en person under sin livstid får göra vad den vill med sin egendom. Personen kan t.ex. sälja egendomen eller ge bort den. Dock ska man komma ihåg att det finns ett starkt skydd beträffande bröstarvingars rätt att få ut sitt arv. Det kommer jag gå igenom nedan. Reglerna om arv finns i ärvdabalken. I mitt svar utgår jag från att din fd fru nu är ogift och att hon enbart har två barn. Om en förälder (ogift) inte skriver ett testamente så kommer barnen att dela lika på arvet. Det följer av 2 kap 1 § ärvdabalken. I detta fall, då det rör sig om två barn kommer varje barn att få 50 % av arvet. Den s.k. arvslotten. Men om föräldern skriver ett testamente så förändras det. Till exempel om föräldern försöker ge all egendom till ett barn eller till en annan person. Dock så finns det vissa begränsningar för det. Ett barn har alltid rätt till sin laglott, 7 kap 1 § ärvdabalken. Laglotten är alltid hälften av arvslotten. I detta fall, där det finns två barn, kommer varje barn att ha rätt till 25 % av arvet. Skulle föräldern testamentera bort så mycket egendom så att barnet inte får ut sina 25 % så måste barnet påkalla jämkning av testamentet. Det måste då ske inom 6 månader från det att man tagit del av testamentet, 7 kap 3 § ärvdabalken.I detta fall kan man även notera att en gåva till en bröstarvinge ska ses som förskott på arv om det inte finns till exempel ett gåvobrev som uttryckligen anger att gåvan inte ska ses som förskott på arvet. Detta skulle kunna bli aktuellt om t.ex. mamman köper hästgården för att sedan ge bort en del till den ena dottern. Barnet som har fått gåvan får sedan mindre när arvet efter föräldern som gett gåvan ska fördelas. Sammanfattning Ett förenklat svar på din fråga är alltså att din fd fru inte kan göra er äldsta dotter helt arvslös. Hon har rätt att få ut 25 % av det totala arvet som finns. Om ni önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Ärver barn som är bosatta utomlands och har andra medborgarskap en förälder som var bosatt i Sverige?

2018-11-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Barnens pappa är död ogift. Finsk medborgare boende i Sverige. Det finns barn i Finland också. Hur ärver de. Eller ärver bara barnen i Sverige. Ingen ägendom i Finland.
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att dina barns pappa var finsk medborgare, men har levt i Sverige en tid innan han gick bort. Eftersom både Finland och Sverige är med i EU så finns det EU-rättsliga regler som avgör vilket lands lagstiftning som ska tillämpas när arvet ska fördelas, så kallade lagvalsregler. Jag kommer därför att inleda mitt svar med att kort gå igenom dessa.Vilket lands lagstiftning är tillämplig?I Arvsförordningen artikel 4 framgår att det är det lagstiftningen i det land där den avlidne har sin hemvist som ska tillämpas. Hemvisten är främst baserad i vilket land den avlidne bodde under en inte allt för kort tidsperiod. Det krävs dock även att personen haft en anknytning till landet denne bott i, exempelvis genom familjeband eller andra sociala kopplingar. Det framgår inte av din fråga hur länge dina barns far bodde i Sverige, men med tanke på att han har svenska barn utgår jag ifrån att han kan bedömas ha haft sin hemvist i Sverige. Det är därmed svensk lagstiftning som ska tillämpas.Vad säger den svenska lagen om barns arvsrätt?Du hittar de svenska reglerna om arv i Ärvdabalken (ÄB). I Sverige så har bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, rätt att ärva lika delar av all kvarlåtenskap (ÄB 2:1). Ingen skillnad görs mellan barn som har olika medborgarskap eller mellan de som är bosatta i Sverige respektive i andra länder. Alla hans barn har således en rätt att ärva, även de som bor i Finland. Låt oss säga att den avlidne mannen har fyra barn, två i Sverige och två i Finland. Då har barnen rätt att ärva en fjärdedel var av hans kvarlåtenskap. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Kan min förälder göra mig arvslös genom att ge bort sina tillgångar ?

2018-10-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Min far är gift med en annan kvinna som inte är min mor. Han har skrivit över fastigheten på henne för att göra mig arvlös och hon har gett till fastigheten till deras två söner för att jag ska bli arvlös. Kan han göra så att jag blir arvlös? Fastigheten är värd 1,7 miljoner
Paulina Ceylan |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Laglottsskyddet för bröstarvingar är väldigt stark enligt de svenska reglerna. Självklart kan din pappa förbruka sina tillgångar som han vill utan några begränsningar, men för att inte kunna kringgå svenska reglerna har bröstarvingar ett så kallat förstärkt laglottsskydd i 7 kap. 4 § Ärvdabalken. För att kunna tillämpa 7 kap. 4 § ärvdabalken måste gåvan likställas med ett testamente, det innebär att det måste vara fråga om dödsbäddsgåvor, exempelvis att gåvan har skänkts i samband med att din pappa är nära döden eller att han trodde att han var nära döden eller i fråga om gåvor som inte är betungande för din pappa, exempelvis att han ger bort egendom med villkor om att han ska kunna bo kvar i fastigheten så länge han är vid liv. Om din pappa har gett en sådan gåva kan bröstarvingen kräva tillbaka en del av gåvan, förutsättningen är att laglotten har kränkts. För ta reda på detta räknar man kvarlåtenskapen som om gåvan inte hade skett.Om det inte rör sig om någon av dessa gåvor kan du som bröstarvinge inte göra så mycket åt detta. Detta innebär alltså att om det rör sig om dödsbäddsgåvor eller gåvor som inte är betungande för din pappa kan du som bröstarvinge kräva en del av gåvan enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken. Om det inte rör sig om någon av dessa gåvor har du därmed inte möjlighet att påverka detta eftersom att det var din pappas ny hustru som fick den. Om det hade varit din pappas andra barn som fick gåvan direkt hade det räknats som förskott på arv istället och att det hade avräknat på så vis. Jag vill även tillägga att din pappa kanske inte bara hade fastigheten som tillgång, utan möjligtvis även annan egendom som du då kommer att få ärva vid hans bortgång. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vilka argument ligger bakom barns rätt till arv?

2018-10-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vad fanns det för insitament att införa arvslotten till barnen? Varför kunde inte individen själv få bestämma?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! För att kunna besvara frågan så får vi gå in i Ärvdabalken (ÄB) och kika. Vi måste även se till vilka argument som låg till grund för lagens innehåll. Barn har alltid rätt till halva laglotten Som du redan verkar ha förstått så ärvs föräldrar i första hand av sina barn, som dessutom ärver i lika stora delar såvida det inte finns något testamente som säger något annat (ÄB 2 kap 1 §). Barnen har alltid rätt till minst den så kallade "laglotten", om föräldrarna t.ex. hellre vill att arvet ska gå till någon annan. Laglotten består av halva arvslotten. Den som lämnar efter sig arvet får dock själv bestämma över över vad som ska hända med resterande del av arvet, efter det att laglotten har räknats bort (ÄB 7 kap 1 §). Jag ska ge ett förtydligande exempel: A lämnar efter sig sammanlagt 200 000 kr i arv till sina två barn, X och Y. Arvslotterna är då 100 000 kr vardera. Detta innebär att laglotterna ligger på 50 000 kr var, och att A får bestämma fritt över de resterande 100 000 kr (t.ex. genom ett testamente). Laglotten är ett skydd för barnenDet är utan tvekan två olika intressen som ställs emot varandra i denna fråga: 1. Den som efterlämnade arvets rätt att själv få bestämma över egendomen, samt 2. Rättvisa mellan eventuella barn, och deras rätt till ett skyddsnät i frågan.Laglotten kan därför ses som ett skydd i situationer där föräldern t.ex:- Favoriserar ett syskon. Det är alltså ett medel för att göra det mer rättvist för övriga syskon.- Försöker att styra eller straffa sitt barn med hjälp av t.ex. hot om det framtida arvet. Det är alltså ett medel för att skydda barnet från att låta sig kontrolleras av en förälder.En kompromiss mellan två olika intressen har alltså gjortsEn sorts kompromiss mellan dessa två intressen har alltså gjorts, eftersom att barnets rätt till trygghet har värderats så högt. Å ena sidan så har barnet en del av arvet säkrat, samtidigt som föräldern å andra sidan till viss mån själv får bestämma vad som ska hända med åtminstone resterande del av arvet.Sammanfattning Barn har rätt till halva arvslotten, den så kallade "laglotten". Laglotten finns till för att skapa rättvisa mellan syskon, samtidigt som den ska fungera som ett skydd vid situationer där föräldern t.ex. använder arv som ett sätt att kontrollera eller straffa sitt barn. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du fortfarande har några funderingar så är du varmt välkommen att ställa en ny. Med vänliga hälsningar,

Vem ärver om min mamma har gift om sig?

2018-11-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Hur funkar det med arv när min mamma och min styvpappa är gifta, dom har tre gemensamma barn. Mamma har tre barn sen tidigare och han har ett barn sen tidigare, skulle arvet gå till alla barn eller bara deras tre gemensamma?
Veronica Borg |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som kommer ärva om din mamma respektive din styvpappa skulle gå bort. Arv regleras i Ärvdabalken. När en person går bort har personens bröstarvingar (barn) rätt till arvet (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om det inte finns något testamente ärver alla barn lika mycket. Eftersom din mamma och din styvpappa var gifta ärver de dock av varandra först.- Om din mamma går bort först: När din mamma går bort ärver din styvpappa hennes tillgångar. Deras tre gemensamma barnen måste vänta på att få ut sitt arv tills deras pappa också har gått bort. Din mammas tre barn sedan tidigare kan välja mellan att få ut arvet direkt eller först låta arvet gå till er styvpappa för att sedan ärva er del när han har gått bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). När din styvpappa går bort ärver de tre barn han har gemensamt med din mamma, hans barn sen tidigare, och din mammas barn sedan tidigare om de har valt att vänta med att få ut sitt arv (3 kap. 9 § ärvdabalken). Vid din styvpappas död skulle hälften av hans tillgångar anses komma från din mamma, vilket innebär att hennes bröstarvingar (de tre tidigare barnen och de tre gemensamma barnen) får dela på detta (3 kap. 2 § ärvdabalken).Exempel: Om din mamma går bort först: Då får de tre barnen som hon har gemensamt med din styvpappa vänta med att få ut sitt arv. De tre barnen hon hade sedan tidigare får välja mellan att ta ut arvet direkt eller vänta till er styvpappa går bort. Om ni skulle vänta gäller följande; Om din styvpappa t.ex. har tillgångar för 1 000 000 kronor vid sin död kommer hälften anses komma från din mamma. Dessa 500 000 delar alla hennes sex barn på. Resterande 500 000 kronor kommer din styvpappas fyra barn (de tre gemensamma samt hans barn sedan tidigare) dela på. Man ärver alltså bara från sin egen förälder.- Om din styvpappa går bort först: Då gäller samma sak som om din mamma går bort först. Det vill säga, de tre barnen han har med din mamma måste vänta till din mamma har gått bort innan de kan ärva något. Hans barn sedan tidigare kan välja mellan att få ut arvet direkt eller vänta till din mamma går bort. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har man någon rätt till arv från gammal försäljning?

2018-11-01 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Jag skriver ett filmmanus och har en fråga angående arv när det gäller dessa relationer:En dotter, Sofia, vars pappa precis avlidit, får veta att huset som hennes pappa växte upp i, och där hon spenderade alla somrar, nu ska säljas. Den som säljer är hennes fasters man. Fastern är inte frisk, mentalt, och har liksom ingen åsikt. Fastern och hennes nya man äger huset. Men, fastern köpte ut Sofias pappa för länge sen dvs det är fastern och hennes nya man som äger huset. Om huset skulle säljas, har väl Sofia inte rätt till någon kompensation?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den du benämner som Sofia i din fråga är vad som kallas bröstarvinge. Bröstarvinge är den avlidnes barn. Enligt reglerna i Ärvdabalken (ÄB) ärver barn sina föräldrar och tar lika lott (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att om Sofia är ensamt barn ärver hon all kvarlåtenskap efter sin pappa. Skulle de däremot vara två barn ärver de hälften var. Om Sofias pappa är gift med hennes mamma kommer Sofia i teorin att ärva sin pappa, men i praktiken kommer arvet att gå till hennes mamma med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Hon ärver sedan efter sin pappa den dag mamman går bort.Som bröstarvinge ärver man all kvarlåtenskap efter den avlidne föräldern (efter avdrag för bouppteckning, begravning m.m.), om inte testamente stadgar annat. Däremot har Sofia inte någon rätt till kompensation för huset som en gång sålts. Pappan har en gång i tiden fått betalt när han sålde fastigheten. Finns det pengar kvar från försäljningen ingår det i hans kvarlåtenskap och hon ärver den vägen.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man sälja en fastighet till en bröstarvingens make?

2018-10-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan min svärfar som är änkeman sälja sin egendom, som är en sommarstuga, till mig utan förbehåll. Han har två barn varav den ena är min hustru. Svärfars önskan är att hon ska få stugan men sonen motsätter sig detta.
Emma Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din svärfar får sälja sommarstugan till dig om han vill, och så länge det görs till marknadsvärdet så är det inga problem. Om han däremot skulle säga sommarstugan till dig under marknadsvärdet kan det bli en diskussion om det rör sig om ett förskott på arv till din fru, men om det uttrycks att det isåfall blir en gåva så blir det inte aktuellt heller. Om ni skulle vara osäkra så kontakta en jurist i samband med försäljningen så att ni får papperna på rätt plats ifall det skulle bli behövas beroende på priset på sommarstugan. Hoppas det var svar på din fråga!

Ärver min avlidna brors barn lika andel som hans syskon vid en bouppteckning?

2018-10-12 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min mamma har avlidit och nu görs det bouppteckning och min fråga är. Vi är 5 syskon varav min äldsta bror är avliden sen 1991 och han har 2 söner. Som hans arvingar ärver dem ju honom och frågan är: Kommer dem att dela på hans arv eller ska övriga arvingar dela sina andelar med min brors 2 söner??
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).För att klargöra denna fråga måste vi beskriva några begrepp först. Närmaste arvingar på grund av släktskap är arvlåtarens avkomlingar, bröstarvingar, arvlåtarens barn får lika lott av arvet enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingar räknas till första arvsklassen och är de som ärver "först". Andra arvsklassen ärver om det finns kvar något arv, exempel på detta är barnbarn. Arvlåtarens barn taga lika lott men om barnet är dött så ska dess avkomlingar träda in i dess ställe och taga lika lott, 2 kap 1 § andra stycket ÄB.Kom ihåg att som huvudregel ärver din mammas efterlevande make, om sådan finns, kvarlåtenskapen och detta enligt 3 kap. 1 § första stycket ÄB. Om inte testamente finns som säger annorlunda men det vet jag ingenting om så jag antar att det inte finns. Sammanfattningsvis kommer din brors barn kommer ärva hälften var av den del som din bror skulle ha ärvt på grund av att de är hans bröstarvingar, första arvsklassen! Ni kommer inte dela solidariskt på kvarlåtenskapen från din mamma utan du och dina syskon får lika stor del och din brors barn får dela på hans del. Hoppas du fick svar på din fråga!