Vem ärver efter morfar?

2020-07-05 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min morfar börjar bli till åren och har börjat uttrycka oro inför hur det blir med arvet efter hans bortgång. Han har separerat från min mormor (som är avliden sedan länge) och har två döttrar, varav den ena (min mamma) har gått ur tiden. Blir det så att min pappa ärver mammas lott direkt, eller kanske indirekt genom att mammas dödsbo ärver andelen? Eller är det så att allt per automatik tillfaller den kvarlevande dottern? Även moster har egna barn, ifall det är relevant.Tack på förhand
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Vem är arvsberättigad efter din morfars död?När det kommer till frågor om arv är det ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig lag. Jag kommer enbart utgå ifrån de personer/omständigheter som du angett i din fråga då andra personer/omständigheter kan komma att påverka svaret. I svensk arvsrätt har man tre olika arvsklasser. Den första arvsklassen har företräde framför den andra arvsklassen och den andra arvsklassen har företräde framför den tredje arvsklassen.I den första arvsklassen tillhör den avlidnes barn (i ärvdabalken benämns dessa som bröstarvingar). Din morfar hade två döttrar och således är de först berättigade till arvet (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Även barn-barn, barnbarnsbarn etc. faller in under denna arvsklass (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Vad detta innebär är att du träder in i din mammas ställe vad gäller hennes hälft av arvet, medan din moster får den andra hälften. Hade inte heller din moster varit i livet hade alltså hennes barn fått dela på hennes hälft. Detta kallas för att du och din mosters barn har istadarätt i förhållande till era mödrar, i de fall de inte är vid liv för att ärva deras far. Varför din pappa inte har någon istadarätt i förhållande till din mamma (alltså hans ex-maka) är på grund av att han inte har något blodsband alls med din morfar, vilket arvsklasserna i svensk rätt i princip bygger på. En annan grundprincip är att enbart den som lever vid tiden då arvlåtaren dör, har rätt att ärva (1 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). Eftersom din mamma är avliden är äktenskapet upplöst och en bodelning har antagligen genomförts. Därför är det enbart du som träder i din mammas ställe när det kommer till arvet efter din morfar. Eftersom samtliga personer som är arvsberättigade till din morfar i detta fall omfattas av den första arvsklassen behöver vi inte utreda den andra eller tredje arvsklassen. Detta eftersom man enbart går vidare till nästa arvsklass ifall det inte finns någon person i den första arvsklassen.Exempel på hur arvsfördelningen hade kunnat se ut i detta fall. Om vi antar att din morfars kvarlåtenskap uppgår till 1 200 000 kr hade arvsfördelningen sett ut så här:- Din mamma och din moster ärver vardera hälften av kvarlåtenskapen, alltså 600 000 kr var. - Eftersom din mamma inte lever längre och du är det enda barnet, träder du in i hennes ställe och ärver då hennes andel av kvarlåtenskapen på 600 000 kr. - Ifall din moster hade avlidit innan din morfar kommer hennes barn träda i hennes ställe. I din fråga har du inte angett hur många barn hon har, men man delar helt enkelt upp arvet sett till antal barn. Hade hon haft två barn = 300 000 kr till vardera barn. Hade hon haft tre barn = 200 000 kr till vardera barn.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Förmyndare när omyndigt barn ärver ena föräldern

2020-06-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |En make/maka avlider och efterlämnar ett större arv. Kvar finns efterlevande make/maka och ett minderårigt barn. Blir i detta fall en överförmyndare utsedd för att bevaka barnets intresse? Finns det en beloppsgräns för när så sker?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur man gör när ett omyndigt barn ärver en större förmögenhet när en av föräldrarna gått bort. Reglerna om som handlar om detta finns i föräldrabalken, FB (här).Huvudregeln är att den andra föräldern är förmyndareSom du säkert känner till är den som är under 18 år omyndig och får därför, som huvudregel, inte själv råda över sin egendom, se 9 kap 1 § FB (här). Detta påverkar alltså hur man gör när en omyndig person ärver. Vidare gäller att barnets vårdnadshavare är barnets förmyndare och om barnets föräldrar har delad vårdnad innebär det alltså att båda föräldrarna är barnets förmyndare, se 10 kap 2 § första stycket FB (här). Skulle den ena föräldrarna gå bort har barnet således en vårdnadshavare kvar som blir ensam förmyndare, se 10 kap 2 § andra stycket FB (här).Om föräldern efterlämnar "ett större arv"Om ett barn får pengar från arv eller testamente och värdet överstiger ett prisbasbelopp, ska den som betalar ut pengarna från dödsboet sätta in arvet på ett konto hos en bank eller kreditmarknadsföretag. Pengarna får sedan inte tas ut utan att överförmyndaren samtyckt till det, se 16 kap 11 § FB (här). Dessutom kan sägas att om ett barn har tillgångar som sammanlagt överstiger åtta prisbasbelopp får föräldrarna inte heller förvalta dessa fritt. Detta kallas för kontrollerad förvaltning och innebär att om föräldrarna vill placera i aktier eller andra värdepapper så krävs det att överförmyndaren samtycker till detta. Dessutom ska föräldrarna lämna årliga redovisningar över förvaltningen till överförmyndaren, se 13 kap 2 § FB (här). Prisbasbeloppet för 2020 är för övrigt 47 300 kronor.SammanfattningVanligtvis blir alltså den andra föräldern förmyndare om den ena föräldern går bort. Föräldern är dock begränsad när det gäller förvaltning av arvet om det är fråga om pengar och där värdet överstiger ett prisbasbelopp (47 300 kronor). Dessutom är föräldrarna begränsade i förvaltningen när barnet har tillgångar som sammanlagt överstiger åtta prisbasbelopp (378 400 kronor).Vänligen,

Vad har jag som bröstarvinge rätt till?

2020-06-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Mina föräldrar är skilda sedan mer än 40 år tillbaka. Pappa gifte om sig kort efter med en kvinna som redan hade en dotter med en annan man. Dottern har inga barn. Pappa har inga barn med sin nya fru. Jag har en bror och vi har samma föräldrar. Min bror har en dotter som har 2 barn. Jag har inga barn. Pappa och hans fru har meddelat både mig, min bror och fruns dotter om att de har skrivit testamente. De har ett hus ihop som för tillfället är värt strax över 3 miljoner. Jag har ingen relation eller kontakt med varken pappa eller hans fru sedan några år tillbaka pga oskiljaktigheter men vi har aldrig diskuterat varken arv eller testamente. Min bror vill egentligen inte heller ha kontakt med dem men säger att han valt att ha det enbart pga arvet. Som bröstarvinge har jag väl rätt till min del av arvet eller kan min pappa välja att ge allt till min bror? Jag har läst att jag då kan kräva min del men då har jag bara rätt till 25%. Stämmer det? Vad är det som gäller om pappa dör före frun? Jag förmodar att hon har rätt att bo kvar. Har fruns dotter rätt till pappas arv också? Har min mamma, som var gift med pappa i 12 år, någon rätt till arvet?Vore tacksam för all info jag behöver veta. Tack på förhand!
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!För att svara på dina frågor kommer jag att utgå från ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Svaret kommer att vara långt men jag har försökt att dela upp det under olika rubriker för att det ska vara enkelt att hänga med. Du som bröstarvinge har rätt till din laglottDu som bröstarvinge har alltid rätt till en del av arvet. Det kallas att den som är bröstarvinge har rätt till sin laglott. Din pappas barn är hans bröstarvingar, alltså du och din bror (2 kap. 1 § ÄB). Som bröstarvinge har du alltid rätt till din laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är halva arvslotten. Arvslotten räknas ut genom att dela upp egendomen som din pappa lämnar efter sig mellan er bröstarvingar.Ett exempel: Om din pappa avlider och har egendom till ett värde av 600 000 kronor och han har två bröstarvingar är arvslotten 300 000 kronor (600 000/2=300 000). Laglotten är sedan halva arvslotten, alltså 150 000 kronor (300 000/2=150 000). Bröstarvingarna har alltså enligt lag rätt till egendom värt 150 000 kronor.För att få ut laglotten måste du kräva att testamentet jämkasOm din pappa avlider och det visar sig att han har testamenterat all egendom till din bror måste du kräva jämkning av testamentet för att få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Det måste ske inom sex månader efter att du har tagit del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Efter sex månader har du som bröstarvinge inte rätt till jämkning av testamentet längre.Särkullbarn ärver före efterlevande makaOm din pappa är gift vid sin död ärver hans fru honom (3 kap. 1 § ÄB). Men eftersom din pappa har barn sen innan (du och din bror, som räknas som särkullbarn) ärver ni före er pappas fru (3 kap. 1 § ÄB). Du och din bror har alltså rätt till er del av arvet direkt efter er pappa avlider. Om ni vill kan ni dock avstå från arvet med hänsyn till er pappas fru och vänta med att ta ut er del av arvet till att hon avlider.Dock finns en garantiregel för efterlevande make!Trots att du och din bror är bröstarvingar och har rätt till er del av arvet direkt efter att er far har avlidit, har hans fru rätt att så långt arvet räcker få behålla egendom till ett värde av fyra gånger av det i socialförsäkringsbalken stadgade prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det är en garantiregel för att en efterlevande make inte ska stå helt blottad om dennes make avlider. Om ni kräver jämkning av testamentet och vill få ut era laglotter direkt men det skulle innebära att er pappas fru får mindre än fyra gånger prisbasbeloppet, kan ni alltså vara tvungna att avstå en del med hänsyn till garantin för efterlevande make.Har fruns dotter rätt till er pappas arv?Om fruns dotter inte står med i din pappas testamente, kan man uttrycka det som att hon inte har rätt till arvet efter din pappa. Dock, när två personer gifter sig blir all deras egendom giftorättsgods (förutom vissa undantag) (7 kap. 1 § ÄktB). Det är giftorättsgodset som ingår i en bodelning vid en av makarnas död (10 kap. 1 § ÄktB). All din pappas egendom, tillsammans med hans frus egendom, ska alltså ingå i en bodelning och delas mellan dem om han avlider. Därmed kan sägas att fruns dotter ärver er far, eftersom hon är bröstarvinge till hans fru, och deras egendom är deras gemensamma. Om dottern inte står med i testamentet, måste hon dock vänta tills att hennes mamma avlider för att få ta del av arvet.Tidigare äkta makar har inte rätt att ärvaDin mamma har ingen laglig rätt att ärva din pappa, om hon inte står med som arvtagare i testamentet. Om din pappa avlider och din pappa och din mamma inte är gifta vid tillfället så har hon inte rätt till en del av arvet eftersom det bara är personen som den avlidne är gift med vid tillfället som ärver (3 kap. 1 § ÄB).SammanfattningSom bröstarvinge har du rätt till en del av arvet, din laglott. Din pappa kan alltså inte välja att ge allt till din bror. Kom ihåg att du måste begära jämkning av testamentet om det är så att din pappa har testamenterat all sin egendom till din bror. Du och din bror har rätt att ärva före din pappas fru men hon har rätt till en del av arvet till följd av en garantiregel för efterlevande make. Din mamma har ingen rätt att ärva din pappa, om hon inte står som arvtagare i testamentet.Hoppas att du har fått klarhet i hur det ligger till, trots ett väldigt långt svar!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawline duktiga jurister.

Går det att göra sitt barn arvslös?

2020-05-13 i Bröstarvinge
FRÅGA |I pappas testamente har han testamenterat att jag och mina två bröder samt hans maka ska ärva 1/4 var. Vi barn är särkullbarn, vad gäller i arvsrätt här? Kommer makan ärva 50 % eller gäller pappas testamente?
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln i svensk rätt är att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter den bortgångna föräldern, medan makars gemensamma barn måste vänta tills dess att båda föräldrarna avlidit för att få ut arvet, se 3 kap. 1§ 1st ÄB Er fars barn, alltså du och dina två bröder utgör s.k. bröstarvingar, (2 kap. 1 § ÄB). I svensk rätt finns det ingen möjlighet att göra en bröstarvinge helt arvslös, (2 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Exempel: Om kvarlåtenskapen uppgår till 900 000 kr när er far avlider innebär det att laglotten är 900 000/2 = 450 000 kr. Laglotten på 450 000 kr ska delas lika mellan er syskon, vilket innebär att vardera syskon erhåller 150 000 kr. Du och dina bröder kommer alltså som minst att få 150 000 kr vardera (i detta exempel), detta oavsett vad som står i er fars testamente. Det 450 000 kr som återstår när ni syskon fått era laglotter får han testamentera bort hur han vill, exempelvis till sin make. Er fars testamente verkar alltså vara korrekt på så sätt att han har rätt att testamentera bort hälften av kvarlåtenskapen. Mvh

Jag vill att enbart min faster ska ärva min farmor, är det möjligt? Min pappa och min farbror är inte i livet, men jag har flera syskon och en kusin.

2020-07-03 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej.Jag har en farmor som hade tre barn, en är fortfarande i livet.min far är en av dom avlidna och jag har tre syskon som bara väntar på sin del plus en kusin från min farbror. Ingen av dessa vill hjälpa till med farmors hus utan det är hennes dotter som får dra hela lasset och hjälper till så mycket jag kan och är inte intresserad av arvet vilket jag vill skall tillfalla min faster då det är bara hon som håller ordning på tomt plus hus.P.S min farmor är 92 år gammal och får bara besök av min faster och mig själv naturligtvis när jag inte är ute och reser i mitt jobb och det är upp till 230-250 resdagar per år. jag tycker att ingen av oss barnbarn har rätt till hus och tomt, har talat om för min farmor och faster att jag skänker min del direkt till min faster om det inte går att göra oss barnbarn arvslösa.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att börja med att besvara vad som gäller enligt den legala arvsordningen, och hur arvet efter din farmor skulle fördelas enligt den legala arvsordningen. Jag utgår från att det inte finns något testamente, om din farmor har skrivit ett testamente rekommenderar jag att du skickar in en ny fråga. Därefter kommer jag att försöka besvara om man kan göra sina barnbarn arvlösa genom testamente, samt ge råd om vad du kan göra nu. Jag kommer inte att gå igenom formkraven för att ett testamente ska vara giltigt, då skulle svaret bli alltför långt. Om du har frågor om vilka krav som ställs för att ett testamente ska vara giltigt rekommenderar jag att du skickar in en ny fråga. Om en person avlider, vem eller vilka ärver enligt den legala arvsordningen? Om den som gått bort var gift, ärver efterlevande make, se 3 kap 1 § 1 st Ärvdabalken (här). Gemensamma barn får ärva först när båda föräldrarna har gått bort. Om den avlidne hade barn sedan tidigare (särkullbarn) har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv när föräldern har gått bort, men kan välja att avstå till förmån för efterlevande make, och får då ärva när förälderns make/maka har gått bortOm det inte finns någon efterlevande make ärver den avlidnes bröstarvingar, dvs. barn, se 2 kap 1 § 1 st Ärvdabalken (här). Om den avlidne hade flera barn får de lika stor andel. Om ett barn till den avlidne har gått bort men har barn (alltså barnbarn till den avlidne), får barnet sin förälders andel av arvet, se 2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken (här). Om din farmor går bort, hur skulle arvet fördelas enligt den legala arvsordningen? I frågan nämner du inte din farfar. Om din farmor dör och din farfar fortfarande är i livet, ärver din farfar, eftersom efterlevande make ärver före gemensamma barn. Om din farmor dör, och din farfar redan är död är makes arvsrätt inte aktuell. Därmed ärver din farmors barn. Som jag har redogjort för ovan är det så att om något av den avlidnes barn är avliden men i sin tur har barn i livet (barnbarn till den avlidne), får barnet sin förälders andel av arvet. Din farmor hade tre barn. Din faster, som är det enda barnet som nu är i livet, ärver en tredjedel. Din pappa är avliden, vilket innebär att du och dina syskon får din pappas tredjedel av arvet. Din farbror är också avliden, vilket gör att din kusin (som är barn till din farbror) får hans tredjedel av arvet. Kan man göra sina barnbarn arvlösa?Man kan förordna i testamente hur ens arv ska fördelas. Din farmor kan skriva i sitt testamente att hon enbart vill att din faster ska ärva henne. Så länge formkraven för testamente är uppfyllda är testamentet giltigt. Barns rätt till laglottBarn till den avlidne har dock möjlighet att begära jämkning av testamentet, se 7 kap 3 § 1 st Ärvdabalken (här). Genom att begära jämkning har barnen rätt att få sin laglott, som är halva arvslotten, se 7 kap 1 § Ärvdabalken (här). Har barnbarn rätt till laglott? Barn till den avlidne kan alltså begära jämkning av testamentet och på så sätt få ut sin laglott. Det går alltså inte att göra sina barn arvlösa genom att testamentera bort sin egendom. Frågan är, kan barnbarn till den avlidne begära jämkning av ett testamente och på så sätt kräva laglott? Om den avlidnes barn har gått bort, men i sin tur har barn i livet (barnbarn till den avlidne), träder barnbarnet in i sin förälders ställe och blir bröstarvinge. Detta framgår av istadarätten som regleras i 2 kap 2 § Ärvdabalken (här). Därför drar jag slutsatsen att om barnbarnet träder in i sin avlidna förälders ställe har ett barnbarn rätt att begära jämkning av testamente. Om föräldern däremot är i livet är det föräldern som står närmast att ärva den avlidne, och i så fall har barnbarn till den avlidne inte rätt att begära jämkning av testamente. Vad du kan göra nuDin farmor har möjlighet att testamentera sin egendom till sin dotter, dvs. din faster. Jag drar dock slutsatsen att du, dina syskon och din kusin (som är son till din farbror) kan kräva sin laglott. Om din farmor vill skriva ett testamente rekommenderar jag att hon tar hjälp av en jurist. Hon kan anlita en jurist från Lawlines juristbyrå. Länk för att boka tid med jurist finns här, och Lawlines juristbyrå debiterar 2 000 kronor per timme. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Gemensamma barns arvsrätt vid exmakens död

2020-06-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min Exman dog och jag har 2 barn från honom.Vad gäller för Arv för mina barn
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!BröstarvingarNär jag besvarar din fråga gällande arv till dina barn är det först viktigt att veta att barnen är din och din avlidnas make gemensamma, vilket de verkar vara. Gemensamma barn kallas bröstarvingar och har arvsrätt (2 kap. 1 § ÄB). ÄB är en förkortning av ärvdabalken. Efterlevande makeEftersom att det var din exman som dog så ärver du inte av honom vilket du hade gjort om ni hade varit gifta (3 kap. 1 § ÄB). Hade ni varit gifta så hade era barn då fått efterarvsrätt vilket innebär att du hade erhållit din exmans kvarlåtenskap, egendom, med fri förfoganderätt och era barn hade fått ut sitt arv från pappan när du avlider. Eftersom att ni inte längre var gifta så kommer era gemensamma barn att ärva allt från din exman givet att han inte har egna barn, särkullbarn, som också ska ta arv (2 kap. 1 § ÄB) eller testamente. ArvetÄr barnen myndiga så innebär det att de kommer att få hela arvet direkt och delar lika på det (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Är barnen inte myndiga så är det i allmänhet förmyndaren som förvaltar barnets förmögenhet och företräder barnet i angelägenheter som rör förmögenheten enlighet huvudregeln i 9 kap. 1 § FB. FB är en förkortning av föräldrabalken. Då din exman har dött så antar jag att du är ensam vårdnadshavare över barnen och därmed förvaltaren. Då tillfaller arvet till dig som förmyndare tills dina barn har fyllt 18 år och är myndiga. Däremot får du inte arvet med fri förfoganderätt, som du skulle fått om du och din exman fortfarande hade varit gifta. Så du ska bara hålla arvet tills dina barn har fyllt 18 år.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Om jag är det enda barnet - ärver jag allt eller kan halvsyskon ha rätt till arv?

2020-06-13 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej.Jag är min mors enda barn, men jag har två halvsyskon, (gemensam far då givetvis). Kan dom ha rätt till arv efter min mor?
Isabelle Sewelén |Hej!Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din frågeställning som berör arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingar (barn till den avlidne) är enligt svensk lag närmaste arvingar och tillhör första arvsklassen. Huvudregeln är att varje barn tar lika stor del; om det däremot bara finns ett barn tillfaller arvet denne (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Enda barnet - vem ärver?Om jag tolkar din fråga korrekt så är du den enda bröstarvingen till din mor, men att du har halvsyskon - samma far. Det framgår dock inte av din fråga om din mor var gift eller inte, samt om det finns s.k. särkullbarn (barn till den andre maken). Jag utgår därför i mitt svar från att din mor inte var gift innan hennes bortgång (om den avlidne var gift så tillfaller arvet efterlevande make i huvudregel och bröstarvinge till den avlidne får då vänta på sitt arv (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Vem har rätt till arv?Dina halvsyskon är inte arvingar till mor. Vilket innebär att de inte har rätt till arv efter henne. Eftersom du är den enda bröstarvingen till din mor kommer arvet enligt lag att tillfalla enbart till dig. Dina halvsyskon är alltså endast arvingar mot er gemensamma far och inte din mor. Du kommer alltså att ärva allt efter din mor enligt den legala arvsordningen - förutsatt att inget testamente finns (2 kap. 1 § första stycket ÄB).Om testamente finns Om det skulle finnas ett testamente där din rätt till arv inskränks på något vis genom att din mor har valt att hennes kvarlåtenskap (det som finns kvar efter den avlidne) ska tillfalla någon annan, har bröstarvinge rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som du skulle ärvt genom lag (7 kap. 1 § ÄB). Ett testamente kan alltså aldrig göra att en bröstarvinge totalt förlorar sin rätt till arv, utan i stället har man rätt till sin laglott som då utgör hälften av arvslotten. Exempelvis i ditt fall som enda barn. Skulle inget testamente finnas ärver du alltså 100 procent av din moders kvarlåtenskap. Om det däremot skulle finnas ett testamente där din arvslott skulle inskränkas, har du ändå rätt till din laglott som då skulle vara 50 procent av din arvslott.Sammanfattnings ärver endast du från din mor eftersom du är det enda barnet. Detta förutsatt att inget testamente finns som föreskriver något annat och som inskränker din arvsrätt. Dina halvsyskon kommer inte ärva något av din mor eftersom de inte är arvingar till henne, utan endast du kommer få ärva henne - förutsatt att inget testamente finns. I frågan nämnde du inget om testamente så jag utgår från att inget sådant finns föreskrivet. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Förlorar jag rätten till arv om jag byter efternamn till ena föräldern?

2020-05-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Om jag byter efternamn till min mammas från pappas, förlorar jag min rätt till arv?
Isabelle Sewelén |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågeställning regleras i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du är bröstarvinge (biologiskt barn) till såväl din mamma som pappa. I mitt svar kommer jag först behandla bröstarvingars (barn till den avlidne) arvsrätt till föräldrar och under vilka omständigheter rätten till arv kan förverkas (förlora rätten).Rätten till arvSom bröstarvinge har man enligt den legala arvsordningen - rätt till arv om man är arvlåtarens avkomling, det vill säga biologiskt barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Värt att nämna är att barn som har blivit adopterade även anses som bröstarvingar och har samma rätt till arv som avkomlingar. Som bröstarvinge är alltså rätten till arv reglerad samt skyddad genom lag. I det senare fallet har man som bröstarvinge rätt till arv i det fall arvlåtaren skulle upprättat ett testamente där dennes arvslott inskränks - då har man rätt till laglotten. Laglotten utgör halva arvslotten. Det är alltså en rättighet bröstarvingar har: även om det skulle finnas ett testamente som inskränker dennes rätt till arv (7 kap. 1 § ÄB). Förverkande av arvI 15 kap. ÄB regleras de situationer där rätten till arv kan förloras. Ett exempel är i de fall man genom uppsåtligt brott har dödat personen som även är den man är bröstarvinge till (15 kap. 1 § ÄB)."Om jag byter efternamn till min mammas från pappas, förlorar jag min rätt till arv?" Att byta efternamn till din mammas förändrar inte din rätt till din pappa eller mamma. Eftersom du fortfarande anses som bröstarvinge. Det lagen reglerar är att bröstarvingar ärver i första hand, även kallat första arvsklass(2 kap.1 § första stycket ÄB). Att bröstarvingar omfattas av första arvsklassen innebär att de har företräde till arv framför arvlåtarens föräldrar exempelvis (2 kap. 2 § första stycket ÄB).Sammanfattningsvis innebär ett byte av efternamn inte att man förlorar rätten till arv, utan denna rätt är oförändrad. Med undantag för om man skulle göra sig skyldig till "förverkande av rätt att taga arv eller testamente." Du kan alltså byta efternamn utan att förlora rätt till arv. Rätten till arv grundar sig inte på vilket efternamn man uppbär, utan i huvudsak om man är arvinge eller avkomling till arvlåtaren. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,