Vem ansvarar för förälderns dödsbo?

2019-06-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Fick på omvägar höra att min pappa gått bort. Nu när jag kollade så var det för en månad sen. Vad behöver jag göra nu i form av rent juridiska aspekter, tänker arv, begravning mm?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Generellt gällande arvUr ett juridiskt perspektiv är det Ärvdabalken (1958:637), hädanefter refererad till som ÄB, som aktualiseras. Du är enligt denne att anse som bröstarvinge och är därmed arvsberättigad ( 2 kap. 1 § ÄB). Då det inte framkommer att det finns fler nära släktingar till din far utgår jag från att det inte finns någon efterlevande maka/make eller andra barn och därav kommer hela arvet efter din far att tillfalla dig (2 kap. 1 § ÄB). Detta kan dock inskränkas genom exempelvis ett testamente som är upprättat av din far. Dock har du alltid rätt att få ut din laglott ur din fars kvarlåtenskap ( 7 kap. 1 § ÄB). Vad händer nu?Då du blivit kontaktad gällande din faders bortgång har troligen ingen bouppteckning skett över din faders dödsbo (20 kap. 2 § ÄB). Du som barn till den avlidne kommer att bli dödsbodelägare vilket rent juridiskt sett medför att du har en andel i dödsboet gällande att du ska tilldelas arv, se resonemang ovan (18 kap. 1 § ÄB). Gällande eventuella begravningskostnader kommer dessa att betalas av dödsboet (alltså kvarlåtenskapen) innan denne delas upp mellan dödsbodelägarna (23 kap. 1 § ÄB).Jag hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Har mina barns pappa rätt att ärva från mig?

2019-06-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Jag undrar , när jag dör har barnens pappa rätt att ärva mig? Vi har varit skilda i 9 årJag har inte gift om mig ännu men ska till nästa år MvhEleonore
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man inte har skrivit ett testamente fördelas ens arv enligt ärvdabalkens regler. Enligt dessa regler skulle dina barn ärva hela ditt arv (2 kap. 1 § ärvdabalken). Skulle du fortfarande ha varit gift pappan till dina barn skulle däremot han ärva hela arvet med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att han skulle ärva hela arvet med vissa begränsningar. Om du är gift med en annan person och har barn från ett tidigare äktenskap och sedan avlider kommer dina tidigare barn i ärvdabalkens mening vara så kallade särkullbarn. Dessa barn har rätt att få ärva sin andel direkt.Svaret på din fråga blir alltså nej, barnens pappa kommer inte ärva efter dig om ni är skilda. Gifter du dig med en annan man kommer dina barn från ditt tidigare äktenskap att ärva direkt. Hoppas detta var till hjälp!

Kan min engelska far göra mig arvlös?

2019-05-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag har ingen relation till min pappa och har aldrig haft, men han vet om att jag finns. Han är engelsman från början men bor numera i Sverige med ny fru och två barn. Hur fungerar det den dagen han går bort? Kan han göra mig arvslös eller har jag som barn rätt till en viss del av arvet?Tacksam för svar!
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Rätt till arv enligt svensk lagSå länge svensk lag är tillämplig så har din pappa inga möjligheter att göra dig arvlös. Som en av hans tre bröstarvingar har du rätt till en tredjedel av hans kvarlåtenskap om han inte skriver ett testamente (2 kap 1 § ÄB). I det fall han skriver ett testamente och väljer att inte lämna något till dig har du ändå rätt att få ut din laglott (7 kap 1 § ÄB). Laglotten är i så fall hälften av det du skulle fått ut om testamentet inte fanns. Äger han vid sin död 300 000 kr och väljer att inte lämna något åt dig så har du ändå rätt till en halv tredjedel, alltså 50 000 kr. Som särkullbarn har du dessutom rätt att få ut arvet direkt (3 kap 1 § ÄB).Om svensk lag inte är tillämpligSå länge din far och hans nya fru är svenska medborgare och bosatta i Sverige vid hans bortgång bör svensk lag vara tillämplig. Problemen kan uppstå om de till exempel väljer att flytta tillbaka till Storbritannien. Är han medborgare i mer än ett EU-land har han också möjlighet att välja vilket lands lag som ska vara tillämplig på arvet. Regler om tillämplig lag vid arv inom EU finns i förordning 650/2012, artikel 20 och framåt. Ytterligare problem kan uppstå beroende på vad som händer när Storbritannien lämnat EU. Vad som händer om brittisk lag istället blir tillämplig på situationen kan jag tyvärr inte svara på.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Arv för bröstarvingar

2019-04-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! För drygt fem år sedan gick min pappa bort. Mamma och pappa var då gifta. Pappa hade sedan tidigare äktenskap två söner. Mamma hade en son och en dotter sedan tidigare. Jag har alltså fyra halvsyskon, två på mammas och två på pappas. Jag var de enda gemensamma barnet. När pappa gick bort fick pappas söner sin arvslott (tror jag det heter) direkt. Jag fick inte den möjligheten utan mamma behöll resterande av hans tillgångar. Jag skulle vilja veta vilken rätt man som barn till den avlidne har. Kan man själv kräva sin överlevande förälder, alltså mamma, på motsvarande som mina halvbröder fick (arvslotten)? Advokaten som skötte bouppteckningen sa det, men sedan hörde jag inte något mer. Anledningen till att jag undrar är att mamma naivt nog försörjer min äldre halvsyster som är 52 år och har fem barn varav två hemmavarande. Denna halvsyster åker på utlandsresor flera gånger per år, är sjukpensionär och har alla bidrag man kan tänka sig plus mamma då som "tycker synd om". Pappa skulle vänt sig i sin grav om han visste vad som pågick... Vad gäller rent juridiskt och vilka är tänkbara scenarion framöver? Tacksam för svar.
Josefine Björling |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag beklagar sorgen efter din pappa, men ska försöka ge dig lite klartecken i dina frågor. Lagstöd för frågor som rör arv finner du i ärvdabalken (ÄB).Bröstarvingar ärver i första handNär en förälder går bort är det i första hand bröstarvingarna, alltså du och dina två halvsyskon på din pappas sida i det här fallet, som har rätt till arv. Mellan er tre ska arvet delas lika, vilket innebär att ni har rätt till en tredjedel var av din pappas kvarlåtenskap, 2 kap. 1 § ÄB.Andra regler för särkullbarnRätten att få ut arvet efter din pappa påverkas av att din pappa var gift med din mamma då han gick bort samt att han hade två barn från ett annat förhållande. Det är nämligen lite olika regler som gäller för dig som barn till din pappa och hans maka och för dina halvsyskon, som brukar benämnas som särkullbarn i dessa sammanhang.Eftersom din pappa var gift med din mamma kommer hans kvarlåtenskap tillfalla din mamma som utgångspunkt, 3 kap. 1 § ÄB. För särkullbarn, alltså dina två halvsyskon, finns dock en möjlighet att få ut sin andel av arvet direkt. Det krävs att särkullbarn aktivt väljer att avstå från att få ut sin andel, annars har de rätt att få ut sin tredjedel av arvet direkt, 3 kap. 9 § ÄB. Din andel av arvet däremot (en tredjedel) kommer automatiskt att tillfalla din mamma, vilket alltså beror på din mammas och pappas giftermål.Du har rätt till efterarvDu har rätt att få din andel av arvet efter din pappa först efter att din mamma avlider, vilket kallas för efterarv. Du får då en tredjedel av din mammas kvarlåtenskap, vilket då utgör arvet efter din pappa, 3 kap. 2 § ÄB. Utöver det ärver du då även din andel som bröstarvinge efter din mamma, 2 kap. 1 § ÄB.Som gemensamt barn till din mamma och pappa har du alltså inte rätt att begära ut din andel av arvet, utan får del av det först genom efterarv. Det är möjligt att det har skett en förväxling med möjligheten att begära ut laglott vid kommunikationen med din advokat, men detta gäller främst i de lägen då en förälder har testamenterat bort sitt arv. I dessa lägen har man som bröstarvinge rätt att kräva att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av den andelen som du skulle ha fått enligt 2 kap. 1 § ÄB, allts hälften av en tredjedel i ditt fall, 7 kap. 1 § ÄB. Detta tycks dock inte vara till hjälp i ditt fall.Eventuell skyddsbestämmelse vid väsentlig värdeminskningI 3 kap. 3 § ÄB finns en bestämmelse som är tänkt att fånga upp fall där den efterlevande maken, alltså din mamma i det här fallet, orsakar värdeminskning av sin egendom genom gåvor eller liknande handlingar, utan att ta hänsyn till ditt efterarv. Bestämmelsen anses dock inte gälla för vårdslös eller försumlig förvaltning av egendomen eller att den efterlevande levt med väldigt höga kostnader. Därför skulle du dessvärre sannolikt inte kunna kompenseras för att din mamma orsakar värdeminskning av sin egendomen, som är det som kommer grunda ditt arv från din pappa. Bestämmelsen avser främst gåvor och liknande handlingar, och inte generella kostnader för att din mamma bekostar din halvsysters resor och liknande samt har utgifter för de andra barnen. Syftet med bestämmelsen är emellertid att skydda dig som efterarvinge mot att din rätt till efterarv förloras till följd av den efterlevande makens förfoganden. Det är möjligt att det går att argumentera för att värdeminskningen som din mamma har orsakat är tillräckligt väsentlig för att du ska kompenseras för det, men jag vågar inte uttala mig om möjligheterna för dig i den frågan mer specifikt utan att veta mer omständigheterna i ditt särskilda fall.Om du önskar ytterligare hjälp rekommenderar jag att du vänder dig till våra duktiga jurister på Lawline.Hoppas att svaret kunde vara till hjälp, och lycka till!Vänliga hälsningar

Kan man göra sin son arvlös?

2019-06-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga angående särkullsbarn. Jag och min make har inga barn i vårt äktenskap, men han har ett barn från ett tidigare förhållande som han ej någonsin har träffat då mamman flyttade utomlands strax efter det att barnet föddes. Då han ej har haft någon som helst relation med barnet är det både min makes och speciellt min önskan att barnet ej ärver något från oss. Vi önskar naturligtvis att vi ärver från varandra i det fallet att någon av oss dör, men sedan önskar vi att mina syskonbarn skall ärva oss när vi båda har gått bort, då de har hjälpt oss mycket på äldre dar. Bostaden där vi bor utgör huvuddelen av våra tillgångar.Är detta möjligt?HälsningarBarbro
Hanna Sidvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar er fråga som att det ni önskar få svar på är om det är möjligt för er make att undanta sin son från arv, denna fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Är det möjligt att undanta en bröstarvinge från arv? Det finns idag två sätt att fördela arv på. Antingen genom den legala arvsrätten, dvs. genom lag, eller genom att ett testamente upprättas. Oavsett vilket av dessa sätt som man väljer att använda sig av vid fördelning av arv så har biologiska barn, i lag kallade bröstarvingar, alltid rätt till sin laglott, 7 kap. 1 och 3 § ÄB. Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga hälften av arvet. Laglotten är vad ett barn minst har rätt till, oavsett vad som framgår i ett testamente. För att en bröstarvinge ska få rätt till sin laglott krävs dock att denne begär det, utbetalningen sker alltså inte automatiskt ut, 7 kap. 3 § ÄB. I ert fall innebär detta att det inte är möjligt för er att göra er makes son helt arvlös, han kommer att ha rätt till sin laglott oavsett hur er relation till honom ser ut.Mitt råd till er Som jag redogjort för ovan så finns det idag inget sätt för er att göra er makes son helt arvlös om han begär att få ut sin laglott. Mitt råd till er är därför att er make upprättar ett testamente för att minimera arvet till sonen. Om er make inte upprättar ett testamente kommer den legala arvsrätten att gälla. Jag kommer inte att redogöra för detta i detalj då det ej är detta som er fråga avser men för er vetskap så är det bästa sättet att minska arvet så mycket som idag är möjligt att upprätta ett testamente. Detta eftersom att sonen då endast kommer att vara berättigad till sin laglott men inte mer. Hoppas att ni fått svar på er fråga, annars ska ni inte tveka att höra av er igen! Med vänlig hälsning

Hur kan man göra för att omfördela arvet?

2019-06-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Jag är ensam med 2 vuxna döttrar. Men ena dotter har brytat mot mig o den andre dottern är hjälpt mig med allt. Jag är sjuk. Min fråga.. Hur kan jag göra så min dotter inte får mina pengar?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom din fråga berör arv och testamente så är ärvdabalken tillämplig (1 kap. 1 § ärvdabalken). Vem ärver dig? Dina barn är dina bröstarvingar som hör till den första arvsklassen, och som enligt den legala arvsordningen ska dela på din kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns dock en möjlighet att förändra detta genom att upprätta ett testamente. Ett testamente ska upprättas skriftligen, och i samtidig närvaro av två vittnen undertecknas. Vittnena ska även bestyrka handlingen med sina namn, men behöver inte känna till handlingens innehåll mer än att det är ett testamente (10 kap. 1 § ärvdabalken). Trots att du testamenterar all egendom till din ena dotter så har den andra rätt att påkalla jämkning av testamentet och har således rätt att utfå sin laglott (7 kap. 3 § första stycket ärvdabalken). Jämkning måste påkallas inom sex månader efter det att bröstarvingen tagit del av testamentet för att det ska vara giltigt (7 kap. 3 § tredje stycket ärvdabalken). Laglotten är hälften av den arvslott som enligt lag skulle tillfalla din dotter. Sammanfattning Genom att testamentera all egendom till din ena dotter så minskar du den andra dotterns arv. Denna har dock rätt att, trots att du skriver att din önskan är att den andra dottern ska få all kvarlåtenskap, påkalla jämkning av testamentet och utfå sin laglott. Laglotten består av hälften av det arv som enligt lag skulle tillfalla henne. Alltså får hon då rätt till ¼ av din kvarlåtenskap istället för ½. Skulle du behöva mer hjälp så rekommenderar jag dig att du bokar tid hos en av våra jurister på http://lawline.se/boka. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ett av fyra syskon har fått ärva hälften av kvarlåtenskapen från deras mor. Hur ska resterande hälften fördelas mellan de övriga syskonen?

2019-05-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |VI ÄR 4 SYSKON. MOR AVLIDEN. ETT SYSKON FÅR SIN ARVSLOTT 50% AV ARVET. HUR KALL RESTERANDE 50% FÖRDELAS?
Ava Setayesh |Hej,Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!När en person avlider så ska arvet i första hand fördelas mellan de arvsberättigade i första arvsklassen, d.v.s. den avlidnes barn (2 kap. 1 § ärvdabalken). Eran mors kvarlåtenskap ska alltså egentligen delas lika mellan er fyra syskon, och den del som varje syskon får utgör dennes arvslott. De 50% som ett av syskonen fått följer alltså inte ärvdabalkens system. Jag har förstått din fråga som att eran mor har genom testamente låtit ett av er syskon ärva 50%. Om den avlidne väljer att frångå det ovan beskrivna system som ärvdabalken föreskrivit och t.ex. genom testamente låta någon annan ärva egendomen så är det viktigt att notera att den avlidnes barn alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). I detta fall kan de 50% som syskonet har fått påverka resterande syskonens laglott. För att ni övriga tre syskon ska kunna få ut eran laglott krävs att var och en av er påkallar jämkning av testamentet (7 kap. 3 § första stycket ärvdabalken)Sammanfattningsvis ska alltså de resterande 50% fördelas på ett sätt så att de övriga tre syskonen får sin laglott (förutsatt att varje syskon jämkar testamentet).Hoppas du fick svar på din fråga. Om du har några fler frågor eller funderingar är du välkommen åter.Med vänliga hälsningar,

Är ett bortadopterat barn dödsbodelägare?

2019-04-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Är ett bortadopterat barn dödsbodelägare?
Mathilda Ekdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Vad som gäller rörande adoption framgår av 4 kap. FB. Bland annat säger 21 § att den som har adopterat ska anses som adoptivföräldrarnas barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Med andra ord får adoptivbarn samma ställning som adoptivföräldrarnas biologiska barn och att de rättsliga banden med de tidigare föräldrarna klipps. Av detta följer att ett barn som blivit bortadopterad inte ärver sina tidigare, biologiska föräldrar. Dödsbodelägare utgörs av efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare, vilket framgår av 18 kap. 1 § ÄB. Ett barn som har blivit adopterat jämställs med ett biologiskt barn och har därmed rätt att ärva adoptivföräldrarna. Barnet betraktas som legal arvinge. Med andra ord räknas ett bortadopterat barn som legal arvinge i förhållande till sina tidigare föräldrar och är därför inte dödsbodelägare. Det finns dock ingenting som hindrar att det bortadopterade barnet ärver sina tidigare föräldrar genom testamente. Hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,