Är det möjligt att hålla inne arvet för en bröstarvinge tills dess att båda föräldrarna är döda?

2019-01-17 i Bröstarvinge
FRÅGA |Är det möjligt att hålla inne arvslotten för bröstarvingar tills dess att båda föräldrarna är döda?Vad innebär "arv med fri förfoganderätt"?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du väljer att vända dig till oss på Lawline med din fråga!För att få svar på din fråga, så får vi gå in i Ärvdabalken (ÄB) och kika. Jag kommer i mitt svar först och främst att redogöra för vad som menas med ett "arv med fri förfoganderätt". Jag kommer sedan att gå igenom de relevanta arvsreglerna.Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man inte får testamentera bort egendomen, eller ge bort stora delar av den i gåva Att ärva med fri förfoganderätt innebär att den som ärver i princip får gör vad den vill med arvet. Personen kan exempelvis välja att spendera eller sälja arvet. Det finns dock vissa restriktioner till detta. Den som ärver med fri förfoganderätt får nämligen inte testamentera bort arvet, eller ge bort stora delar av arvet i gåva. Anledningen till detta är att arvet ska gå tillbaka till arvingarna efter den som först efterlämnade arvet, när den som mottog arvet med fri förfoganderätt har gått bort. När arvet går tillbaka till arvingarna, så får det ett så kallat "efterarv" (ÄB 3 kap 2 §). De ska då få en viss kvotdel i den avlidnes totala förmögenhet. De ärver alltså inte en viss summa, utan en beräkning görs för att se hur stor andel ut av den förmögenhet som finns kvar de sedan ska få.Jag kommer nu nedan att svara på din andra fråga.Svaret kan se olika ut beroende på om föräldrarna är gifta eller inte Det är i första hand barn som ärver sina föräldrar, i lika stora delar. Dessa kan även kallas för "bröstarvingar" (ÄB 2 kap 1§). Det är sedan något annorlunda regler beroende på om föräldrarna är gifta eller inte, och jag ska därför gå igenom båda dessa scenarion. En efterlevande maka/make ärver alltid före gemensamma barn En efterlevande make/maka ärver alltid före gemensamma barn (ÄB 3 kap 1 §). Det innebär att de gemensamma barnen får vänta med att få ut hela sitt arv tills dess att båda föräldrarna har gått bort. När det har skett så har de bland annat rätt till ett efterarv efter den först avlidne föräldern, vilket jag förklarade ovan (ÄB 3 kap 2 §). Jag ska förklara detta närmare med hjälp av ett exempel:A och B är gifta och har två barn. Tillsammans har de en total förmögenhet på 400 000 kr. A avlider, och lämnar 200 000 kr efter sig i arv. Detta innebär att barnen ska få varsin arvslott på 100 000 kr var. B kommer dock att ärva dessa före de gemensamma barnen, vilket resulterar i att B alltså får behålla den totala förmögenheten på 400 000 kr. Barnen får sedan ut både efterarvet efter A, liksom arvet efter B, när även B har gått bort.Barn ärver direkt om föräldrarna inte är gifta Om föräldrarna inte är gifta, så ser det dock lite annorlunda ut. Det resulterar nämligen i att den efterlevande makan/maken inte ärver före de gemensamma barnen, och att barnen i regel ska få ut arvet efter den avlidne föräldern direkt. Man kan då istället välja att skriva ett testamente. Det kan dock isåfall vara bra att ha några saker i åtanke.Man kan skriva ett testamente Man kan som sagt skriva ett testamente, som ger den efterlevande föräldern fri förfoganderätt över det som den först avlidne föräldern lämnar efter sig. Viktigt att veta är dock att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Laglotten består av halva arvslotten (ÄB 7 kap 1 §). I exemplet ovan så hade barnens laglotter legat på 50 000 kr var, då deras arvslotter låg på 100 000 kr. Detta innebär att barnen kan välja att jämka ett eventuellt testamente och på så sätt få ut sina laglotter, om ni skulle välja att skriva ett testamente som ger den efterlevande makan/maken rätten att ärva med fri förfoganderätt. Resultatet av ett sådant testamente hade nämligen blivit att testamentet hade inskränkt på barnens rätt till sina laglotter. Barnen kan dock givetvis välja att respektera sina föräldrars önskan, och inte jämka testamentet. De får då ut arvet i efterarv när den kvarlevande föräldern går bort. Det finns dock ingen möjlighet att tvinga barnen till att avstå från sin laglott.Sammanfattning Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man i princip får göra vad man vill med det som man har ärvt. Det finns dock restriktioner som innebär att man inte får testamentera bort arvet, eller ge bort stora delar av det i gåva.Huruvida det är möjligt att hålla inne på bröstarvingars arvslotter, beror på om föräldrarna är gifta eller inte. En efterlevande makan/maken ärver i princip alltid före gemensamma barn. Barnen ärver dock oftast sin avlidne förälder direkt, om föräldrarna inte är gifta. Man kan då skriva ett testamente som ger den efterlevande makan/maken fri förfoganderätt över det som den avlidne lämnar efter sig. Viktigt att komma ihåg är dock att bröstarvingar alltid kan jämka ett sådant testamente för att få ut sin laglott.Mina rådJag skulle råda dig att ta kontakt med våra duktiga jurister på info@lawline.se, om ni önskar hjälp med att skapa ett testamente.Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig en bit på vägen med din frågeställning. Om du skulle ha några ytterligare funderingar, så är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilken betydelse har det för rätten till arv om ett halvsyskon är bortadopterat eller inte?

2019-01-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har en halvbror och vet inte om han står som arvinge till min far eller om han blev bortadopterad som liten?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vilken betydelse det har ur arvssynpunkt om din halvbror är bortadopterad eller inte.Vem som står registrerad som far eller vårdnadshavare för en viss person kan man kontrollera genom att ringa till folkbokföringen på Skatteverket. Telefonnumret dit är 0771-567 567. I vissa fall är uppgifter om adoption belagda med sekretess, vad som gäller i din brors eventuella adoptionsfall får du reda på av handläggaren på Skatteverket.Om din bror är bortadopteradOm din halvbror är bortadopterad har han ingen arvsrätt efter din far, om det inte finns ett testamente där din far har gjort honom till arvinge. Detta beror på att man som bortadopterad i lagens mening är barn till sina adoptivföräldrar och inte sina biologiska föräldrar (4 kap. 21 § föräldrabalken). Den legala arvsrätt som barn har efter sina föräldrar flyttar alltså med adoptionen till adoptivföräldrarna. Om din bror inte är bortadopteradÄr din bror inte bortadopterad har han, precis som du, arvsrätt efter er far enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB), där det står att arvet efter en avliden person ska delas lika mellan dennes bröstarvingar (barn). Om viss del av arvet har testamenterats bort av den avlidne har bröstarvingarna rätt att i alla fall utkräva sin laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Hur mycket ärver jag efter min far?

2018-12-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hur stor summa ärver jag efter min pappas död. Han blev 79 år?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hur stor summa du ärver beror på (i) storleken på din fars kvarlåtenskap, (ii) om din far hade fler barn och (iii) om det finns ett testamente. Du hittar regler om detta i ärvdabalken (ÄB).Om det inte finns något testamente, ska arvet fördelas utifrån den legala arvsordningen i ÄB. Det finns tre så kallade arvsklasser med olika förtursrätt till arv. Vilken arvsklass man tillhör beror på vilken relation man hade till den avlidne (se 2:1–4 ÄB).Som barn till arvlåtaren är man bröstarvinge och tillhör den första arvsklassen (2:1 ÄB). Eftersom arvlåtaren är din far räknas du med i den första arvsklassen. Om din far hade några fler barn (biologiska och/eller adoptivbarn) räknas även de in i den första arvsklassen. Att du och eventuella syskon (alternativt syskonbarn) är vid liv och finns som arvtagare, gör att man inte går vidare till nästa arvsklass utan arvet fördelas helt mellan er i den första arvsklassen. Är du ensamt barn kommer du således att tilldelas hela arvet.Ovanstående gäller dock förutsatt att något annat inte framgår av testamente. Du kan dock aldrig bli helt arvlös, eftersom föräldrar inte kan testamentera bort sina barns laglott. Som dotter har du alltså alltid rätt till minst din laglott. Laglotten är hälften av den summa du skulle ha fått om det inte fanns något testamente (7:1 ÄB).Något som också påverkar ditt arv är om det finns en efterlevande maka som är din mor. I så fall kommer arvet tilldelas henne som giftorättsgods (3:1 ÄB). Du kommer sedan ha rätt att få detta arv som så kallat "efterarv" från din far först vid din mors bortgång (3:2 ÄB).SammanfattningSummans storlek beror alltså på huruvida du har några syskon och om det finns ett testamente. Om det finns en efterlevande maka som är din mor påverkar det när du får ut arvet. Även hur stor din fars samlade kvarlåtenskap är efter att eventuella skulder betalats påverkar givetvis.Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har fler frågor!Med vänliga hälsningar,

Finns det någon turordning för att välja kvarlåtenskap vid arv?

2018-12-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min far har avlidit. Min äldre syster avled strax före honom. Finns någon form av "förtur" att välja saker: jag som enda levande barn eller min avlidna systers barn, eller, vi har lika rätt och ingen står först i led?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din avlidna systers barn kliver in i hennes arvsställning och är så kallade bröstarvingar precis som du. Din ställning är alltså densamma som barnen då ni är bröstarvingar. Ni har lika rätt och det finns ingen lagstadgad turordning om vad ni ska få ut. Hoppas att du fick din fråga besvarad!Vänligen,

Kan man testamentera olika till sina bröstarvingar?

2019-01-05 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej - vad jag förstår kan jag testamentera bort halva mitt arv till vem jag vill utan att det ska ingå i laglott/arvslott? Om jag har 2 bröstarvingar - kan jag då testamentera halva min kvarlåtenskap till en av dem, samt låta andra halvan delas av de båda?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ärvdabalken (ÄB) är tillämplig lag för din frågeställning. Hur ärver bröstarvingar?Enligt den legala arvsordningen är de närmaste arvingarna den avlidnes bröstarvingar och dessa ärver lika stor del (2 kap. 1 § ÄB). Med två bröstarvingar innebär detta att de enligt lag ärver 50 % vardera av din kvarlåtenskap. Detta kan ändras genom testamente. Kan jag testamentera halva min kvarlåtenskap till en av dem, samt låta andra halvan delas av de båda?Genom testamente kan man ändra vem som ärver när man avlider. Bröstarvingar har precis som du skriver dock alltid rätt att minst få ut sin laglott som arv. Laglotten är hälften av vad som skulle tillfallit bröstarvingen enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Dina bröstarvingars laglott utgör 25 % vardera av din kvarlåtenskap. Detta innebär att du kan testamentera så som du skriver, att ena bröstarvingen får sin laglott på 25 % av kvarlåtenskapen, medan den andra bröstarvingen får 75 % av kvarlåtenskapen. Det korta svaret på din fråga blir alltså ja du kan testamentera halva min kvarlåtenskap till en av dem, samt låta andra halvan delas av de båda!Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur fördelning av arv efter far sker, bodelning samt laglottens innebörd

2018-12-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vår far har nyligen gått bort och min fråga är om min bror och jag inte ärver honom fast vår mor är i livet. Vi har hört att vår mor ärver allt, men vi har också hört att 50% går till efterlevande maka och resterande 50% delas upp mellan barn alltså min bror och mig. Alla barn till en avliden har rätt till sin "laglott" Vad betyder det?! Mvh Carina
Frida Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När er far går bort ska hans arv delas lika mellan hans bröstarvingar (barn), vilket då är du och din bror. Ni har rätt till hälften var av hans arv. Innan man kan veta vad som ingår i ert fars arv måste en bodelning göras mellan er far och er mor, då de var gifta.Bodelning mellan er far och morNågot man gör när ett äktenskap upplöses, vilket det gör vid en skilsmässa eller när någon av makarna går bort, är en bodelning. En bodelning innebär att makarna var och en för sig lägger samman sin egendom, drar av värdet av sina skulder och de värden som blir över läggs samman. Det sammanlagda värdet av båda makarnas egendom delar man sedan lika på, alltså 50 % var. (9 kap. 1 § äktenskapsbalken) Så er mor ärver egentligen ingenting av er far, utan hon får 50% av deras gemensamma och sammanlagda egendom genom bodelningen. Detta gäller som huvudregel, om de hade äktenskapsförord eller om den ena maken äger enskild egendom så kan detta påverka fördelning. Annars är huvudregeln att man delar lika på allt och att 50% går till er mor och resterande 50% till er fars dödsbo.Eftersom er far och mor var gifta måste först en bodelning ske för att veta hur mycket er fars arv består av, då hans 50% utgör hans arv till er.Fördelning av arv mellan dig och din brorNär det är fastställt vad som tillhör dödsboet så ska arvet fördelas mellan arvingarna, alltså mellan dig och din bror. Om er far inte hade några fler barn är ni de enda arvingarna och har då rätt till hälften var. (2 kap 1 § ärvdabalken) Om er far hade ett testamente kan detta också påverka fördelningen av arvet, men det verkar inte som att det var aktuellt i ert fall, annars förklarar jag mer om detta under "laglott".Arvet tillfaller efterlevande makeSom ovan nämnt så ska arvet till er bröstarvingar. Däremot sker inte detta direkt när det gäller arv efter en förälder, som är gift med ens andra förälder. Då finns det en regel som stadgar att arvet ska tillfalla efterlevande make, vilket då är er mor. Arvet går då till er mor först och tillfaller er först när er mor går bort. Då kommer ni att få arvet efter både er far och er mor. Detta gäller när man är barn till båda makarna. (3 kap. 1 § ärvdabalken) Om någon av er hade varit barn till endast er far, så hade det barnet fått ut sin del av arvet direkt. Men om man även är barn till maken får man det först när båda föräldrarna har gått bort. I ert fall kommer ni därför att få er fars arv först när er mor går bort, då de var gifta och ni båda är barn till båda föräldrarna. Laglott Laglotten är ett skydd för bröstarvingar (barn till den avlidne), för att säkerställa att man alltid får en del av arvet när ens förälder går bort. Detta berör inte er så länge er far inte har skrivit ett testamente. För att enklast förklara vad laglotten innebär så kan jag ge ett exempel:När er far avlider så ska ni dela lika på arvet. Då ni är två bröstarvingar så kommer ni att få 50% var av arvet, detta kallas för er arvslott – er del av arvet. Som bröstarvinge har man ett skydd som gör at man alltid har rätt till en del av arvet, även fast föräldern har testamenterat bort eller vill testamentera bort sitt arv så kan föräldern inte testamentera bort allt. En bröstarvinge har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av sin arvslott. (7 kap. 1 § ärvdabalken) Om vi exempelvis säger att er fars dödsbo har egendom värd 200 000 efter bodelningen mellan honom och er mor, då har du rätt till 50% av detta. Din arvslott är då 100 000 kronor. Som bröstarvinge har man alltid rätt till hälften av sin arvslott (sin laglott) vilket i det här exemplet då är 50 000 kronor. Om er far ha velat testamentera bort en del av sitt arv hade han endast kunnat testamentera bort 100 000 kronor, så att du och din bror fortfarande haft fått er laglott på 50 000 kronor var. Det verkar inte som laglotten kommer vara något aktuellt i ert fall. Sammanfattningsvis, som jag tolkar ert fall så kommer du och din bror ärva hälften var av er fars arv. För att veta vad som ingår i er fars arv så måste det först ske en bodelning mellan dödsboet och er mor, då deras äktenskap har upplösts. Slutligen så tillfaller ert arv er mor, då de var gifta vid dödsfallet och då de är era föräldrar. Ni får arvet efter er far först när er mor går bort.Hoppas du fick svar på din fråga!

Har bröstarvingar rätt att få ut sin laglott direkt?

2018-12-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Jag vill veta om jag är gift och jag dör och jag och min man har 2 barn. Går all min kvarlåtenskap till min man eller mina barn. Såsom jag har förstått det enligt ÄB går halva till min efterlevande make och halva till mina bröstarvingar i och med att dom har laglott. Tex om jag har 100 000 kr och jag dör får min man 50 000 och mina barn delar på 50 000 kr, så har jag förstått det men kan du snälla förklara för mig?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arv regleras som du nämner i ÄB (Ärvdabalk). Hur kvarlåtenskapen fördelas beror på om barnen är era gemensamma eller om det är dina barn från en tidigare relation (så kallade särkullbarn). Jag tolkar din fråga som att barnen är era gemensamma barn. Barnen är mycket riktigt dina bröstarvingar men de har inte laglig rätt att få ut sin laglott direkt vid din död. Den efterlevande maken (din man) ärver barnens del med fri förfoganderätt vilket innebär att din man får använda och spendera pengarna som han vill men han får inte ge bort pengarna som gåva, 3 kap. 1 § ÄB. Om barnen hade varit särkullbarn hade de haft rätt att få ut sin laglott direkt vid din död (så som du säger). Om du skulle upprätta ett testamente som säger att barnen ska få ut sin laglott direkt vid din död gäller dock testamentet före reglerna i ÄB. Ni kan självklart även bestämma att barnen ska få ut sitt arv direkt men det finns alltså ingen lagstadgad rätt för barnen att få ut arvet direkt. Istället har de efterarvsrätt när din man avlider. Hoppas att du fick din fråga besvarad, tveka inte att höra av dig om du har några funderingar!Vänligen,

Halvsyskons arvsrätt

2018-12-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag och mina syster har just fått reda på att vi har en halvsyster på vår fars sida. När vi var små gjordes pga detta syskons födelse en boskillnad mellan våra föräldrar, där vår far skrev över alla sina tillgångar på vår mor. När hon gick bort för femton år sedan delades hennes tillgångar upp mellan mig och min helsyster. Vår far har i dagsläget inga tillgångar, men vad händer när han går bort - ska vår halvsyster få del av de tillgångar han skrev över på vår mor och som vi har ärvt, eller får hon endast en tredjedel av hans lösöre etc? Och kan halvsysterns barn ärva mig och min syster?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förskott på arv?Man kan här fråga sig ifall gåvan från din far till din mor av alla tillgångar, som sedan gick till dig och din helsyster kan ses som ett förskott på arv från er far oh missgynnade er halvsyster. Din far skulle alltså ha "försökt" undkomma regler om förskott på arv genom att ge gåvan till er mor med vetskapen att ni (och inte er halvsyster) skulle få ärva hans tillgångar då. Det lär inte finnas utrymme för att tolka reglerna om förskott på arv på ett sådant sätt. Förskott på arv utlöses genom gåva från en förälder till sitt barn där de andra barnen missgynnas. I och med att gåvan var ställd till er mor och ni fick del av den först när hon gick genom arv utesluter jag att gåvan kan behandlas som ett förskott på arv.Detta innebär alltså att er halvsyster inte har rätt till de tillgångar han skrev över på er mor. Hon har däremot rätt till en tredjedel av arvet han lämnar efter sig vid sin död då du och din helsyster tar de andra tredjedelarna. Arvsrätt för halvsyskonAngående arvet efter dig och din syster tar era eventuella barn hela arvet efter er i första hand. I andra hand tar er pappa hela arvet ifall han är vid liv då ni går bort. Ifall er pappa är död då ni dör går arvet till syskon dit även halvsyskon räknas. Ifall ett syskon är dött tar det syskonets eventuella barnet i syskonets ställe.Resultat: Vid din död kommer avkomlingar till dina syskon att ärva dig om du inte har egna barn, föräldrar eller (hel/halv)syskon vid liv. Detsamma gäller naturligtvis för din syster.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,