Vad händer med arvet om jag DNA testar mitt barn?

2020-04-05 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej jag har en dotter som idag är 40 år. Nu har det framkommit att jag kanske inte är far till barnet. Om vi gör en DNA test och det visar sig att jag inte är fadern, vad händer då? Ärver hon honom? Har hon rätt till laglott från mig?
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag förstår det undrar du vad som gäller för arvsrätten om du DNA-testar ditt barn. De relevanta bestämmelserna i föräldrabalken (FB) och ärvdabalken (ÄB).Vad innebär mitt rättsliga faderskap för arvsrätten?Laglotten tillkommer bröstarvingar (7 kap. 1 § ÄB). Barn klassas som bröstarvingar och är alltså de närmsta arvingarna (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Med barn menas här de som den avlidna är rättslig fader eller moder till. Fader- och moderskap regleras i 1 kap. FB. Ett faderskap kan antingen presumeras, om barnet tillkommer under ett äktenskap mellan en man och kvinna, eller fastställas genom en faderskapsbekräftelse eller dom om den födande kvinnan var ogift (1 kap. 1 och 3 § FB). Faderskap är sedan en rättslig status som kräver ett beslut eller dom i domstol för att upphävas (3 kap. 1 § FB).Vad riskerar jag med DNA-test?Ett DNA-test i privat regi har ingen egen betydelse för din rättsliga ställning som fader. Skulle det vara så att du, i anslutning till DNA-testet, vill häva ditt faderskap, så skulle detta innebära att du inte är en förälder i lagens mening. Det är först då det får verkningar för arvsfrågan. Din dotter ärver alltså fortsatt av dig och för att hon skulle få ärva så som bröstarvinge av någon annan krävs det, förutom att ditt faderskap upphävs, en fastställelse av den andre som fader i domstol (3 kap. 5 § FB).Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Ärver särkullbarn och gemensamma barn lika?

2020-03-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har två barn i mitt första äktenskap och ett i mitt nuvarande andra äktenskap. Ärver alla lika
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes barn – också kallade bröstarvingar – ärver lika stor del (2 kap. 1 § ÄB). Samtliga barn delar alltså lika på den förmögenhet som du lämnar.I denna situationen görs det dock skillnad på när dina barn får ut just sitt arv. De två barnen som du har från ditt första äktenskap är så kallade särkullbarn och dessa får ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § andra meningen). Efterlevande make ärver före gemensamma barnDet gemensamma barnet som du har i ditt nuvarande äktenskap kommer inte få ut sin del direkt, utan kommer istället få rätt till efterarv eftersom att den efterlevande maken ärver det gemensamma barnets andel med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att det gemensamma barnet först får ut sin del när den efterlevande maken har avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Efterarvet som det gemensamma barnet har rätt till innebär inte en rätt att ärva viss egendom eller ett visst belopp, utan det innebär istället en rätt till en viss kvotdel av den efterlevande makens förmögenhet. Kvotdelen beräknas genom att arvsbeloppet efter den först avlidna, divideras med den efterlevande makens totala förmögenhet (inkl. arvet från maken).Eftersom att föräldern ärver med fri förfoganderätt innebär detta att storleken på arvet kan komma att ändras. Det kan minska om den efterlevande föräldern använder upp förmögenheten, men storleken på arvet kan även bli större om den efterlevande makens förmögenhet har ökat.ExempelX avlider och lämnar en förmögenhet om 120.000 kr samt 3 barn – 2 från ett tidigare äktenskap och 1 från det nuvarande äktenskapet. Förmögenheten fördelas lika mellan barnen och de har alltså rätt till 40.000 kr vardera. Barnen från det tidigare äktenskapet får i egenskap av särkullbarn ut deras arv direkt – kvar finns alltså 40.000 kr som det gemensamma barnet har rätt till. De resterande 40.000 kr som det gemensamma barnet har rätt till, kommer den efterlevande maken ärva med fri förfoganderätt. Om den efterlevande makens förmögenhet innan arvet uppgår till 80.000 kr, och efter arvet till 120.000 kr – blir det gemensamma barnets kvotdel 40.000/120.000 = 1/3. Det gemensamma barnet har sedan rätt att få ut 1/3 av den efterlevande makens förmögenhet när denne dör som ett efterarv från den först avlidna föräldern.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Bröstarvinge som bor utomlands

2020-03-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag bor i Sverige och har alltid varit svensk medborgare. Jag har tre barn varav ett bosatt i Frankrike svensk medborgare. Vad gäller vi arv efter mig för barnet i Frankrike.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid dödsfall utan att efterlämna någon maka eller make efter sig är det den avlidnes närmaste släktingar som kommer vara berättigade till arv, detta enligt arvsordningen i ärvdabalken (ÄB). De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna(2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar avses i första hand barn, sedan barnbarn osv. Dina tre barn är således dem som kommer ärva dig i första hand förutsatt att du inte är gift vid tillfället. Rätten att ärva sina föräldrar är i Sverige gränslös. Detta innebär att det inte spelar någon roll var i världen som bröstarvingarna bor. Dina tre barn inklusive den som bor i Frankrike kommer därför ärva efter dig. Enligt 2 kap. 1 § ÄB kommer dina barn ärva lika stor del av dig förutsatt att du inte har testamenterat bort någon del av ditt arv.

Kan en i efterhand häva en gåva som arvlåtaren gav bort under sin livstid?

2020-03-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Min bonusdotter E:s riktiga pappa A gick bort 2013. A var enda barnet och vi har nyligen fått vetskap om att hans mamma, E:s farmor, har skrivit på ett gåvobrev som givit en utomstående person (=sol & vårare) rätten till 90 % av all egendom (hus, skog, mark) på ett uppskattat värde av 4-5 MSEK. Farfar är död sedan flera år.Vad gäller här juridiskt?Kan vi häva/överklaga på något sätt?E har väl någon form av rätt som efterbröstarvinge? Arvslott som enda barnbarn?Vad händer om/när farmor går bort? Kan vi göra något efter hennes bortgång?Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bröstarvinges arvsrätt med mera finns att hitta i ärvdabalken (ÄB). Det är dessa regler jag kommer att utgå från i mitt svar.Har E rätt till arvet efter hennes farmor?De så kallade bröstarvingarna, det vill säga barnen till arvlåtaren, kommer först i arvsordningen. Om barnen inte finns vid livet, som i detta fall, träder deras barn in som arvtagare istället, ÄB 2 kap 1 §. Det innebär alltså att E, precis som hennes pappa hade varit om han levde, är att se som bröstarvinge.Bröstarvingens arvsrätt är stark och kan inte testamenteras bort helt och hållet. En bröstarvinge har alltid rätt till sin så kallade laglott, ÄB 7 kap 1 §. Laglotten utgörs av halva arvslotten, det vill säga hälften av det en skulle ärvt om den avlidne inte hade testamenterat bort något. Enligt huvudregeln har E som enda bröstarvingen rätt till hela farmoderns arv, och laglotten utgör därmed hälften av farmoderns egendom.Kan gåvan hävas på något sätt?Om ett testamente hindrar bröstarvingen från att få ut sin laglott kan testamentet jämkas, ÄB 7 kap 3 §. Gåvor som överlämnas när arvlåtaren är vid livet kan även de jämkas i efterhand om omständigheterna eller villkoren är sådana att gåvan till syftet är att likställa med testamente. Så kan vara fallet om farmodern ligger på sin dödsbädd vid gåvotillfället eller om hon får lov att nyttja egendomen fram till sin död. I det fall en vill väcka talan ska detta göras inom ett år från det att bouppteckningen efter den avlidne är avslutad, ÄB 7 kap 4 §. SammanfattningOm farmodern inte hade överlämnat något gåvobrev hade E i enlighet med huvudregeln fått all egendom i arv efter farmodern. E har hur som helst åtminstone rätt till sin laglott, det vill säga hälften av den totala egendomen farmodern kvarlämnar efter sig. För att, trots gåvan, få ut sin laglott måste E väcka talan senast ett år efter bouppteckningen slutförts. För att talan ska gå vägen krävs det att gåvan är att likställa med ett testamentsförordnande. Med de få omständigheter jag har för handen är det svårt för mig att dra en korrekt slutsats kring huruvida gåvan är att likställa med ett testamente eller ej. Om det är så att farmodern bor kvar på sin mark och i sitt hus även nu efter att gåvobrevet är överlämnat, och att hon gör det fram till sin död, vill jag dock mena att det finns en chans för er att lyckas "överklaga" gåvan så att E får sin laglott.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

När får gemensamma barn ut arv efter att en förälder avlidit?

2020-03-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hejsan! Jag har en fråga jag hoppas kunna få hjälp med. Min far gick bort ifjol och lämnade fru och 4 gemensamma barn efter sig utan testamente. Hur ser arvsrätten ut för bröstarvingarna (vi 4 syskon). Ärver våran mor hela förmögenheten, och vi barn får inget i dagsläget och får ärva efter hon har avlidit? Eller har man nån som helst rätt till arv när man är bröstarvinge?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta när du och dina helsyskon får ut ert arv efter er pappa. Jag förstår det som att er pappa var gift med er mamma när han gick bort och att det inte fanns något testamente. Bröstarvingar får sitt arv i form av efterarvDet stämmer att all egendom tillfaller den efterlevande maken och att arvingarna till den först avlidna maken får sitt arv i form av efterarv. Reglerna om efterarv hittar du i ärvdabalken, ÄB, (här). Eftersom era föräldrar var gifta när er pappa gick bort tillfaller all hans kvarlåtenskap er mamma, se 3 kap 1 § ÄB (här). Enligt samma bestämmelse ärver gemensamma barn först när båda föräldrarna gått bort. Er mamma ärver egendomen med fri förfoganderätt vilket i princip innebär att man är fri att leva upp arvet, men det finns också vissa begränsningar.Det finns nämligen en regel i ärvdabalkens 3 kap 3 § (här) som syftar till att skydda efterarvingarna mot att deras rätt till efterarv går förlorad genom att den efterlevande maken skänker bort egendom. Det kan exempelvis röra sig om en större donation och andra gåvor, eller t.o.m att man tecknar försäkringar till vilkas maken insätter andra än efterarvingarna som förmånstagare. Er mamma får inte heller testamentera bort ert arv från er pappa, se 3 kap 2 § ÄB (här).Ersättning till efterarvingarnaEfterarvingarna kan ha rätt till ersättning om den efterlevande maken överskrider vad hen får göra med den först avlidna makens kvarlåtenskap. Det finns dock vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att efterarvingarna ska ha rätt till ersättning på grund av den efterlevande makens ageranden. Det ska vara fråga om en gåva eller liknande handling som är en väsentlig minskning av egendomen, minskningen ska ha orsakats av den efterlevande maken och detta ska ha skett i syfte att utestänga efterarvingarna från arvet eller att maken inte haft tillräcklig hänsyn till efterarvingarna vid agerandet.SammanfattningDet finns alltså ingenting som ni bröstarvingar kan göra nu i förebyggande syfte för att tillvarata er rätt till arvet. Ni kan inte få ut ert arv från er pappa förrän er mamma gått bort.Vänligen,

Arvsordning och vad som bör finnas med i ett testamente

2020-03-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Visst är jag s.k. bröstarvinge till min far? Jag har inga syskon på "hans sida" utan endast en halvsyster med samma mamma som jag. Som enda barn till min far är väl jag den enda som ärver honom? Så har jag förstått att det är i alla fall.Hur det än är så vill pappa att vi ändå skriver ett testamente för att vi båda ska vara säkra på att hans samtliga kvarlåtenskap går till mig efter hans bortgång och inte till någon annan och jag tänker i samma banor som han.Hur utformar och formulerar man ett sådant testamente på rätt sätt så att alla viktiga aspekter kommer med? Finns det förtryckta dokument för detta?Vänliga hälsningar
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Du är bröstarvinge och kommer att ärva all kvarlåtenskap:Arvsordningen regleras i ärvdabalkens andra kapitel och enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingen, dvs. den avlidnes barn, den närmaste arvingen. Som jag tolkar det är du den enda bröstarvingen och därför kommer du att ärva all din pappas kvarlåtenskap. En viktig förutsättning för att någon ska kunna ärva är dock att arvtagaren är vid liv, 1 kap. 1 § ärvdabalken. Skulle du ha avlidit före din pappa kommer dina eventuella barn att ärva i ditt ställe. I ärvdabalken står det alltså klart och tydligt att det är du som har närmast arvsrätt och att du ska ärva din pappas samtliga tillgångar.Om din pappa är gift gäller dock andra regler enligt ärvdabalken:Det framgår inte ifall din pappa är gift. Enligt 3 kap. 1-2 §§ ärvdabalken kommer den avlidnes make/maka att ärva all kvarlåtenskap, medan bröstarvingen kommer ha rätt till sitt arv efter att makan/maken har avlidit. Skulle din pappa välja att testamentera bort all kvarlåtenskap till dig direkt är det bra att veta om den s.k. basbeloppsregeln som gäller ifall den efterlevande maken åberopat den. Basbeloppsregeln innebär att om inte den efterlevande maken fått ut mer än fyra prisbasbelopp från bodelningen inkl. den enskilda egendomen (egendom som inte ingår i bodelningen), dvs. 189 200 kr år 2020, har maken rätt att få ut egendom upp till det beloppet. Basbeloppsregeln kan alltså inskränka testamentet och gå före testamentet ifall regeln skulle åberopas och vara aktuell.Vad måste ett testamente innehålla?Skulle din pappa vilja tydliggöra något om arvsfördelningen och/eller inte vill förlita sig på ärvdabalkens regler kan han upprätta ett testamente. Exempelvis om din pappa är gift och inte vill att makan/maken ska ärva före dig. De formkrav som ställs på ett testamente är att det ska vara skriftligt och undertecknas i närvaro av två vittnen, 10 kap. 1 § ärvdabalken. Alltså ska vittnena vara på plats när närvara samtidigt som testamentet skrivs på av testatorn. Vittnena måste enligt 10 kap. 4 § ärvdabalken vara över 15 år, inte vara psykiskt störda, inte vara släkt med testatorn eller ha ett eget intresse av testamentet. Vittnena måste dessutom vara medvetna om att de bevittnar ett testamente, men själva innehållet behöver de dock inte känna till.Vad bör man ha med i ett testamente?Jag rekommenderar att testamentet ska innehålla följande:1. En uppgift om vem som är testator. Detta kan skrivas ned i testamentets inledning. 2. Vem som ska ärva enligt testamentet (min dotter X). 3. Fundera också på vem som ska ärva ifall bröstarvingen skulle ha avlidit och skriv det i testamentet som en "plan B" (ifall testatorn inte vill följa ärvdabalkens regler).4. Hur mycket den personen ska ärva (all kvarlåtenskap i det här fallet).5. Hur arvet får förfogas. Ett arv kan förfogas antingen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Full äganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, medan fri förfoganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, förutom att testamentera bort det.6. Ifall arvet ska utgöra enskild egendom, dvs. att den inte omfattas av en bodelning ifall bröstarvingen skulle skilja sig från sin make eller separera från sin sambo.7. Uppgift om vilka som har bevittnat testamentet och att de gjort det samtidigt som undertecknandet8. Underskrift från testator och de två vittnena + datum för undertecknandetHoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Hur fördelas kvarlåtenskapen på bröstarvingar?

2020-03-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag har blivit änka. Min man hade tre särkullbarn. Dom ska ha ut sin del av arvet. Vi har ett gemensamt barnockså. Jag vet att hon inte får sin del av arvet efter sin pappa nu. Men jag undrar om hon räknas in nu när arvet delas upp.Delas det upp på fyra eller bara på dom tre särkullbarnen?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om arvsrätt finner vi i Ärvdabalken (1958:637). I denna är arvsordningen uppdelad på olika arvsklasser, varav barn till den avlidne tillhör den första arvsklassen. Barn kallas inom arvsrätten för bröstarvingar. När arvet delas upp på bröstarvingarna delas det lika dem emellan, i detta fallet kommer arvet delas på 4 eftersom den avlidne har 4 barn. Ert gemensamma barn kommer med andra ord räknas in vid fördelningen av arvet nu. Skillnaden är, som du nämnt, att det gemensamma barnets arvslott kommer tillfalla dig istället. Som huvudregel tillfaller ert gemensamma barns arvslott dig med fri förfoganderätt. (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § Ärvdabalken) Hoppas det var svar på din fråga! Mvh,

Behöver föräldrar meddela de andra barnen om försäljning av hus till ett barn?

2020-02-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Kan föräldrar sälja ett hus till ett av barnen, utan att meddela de andra barnen?
Mikaela Dahl |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawlline med din fråga! Det finns ingenting som säger att en förälder måste meddela sina barn vad man gör med sin egendom. Dock finns det risk att en försäljning till lågt pris räknas som en gåva, och därmed förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). Inte heller en gåva är föräldrarna skyldiga att meddela de andra barnen om, men skriver man inget annat i exempelvis ett gåvobrev kan det räknas som förskott på arv. Då är barnet som fick gåvan skyldig att från sin laglott räkna av det som hen fått i förskott (7 kap. 2 § ärvdabalken). Föräldrarna är alltså inte skyldiga att meddela resten av barnen om försäljningen, men sker den till ett pris under marknadspriset kan det räknas som en gåva, och därmed förskott på arv. Då kan gåvomottagaren själv bli skyldig att räkna av förskottet från sin laglott. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,