Kan man som bröstarvinge avsäga sig rätten till arv?

2019-09-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan jag som bröstarvinge avsäga mig mitt arv i samband med bouppteckningen? Jag läser i era tidigare svar i ämnet att det endast kan ske om skälig ersättning tidigare har utgått, vad menas mer precist med det och hur styrks det? Kan jag t.ex. vid bouppteckningen hänvisa till att jag löpande under de senaste >15 åren har tagit emot kontanter av min mor (min far dog för >25 år sedan) och att den andre bröstarvingen (min bror) inte har gjort det alls? Räcker det? Behöver den kontanta ersättningen motsvara min arvslott?
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör dina möjligheter att avsäga dig ett arv från din mor. Regler om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB). Arvsavsägelse och arvsavstående Det är möjligt att som arvinge avsäga sig rätten till ett arv. Man kan avsäga sig hela arvet, en viss del av arvet eller viss specifik egendom. En arvsavsägelse innebär att hela din arvsgren förlorar rätten till arv, det vill säga dina arvingar kan inte istället för dig göra anspråk på arvet från din mor. Den del som egentligen skulle tillfallit dig kommer istället fördelas mellan din mors övriga arvingar. Väljer du istället att avstå sin din till arv kommer arvet från din mor istället att tillfalla dina arvingar. Arvsavsägelse före eller efter dödsfallet Vill du avsäga dig din arvsrätt före din mors bortgång, ska en sådan arvsavsägelse göras i ett skriftligt avtal med din mor (17 kap. 2 § ÄB). Eftersom du är bröstarvinge till din mor, gäller arvsavsägelsen av den del av arvet som utgör din laglott bara om du har fått skälig ersättning för din laglott. Din laglott motsvarar hälften av din arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Vad som utgör skälig ersättning ska bedömas med hänsyn till förhållandena då arvsavsägelsen görs. Vad som utgör skälig ersättning får bedömas i relation till värdet på den laglott du annars hade haft rätt till. Om ersättningen väsentligen understiger det värde din laglott har vid tiden för när du sluter avtal med din mor om arvsavsägelsen, kommer ersättningen inte anses vara skälig. Du bör kunna hävda att de kontanter du har fått av din mor under de senaste 15 åren utgör sådan ersättning för laglotten som krävs för att din arvsavsägelse ska gälla även din laglott. Men eftersom jag inte vet hur stor laglott du har rätt till och hur mycket kontanter du har fått av din mor kan jag tyvärr inte säga om de kontanter du fått av din mor räcker för att du ska anses ha fått skälig ersättning. Vill du avsäga dig din arvsrätt efter din mors bortgång finns det däremot inget krav på att du ska ha fått skälig ersättning för laglotten. Om du avsäger dig din rätt till arvet innan eller senast vid bouppteckningsförrättningen kommer du inte heller att antecknas som dödsbodelägare. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Arvsrätt - dotter ensam arvtagare och dödsbodelägare

2019-08-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag är skild från min dotters pappa. Våran dotter är i dagsläget 15 år.Det är vårat enda barn. Pappan har avlidit.Det finns en syster till pappan och hans föräldrar är kvar i livet.Min undran är,Han har en bostad (en hyres) ärver våran gemensamma dotter allt innehav i lägenheten möbler etc.?Och har pappans syster och hans föräldrar rätt att gå in i bostaden efter hans bortgång?De har nycklar till bostaden och jag befarar att de går in och tar med sig en del saker som de anser sig ha rätt till.
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara dina frågor kommer jag nedan att hänvisa till Ärvdabalken (ÄB) och dess regler om arvsrätt. Jag tolkar det som att pappan endast har ett barn, er gemensamma dotter, och har det som utgångspunkt när jag formulerar mitt svar. Vem har arvsrätt?Det finns inom den svenska arvsrätten tre olika arvsklasser. Den första arvsklassen består av bröstarvingar och dennes avkomlingar (2 kap. 1 § ÄB). Vid en bortgång är det i första hand den första arvsklassen som ärver, d.v.s arvlåtarens barn och avkomlingar. Om arvlåtaren avlider utan att efterlämna några barn eller andra avkomlingar går arvet till den andra arvsklassen. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar och - om föräldrarna inte är i livet - deras avkomlingar, d.v.s syskon, syskonbarn osv. (2 kap. 2 § ÄB). Eftersom att den avlidne har en dotter, er gemensamma dotter, är det hon som är ensam arvtagare. Detta innebär att hans föräldrar och syster inte har någon rätt att ärva honom. Vem har tillgång till den avlidnes bostad? Dödsbodelägarna är de som gemensamt ska förvalta den avlidnes egendom under boets utredning (18 kap. 1 § ÄB). Eftersom det endast är er dotter som är ensam arvtagare är det också hon som är ensam dödsbodelägare. Detta innebär att det är dottern som ensam förvaltar all egendom i lägenheten. Således har den avlidnes föräldrar och syster inte någon rättighet eller skyldighet att förvalta den avlidnes tillgångar. Jag ser således ingen anledning för någon annan än dödsbodelägaren, d.v.s er gemensamma dotter, att vistas i den avlidnes bostad. Omyndig som dödsbodelägare Till sist vill jag snabbt nämna hur det ser ut när ett barn blir dödsbodelägare. Då barn är omyndiga kan de inte själva föra sin talan, varvid de måste företrädas av någon annan. Det är du i egenskap av förmyndare som troligtvis kommer föra din dotters talan. Sammanfattning För att sammanfatta det hela kommer din dotter att ensam ärva sin pappa. Det är dottern som också är ensam dödsbodelägare, men kommer att företrädas av någon, rimligtvis av dig som är hennes förmyndare. Det är dödsbodelägarna som förvaltar den avlidnes tillgångar, såsom innehav i bostaden. Släktingar som inte är dödsbodelägare har varken rättighet eller skyldighet att sköta förvaltningen av den avlidnes tillgångar. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor och lycka till! Med vänlig hälsning,

Barnbarns rätt till arv

2019-08-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vi har en person vars pappa är död sedan hon var 10 år. Nu när hennes farmor och farfar håller på att trilla av och det finns en faster som är ganska pigg på att flickan ej ska ärva något. Hur ser det ut lagligt? Kommer det att lösas vid en eventuell bodelning? Eller måste man söka hjälp innan. Vet att det finns fastigher och sådant som håller på att säljas av nu innan för att det ej ska finnas kvar när det är för sent. Kan hon bli bort testementerad?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga är av arvsrättslig karaktär kommer Ärvdabalken (ÄB) att bli aktuell. Då det inte framgår av omständigheterna i din fråga kommer jag att utgå från att flickan i detta fallet ännu inte har fyllt 18 år. Det innebär att hon kommer att företrädas av sin förmyndare (10 kap. 2 § Föräldrabalken). Vem ska ärva farföräldrarna? Farföräldrarnas barn är bröstarvingar och har rätt att ärva dem efter att de har gått bort (2 kap. 1 § 1 stycket ÄB). I detta fallet så är alltså fastern en bröstarvinge men då hennes bror, dvs flickans pappa, inte längre är i livet så blir flickan bröstarvinge i hans ställe enligt istadarättens princip och har därmed lika stor rätt att ärva sina farföräldrar som sin faster (2 kap. 1 § 2 stycket ÄB). Arvet efter farföräldrarna ska delas lika mellan flickan och hennes faster om det inte finns något testamente upprättat eller några andra arvingar till farföräldrarna. Vad händer om farföräldrarna har testamenterat allt till flickans faster? Som bröstarvinge har man rätt att få ut sin laglott vilket utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om det finns ett testamente där farföräldrarna har testamenterat allt till fastern så kan flickan välja att jämka testamentet inom sex månader för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Flickan kan alltså inte göras arvslös efter sina farföräldrar även om det finns ett testamente upprättat. Kan farföräldrarna i förväg sälja av sin egendom? Farföräldrarna kan sälja den egendom som de önskar och flickan får tillsammans med sin faster ärva den egendom och de tillgångar som finns kvar efter deras bortgång. Skulle det däremot vara så att fastern innan arvsskiftet får egendom eller större summor i form av gåva kommer detta att avräknas som ett förskott av arvet (6 kap. 1 § ÄB). Den delen kommer alltså att dras av från fasterns del när arvet ska fördelas mellan henne och hennes brorsdotter. SammanfattningEftersom flickans pappa är avliden så kommer hans rätt till arv som bröstarvinge att gå över till hans dotter. Flickan har som bröstarvinge rätt att få ut sin laglott och kan därför inte göras arvslös genom testamente. Skulle fastern få egendom eller liknande i form av gåvor av farföräldrarna innan deras bortgång kommer detta vid arvskiftet att ses som ett förskott på hennes del av arvet. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor! Vänligen,

Kan min moster ta hela arvet och göra min mor arvlös med stöd av en fullmakt?

2019-07-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, min mormor och morfar har nyligen gått bort och arvet ska nu fördelas mellan de tre barn som de har tillsammans. Min mor har skrivit på en fullmakt (oklart vilken typ) som lägger ansvaret till min moster. Min moster hävdar nu att hon kommer ta hela arvet själv och min mor får således ingenting. Är detta ens möjligt? Om så, är det en brottslig handling att missbruka fullmakten på det sättet?
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen efter den avlidne kan fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.Bröstarvingars arvsrättI svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Huvudregel är att man ärver i samband med arvlåtarens bortgång.Barn till den avlidne - din mor har alltså alltid rätt att minst få ut sin laglott, oavsett vad din moster påstår, se 2 kap. 1 § ÄB.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är dock möjligt att genom testamente (men inte genom fullmakt) bestämma till viss del, hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Dina mammas arvsrätt kan alltså ha begränsas genom ett eventuellt testamente upprättad av din mormor eller morfar. En person kan däremot inte underteckna ett testamente genom fullmakt.Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som din mormor och morfar (arvlåtaren), genom testamente kan förfoga över. För att testamentet ska vara giltigt, måste dock vissa formkrav vara uppfyllda. Av 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB. Om testamentet dock inte anses giltigt, så kommer arvet istället att fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär alltså att kvarlåtenskapen kommer att fördelas lika mellan bröstarvingarna, det vill säga mellan din mamma och hennes syskon 2 kap 1 § ÄB.Laglotten faller dock inte heller ut automatisk om det skulle finnas ett testamente som inskränker laglotten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är även individuell för varje bröstarvinge och begäran om jämkning ska framställas senast 6 månader från delgivningen av testamentet, 7 kap 3 § 3 st ÄB. Om en bröstarvinge inte kräver jämkning av testamentet gäller dock testamentet.Sammanfattningsvis så har bröstarvingar alltid rätt att minst få ut sin laglott, eftersom det inte är möjligt att göra sina barn arvlösa i Sverige. Din moster har alltså ingen rätt att få hela arvet själv. Jag vill slutligen upplysa dig att din mors rättigheter vad gäller dödsboet. Som bröstarvinge räknas din mor som dödsbodelägare. Förvaltningen av dödsboet utövas av dödsbodelägarna gemensamt, vilket kräver att alla är överens om de förvaltningsåtgärder som vidtas, 18 kap 1 § ÄB. Är dödsbodelägare inte överens om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas framgår det av 23 kap 5 § ÄB att var och en av delägarna kan ansöka hos tingsrätten om förordnande av en skiftesman. Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka ena delägare om ett skifte. Skiftesmannen har både rätt och skyldighet att ta ställning till frågor som delägarna inte är överens om, exempelvis värdering av egendom, vilken egendom som ska ingå i skiftet, så kallad tvångs skifte. Skiftesmannen kan även ordna en oberoende värdering av viss egendom.Skulle en delägare inte vara nöjd med skiftesmannens beslut, finns möjlighet att klandra beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare vid tingsrätt inom en månad från delgivningen av skiftet. Skiftesmannens ersättning betalas även av dödsboet, se 17 kap 8 § ÄktB och 23 kap 5 § ÄB.Jag skulle rekommendera din mor att vända sig till en verksam jurist för att garantera att hennes rätt tillvaratas vid fördelningen av kvarlåtenskapen. Hon är välkommen att vända sig till våra erfarna rådgivare som ni hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Arv halvsyskon

2019-08-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min mor är gift med sin man som inte är min far sedan slutet av 80-talet. De fick ett gemensamt barn på 90-talet. Vad och hur mycket har jag rätt att ärva när min mor går bort? Har mitt halvsyskon rätt till mer än mig eller hur ligger det till?
Victoria Najafi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Första arvsklassen utgörs av arvlåtarens barn, i detta fall dig och ditt halvsyskon, arvlåtarens barn tar lika lott, 2 kap. 1 § ÄB. Det innebär att ni ärver hälften var om din mor går bort och således har ditt halvsyskon inte rätt till mer än dig. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, återkom gärna ifall du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

kan barn bli arvslösa?

2019-08-07 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vi är gifta, har inga gemensamma barn men varsitt särkullbarn. Vi har skrivit över hus och inventarier på hustrun och jag, maken, äger i teorin ingenting. Vi har registrerat äktenskapsförord och gåvobrev. Kan mitt barn ändå kräva att ärva, fast jag inte äger något? Vi har varit gifta i 30 år och har till nyligen ägt allt tillsammans. Dock vill vi av olika tråkiga skäl frånta mitt barn möjligheten att ärva något. Behöver vi ytterligare dokumentation än äktenskapsförordet?
Jakob Westling |Hej! Tack för att du valde Lawline med din fråga. Till en börja med kan vi nämna att makar äger sin egna egendom 1:3 ÄktB.Det betyder att din son endast skulle ärva egendom du äger personligen. Du har fullkomlig frihet med din egendom och du får göra vad du vill med dom. Din son har därför ingen klagorätt för att du disponerar egendomen på ett sätt som leder till att din kvarlåtenskap är helt tom.Din son har rätt till Laglotten, 7:1 ÄB, men den styrs av arvslotten. Om arvslotten är 0 så gör det ingen skillnad. Till frågan om tillräcklig dokumentation.Förutom äktenskapsförordet, så är gåvobrevet viktigt för att bevisa att du överfört din egendom till din fru och därför inte äger något. Hoppas det besvarade din fråga!

Kan man undvika att en vårdnadshavare får förvalta den underåriges arv?

2019-08-01 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hejsan. Jag tänker upprätta ett testamente. Min fråga är.. Jag har en son. Jag är vårdnadshavare själv. Jag vill testamentera såklart allt till honom. Men om jag dör, och pappan blir vårdnadshavare tex. Vill jag inte att han ska förmynda mina besparingar till sonen. Kan jag skriva på något sätt i testamentet att morföräldrarna ska ta hand om arvet i sådana fall ? Eller hur kan jag annars gå till väga? Mvh
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom din fråga berör arv och testamente till en underårig är både ärvdabalken och föräldrabalken tillämpliga.Din son är din legala arvingeEftersom du inte anger att du har några andra barn så ärver din son hela din kvarlåtenskap enligt lag (2 kap. 1 § ärvdabalken). Även om du skulle gifta om dig så skulle din son ha möjligheten att få sitt arv direkt istället för att vänta på efterarv efter din då efterlevande make, eftersom din son då är ett särkullbarn (3 kap. 1 § ärvdabalken). Du har dock givetvis ändå möjlighet att skriva ett testamente. Hur det ska upprättas hittar du i 10 kap. ärvdabalken. Vem ska förvalta arvet? Precis som du skriver får den som är under arton år inte själv råda över arvet så länge inget annat står i testamentet (9 kap. 1 § föräldrabalken). Det naturliga är därmed att barnets förmyndare, vilket i de allra flesta fall är barnets vårdnadshavare, förvaltar den underåriges tillgångar (12 kap. 1 § föräldrabalken). Du kan dock undgå detta genom att i ditt testamente skriva in villkoret att egendomen ska stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren (12 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken). Sammanfattning Din son är din legala arvinge och ärver efter dig oavsett om det finns ett testamente eller inte. För att undgå att din sons pappa, det vill säga vårdnadshavaren, får förvalta egendomen kan du skriva in en annan person i ditt testamente som du vill ska träda i hans ställe. Hoppas att du fick svar på din fråga, och om du skulle behöva hjälp med att upprätta ett testamente rekommenderar jag dig att du bokar tid hos en av våra jurister på https://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Vilka anspråk på ersättningar kan min son göra efter sin fars bortgång?

2019-07-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min 5 åriga sons pappa gick bort tidigare i år. Jag undrar vad för ekonomiskt stöd min son har rätt till då? Barnpension kommer det, men samtidigt togs underhållsstödet bort. Det betyder ju då att min son inte kan erhålla dom pengarna. Får inte barnet "ärva" någonting från sin bortgångna förälder? Om det inte finns något som denne ägde/hade som kan delas?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Precis som du nämner så har din son rätt till barnpension efter hans bortgångne far. Barnpension ska som huvudregel utges till efterlevande barn till en avliden förälder, som en kompensation för den försörjning som barnet genom förälderns bortgång går miste om. Barnpensionen beräknas på den avlidna förälderns allmänna pension, och kan därför skilja sig mellan olika familjesituationer.Om barnpensionen inte uppgår till 40% av prisbasbeloppet per år (vilket innebär en gräns på 1550 kr/månad) så kan barnet även ha rätt till efterlevandestöd, som är ett särskilt skydd för barn med låg barnpension. Om din sons barnpension alltså inte uppgår till 1550 kr per månad, har han alltså rätt till efterlevandestöd som kompenserar upp till detta belopp. Du behöver ofta inte själv ansöka om detta typ av stöd, men för säkerhets skull kan det vara bra att du hör av dig till pensionsmyndigheten med eventuella frågor.Sist, men inte minst, har vi även frågan om arv. Om den avlidne inte hade en maka eller några andra barn än din son så ska er son ärva hela kvarlåtenskapen enligt vad som brukar kallas "den legala arvsordningen" (den ordning som arvskiftet vanligen sker i). Om fler barn finns med i bilden så ska de dela lika på kvarlåtenskapen. Om din sons far efterlämnar en maka så ska hon som huvudregel ärva först, till den del hon kan tillförsäkras fyra prisbasbelopp ur kvarlåtenskapen. Om kvarlåtenskapen innehåller en större förmögenhetsmassa så kan din son kräva ut sin arvslott efter att den efterlevande makan tillförsäkrats egendom till värdet av fyra prisbasbelopp.Ett testamente kan också inkräkta på din sons arvsanspråk. Din sons far kan ha testamenterat bort en del av, eller hela, sin egendom till någon utomstående. Er son kan dock i detta fall s.k jämka testamentet för att få ut sin "laglott". Laglotten utgör hälften av vad arvingen enligt den legala arvsordningen skulle ärvt. Ifall er son var det enda barnet, så kan han alltså "framtvinga" ett arv av hälften av kvarlåtenskapen om fadern testamenterat bort alltihop.Jag hoppas att du finner svaret användbart!