Ärver arvingarna skulder?

2021-01-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min pappa dog i november 2019. Han har en bil som står på en adress där han bodde för 7 år sedan. Bilen är bara skrot går inte att starta. Nu kräver markägaren att jag och min syrra måste flytta den och betala för det. Är vi skyldig till det ?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om du och din syrra som arvingar är skyldiga till att betala er pappas skulder nu när han har gått bort.AllmäntOm den avlidne står själv på alla lån/skulder och hen senare avlider ska skulderna lösas mot tillgångarna i dödsboet. Är skulden högre än dödsboets tillgångar kommer resterande skuldbelopp att skrivas av. Inom svensk rätt råder nämligen en princip om att skulder inte ska ärvas, såvida man inte har gemensamma lån/skulder - dessa ansvarar man solidariskt för. Detta gäller även om den avlidne har efterlevande arvingar och make/maka. Finns det skulder kvar som inte har täckts av tillgångarna i dödsboet blir inte arvingarna/efterlevande maken betalningsskyldiga för skulden.Du, som arvinge, kan däremot påverkas på så sätt att du inte får något arv från din pappa eftersom en förutsättning till att få ut sitt arv är att det faktiskt finns något att ärva. Den avlidnes tillgångar måste därmed täcka hens skulder för att det ska bli något kvar till arvingarna. Om det däremot är så att tillgångarna har hunnit fördelas till arvingarna innan skulderna är betalade är man skyldig att betala tillbaka det som krävs för att skulderna ska täckas.Ditt fallNär en person avlider bildas ett dödsbo med dennes tillgångar och skulder, och detta dödsbo är en självständig juridisk person. I normala fall sköts ett dödsbo genom att skulderna betalas (vanligtvis löpande räkningar) via den avlidnes bankkonto, och kvittona behålls för redovisning till dess att dödsboet slutligen avvecklats. Har detta inte redan gjorts för din far, ska det skötas och betalningen av dessa ska hanteras av hans dödsbo. Din syster och du ska således inte ärva hans skulder, bara hans tillgångar (om det finns några). Är det emellertid så att ni redan har ärvt din pappa och att detta precis dykt upp är ni skyldiga att lösa skulderna med det ni ärvts (inte mer än så – alltså ej med egna tillgångar).Hoppas att du har fått svar på din fråga! Hör av dig annars.Vänligen,

Vem ärver mig?

2021-01-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag har 5 vuxna barn och en fru. Dessutom har jag ytterligare ett vuxet barn med en annan kvinna. Detta barn som vi kan kalla X, känner ingen till i min nuvarande familj. Vi har aldrig haft kontakt då mamman till detta barn vägrat att vi ska ha kontakt. Jag betalade underhållsbidrag tills X var 18 år. Jag tror inte ens att X vet om att jag existerar, då han är uppvuxen med en annan pappa. Min fråga gäller arv. När jag går bort, vem ärver mig och hur sker fördelningen? Kommer X få information om min bortgång och ha rätt till arv? Kan jag redan nu skriva ett testamente där jag skriver vem jag vill ska ärva mina tillgångar?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har sex barn varav fem är gemensamma med din nuvarande fru. Vidare tolkar jag det som att du undrar hur arvsordningen ser ut när du avlider samt om du kan upprätta ett testamente. Vem har rätt till arv?Om du avlider utan att ha upprättat ett testamente kommer din kvarlåtenskap till fullo att följa den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen är det i första hand ens bröstarvingar, dvs barn och deras avkomlingar, som är arvsberättigade. I ditt fall skulle i så fall din kvarlåtenskap att fördelas på dina sex barn i lika stora delar. Om du är gift med din fru när du avlider har hon dock arvsrätt före era gemensamma barn och kommer att ärva deras andelar med fri förfoganderätt. Era fem barn får i så fall ut sitt arv efter dig först när även deras andra förälder, din fru, avlider (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § ÄB). När en person avlider kan man beställa ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket som visar vilka efterlevande släktingar man har, så som maka och bröstarvingar. Om du är registrerad som fader till barnet du benämner som X ska X finnas med i ett sådant intyg som visar vilka efterlevande du har och kan på så sätt bli informerad om dödsfallet. Om X adopteras av någon, exempelvis pappan hen växt upp med, utsläcks dock de juridiska banden mellan dig och X. X ärver i så fall efter sin adoptivförälder och inte längre från dig. Kan jag ändra arvsordningen genom att upprätta ett testamente?Det är möjligt att till viss del ändra de arvsrättsliga förutsättningarna genom att upprätta ett testamente. Dock gäller särskilda regler för bröstarvingar där en del av kvarlåtenskapen är förbehållen dem och kan inte testamenteras bort – detta för att man inte ska kunna göra sina bröstarvingar arvslösa. En bröstarvinge har alltid rätt att få minst sin laglott i arv. Laglotten motsvarar hälften av det som de enligt lag skulle ha erhållit, dvs arvslotten. Eftersom du har sex bröstarvingar utgör deras legala arvsandel 1/6 vardera av den totala kvarlåtenskapen. Deras laglott motsvarar således hälften av detta, dvs 1/12 vardera. Denna delen kan inte testamenteras bort, utan utgör bröstarvingens garanterade arv från sin förälder (7 kap. 1 § ÄB). Om testamentet inskränker på en bröstarvinges laglott krävs dock att hen påkallar jämkning av testamentet för att utfå sin laglott. Görs inte detta går arvsrätten förlorad (7 kap. 3 ÄB). Jag hoppas du har fått lite klarhet i dina frågor! Önskar du mer hjälp råder jag dig att kontakta Lawlines juristbyrå för vidare rådgivning eller ställ en fråga till. Med vänliga hälsningar

Särkullbarns rätt till arv

2020-12-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Min far är omgift och har upprättat äktenskapsförord till fördel för sin nya fru . Han har även adopterat hennes yngsta son. Kan jag bli utan arv om far går bort före sin fru? Och om frun går bort hur blir det då? Huset står i hans frus namn.. mvh
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som reglerar frågor gällande arv. Eftersom du är en bröstarvinge till din far så innebär det att du alltid har rätt till arv efter din far. Du har alltså iallafall rätt till din laglott, vilket är hälften av arvslotten (ÄB 7 kap. 1 §). Du är dessutom ett särkullbarn, då din far har gift sig på nytt. När din far/ nya frun avlider så kommer en äktenskapsskillnad att ske. Frågor gällande äktenskap regleras i äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). I bodelningen så kommer din fars och hans frus gemensamma egendom att fördelas jämnt mellan parterna. Det som omfattas av äktenskapsförordet kommer dock inte att vara en del av bodelningen utan båda parterna får behålla det som är s.k. enskild egendom (ÄktB 7 kap. 2 §). Jag tolkar din fråga som att din far inte har enskild egendom utan att det som omfattas av äktenskapsförordet kommer att gynna din styvmor. Det innebär att all egendom som inte omfattas av äktenskapsförordet ska sedan fördelas mellan din far och hans nya fru. Båda ska ha lika mycket av detta och denna andel som tillfaller din far genom bodelningen kommer att gå till hans arvingar, dvs. dig och din adoptivbror. Din adoptivbror kommer dock att ärva först efter att hans mor har avlidit genom s.k. efterarv. Ni båda anses vara bröstarvingar och har således samma rätt till arv, vilket i detta fall innebär hälften av arvet för både dig och din adoptivbror. Samma bodelning kommer att ske även om den nya frun dör först. Din styvbror kommer då att ärva den andel som inte omfattas av bodelningen. Om huset inte är enskild egendom i och med äktenskapsförord eller någon annan föreskrift så kommer den att vara en del av bodelningen även om huset står i fruns namn.Sammanfattning:En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Vad som omfattas av en bodelning beror på vad som omfattas av t.ex. äktenskapsförord. I detta fall så är det oklart om vad som ska anses vara enskild egendom och vad som ska tillfalla en bodelning. Det som tillfaller bodelningen ska fördelas mellan makarna och det som tilldelas den avlidne maken ska fördelas till dess bröstarvingar. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Vem räknas som en bröstarvinge?

2020-12-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Jag har fått hjälp att skriva mitt testamente men jag ställer mig frågan gällande denna formulering:Kvarlåtenskapen efter mig skall, till lika delar, tillfalla mina tre barn, Barn 1, barn 2, barn 3 . I avlidet barns ställe träder dennes bröstarvingar.Efterlämnar den avlidne inga egna bröstarvingar skall den avlidnes del tillfalla övriga här nämnda syskon, eller för det fall att även syskon är avlidet, dennes bröstarvingar.Frågan gäller i denna mening, I avlidet barns ställe träder dennes bröstarvingar : Är mina barns far en bröstarvinge om något av mina barn går bort?MVHAnnette
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. När det kommer till frågor om arv och testamente är det ärvdabalken som är tillämplig lag. I svaret nedan kommer jag enbart utgå ifrån den information jag har fått angiven i frågan. Detta eftersom ytterligare personer/omständigheter kan komma att påverka fördelningen av arvet.Barn/barnbarn till den avlidne/den person som vill upprätta ett testamente benämns i svensk arvsrätt som bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Även barnens barnbarn (etc.) räknas in i denna arvsklass. Utifrån den information som jag har fått angiven i frågan vet jag inte om du är gift med fadern till dina barn. Jag utgår därför från att ni inte är det samt att mannen är far till samtliga tre barn som du nämner i frågan. Fadern till dina barn anses inte utgöra en bröstarvinge enligt svensk arvsrätt. Kortfattat kan man konstatera att bröstarvingar enbart utgör personer i nedåtstigande släktled. Hade ni varit gifta finns regler om makes arvsrätt i 3 kap. ärvdabalken. Är ni istället sambos så är huvudregeln att man inte ärver varandra. Undantag till denna huvudregel finner man i 18 § andra stycket sambolagen. I vart fall verkar du ändå ha skrivit vad som händer i det fall då någon av dina barn går bort, i första hand tillfaller det avlidne barnets andel till dennes bröstarvingar (barn, barnbarn osv.) och i andra hand tillfaller andelen av det avlidna barnet till dess syskon, dvs. dina resterande barn. Här hade jag rekommenderat att du specificerar (exempelvis) att andelen av det avlidna barnet ska delas lika mellan syskonen, om det avlidna barnet inte har några bröstarvingar. Om du känner dig osäker på hur du ska gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig att du bokar tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://www.lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Laglott och testamente

2021-01-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan jag testamentera min egendom till min yngsta barn, som är 26 med familj, mina två andra är 49 och 46 utan hemmaboende barn.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är någorlunda tydligt. Alla bröstarvingar/barn har rätt att få ut sin laglott från sina föräldrar, vilket regleras i 7 kap Ärvdabalken. Detta innebär att de barn du utesluter från arv i ett testamente kan komma med krav den dagen testamentet aktualiseras. De kan enligt 7 kap 3 § då begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott om de så önskar.Alltså kan du testamentera allt till ditt yngsta barn, men de andra två kan komma i efterhand och kräva sin laglott. Laglottsskyddet går inte att avtala bort. De två andra behöver inte nödvändigtvis komma med krav, det bestämmer de själva. Om de inte kräver laglotten inom sex månader från då de fick ta del av testamentet förlorar de sin rätt.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars får du återkomma.Med vänlig hälsning

Får min mor sälja sin fastighet när vi har arvsrätten efter våran fader?

2021-01-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min mamma och pappa var gifta när min pappa dog. Vi är totalt 9 syskon med samma mamma och pappa. Nu vill min mor sälja huset på öppen marknad, kan någon av mina syskon sätta sig emot denna försäljning? Varför hon vill sälja detta hus är för att vi syskon ej kommer överens. Enligt påstående av ett av mina syskon kan ej min mor sälja sitt hus utan att alla vi 9 syskon skriver under pappren vid försäljning då vi enligt uppgift ska ha arvsrätten efter våran fader. Kan detta verkligen stämma?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar frågan som att du vill veta om din mamma kan sälja sitt hus, utan din och dina syskons underskrift, fastän ni har arvsrätt efter din fader. Du skriver inget om ett eventuellt testamente från din fader, så jag antar att ni helt enkelt ärver enligt den legala arvsordningen. Eftersom inget annat framgår av din fråga, antar jag att din mamma har lagfart på fastigheten/huset.Frågan regleras i ärvdabalken (ÄB).Din mor har arvsrätt och ni har efterarvsrättDu och dina syskon är s.k. bröstarvinge till din fader. Därför ska ni dela på arvet efter honom om inget annat framgår av testamente (2 kap., 1 §, ÄB). Eftersom dina föräldrar var gifta, har din mor arvsrätt innan er och ni har istället fått efterarvsrätt. Det innebär att ni helt enkelt ärver efter din fader, när din mor har avlidit (3 kap., 1 §, ÄB). Hur mycket ni ska ärva efter er fader, beräknas utifrån en kvotberäkning. Det betyder att ni inte har rätt till en viss summa, utan istället utgör er arv efter din fader en kvotdel av kvarlåtenskapen efter din mor (3 kap., 2 §, ÄB). Din mor kan fritt sälja egendomen Din mamma har s.k fri förfoganderätt över egendomen hon erhöll i arv efter din fader. Det innebär att hon fritt kan sälja egendomen och på annat sätt disponera över egendomen. Däremot får hon inte råda över egendomen genom testamente. Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med din fackförening eller vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. När det gäller arbetsrättsliga tvister är preskriptionstiderna ganska korta, därför är det bra att kontakta en jurist.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00. Vänligen,

Kan adopterade barn bli utan arv?

2020-12-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan adopterade barn bli utan Arv på nått sätt.
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Det korta svaret på din fråga är att adopterade barn alltid har samma rätt till arv som biologiska barn. Om man skulle ha både adopterade barn och biologiska barn är alltså utgångspunkten att alla barn ärver lika mycket (2 kap. 1 § ÄB). Det är däremot möjligt att ändra barnens arvslotter genom att skriva ett testamente. På så vis kan föräldern alltså till viss del påverka hur mycket varje barn ska ärva. Det som är viktigt att komma ihåg är att man trots ett testamente aldrig kan göra ett barn helt arvlöst. Detta beror på att den avlidnes barn alltid har rätt att få sin s.k. "laglott". Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Jag kommer att illustrera det jag har beskrivit med ett exempel:Person A, som är änka, avlider och efterlämnar ett adopterat barn (person B) och ett biologiskt barn (person C). Arvet efter A är 100 000 kronor. Om det inte finns något testamente delar B och C på arvet, och får alltså 50 000 kronor vardera. Detta är deras arvslott. Om A har skrivit ett testamente som ändrar storleken på arvslotterna kan B och/eller C däremot alltid begära att få ut sina laglotter. Eftersom laglotten utgörs av hälften av arvslotten blir det alltså 25 000 kronor. Det är denna del av arvet som B och C alltid har rätt till. För att sammanfatta kan alltså adopterade barn aldrig bli helt utan arv, utan de har samma rätt till arv som biologiska barn. Storleken på arvet kan däremot till viss del ändras, men både adopterade och biologiska barn har ändå alltid rätt till sina laglotter. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Hur ser arvsordningen ut när en arvsberättigad avlider innan arvet utfaller?

2020-12-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Ställde nedan fråga tidigare och tackar för ett mycket utförligt svar. Nu uppkom en till fråga gällande min helsyster som tyvärr inte finns längre, gick bort 2010. Vi har gemensamma föräldrar, pappa som gick bort 2005 (och som vår mor ärvde allt från då) och sedan vår mor nu som gick bort nyligen. Jag undrar nu vem som ärver min systers del? Hon hade inga egna barn. MvhTIDIGARE FRÅGA:Min mor har gått bort nyligen och min far gick bort 2005. De var gifta och hade 2 gemensamma barn (jag och en avliden syster) Min mor har även sedan tidigare 2 barn. Delas tillgångarna som finns kvar nu lika mellan min mors barn eller har gemensamma barn med tidigare avlidne make större arvslott? Tack på förhand! Mvh
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar vem som ärver din systers andel av kvarlåtenskapen efter din mor. Svaret regleras i Ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga. Jag utgår från att er mor ärvde er fader med stöd av makens arvsrätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär alltså att du kommer få ut arvet efter din far såsom din mor nu när hon har gått bort.Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB. Däri uppställts en prioriteringsordning som man kallar för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen jämnt fördelat.Detta innebär att både du och din syster kommer klassificeras som bröstarvingar och kommer ärva lika stora andelar av arvet efter era föräldrar. Däremot kommer andelen bli mindre för arvet efter er mor då hon har två ytterligare barn som också ska ärva henne. Istället för att du och din syster skulle bli berättigade till ½ av arvet vardera så kommer ni bli berättigade till ¼ vardera.Eftersom du och din syster var er faders enda bröstarvingar så skulle ni ha delat på hans arv med hälften vardera. Däremot så har dessvärre din syster gått bort innan arvet utföll. Detta innebär alltså att hennes andel av er faders kvarlåtenskap inte längre kommer kunna tilldelas henne. Istället så fungerar arvsrätten på så sätt att din syster inte kommer beaktas som en arvsberättigad person och er faders kvarlåtenskap kommer således tillfalla dig i sin helhet (jfr. 1 kap. 1 § ÄB).Däremot så gäller andra förutsättningar gällande din moders arv. Här finns det ju tre arvsberättigade bröstavingar (du och din moders barn sedan tidigare). Detta innebär att arvet som skulle tillfalla din syster istället ska delas upp mellan dig och din mammas barn sedan tidigare. Därmed så ska alla bröstarvingarna (ni) få en lika andel (1/3) av din mors kvarlåtenskap.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,