Hopp i första arvsklassen, barnbarns arvsrätt

2019-11-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, min far är fortfarande i livet (93år), nu undrar jag vem som ärver honom om jag skulle gå bort före honom, min fru eller våra barn?OBS! Jag har inga syskon och det finns inga "särkullbarn".Mvh Roland "Rolle" Andersson
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Eftersom det inte finns några andra arvingar i "första arvsklassen", det rakt nedstigande ledet så ska dina barn ärva efter din far om du avlidit, 2:1 ärvdabalk. Då det blir en "äktenskapsskillnad" när du avlider ses det inte som din fru är "din fru". Detta framgår i 1:5 äktenskapsbalken, där det står att ett äktenskap upplöses när en make dör.Det kan alltså ses som att din fru inte är "med i bilden" ifall du avlidit innan din far och dina barn är då närmsta arvtagare.Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Gäller istadarätten i flera led?

2019-11-08 i Bröstarvinge
FRÅGA |Tillhör barnbarnsbarn den legala arvsordningen när deras förälder och farförälder avlidit men "gammelmormor är i livet?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Som jag förstår dig har gammelmorfar dött, och frågan är om barnbarnsbarn ska ärva trots att gammelmormor är i livet. Det finns en princip inom arvsrätten som kallas istadarätt (2:1 Ärvdabalk andra stycket), den innebär att barn träder i sina föräldrars ställe arvsrättsligt. Denna princip gäller även när det finns flera generationer av döda. Så barnbarn träder i sina morföräldrars ställe om föräldrar och morföräldrar är döda. I ditt fall innebär detta att om gammelmorfar och gammelmormor var skilda när gammelmorfar dog så ärver barnbarnsbarn före gammelmormor. Om gammelmorfar och gammelmormor var gifta så ärver gammelmormor så länge hon är i livet, och den dagen hon dör så ärver barnbarnsbarnen både henne och gammelmorfar. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Hur går jag till väga för att mina pengar endast går till vårt gemensamma barn?

2019-10-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Jag är sedan våren gift med en man, vi har ett (omyndigt) gemensamt barn tillsammans. Han har också ett (myndigt) särkullbarn från ett tidigare förhållande. Vi har inget äktenskapsförord. I händelse av min död, hur kan jag sörja för att inget av min egendom hamnar hos hans särkullbarn? Även om jag skulle vidta åtgärder för att min egendom oavkortat skulle gå till vårt gemensamma barn så förstår jag att min man kommer att förvalta dessa pengar till vårt barn blir myndigt. Om min man kommer att dö innan vårt barn blir myndigt, kommer summan som skulle varit vårt barns pengar (alltså det som kommer från mig), delas mellan hans tidigare barn och vårt gemensamma barn? Alltså, hur går jag tillväga för att mina pengar endast går till vårt gemensamma barn? Tacksam för svar. //Den onda styvmodern
Cecilia Lindeborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). I äktenskapsbalken (ÄktB) finns bestämmelser om bodelning när ett äktenskap har blivit upplöst genom till exempel den ena makens död. I händelse av ena makens död ska bodelning ske enligt ÄktB. Makarnas egendom delas in i giftorättsgods och enskild egendom och det är således giftorättsgodset som blir föremål för bodelning. Vid bodelning dras först vardera av makarnas skulder bort och sedan läggs värdet av makarnas giftorättsgods samman för att delas in i två. Den enskilda egendomen är undantagen från bodelning och ska inte räknas in. Det som räknats fram genom en s.k. "hälftendelning" kallas vardera makens giftorättsandel och anger hur mycket vardera maken ska erhålla. Huvudregeln är att bröstarvingarna (den avlidnes barn) ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Enligt 3 kap. ÄB ärver make före gemensamma barn som sedan får vänta på s.k. efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Barn som inte är gemensamma barn benämns särkullbarn och har alltid rätt att få ut sitt arv direkt. Enligt 3 kap. 9 § ÄB kan särkullbarn frivilligt avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make och har sedan rätt till efterarv. I händelse av din död kommer först en bodelning att äga rum. Hälften (enkelt räknat) kommer bestå av din efterlevande makes giftorättsandel och den andra hälften utgör kvarlåtenskapen efter dig, och är således den andelen som omfattas av arvsreglerna. Eftersom ditt enda barn är ett gemensamt barn kommer din make erhålla arvet med fri förfoganderätt. Den efterlevande maken får fritt förfoga över egendomen men får inte testamentera bort den. När din make avlider har ert gemensamma barn rätt till efterarv, alltså det som kommer från dig. Ert gemensamma barn kommer därför ärva dels ditt arv, dels en del från din make. Det som kommer från dig kommer alltså gå till ert gemensamma barn och inte till hans barn. Hans barn ärver endast från din make.Vidare kan man upprätta ett inbördes testamente där man bestämmer hur kvarlåtenskapen ska hanteras, dels efter den förste makens bortgång, dels efter bådas bortgång. Man kan också genom ett äktenskapsförord bestämma om vilken egendom som ska vara giftorättsgods respektive enskild egendom. Det påverkar enbart själva bodelningen och inte vem som har rätt att ärva. I ditt fall skulle hursomhelst din enskilda egendom enbart gå till ert gemensamma barn. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vem ärver min mor?

2019-10-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Det har efter 36 år dykt upp en person som eventuellt kan vara ett barn till mig. Min mor är på sista versen och jag tror uppdykandet kan ha med pengar att gör. Jag är ensamt barn, har två döttrar, mor lever ensam. Vad gäller? Så vitt jag förstår går mors tillgångar helt och fullt till mig. Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem ärver min mor?I Sverige tillämpas den legala arvsordningen om inte den avlidne upprättat ett testamente som föreskriver annat. Enligt den legala arvsordningen är ens närmsta arvingar ens bröstarvingar, dvs barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv (2 kap. 1 § ÄB). Är du det enda barnet till din mor och hon inte längre är gift med din far ärver du hela kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. Får mina barn del i arvet från min mor?Om du är enda barnet till din mor kommer du att ärva hela hennes kvarlåtenskap, och dina barn kommer inte att få ärva henne direkt. Dina barn har arvsrätt från dig och kommer enligt den legala arvsordningen ärva lika delar från dig. Detta går delvis att ändra genom testamente, men bröstarvingar kan inte göras helt arvslösa i svensk rätt (7 kap. 1 § ÄB). Men dina barn har inte direkt arvsrätt från din mor när hon avlider förutsatt att du är i livet. Avlider du innan din mor går hennes arv till hennes barnbarn, dvs dina barn. SammanfattningSom enda barn har du direkt arvsrätt från din mor. Dina barn har inte arvsrätt från din mor medan du är i livet så länge hon inte testamenterat om det. Om du avlider är dina barn din mors närmsta arvingar istället. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Gåvobrev avseende sommarstuga med tomt till bröstarvinge

2019-11-08 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vi sitter i en situation där vi på grund av olika omständigheter vill att vår syster ensam ska ärva en fastighet bestående av en sommarstuga med tomt, efter vår mammas bortgång. Idag äger vår mamma fastigheten ensam efter att vår pappa gick bort för ett par år sedan. Vi är tre helsyskon, jag, samt en bror och en syster. Vi är alla, både min mamma och mina syskon, överens om arrangemanget. Hur ska vi lämpligast gå tillväga? Ska vår mamma skriva ett testamente med den specifika önskan eller ska ett gåvobrev upprättas som utfaller efter vår mammas bortgång? Tacksam för svar. Med vänlig hälsning
Mahdi Sadegh |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag utgår från att ni alla är överens om hur fastigheten ska disponeras efter er mammas bortgång samt att det är din mors avsikt att testamentera bort denna fastighet bestående av en sommarstuga med tomt till din syster. UtredningDe regler som är aktuella i ditt fall finns främst i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis i mitt svar att redogöra för vad utgångspunkten är vid gåvor, det förstärkta laglottsskyddet och därefter redogöra för när en gåva kan jämställas med testamente. Avslutningsvis kommer jag att ge dig råd i ditt fall. Det förstärkta laglottsskyddetInom svensk arvsrätt finns en förhållandevis stor frihet för arvlåtaren att själv fördela sin kvarlåtenskap. En fördelning för att kringgå den legala arvsordningen är genom att upprätta ett testamente. Det finns dock undantag. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Detta innebär att alla ni tre har rätt till eran laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är det bröstarvingen egentligen skulle haft rätt till om inget testamente hade funnits, hälften av denna har bröstarvingen alltid rätt till.I 7 kap. 4 § ÄB finns det förstärkta laglottsskyddet, vilket eventuellt kan aktualiseras i ditt fall. Bestämmelsen utsträcker laglottsskyddet och omfattar även gåvor som till syftet är att likställa med testamente. Syftet med bestämmelsen är att laglottsskyddet inte ska kunna kringgås. Givarens avsikt med en gåva behöver inte ha varit att undgå laglottsskyddet för att regeln ska bli tillämplig. En förutsättning för att reglerna ska aktualiseras är att givarens avsikt med gåvan kan ha varit att ordna successionen, dvs. att gåvan ges för att givaren börjat tänka på sin död. Det finns två typer av gåvor som aktualiserar det förstärkta laglottsskyddet; dels gåvor som ges när givaren ligger för döden (eller åtminstone trodde att döden var nära förstående), dels gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Det senare fallet är vanligt när någon skänker bort t.ex. en fastighet men förbehåller sig nyttjanderätten tills vederbörande avlider. GåvobrevUpprättandet av ett gåvobrev är något värt att beakta i erat fall. Vill eran mamma ge bort sommarstugan med tomt som en gåva till eran syster, så kan hon skriva över det på henne. Enligt 4 kap. 1 och 29 § jordabalken (JB) ska ni i så fall upprätta en skriftlig gåvohandling/gåvobrev. Handlingen ska skrivas under av systern och din mor. För att gåvan inte ska ses som ett förskott på ditt framtida arv efter eran mor, enligt 6 kap. 1 § ÄB, bör din mor uttryckligen skriva i gåvobrevet att gåvan inte är ett förskott på arvet. Om fastigheten ges bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att det är att likställa med ett testamente gäller dock reglerna om avräkning ändå, vilket framgår av 7 kap. 4 § ÄB. Exempel på när bestämmelsen är aktuell är när arvlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd eller när arvlåtaren har nytta av egendomen fram till sin död trots att den är bortskänkt. Om din mor till exempel försätter att bo i huset fast att denna givit bort fastigheten genom ett gåvobrev, kan alltså reglerna om avräkning bli aktuella. Sammanfattning och råd Utgångspunkten i ditt fall är att följa bestämmelserna ovan. Är fallet sådant att ni behöver hjälp att upprätta ett gåvobrev eller testamente, kan ni anlita en jurist som kan vägleda er mer om ni har ytterligare frågor. Om ni är intresserade av att anlita en jurist kan en av våra jurister på Lawlines juristbyrå hjälpa er.Med vänliga hälsningar,

Går det att göra barn arvslösa?

2019-11-01 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min far är 92 år och under dom senaste tio åren har jag varit ett stöd för honom eftersom han blev ensamstående 2009.Nu vill han skriva ett testamente som innebär att jag ska få en större del av arvet efter honom. Arvet består till största delen av ett sparande pengar (ca. 900 000 kronor). Det finns inga fastigheter eller andra värdesaker. Till saken hör att jag har två bröder som sällan eller aldrig hälsar på honom.Men jag själv vill undvika att testamente skrivs, dvs.jag vill att allt delas lika mellan oss tre barn. Hur kan jag diskutera detta med honom. Han är mycket besviken på sina söner, så det är ganska känsligt det hela. Har ni några goda råd?Med vänlig hälsning
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan gäller arv, och svaret kommer därför att utgå från ärvdabalken (ÄB).Till en början ska sägas att huvudregeln i svensk rätt är att barnen till en avliden ärver en lika stor del vardera av kvarlåtenskapen, det som kalls för arvslott. Om testamente finns kan fördelningen av kvarlåtenskapen däremot ske annorlunda. Er fars barn, alltså du och dina två bröder utgör s.k. bröstarvingar, (2 kap. 1 § ÄB). I svensk rätt finns det ingen möjlighet att göra en bröstarvinge helt arvslös, (2 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om kvarlåtenskapen uppgår till 900 000kr när er far avlider innebär det att laglotten är 900 000/2 = 450 000 kr. Laglotten på 450 000 kr ska delas lika mellan er syskon, vilket innebär att vardera syskon erhåller 150 000 kr. Dina bröder kommer alltså som minst att få 150 000 kr vardera, detta oavsett vad som står i er fars testamente. Det 450 000 kr som återstår när ni syskon fått era laglotter får han testamentera bort hur han vill, exempelvis till dig. Om din far testamenterar bort all sin kvarlåtenskap om 900 000 kr till dig, innebär det alltså att du får 600 000 kr, medan dina bröder får 150 000 kr vardera. För att dina bröder ska få ut sina laglotter i en sådan situation krävs det dock att det påkallar jämkning av testamentet inom sex månader från det att delgivning av testamentet har skett. (7 kap. 3 § ÄB). Jag skulle i detta fall rekommendera dig att förklara för din far att ett testamente inte gör dina bröder arvslösa, utan att det har rätt till 150 000 kr vardera, oavsett testamentets utformning.Sedan bör du kanske förklara att det skulle göra dig glad om arvet delas lika mellan er. Du skulle även kunna föreslå att ni ska ta 150 000 kr var (er laglott) och att resterande ska testamenteras till någon annan närstående eller organisation, som han får välja, om det skulle kännas bättre än att du får mer än dina bröder. Några råd utöver det kan jag inte ge med den information jag har, men jag hoppas att svaret kunde vara till någon nytta.Mvh

Ärver barnbarnen om deras förälder gått bort när arvet ska fördelas?

2019-10-20 i Bröstarvinge
FRÅGA |Pensionärsparet har ett hus värt några miljoner. Vid arv fördelas värdet mellan de två barnen - ett barn med hygglig ekonomi, ett med MYCKET god ekonomi (en klar skillnad råder i dagsläget, men det kan ju förändras...). Enkelt såhär långt! MEN, om ett av barnen avlider innan arvet fördelas, kommer väl detta barns barn att helt gå miste om del i (mor-/farföräldrara-)arvet? Kan pensionärsparet redan nu skriva något om det i sitt testamente, att dom önskar att en del av framtida arv "skyddas" till förmån för barnbarnen i det fall att något av barnen avlider "i förtid"? Eller kommer det bara att vara upp till det överlevande barnets goda vilja att dela med sig?
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur ett pensionärspar kan säkerställa att deras arv går till barnbarnen i det fall deras egna barn avlider innan arvet fördelas. Reglerna om hur arv fördelas hittar du i Ärvdabalken (ÄB).Hur fördelas arvet enligt din legala arvsordningenDen legala arvsordningen är det sätt som arv ska fördelas på enligt lag. Om den som avlider har egna barn så är det i första hand de som ärver egendomen. Om den avlidne har flera barn så ska arvet fördelas lika dem emellan. Så om detta pensionärspar ar 2 barn så ska arvet efter dem delas i två lika stora delar. Efter barn så ärver barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare. Ett barnbarn ärver sin förälders andel om förälderns gått bort innan mor- eller farföräldern som arvet kommer ifrån (ÄB 2:1). Detta kan illustreras med ett exempel:Låt säga att pensionärsparets barn heter A och B och att arvet efter dem uppgår till 100 000 kr. A har 2 barn och B 3 barn. - Om både A och B är i livet när båda föräldrarna avlidit, så ärver de hälften av egendomen, det vill säga 50 000 kr var.- Om A avlider före sina föräldrar så kommer A:s två barn att ärva A:s andel med lika delar. Arvet fördelas då istället så att B får 50 000 kr och A:s två barn får 25 000 kr var.- Om B avlider före sina föräldrar så kommer B:s tre barn att ärva sin förälders andel. Arvet fördelas då istället så att A får 50 000 kr och B:s barn 16 667 kr var.Den legala arvsordningen ser alltså till att barnbarnen ärver sin förälders del. Det är endast i de fall då det avlidna syskonet inte har några barn som det andra syskonet får hela arvet (ÄB 2:2). Makar ärver varandraI de flesta fall så avlider inte makar samtidigt, vilket innebär att arvet inte direkt fördelas till barnen. Makar ärver nämligen efter varandra i Sverige. Om A och B är pensionärsparets gemensamma barn så får de vänta på sitt arv tills båda föräldrarna avlidit. Undantaget från denna regel är om det finns barn från tidigare förhållanden, så kallade särkullbarn. De har nämligen rätt att få ut sitt arv direkt (ÄB 3:1). Eftersom ingenting i din fråga antyder att så skulle vara fallet kommer jag dock inte att gå in närmare på detta i det här svaret.SammanfattningsvisEnligt den legala arvsordningen så går arvet i ett rakt nedåtstigande led. Barn ärver sina föräldrar, vilket innebär att ett barnbarn ärver framför sin förälders syskon om föräldern avlider före mor- eller farföräldrarna. Pensionärsparet behöver alltså inte skriva något testamente för att åstadkomma en sådan fördelning. Det skadar dock aldrig att ha ett sådant dokument för att förtydliga vad deras vilja egentligen är, särskilt om de tänkt sig någon speciell uppdelning av egendomen mellan syskonen A och B.Med detta hoppas jag att du fått svar på din fråga.

Vad är bröstarvinge och vilken arvsrätt har de?

2019-10-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vi hade 2 barn. Ett av barnen ( min son ) avled. Han hade 2 barnRäknas dessa 2 barn som bröstarving ?? Tacksamt för svar.
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om arv regleras i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du funderar över om din sons barn räknas som bröstarvingar när han avlidit. Vad är en bröstarvinge? En bröstarvinge är barn till den avlidne. De räknas som närmsta arvingar när deras förälder avlider (2 kap. 1 § 1 st. ÄB). Kort om bröstarvinges rätt till arv Om den avlidne föräldern har mer än ett barn, ska barnen ärva lika mycket (2 kap. 1 § 2 st. ÄB). Om barnets föräldrar var gifta, förekommer dock ett undantag till bröstarvingens arvsrätt, eftersom den kvarlevande maken/makan då ärver istället (3 kap. 1 § ÄB). Barnen får då vänta på sitt arv till den andra förälderns bortgång (3 kap. 2 § ÄB)Det bör även sägas att den legala arvsordningen för bröstarvingar kan begränsas genom testamente. Man kan dock genom svensk lagstiftning inte göra ett barn helt arvslöst. En bröstarvinge har nämligen alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten, vilket blir 25 % för respektive barn om det finns två (7 kap. 1 § ÄB). Resterande del kan fritt testamenteras till vem man vill.Sammanfattat svarKort sagt räknas därmed din sons barn som bröstarvingar, och är närmsta arvingar till din son om han inte var gift. Hur mycket de ärver beror på om testamente finns. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,