Barns arvsrätt när den efterlevande maken avlidit

2021-08-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min sambos mamma var gift med en man. De båda hade 2 barn var, men inga gemensamma barn. Han dog för 20 år sedan och en bouppteckning upprättades. I somras dog även hon. Inga testamenten fanns efter någon av de två föräldrarna. I bland papperna för hans bouppteckning framgår inte att något arv betalats ut till hans barn och de säger att de inte minns om något arv betalades ut. Vad har hans barn rätt till i detta fall, då man endast förhåller sig till lagen?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).När en make avlider så tillfaller arvet den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄB. Om den avlidne maken hade egna barn så har barnen rätt att få ut sin del av arvet direkt, men kan annars avstå till förmån för den efterlevande maken. Om barnen avstår från rätten att ta ut sina arvslotter direkt, så får de istället sina arv när även den efterlevande maken har avlidit enligt 3 kap. 2 § ÄB.I ditt fall verkar det vara så att barnen till den först avlidne maken inte har nyttjat sin rätt att få sina arv när deras pappa gick bort, utan har istället låtit arvet gå till den efterlevande maken först. Nu när även den efterlevande maken har avlidit så ska barnen få ut sina andelar av arvet. Hälften av kvarlåtenskapen kommer att fördelas mellan den först avlidne makens barn och den andra hälften kommer att fördelas mellan den andra makens barn.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Arvsrätt särkullbarn

2021-08-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637#K3HejMake och maka har 3 gemensamma barn, G1 G2 G3Maka har ett särkull barn S1Maka går bort, S1 tar inte ut sin arvsrätt, utan låter den vara kvar i boet. Tänker at ut sin del när maken dör.Makas tillgångar värderas till 70000. Efterlevande makes tillgångar 40000Make går bort. Nu är båda makarna döda Makes tillgångar värderas till 120000Fråga, hur ska 120000 fördelas på de fyra barnen?Ärver de 25% var av 120000, alltså 30000?S1 30000G1 30000G2 30000G4 30000EllerTar man först 70000 och delar det på fyra 25% var. 17500kr varDrar av 70000 (från makas dödsbo) från 120000 = 50000Delar de 50000 på 3, 33% var. 16666kr + 17500 från makas split.S1 17500krG1 17500 + 16666 = 34166krG2 17500 + 16666 = 34166krG3 17500 + 16666 = 34166kr
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsordningen och laglottI enlighet med arvsrättsordningen har i första hand bröstarvingar arvsrätt (2 kap. 1 § Ärvdabalken [1958:637] [ÄB]). Är arvlåtaren gift och bröstarvingarna är gemensamma barn så tillfaller kvarlåtenskapen istället den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Har den avlidne emellertid särkullbarn så har särkullbarnet rätt till sin arvslott, vilken motsvarar 50% av kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ÄB jfr 2 kap. 1 § 2 st. ÄB och 7 kap. 1 § ÄB). När det finns flera bröstarvingar utgör laglotten 50 % av kvarlåtenskapen delat mellan bröstarvingarna. I det här fallet finns fyra bröstarvingar till maka, varför särkullbarnet har rätt till 12,5 % av den totala kvarlåtenskapen (50 % / 4 = 12,5 %) (2 kap. 1 § 2 st. ÄB). Avstående av laglottSärkullbarnet kan emellertid välja att avstå ifrån sin laglott, för att sedan få ut arvet i samband med den efterlevande makens bortgång (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall får särkullbarnet sin laglott i enlighet med den andel denne skulle ha fått från sin förälder. Andelen beräknas efter den slutliga kvarlåtenskapen från den efterlevande maken. Den efterlevande maken har fri förfoganderätt över kvarlåtenskapen, vilket innebär att den efterlevande maken får förfoga över kvarlåtenskapen hur den än vill. Oavsett om den totala kvarlåtenskapen ökar eller minskar av den kvarlevande makens ekonomiska beteende så beräknas särkullbarnets arv efter en ursprunglig andel, inte av ett ekonomiskt belopp. Beräkning av laglott i det här falletMakas bröstarvingar hade rätt till 12,5 % vardera av kvarlåtenskapen från maka och 50 % av kvarlåtenskapen tilldelades make. Eftersom den totala kvarlåtenskapen efter make är 120 000 så har S1, G1, G2 och G3 rätt till 15 000 vardera, vilket är den andel som kvarstår från maka (120 000 x 0,125) (3 kap. 2 § ÄB). Vidare delas resterande del av kvarlåtenskapen mellan G1, G2 och G3, vilka får 20 000 vardera (120 000 / 2 = 60 000, 60 000 / 3 = 20 000) (2 kap. 1 § 2 st. ÄB).AndelarS1 – 15 000 krG1 – 15 000 + 20 000 = 35 000 krG2 – 15 000 + 20 000 = 35 000 kr G3 – 15 000 + 20 000 = 35 000 kr Med vänliga hälsningar

Vad händer med mina barn när jag avlider?

2021-07-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vad händer med mina barn 17, 19 år gamla om jag dör de bor hemma har ingen kontakt med sin far som av personliga skäl inte är kapabel att ta hand om el umgås med dem och har inte gjort det på 14 år. jag har givet ensam vårdnad. Kan jag förbereda på något sätt för barnen med instanser ifall min bortgång infaller innan de skapat sig ett liv utanför hemmet?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur du kan säkra dina barn ett hem och tillgångar när du avlidit. En första fråga som aktualiseras är vem som ska ha vårdnaden över barnen när du avlidit. Det ena barnet är 17 år och räknas därmed fortfarande som ett barn. Om ena föräldern har ensam vårdnad om ett barn och sedan avlider, så kan den andra föräldern anförtros vårdnaden av barnet (6 kap. 9 § föräldrabalken). Om det inte är lämpligt kan istället en särskilt förordnade vårdnadshavare utses. Det finns även en möjlighet för dig som vårdnadshavare att innan din bortgång önska vem som ska förordnas till vårdnadshavare (6 kap. 10 § a föräldrabalken). En andra fråga är vem som kommer att ärva efter dig när du avlider. Som du säkert redan vet har dina barn arvsrätt efter dig eftersom de är vad som kallas bröstarvingar och tillhör första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Huvudregeln är att bröstarvingarna ska dela lika på arvet, d.v.s får barnen 50 % var av de tillgångar du efterlämnar. Jag tolkar det som att du är ogift, vilket innebär att det inte finns någon make som kommer att ärva dig före dina barn. Detta innebär därmed att det är dina barn som kommer att dela lika på allt du äger, och om du äger ett hus är det därmed dem som kommer att ärva den.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om jag har missförstått den är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny. Med vänliga hälsningar,

Vem ärver om ena bröstarvingen är avliden?

2021-07-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min bror är avliden. Undrar om min svägerska eller hennes barn ärver något från min mamma
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB).ArvsklassernaNär det ska avgöras vem som ska ärva någon utgår man från tre olika arvsklasser. Den första arvsklassen innehåller bröstarvingar, vilket är arvlåtarens barn (och i vissa fall barnbarn). Den andra arvsklassen består av arvlåtares föräldrar och arvlåtatens syskon, och den tredje arvsklassen mor- och farföräldrar till arvlåtaren. Det viktiga med den här indelningen är den s k parentelprincipen som betyder att den första arvsklassen måste vara uttömd innan man går vidare till den andra, och den andra måste vara uttömd innan man går vidare till den tredje. Det får alltså inte finnas någon arvsberättigad i den första arvsklassen vid liv innan personerna i den andra arvsklassen blir arvsberättigade.Vad innebär det här för dig?Det ovan sagda betyder att de som först är arvsberättigade i din beskrivna situation är din mammas barn. Om en av de arvsberättigade barnen skulle vara avliden, kommer dennes barn (dvs din mammas barnbarn) att träda in i den avlidnes ställe, enligt den s k istadarätten (2 kap. 1 § ÄB). Jag förstår din beskrivning som att barnen inte är din bror och din svägerskas gemensamma barn. Det innebär att barnen inte kommer träda in i hans ställe och ärva hans lott, och inte heller din svägerska. Istället kommer de andra syskonen att dela på hans lott, vilket är du (och era anda syskon om ni har fler). Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

Hur mycket ärver ens barn?

2021-08-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hur mycket ärver min dotter av mig?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hur mycket din dotter kommer att ärva dig är beroende av flera omständigheter. Eftersom frågan är väldigt bred har jag valt ut några omständigheter som arvet kan bero på. Lagstiftningen som blir tillämplig på din fråga är ärvdabalken (1958:637) (ÄB). 1. Om du är gift med din dotters andra förälderOm du är gift och personen du är gift med även är din dotters andre förälder, så kommer efterlevande make ärva dig direkt (3 kap. 1 § ÄB). Andelen som den efterlevande maken ärver från dig (om du avlider först) kommer att ärvas med fri förfoganderätt. Det betyder att egendomen kan användas, säljas, brukas på vilket sätt som helst, men den får inte testamenteras bort. Sedan, vid den efterlevande makens död, så väljer barnen, alltså din dotter (3 kap. 2 § ÄB). 2. Om du gift om dig med någon annan än din dotters andra förälderOm du är gift med någon annan än din dotters andra förälder, så blir din dotter ett så kallat särkullbarn. Ett särkullbarn har en speciell rättighet att kunna få ut sitt arv direkt, när du avlider t.ex eftersom dottern inte är er gemensamma (3 kap. 1 § och 3 kap. 9 § ÄB). 3. Om du har sambo och din dotter är er gemensammaOm du har en sambo och dottern är er gemensamma ärver också barnen direkt. Anledningen är att sambo inte har någon arvsrätt. 4. Om du har skrivit ett testamente Om du har skrivit ett testamente kan testamentet begränsa din dotters arvsrätt. Den kan dock inte begränsas mer än att hon har rätt till sin laglott. Den har man som bröstarvinge, vilket en dotter är, alltid rätt till. Laglotten betyder att din dotter har rätt till hälften av arvslotten. Om du exempelvis efterlämnar dig 100 000 kr i kvarlåtenskap och har en dotter och en son, så blir deras arv 50 000 kr var. Laglotten är dock hälften av arvslotten, vilket alltså i både dotterns och sonens fall blir 25 000 kr. Det betyder att om du skulle skriva ett testamente så kan du endast begränsa (exempelvis dotterns) arv till 25 000, eftersom hon alltid har rätt till sin laglott som bröstarvinge (7 kap. 1 § ÄB). 5. Om din dotter har syskon.Som tagits upp i exemplet tidigare så har alla syskon rätt till sin laglott. Därför kan inte dottern ärva så mycket att det inte räcker till de andra syskonens laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Sammanfattning Sammanfattningsvis beror arvet som din dotter kommer att få efter dig, på en rad omständigheter. För att du skulle få en heltäckande svar hade mer information behövts om din situation, men jag har försökt att redogöra för de viktigaste grundpelarna. Det som bl.a. har betydelse för din dotters arvsrätt är alltså om du är gift med hennes andra förälder, om du gift om dig, om du har sambo, om ett testamente finns, och om du har andra barn. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Kan man hindra bröstarvingar från att ärva?

2021-08-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående arv.Då min pappa har gått bort så är ju vi hans arvingar sen när hans mamma går bort. Undrar om hennes man kan göra så att vi ej får den del som var tänkt till våran pappa. Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Vem har rätt till arv?Enligt den legala arvsordningen är ens bröstarvingar de närmsta släktingarna och arvingarna och därmed de som har rätt till arv i första hand. Med bröstarvingar förstås den avlidnes närmsta avkomlingar, vanligtvis barn. Om den avlidnes barn har avlidit träder dennes barn i sin förälders ställe och ärver förälderns andel (2 kap. 1 § ÄB). Precis som du beskriver kommer du och din pappas övriga barn att träda i hans ställe när er farmor avlider och ärva det som egentligen skulle tillfallit honom. Kan vår andel försvinna?Under tiden man lever är man fri att förfoga över sin egendom på det sätt man önskar. Man får dock inte ge bort egendom under sådana omständigheter att det är att likställa med ett testamente för att på så sätt försöka undgå att ge arv till sina bröstarvingar (7 kap. 4 § ÄB). Man är också fri att testamentera över sin egendom på det sätt man önskar och på så sätt själv bestämma vem arvet ska tillfalla, hur mycket och på vilket sätt. Man kan dock inte göra sina bröstarvingar arvslösa även om man upprättar ett testamente – de har alltid rätt att som minst få ut sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Hur mycket arv har vi rätt till?Laglotten motsvarar hälften av det som skulle tillfallit bröstarvingarna enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Enligt lag ärver bröstarvingarna hela kvarlåtenskapen, och varje bröstarvinge ärver lika stor andel. Om vi utgår från att din farmor endast hade ett barn så skulle hela kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen tillfallit honom, dvs 100 %. Eftersom er pappa är avliden skulle ni få dela på hans del av arvet. Om ni är två barn skulle ni alltså få 50 % vardera av arvet enligt lag (2 kap. 1 § ÄB). Den här arvsfördelningen kan alltså delvis åsidosättas genom ett testamente. Genom ett testamente kan man inskränka bröstarvingarnas arvsrätt till att endast inbegripa deras respektive laglott. I mitt exempel ovan skulle er pappas laglott utgöra 50 % av kvarlåtenskapen och det som han alltid har rätt till oavsett hur testamentet utformas. Om ni är två barn är era respektive laglotter 25 %. Resterande egendom som inte utgörs av bröstarvingarnas laglotter är man fri att testamentera över som man vill. Hur blir det i vårt fall? Kan hennes man hindra oss från att ärva henne?Man är fri att använda sin egendom som man själv önskar under sin livstid och kvarlåtenskapen och det arv man lämnar efter sig kan således bli olika omfattande. Som bröstarvingar har ni alltid rätt att få ut minst er laglott – det är en rättighet som inte går att testamentera bort. Laglotten är en procentsats som man har rätt till från den totala kvarlåtenskapen, så hur mycket man ärver i definitiv summa beror på kvarlåtenskapens omfattning.Din farmor och hennes man kan påverka summan av ert arv genom hur mycket kvarlåtenskap de efterlämnar, men de kan inte hindra er från att ärva eftersom ni är bröstarvingar och har laglottsrätt. Om det skulle finnas ett testamente som inskränker eller bortser från er laglottsrätt måste ni påkalla jämkning av testamentet för att kunna göra er rätt gällande (7 kap. 3 § ÄB). Det går således inte att hindra er från att ärva, men hur mycket ni ärver beror på hur mycket som efterlämnas. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan efterlevande make med fri förfoganderätt göra av med hela arvet?

2021-07-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, jag är ensambarn. 2020 gick min pappa bort. Jag fick då bouppteckningen skickad till mig för underskrift så jag vet att mamma och pappas tillgångar är ganska stora.Min mamma har valt att inte ha någon kontakt med mig sedan tre år tillbaka. Hon valde till och med att inte ordna någon begravning för pappa för att slippa se mig.Min fråga är om mamma har rätt att ge bort det mesta av pengarna innan hon dör. Jag misstänker nämligen att hon kommer göra allt för att minska arvet till mig.Kan hon skänka bort pengarna till fonder/insamlingar, mina barn etc. så det inte finns några pengar kvar när hon dör?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du är det enda barnet och att dina föräldrar var gifta.Arv går i första hand till bröstarvingar, första arvsklassen. Men vad gäller i din situation får du vänta på ditt arv tills bägge dina föräldrar avlidit eftersom efterlevande make/maka ärver före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ärvdabalken.Fri förfoganderättArvet ges med fri förfoganderätt. Den efterlevande maken får alltså exempelvis spendera pengarna eller ge bort dem. Det finns dock två viktiga regler som utgör undantag från detta, och som begränsar möjligheten för den efterlevande maken att fritt förfoga över pengarna, 3 kap. 3 § ärvdabalken. Den första regeln är att pengar som har ärvts med fri förfoganderätt inte kan testamenteras bort av arvingen. Den andra regeln är att om arvingen har orsakat en väsentlig minskning av sin egendom genom en gåva eller annan jämförbar handling, har efterarvingarna rätt att kräva ersättning för detta ur arvingens egna tillgångar när den har avlidit.I ditt fallRent teoretiskt är det alltså möjligt för din mamma att ge bort hela kvarlåtenskapen. Men om hon ger bort en så stor del att det utgör en väsentlig minskning av arvet, kan du efter hennes död kräva tillbaka pengarna. Också sådant som kan jämföras med en gåva, t.ex. försäljning av en fastighet till underpris, räknas som en gåva i lagens mening. En väsentlig minskning har i praxis ansetts vara minst en fjärdedel av tillgångarna.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag reglera hur mycket mina barn ska ärva?

2021-07-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Jag har två barn och är ensamstående. Ett barn är svårt handikappat med en utvecklingsstörning och bor på ett boende. Jag vill att hela mitt arv ska tillfalla min dotter som inte är handikappad. Hur kan jag reglera det? Min handikappade dotter har inte förstånd och möjlighet att hantera pengar. Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig lag för din fråga. Vem har rätt till arv?Inom svensk rätt finns en lagstadgad legal arvsordning som reglerar vem som blir arvsberättigad och ärver den avlidnes kvarlåtenskap om den avlidne inte har upprättat något testamente. I första hand är det den avlidnes bröstarvingar, dvs barn, som ärver. Bröstarvingarna ärver enligt huvudregeln lika stora delar. Om den avlidne har två barn ärver de således 50 % vardera av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Kan man ändra vem som ärver?Man kan i viss mån ändra vem som ärver när man avlider genom att upprätta ett testamente. Genom testamentet kan man föreskriva vem som ska ärva, hur mycket och på vilket sätt personen ska ärva. Genom testamentet kan man således åsidosätta den legala arvsordningen som finns beskriven ovan. När man har bröstarvingar kan man dock inte helt undgå den legala arvsordningens tillämpning. I svensk rätt kan man nämligen inte göra sina barn arvslösa – de har alltid rätt till minst sin laglott oavsett vad testamentet föreskriver. Laglotten motsvarar hälften av det som skulle tillfallit barnet genom lag. Om den avlidne har två bröstarvingar utgör deras legala arvsrätt 50 % vardera, och laglotten motsvarar hälften av det, dvs 25 %. Om man har två bröstarvingar kommer alltså barnen alltid att som minst ha rätt till 25 % vardera av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ÄB). Genom att upprätta ett testamente kan man alltså i viss mån ändra hur arvet fördelas till sina barn. Om du vill begränsa din ena dotters arv till att omfatta endast laglotten kan du skriva det i ditt testamente. Barnen måste inte ärva lika mycket om du reglerar det genom testamente, så den ena dottern kan få endast laglotten på 25 % medan den andra dottern genom testamentet kan tillerkännas 75 %. Det finns inga formella krav som hindrar en från att testamentera bort allt som man vill och ignorera laglottsrätten, men barnet som blir berövat på sin laglott har alltid rätt att begära jämkning av testamentet och få ut sin laglott ändå oavsett testamentets lydelse (7 kap. 3 § ÄB). Det går således inte att göra sina barn arvslösa enligt svensk rätt.Hur skriver man ett giltigt testamente?Lagen uppställer ett antal formkrav som man måste iaktta när man upprättar ett testamente för att det ska bli giltigt. Bland annat måste testamentet vara skriftligt och undertecknat av testatorn samt av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Uppfylls inte formkraven kan testamentet ogiltigförklaras (13 kap. 1 § samt 14 kap. 5 § ÄB). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar