Har jag rätt till arv från min pappa?

2020-04-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |Innan min far avled sade han att jag inte få ärva någonting efter honom. När testamentet var skrivet var jag undantagen från arv. Han hade ju en hustru som naturligtvis ärver honom. Sedan har han testementerat till sina barnbarn exl. mig. Kan man göra så, har inte jag rätt till fadersarv?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Vem ska ärva?Enligt den legala arvsrätten är ens bröstarvingar de närmsta arvingarna, dvs personens barn. Varje barn tar lika arvslott (2 kap. 1 § ÄB). Den legala arvsordningen tillämpas under förutsättning att det inte finns något giltigt testamente. Om det finns ett giltigt testamente sätts den legala arvsordningen ur spel. Har barn alltid rätt till arv?Enligt gällande svensk rätt kan man inte göra sina barn arvslösa. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott oavsett om det finns testamente. Laglotten utgör hälften av arvslotten, dvs hälften av vad som skulle tillfallit barnen genom den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne exempelvis hade två barn skulle de enligt den legala arvsordningen ärvt 50 % vardera av kvarlåtenskapen. Deras laglott utgör hälften av det, det vill säga 25 % vardera. Laglotten har de alltid rätt att begära ut oavsett om det finns ett testamente som säger att de ska lämnas utan arv. Har jag inte rätt till fadersarv?Som din faders bröstarvinge har du alltid rätt att få ut din laglott. Laglotten beräknas genom att fördela arvet på alla din pappas bröstarvingar för att sedan halvera summan. Är du ensam bröstarvinge blir din laglott 50 %, är ni två bröstarvingar blir din laglott 25 %, och är ni tre bröstarvingar blir din laglott 16,6 % osv. För att få ut din laglott trots testamentet krävs att du påkallar jämkning av testamentet inom sex månader från det att det delgavs dig. Varje bröstarvinge som vill få ut sin laglott måste påkalla jämkning (7 kap. 3 § ÄB). Det finns inget som hindrar din pappa från att skriva ett testamente som exkluderar dig från arv, men du har rätt att påkalla jämkning av testamentet för att på så sätt få ut din laglott oavsett testamentets förordnanden. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vem träder i avliden bröstarvinges ställe?

2020-04-08 i Bröstarvinge
FRÅGA |jag är gift med min fru och har 2 barn. det första barnet flickan hade min fru med sig när vi träffades sen fick vi ett gemensamt barn pojke. jag har adopterat flickan för att vi ska kunna bli en kärn familj. sen avlider pojken 30 år gammal han hade ingen familj frugan o jag ärver honom.men min fråga vad händer om min svärmor dör hon har 6 barn alltså frugans syskon. min fru lever inte går jag in som arvinge efter frugan eller går frugans del till pojken å jag tar hans del hoppas på svar
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arvsrätt hittar vi i Ärvdabalken (ÄB) och regler om vad som gäller vid adoption finns i Föräldrabalken (FB) 4 kap.Jag förstår din fråga som att varken din son eller din maka är i livet, men att du har en adopterad dotter och sedan undrar vem som får arvet efter din svärmor. Kort om adopterade barnDet barn som adopteras anses därefter vara barn till den eller de som adopterat. Detta innebär att ett adopterat barn likställs med biologiska barn till de som adopterat - i detta fall har du adopterat din makas barn vilket gör barnet till ert gemensamma barn (4 kap. 21 § första stycket FB). Vem ärver din svärmor?Huvudregeln är att den avlidnes barn – också kallade bröstarvingar – ärver lika stor del efter den avlidne (2 kap. 1 § ÄB). I detta fallet har din svärmor 6 barn – det framgår inte om det är inklusive eller exklusive din fru – jag kommer i mitt svar utgå från att det är exklusive din fru och att din svärmor hade 7 barn totalt. Din svärmor har alltså 7 bröstarvingar.I denna situationen är inte din fru, som är en av bröstarvingarna, längre i livet – i sådana fall träder din frus barn i hennes ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det endast är personer som lever vid arvlåtarens död som kan ärva (1 kap. 1 § första stycket ÄB). Eftersom att er son inte heller är i livet, så är det enbart er dotter som kommer träda i din frus ställe – din dotter kommer alltså ärva den del som din fru skulle ärvt efter din svärmor.ExempelX avlider och lämnar en förmögenhet på 140.000 kr. X hade 7 barn, men vid dennes död är endast 6 barn i livet. Det avlidna barnet hade dock själv ett barn som fortfarande är i livet (barnbarn till X) – detta barn träder då i dess förälders ställe.Förmögenheten på 140.000 kr fördelas alltså lika mellan arvingarna och de får 20.000 kr vardera – barnbarnet kommer då ärva den del på 20.000 kr som föräldern hade ärvt. Om det avlidna barnet i stället skulle haft två barn i livet – skulle vardera barnbarn till X dela på den del som deras förälder skulle ärvt, dvs att det avlidna barnet syskon skulle fått 20.000 kr vardera och det avlidna barnets egna barn skulle dela på 20.000 kr.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

När får gemensamma barn ut arv efter att en förälder avlidit?

2020-03-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hejsan! Jag har en fråga jag hoppas kunna få hjälp med. Min far gick bort ifjol och lämnade fru och 4 gemensamma barn efter sig utan testamente. Hur ser arvsrätten ut för bröstarvingarna (vi 4 syskon). Ärver våran mor hela förmögenheten, och vi barn får inget i dagsläget och får ärva efter hon har avlidit? Eller har man nån som helst rätt till arv när man är bröstarvinge?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta när du och dina helsyskon får ut ert arv efter er pappa. Jag förstår det som att er pappa var gift med er mamma när han gick bort och att det inte fanns något testamente. Bröstarvingar får sitt arv i form av efterarvDet stämmer att all egendom tillfaller den efterlevande maken och att arvingarna till den först avlidna maken får sitt arv i form av efterarv. Reglerna om efterarv hittar du i ärvdabalken, ÄB, (här). Eftersom era föräldrar var gifta när er pappa gick bort tillfaller all hans kvarlåtenskap er mamma, se 3 kap 1 § ÄB (här). Enligt samma bestämmelse ärver gemensamma barn först när båda föräldrarna gått bort. Er mamma ärver egendomen med fri förfoganderätt vilket i princip innebär att man är fri att leva upp arvet, men det finns också vissa begränsningar.Det finns nämligen en regel i ärvdabalkens 3 kap 3 § (här) som syftar till att skydda efterarvingarna mot att deras rätt till efterarv går förlorad genom att den efterlevande maken skänker bort egendom. Det kan exempelvis röra sig om en större donation och andra gåvor, eller t.o.m att man tecknar försäkringar till vilkas maken insätter andra än efterarvingarna som förmånstagare. Er mamma får inte heller testamentera bort ert arv från er pappa, se 3 kap 2 § ÄB (här).Ersättning till efterarvingarnaEfterarvingarna kan ha rätt till ersättning om den efterlevande maken överskrider vad hen får göra med den först avlidna makens kvarlåtenskap. Det finns dock vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att efterarvingarna ska ha rätt till ersättning på grund av den efterlevande makens ageranden. Det ska vara fråga om en gåva eller liknande handling som är en väsentlig minskning av egendomen, minskningen ska ha orsakats av den efterlevande maken och detta ska ha skett i syfte att utestänga efterarvingarna från arvet eller att maken inte haft tillräcklig hänsyn till efterarvingarna vid agerandet.SammanfattningDet finns alltså ingenting som ni bröstarvingar kan göra nu i förebyggande syfte för att tillvarata er rätt till arvet. Ni kan inte få ut ert arv från er pappa förrän er mamma gått bort.Vänligen,

Arvsordning och vad som bör finnas med i ett testamente

2020-03-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Visst är jag s.k. bröstarvinge till min far? Jag har inga syskon på "hans sida" utan endast en halvsyster med samma mamma som jag. Som enda barn till min far är väl jag den enda som ärver honom? Så har jag förstått att det är i alla fall.Hur det än är så vill pappa att vi ändå skriver ett testamente för att vi båda ska vara säkra på att hans samtliga kvarlåtenskap går till mig efter hans bortgång och inte till någon annan och jag tänker i samma banor som han.Hur utformar och formulerar man ett sådant testamente på rätt sätt så att alla viktiga aspekter kommer med? Finns det förtryckta dokument för detta?Vänliga hälsningar
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Du är bröstarvinge och kommer att ärva all kvarlåtenskap:Arvsordningen regleras i ärvdabalkens andra kapitel och enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingen, dvs. den avlidnes barn, den närmaste arvingen. Som jag tolkar det är du den enda bröstarvingen och därför kommer du att ärva all din pappas kvarlåtenskap. En viktig förutsättning för att någon ska kunna ärva är dock att arvtagaren är vid liv, 1 kap. 1 § ärvdabalken. Skulle du ha avlidit före din pappa kommer dina eventuella barn att ärva i ditt ställe. I ärvdabalken står det alltså klart och tydligt att det är du som har närmast arvsrätt och att du ska ärva din pappas samtliga tillgångar.Om din pappa är gift gäller dock andra regler enligt ärvdabalken:Det framgår inte ifall din pappa är gift. Enligt 3 kap. 1-2 §§ ärvdabalken kommer den avlidnes make/maka att ärva all kvarlåtenskap, medan bröstarvingen kommer ha rätt till sitt arv efter att makan/maken har avlidit. Skulle din pappa välja att testamentera bort all kvarlåtenskap till dig direkt är det bra att veta om den s.k. basbeloppsregeln som gäller ifall den efterlevande maken åberopat den. Basbeloppsregeln innebär att om inte den efterlevande maken fått ut mer än fyra prisbasbelopp från bodelningen inkl. den enskilda egendomen (egendom som inte ingår i bodelningen), dvs. 189 200 kr år 2020, har maken rätt att få ut egendom upp till det beloppet. Basbeloppsregeln kan alltså inskränka testamentet och gå före testamentet ifall regeln skulle åberopas och vara aktuell.Vad måste ett testamente innehålla?Skulle din pappa vilja tydliggöra något om arvsfördelningen och/eller inte vill förlita sig på ärvdabalkens regler kan han upprätta ett testamente. Exempelvis om din pappa är gift och inte vill att makan/maken ska ärva före dig. De formkrav som ställs på ett testamente är att det ska vara skriftligt och undertecknas i närvaro av två vittnen, 10 kap. 1 § ärvdabalken. Alltså ska vittnena vara på plats när närvara samtidigt som testamentet skrivs på av testatorn. Vittnena måste enligt 10 kap. 4 § ärvdabalken vara över 15 år, inte vara psykiskt störda, inte vara släkt med testatorn eller ha ett eget intresse av testamentet. Vittnena måste dessutom vara medvetna om att de bevittnar ett testamente, men själva innehållet behöver de dock inte känna till.Vad bör man ha med i ett testamente?Jag rekommenderar att testamentet ska innehålla följande:1. En uppgift om vem som är testator. Detta kan skrivas ned i testamentets inledning. 2. Vem som ska ärva enligt testamentet (min dotter X). 3. Fundera också på vem som ska ärva ifall bröstarvingen skulle ha avlidit och skriv det i testamentet som en "plan B" (ifall testatorn inte vill följa ärvdabalkens regler).4. Hur mycket den personen ska ärva (all kvarlåtenskap i det här fallet).5. Hur arvet får förfogas. Ett arv kan förfogas antingen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Full äganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, medan fri förfoganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, förutom att testamentera bort det.6. Ifall arvet ska utgöra enskild egendom, dvs. att den inte omfattas av en bodelning ifall bröstarvingen skulle skilja sig från sin make eller separera från sin sambo.7. Uppgift om vilka som har bevittnat testamentet och att de gjort det samtidigt som undertecknandet8. Underskrift från testator och de två vittnena + datum för undertecknandetHoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Vad händer med arvet om barnen är omyndiga?

2020-04-09 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Vad händer med mitt arv om jag dör innan mina barn fyllt 18 år, vi har gemensam vårdnad men lever inte tillsammans och har dem varannan vecka?
Liv Stålhammar |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du skulle dö innan dina barn fyllt 18-år kommer de inte själva få ta hand om arvet (9 kapitlet 1 § föräldrabalken). Den som kommer ta hand om arvet är barnens förmyndare (12 kapitlet 1 § föräldrabalken). Barnens vårdnadshavare är deras förmyndare (10 kapitlet 2 § föräldrabalken). Eftersom ni har gemensam vårdnad innebär detta att arvet kommer omhändertas av den vårdnadshavare som finns kvar i livet (6 kapitlet 9 § föräldrabalken). Huvudregeln är att den kvarvarande föräldern kommer ta hand om arvet tills dess att barnen blir myndiga. Du kan dock genom testamente bestämma att någon annan ska ta hand om dessa pengar genom att skriva ett testamente om att egendomen ska stå hos särskild förvaltning hos någon annan än förmyndaren (12 kapitlet 1 § stycke 2 föräldrabalken). Då ska testamentet anges hur förvaltningen ska skötas, av vem och vid vilken tidpunkt egendomen tillfaller barnen. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Vad händer med arvet om jag DNA testar mitt barn?

2020-04-05 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej jag har en dotter som idag är 40 år. Nu har det framkommit att jag kanske inte är far till barnet. Om vi gör en DNA test och det visar sig att jag inte är fadern, vad händer då? Ärver hon honom? Har hon rätt till laglott från mig?
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag förstår det undrar du vad som gäller för arvsrätten om du DNA-testar ditt barn. De relevanta bestämmelserna i föräldrabalken (FB) och ärvdabalken (ÄB).Vad innebär mitt rättsliga faderskap för arvsrätten?Laglotten tillkommer bröstarvingar (7 kap. 1 § ÄB). Barn klassas som bröstarvingar och är alltså de närmsta arvingarna (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Med barn menas här de som den avlidna är rättslig fader eller moder till. Fader- och moderskap regleras i 1 kap. FB. Ett faderskap kan antingen presumeras, om barnet tillkommer under ett äktenskap mellan en man och kvinna, eller fastställas genom en faderskapsbekräftelse eller dom om den födande kvinnan var ogift (1 kap. 1 och 3 § FB). Faderskap är sedan en rättslig status som kräver ett beslut eller dom i domstol för att upphävas (3 kap. 1 § FB).Vad riskerar jag med DNA-test?Ett DNA-test i privat regi har ingen egen betydelse för din rättsliga ställning som fader. Skulle det vara så att du, i anslutning till DNA-testet, vill häva ditt faderskap, så skulle detta innebära att du inte är en förälder i lagens mening. Det är först då det får verkningar för arvsfrågan. Din dotter ärver alltså fortsatt av dig och för att hon skulle få ärva så som bröstarvinge av någon annan krävs det, förutom att ditt faderskap upphävs, en fastställelse av den andre som fader i domstol (3 kap. 5 § FB).Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Ärver särkullbarn och gemensamma barn lika?

2020-03-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har två barn i mitt första äktenskap och ett i mitt nuvarande andra äktenskap. Ärver alla lika
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes barn – också kallade bröstarvingar – ärver lika stor del (2 kap. 1 § ÄB). Samtliga barn delar alltså lika på den förmögenhet som du lämnar.I denna situationen görs det dock skillnad på när dina barn får ut just sitt arv. De två barnen som du har från ditt första äktenskap är så kallade särkullbarn och dessa får ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § andra meningen). Efterlevande make ärver före gemensamma barnDet gemensamma barnet som du har i ditt nuvarande äktenskap kommer inte få ut sin del direkt, utan kommer istället få rätt till efterarv eftersom att den efterlevande maken ärver det gemensamma barnets andel med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att det gemensamma barnet först får ut sin del när den efterlevande maken har avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Efterarvet som det gemensamma barnet har rätt till innebär inte en rätt att ärva viss egendom eller ett visst belopp, utan det innebär istället en rätt till en viss kvotdel av den efterlevande makens förmögenhet. Kvotdelen beräknas genom att arvsbeloppet efter den först avlidna, divideras med den efterlevande makens totala förmögenhet (inkl. arvet från maken).Eftersom att föräldern ärver med fri förfoganderätt innebär detta att storleken på arvet kan komma att ändras. Det kan minska om den efterlevande föräldern använder upp förmögenheten, men storleken på arvet kan även bli större om den efterlevande makens förmögenhet har ökat.ExempelX avlider och lämnar en förmögenhet om 120.000 kr samt 3 barn – 2 från ett tidigare äktenskap och 1 från det nuvarande äktenskapet. Förmögenheten fördelas lika mellan barnen och de har alltså rätt till 40.000 kr vardera. Barnen från det tidigare äktenskapet får i egenskap av särkullbarn ut deras arv direkt – kvar finns alltså 40.000 kr som det gemensamma barnet har rätt till. De resterande 40.000 kr som det gemensamma barnet har rätt till, kommer den efterlevande maken ärva med fri förfoganderätt. Om den efterlevande makens förmögenhet innan arvet uppgår till 80.000 kr, och efter arvet till 120.000 kr – blir det gemensamma barnets kvotdel 40.000/120.000 = 1/3. Det gemensamma barnet har sedan rätt att få ut 1/3 av den efterlevande makens förmögenhet när denne dör som ett efterarv från den först avlidna föräldern.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Bröstarvinge som bor utomlands

2020-03-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag bor i Sverige och har alltid varit svensk medborgare. Jag har tre barn varav ett bosatt i Frankrike svensk medborgare. Vad gäller vi arv efter mig för barnet i Frankrike.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid dödsfall utan att efterlämna någon maka eller make efter sig är det den avlidnes närmaste släktingar som kommer vara berättigade till arv, detta enligt arvsordningen i ärvdabalken (ÄB). De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna(2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar avses i första hand barn, sedan barnbarn osv. Dina tre barn är således dem som kommer ärva dig i första hand förutsatt att du inte är gift vid tillfället. Rätten att ärva sina föräldrar är i Sverige gränslös. Detta innebär att det inte spelar någon roll var i världen som bröstarvingarna bor. Dina tre barn inklusive den som bor i Frankrike kommer därför ärva efter dig. Enligt 2 kap. 1 § ÄB kommer dina barn ärva lika stor del av dig förutsatt att du inte har testamenterat bort någon del av ditt arv.