Ärver barnbarn i en avliden förälders ställe?

Min fru och jag har två barn(A och B), inga särkullsbarrn. B som var gift med C och efterlämnar barnen D och E är död sedan något åt. När vi dör får A förstås hälften, men andra halvan? Går den till änkan C eller ska den delas mellan de numera vuxna barnen D och E?

Lawline svarar

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag uppfattar din fråga som att du vill veta hur ett framtida arvskifte efter dig och din fru skulle se ut. Bestämmelser om arv/successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.

Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt

När en person har gått bort ska dennes kvarlåtenskap fördelas. Enligt svensk rätt kan detta ske på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.

Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen

Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen.

Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken. Till den första arvsklassen hör, exempelvis, den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Observera att i det fall en av de arvsberättigade i arvsklassen avlidit och efterlämnat barn så träder dessa i förälderns ställe (i enlighet med, den så kallade, istadarätten). Dessa har i så fall rätt till den förstnämndas kvotdel av arvet.

Vad gäller om den avlidne var gift vid sin bortgång?

I det fall den avlidne (det vill säga arvlåtaren) efterlämnar en make/maka så kommer, emellertid, denne/denna att ärva hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Eventuella arvingar i den första och andra arvsklassen kommer, i sådana fall, att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). Observera dock att detta endast gäller i det fall den avlidna var gift vid tidpunkten för dennes bortgång (du kan läsa mer om detta här, se särskilt under rubriken "Arv").

Fördelning av kvarlåtenskap enligt testamente

Det finns, emellertid, en möjlighet att frångå den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Härigenom har testator/testatrix (upprättaren av ett testamente) en betydande frihet att fördela kvarlåtenskapen så som denne önskar. Testationsfriheten begränsas, i princip, endast av att det inte är möjligt att göra bröstarvingar arvlösa (dessa har alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av sin arvslott) och av att en efterlevande make alltid har rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (7 kap. 1 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Detta kräver dock att dessa klandrar ett testamente där de inte omnämns inom 6 månader från det att de tagit del av detsamma (14 kap. 5 § ärvdabalken).

Testator/testatrix kan, således, genom ett testamente, i hög utsträckning, bestämma vem som ska ärva dem och vad denne/dessa, i så fall, ska ärva. Detta gör de genom att specificera detta i sitt testamente.

Vad gäller i ditt fall?

Arvet efter dig och din fru kommer att gå till era bröstarvingar först när ni båda har gått bort (som förklarats ovan så är det ju den efterlevande maken som ärver allt medan övriga arvingar får nöja sig med efterarvsrätt). Efter bådas frånfälle så kommer arvet att gå till A (efterlevande barn) samt till D och E (efterlevande barnbarn). D och E kommer då att få dela på B:s arvslott (det vill säga deras avlidna förälders arvslott) i lika delar. C (efterlevande svärdotter/kvarvarande förälder till D och E) kommer däremot inte att ha rätt till något arv eftersom hon inte är en bröstarvinge (eller tillhör någon annan arvsklass heller för den delen). Observera dock att ni, i den mån ni vill, och med vissa begränsningar, kan modifiera arvsordningen genom testamente.

Jag hoppas att du har fått ett, åtminstone någorlunda, hjälpsamt svar på din fråga. Frågor som rör kvarlåtenskap kan vara ganska krångliga och om något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Detsamma gäller givetvis även i den mån jag har missförstått din fråga. I den mån du är intresserad kan du även läsa vidare om ämnet på Sveriges domstolars hemsida här eller Skatteverkets hemsida här, här och här.

Vänligen,

Lawline RådgivareRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Bröstarvinge? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000