Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga handlar om arvsrätt som sambo. Regler om arv finns i Ärvdabalken och regler om sambor finns i Sambolagen.Samboegendom? Du skriver att du och din sambo bor i en hyresrätt och att du köper ett hus. Den första frågan som behöver besvaras är frågan om huset blir samboegendom eller inte, eftersom detta påverkar hur husets värde ska fördelas mellan er vid eventuell bodelning.Under förutsättning att ni inte flyttar in i huset blir det inte samboegendom, och ska därför inte delas mellan er vid en eventuell bodelning mellan er (3§ Sambolagen). Skulle ni däremot flytta in där tillsammans, så att det blir er gemensamma bostad, kommer det ses som samboegendom. Ses huset som samboegendom ska det delas lika mellan er vid en eventuell bodelning (3§ och 14§ Sambolagen). Detta innebär att din sambo får rätt till hälften av husets värde.Vad som händer med huset om du avlider är alltså beroende på om ni flyttar in tillsammans i huset så att det blir er gemensamma bostad. Antingen blir det inte samboegendom, och då ärver dina arvingar hela huset, eller så blir det samboegendom, och då ärver dina arvingar halva huset. För att det ska bli lättare att förstå mitt svar kommer jag utgå från att ni flyttar in i huset tillsammans och det blir ert gemensamma hem, och att det alltså ska delas lika mellan er vid eventuell bodelning.Arv I Sverige finns ingen rätt att ärva som sambo (2 kap. Ärvdabalken). Din del av huset kommer gå till dina arvingar, vilket alltså inte inkluderar din sambo. Din sambo har alltså ingen rätt att ärva din del av husets värde.Om du vill att din sambo ska ärva din del av huset har du möjligheten att testamentera det till din sambo. Då går det som huvudregel till din sambo om du avlider.Undantaget till detta är att du inte kan testamentera bort eventuell bröstarvinges laglott. Barn kallas bröstarvingar, och de har alltid rätt att få ut sin laglott. En laglott är hälften av det barnet skulle haft rätt att ärva om det inte fanns testamente (7 kap. 1§ Ärvdabalken). Har du barn kan detta alltså påverka din rätt att testamentera bort din del av huset till din sambo. Har du annan egendom som kan täcka barnets laglott kan din sambo få huset som testamenterats, annars inte.Sammanfattningsvis Antingen kommer huset delas lika mellan er vid eventuell bodelning, och då ärver dina arvingar hälften av huset, eller så kommer huset inte delas mellan er och då ärver dina arvingar hela huset. Detta beror på om det blir er gemensamma bostad eller inte. Din sambo kommer inte ärva din del av huset om du dör, så vida du inte testamenterar det till din sambo. Detta kan påverkas av eventuella barn.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till skillnad från makar så har sambor ett väldigt svagt skydd för sin egendom i lagstiftning. Makar ärver varandra, men det gör inte sambor. För att din svärfar skulle haft någon rätt att sitta i orubbat bo så hade ett testamente krävts. Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arvet efter honom ska fördelas, med tanke på att hans avlidne sambo har arvingar som inte begärt att få ut sitt arv efter henne ännu. Det framgår inte av din fråga om något testamente upprättades mellan din svärfar och hans sambo, så jag kommer dela upp mitt svar i två olika scenarion: 1. Vad som gäller om din svärfar och hans sambo upprättat ett testamente.2. Vad som gäller om något testamente inte finns. De regler som är relevanta i er situation och som jag kommer att hänvisa till i mitt svar hittar du främst i Ärvdabalken (ÄB). En bouppteckning bör ha upprättatsTill att börja med vill jag nämna bouppteckningens betydelse i er situation, och då särskilt bouppteckningen efter din svärfars sambo. När en person går bort så måste en bouppteckning upprättas senast tre månader efter dödsfallet (ÄB 20:1), och sedan registreras hos Skatteverket (ÄB 20:8). Av bouppteckningen ska framgå vilka tillgångar och vilka skulder som den döde hade vid sin bortgång (ÄB 20:4). Om din svärfar begärde en bodelning efter sin sambos död så ska även deras gemensamma bostad och eventuellt bohag också ha antecknats. Skatteverket ser till att en bouppteckning görs och kan i värsta fall förordna att en lämplig person tar hand om det (ÄB 20:9). Jag kommer att utgå ifrån att det finns en registrerad bouppteckning efter din svärfars sambo hos Skatteverket som kan användas som underlag, vilket jag kommer gå in på närmare nedan. 1. Testamente med fri förfoganderättOm sambor upprättar ett testamente där det framgår att den efterlevande sambon ska ärva all egendom med fri förfoganderätt så kan de uppnå i stort sett samma skydd som om de vore gifta. Det innebär att när en sambo går bort så ärver den efterlevande sambon all egendom och får i stort sett spendera egendomen fritt under sin livstid. Först när även den efterlevande sambon går bort har barnen till den först avlidne sambon rätt att ta del av sina arvslotter genom ett så kallat efterarv (jfr ÄB 3:2). Efterarvet utgörs av en kvotdel i den efterlevande sambons kvarlåtenskap enligt följande:Exempel 1: Låt oss säga att din svärfars sambo hade egendom till ett värde om 100 000 kr när hon avled. Din svärfar hade egendom till ett värde om 300 000 kr. Hans totala egendomsvärde skulle då bli 400 000 kr, varav han ärver 100 000 kr från sin sambo med fri förfoganderätt. Kvotdelen som arvingarna har rätt att ärva genom efterarv är 100 000/400 000 = 25 %. Exempel 2: Låt oss säga att din svärfars sambo hade egendom till ett värde om 500 000 kr när hon gick bort och din svärfar hade egendom till ett värde om 600 000 kr. Hans totala egendomsvärde skulle då bli 1 100 000 kr, varav han ärver 500 000 kr med fri förfoganderätt. Kvotdelen som arvingarna har rätt till genom efterarv är 500 000 / 1 100 000 = 45,5 %. Om din svärfars sambos egendom utgjorde 25 % av hans totala egendomsmassa så har sambons barn rätt till 25 % av hans egendom även när han går bort. Med det sagt så innebär ett arv med fri förfoganderätt att den efterlevande får göra nästan vad som helst med egendomen, till och med spendera den under sin livstid. Din svärfar får dock inte testamentera bort kvotdelen till någon annan, och får inte heller ge bort gåvor eller liknande av betydande värde strax innan sin död. Om han gör detta kan sambons barn ha rätt till ersättning, eller i värsta fall kräva att gåvorna ska gå tillbaka. Med det sagt finns den så kallade förkovransregeln som används för makars arvsrätt som eventuellt skulle kunna bli tillämplig (ÄB 3:4). Enligt denna regel så kan kvotdelen minskas om boet ökat mycket i värde sedan den första sambons död, om boets ökning berott på den efterlevandes eget förvärvsarbete. Aktiesparande går dock sannolikt inte in under denna regel. Jag vill även nämna att ett testamente med fri förfoganderätt till en sambo aldrig kan hindra barnen att kräva ut sina laglotter genom att begära jämkning i testamentet (ÄB 7:1 och 7:3). Detta verkar dock inte vara fallet i er situation, eftersom något arvskifte inte ännu har gjorts. 2. Om din svärfar levt i oskiftat boOm något testamente inte finns, utan din svärfars sambos barn endast låtit bli att skifta arvet så blir frågan en annan. Det finns nämligen ingen tidsfrist inom vilken arvet måste skiftas, utan detta ska göras när arvingarna är överens om hur skiftet ska ske. Eftersom din svärfar juridiskt sett aldrig haft rätt till sin sambos egendom så kan det inte heller bli tal om att hennes söner ska ärva en kvotdel av hans egendom. Det går nämligen inte möjligt att ingå ett bindande avtal om att sambons arvingar avstår till dess att även efterlevande sambo avlidit. De enda rättsligt bindande handlingarna är ett fullständigt avsägande av arvet, eller att begära ut sin arvslott. Möjligheten för efterlevande och den avlidnes arvingar att komma överens på detta sätt gäller bara för makar – och alltså inte för sambos. Hennes söner kan begära att arvet skiftas när som helst, men utgångspunkten för arvsskiftet ska då vara den bouppteckning som upprättades 2005 när din svärfars sambo gick bort. Sammanfattning och hur du går vidareSammantaget så kan er situation se väldigt olika ut rättsligt, beroende om din svärfar och hans sambo upprättade något testamente där det framgick att de skulle ärva varandra. Om ett sådant fanns aktualiseras i stort sett samma regler som gäller för makar, vilket ger sambons söner en rätt till efterarv när din svärfar går bort, som ska motsvara den kvotdel som deras mammas egendom utgjorde i hans totala egendomsmassa efter hennes död. Fri förfoganderätt innebär att din svärfar fått spendera egendomen som han ville under sin livstid, däremot får han inte testamentera bort kvotdelen eller ge gåvor inför sin död som kan jämföras med testamente. Han måste alltså respektera sönernas rätt till efterarv, för annars finns risk att din fru och hennes syster, som är hans arvingar, behöver ersätta sambons söner för det värde de gick miste om. Situationen är dock lite knepigare om något testamente aldrig upprättades. Jag ser dock att detta skulle kunna vara möjligt i praktiken, eftersom det inte finns någon tidsbegränsning för när ett arvskifte måste företas. Bouppteckningen brukar normalt läggas till grund för arvskiftet, men eftersom det rör sig om ett avtal mellan dödsbodelägarna så finns stora friheter kring fördelningen så länge de är överens. Enligt min bedömning finns det dock ingen möjlighet för sambons söner att kräva en kvotdel av din svärfars egendom när han går bort, eftersom det inte rör sig om något efterarv. Jag har dock inte lyckats hitta ett mycket tydligare svar än så, då det inte verkar vara en helt vanlig situation. Eftersom det finns stora oklarheter kring vilka överenskommelser som egentligen gjorts mellan din svärfar och hans sambo samt med sambons söner är det svårt för mig att ge dig något konkret på din fråga eller ge någon handfast vägledning kring hur ni bör tänka. Min rekommendation är därför att ni tar hjälp av en professionell jurist som kan ge er vägledning som är specifik för er situation. Lawlines juristbyrå kan hjälpa er med detta och om du skulle vara intresserad av ett prisförslag från dem så kan du höra av dig till mig på natalie.accord@lawline.se. Jag hoppas att jag i alla fall gjort rättsläget lite klarare för er och hoppas att situationen löser sig!Vänliga hälsningar,

Victor Strömwall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Angående första frågan om fastigheten finns det reglerat i Sambolagen. Genom Sambolagens 22 § regleras att när ett samboförhållande upphör, t.ex vid sambos död "har den andra sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt." Att ni har barn tillsammans är ett skäl för detta och det skulle leda till att din sambo skulle få överta fastigheten. Dock skulle detta leda till ett kompensationskrav till ditt dödsbo från dennes sida, vilket i praktiken skulle betyda att om ni inte har samboegendom av stort värde skulle denne tvingas betala kontant ersättning till ditt dödsbo. Begreppet samboegendom är relativt snävt och omfattar bara bostad och bohag som är inköpt för gemensamt bruk. Vid äktenskap skulle all er egendom bli gemensam (med undantag från sådant som är enskild egendom enligt villkor) och därmed även fastigheten. Fördelningen av egendomen vid en bodelning skulle därmed vara enklare eftersom all er egendom skulle kunna användas för att balansera över fastighetens värde om huset läggs på partnerns "lott". Varför ditt dödsbo kommer behöva kompenseras i båda fall är eftersom dina särkullbarn skall få ut sin lott när du avlider. För vidare rådgivning tycker jag att du skall vända dig till en verksam jurist, det går bland annat att göra via denna länk! Hoppas detta var svar på din fråga!

Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt Din fråga fordrar enbart ett kort men förhoppningsvis ändock givande svar. Sambos har ingen arvsrätt utan i det fall din pappa avlider kommer arv direkt att fördelas på "ordinarie" arvingar oaktat eventuellt samboförhållande. Det som eventuellt kan påverka är en bodelning med anledning av samboförhållandets upphörande, vilket kan aktualiseras vid isärflyttning eller ena sambons avlidande (se 2 § sambolagen, hädanefter SamboL). För att bodelning ska ske måste detta begäras av efterlevande sambo senast ett år efter upphörandet, dock senast när bouppteckning förrättas (se 8 § andra stycket SamboL). Den avlidnes dödsbo kan inte begära bodelning (18 § första stycket SamboL). Även om bodelning sker har denna dock begränsad effekt då enbart samboegendom delas, vilket avser endast bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Din pappas hus och sådana möbler som redan fanns däri ingår således inte i samboegendomen. Inte heller bil eller liknande omfattas då det inte faller under begreppet "bohag", vilket istället avser möblemang och diverse attiraljer i hemmet. Lilla basbeloppsregelnVid fördelningen råder dock enligt den så kallade "lilla basbeloppsregeln" att efterlevande make har rätt till minst två prisbasbelopp (totalt 93 000 kronor för 2019) så långt som samboegendomen räcker (18 § andra stycket SamboL). Regeln ger alltså aldrig rätt att få även annan egendom än samboegendom om beloppet inte i enbart samboegendom uppnås. Denna bestämmelse är tvingande förutsatt att bodelning sker. Däremot är det möjligt för sambos att avtala om att någon bodelning inte ska ske, vilket kräver skriftligt upprättande och bägge sambos undertecknande för giltighet (9 § SamboL). Något krav på bevittnande finns inte. Gemensam bostadUndantagsvis kan efterlevande sambo även överta den gemensamma bostaden (din pappas fastighet) även om den inte ingår i samboegendomen. Eftersom att de inte har några gemensamma barn krävs dock att synnerliga skäl talar härför, vilket i princip uteslutande avser fall då den efterlevande är gravid. (22 § SamboL). Det får således te sig mycket osannolikt att sådant övertagande skulle aktualiseras. Om övertagande ändock anses berättigat ska ersättning för värdet utbetalas, och ni som arvtagare lider således ingen ekonomisk förlust (22 § tredje stycket). SammanfattningSammantaget kan konstateras att det som utgångspunkt inte kräv att ni skriver något särskilt avtal för att säkra att sambon inte övertar egendom till nackdel för eventuellt arv. För att undgå "lilla basbeloppsregeln" måste avtalas att någon bodelning inte ska ske över huvud taget, vilket är ett skriftligt avtal som enbart kan ingås mellan sambos själva. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline.I Sverige har sambor ingen legal arvsrätt. Eftersom det bara är gemensam bostad och bohag som omfattas av bodelningen så är det därför viktigt att ha rett ut vad som tillhör vem innan en eventuell bodelning. Detta kan regleras på lite olika sätt, antingen genom ett samboavtal eller ett testamente. Frågor rörande sambos regleras i sambolagen.Bodelning vid sambor är alltid begränsat till bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning av samborna enligt 3 och 8 §§ SamboL. Detta kallas samboegendom. Huruvida en bodelning ska göras eller ej när sambo avlidit avgörs av den efterlevande sambon, se 8 § 2 st. och 18 § SamboL.Enligt 2 kap. 1 § ÄB är det till att börja med bröstarvingar som ärver (alltså barn) om inget annat följer av testamente.Bostaden som din mamma köpt bör inte räknas som samboegendom enligt 5 § SamboL eftersom hon köpte lägenheten redan innan hon blev tillsammans med hennes sambo, och han kom in i bilden i efterhand. Därför skulle lägenheten inte ingå i en bodelning, utan den skulle istället tillfalla dig eftersom du är bröstarvinge enligt 2 kap. 1 § Ä, om inget annat står i testamente. För att reglera hur er egendom ska fördelas om någon av dem skulle avlida så är min rekommendation att de skriver ett testamente. Huvudregeln när egendom testamenteras är att testamentstagare övertar egendomen med full äganderätt. Testamentstagaren kan då använda och omsätta egendomen som den behagar.Grundtanken på området är att testators vilja ska efterföljas så långt det går enligt 11 kap. 1 § ÄB.Testamente upprättas skriftligt enligt 10 kap. 1 § ÄB, och testator ska underteckna i närvaro av två vittnen. Den som anges som testamentstagare får inte vittna enligt 10 kap. 4 § 2 st. ÄB. Inte heller den som i rätt upp- eller nedstigande led är släkt med testator 10 kap. 4 § 1 st. ÄB.Eftersom det verkar som att de köpt visst bohag för gemensam användning så är det vissa saker av bohaget som kommer att ingå i en bodelning, men det kan vara skönt att få det svart på vitt vad som är vems! Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hanna Sidvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det du önskar få svar på är vad som kommer att hända med din sons arv efter hans död, samt hur stor del av detta som dennes sambo är berättigad till. Det framgår inte av er fråga om det fanns ett testamente efter er son, jag kommer dock i mitt svar att utgå från att så inte är fallet. Finns det ett testamente kommer dock den legala arvsrätten, som mitt svar utgår ifrån, att sättas ur spel till förmån för testamentet. Denna fråga rör sambor vilket regleras i sambolagen. Jag kommer nu att redogöra för hur uppdelningen ska göras enligt gällande rätt.Hur ska uppdelningen göras?Om en sambo avlider har endast den efterlevande sambon rätt att välja om denne vill begära bodelning eller inte, dödsboet kan alltså inte begära bodelning, 8 och 18 § sambolagen. Om er sons sambo väljer att begära bodelning kommer endast samboegendomen att delas lika mellan henne och dödsboet. Samboegendom utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning enligt 3 § sambolagen. Eftersom att er sons sambo äger halva fastigheten har hon även rätt till halva fastigheten vid er sons bortgång om hon väljer att göra en bodelning. Detta innebär att om hon vill bo kvar i fastigheten så kommer hon att behöva köpa ut er sons del eftersom att denna tillhör dödsboet. Väljer kvinnan att sälja fastigheten gäller samma sak, då har dödsboet till hälften av köpeskillingen. Lilla prisbasbeloppsregeln I sambolagen finns dock den så kallade "lilla prisbasbeloppsregeln" som innebär att den efterlevande sambon alltid har rätt att vid fördelning av samboegendomen, som sin andel, få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet, 18 § sambolagen. Detta gäller i den mån samboegendomen räcker för att täcka två prisbasbelopp, vilket dock inte bör vara ett problem i detta fall med beaktande av att det ingår en fastighet i samboegendomen. År 2019 uppgår prisbasbeloppet till 47 400 kr. Detta innebär att er sons sambo kommer att ha rätt till minst 94 800 kr, men som sagt bör värdet efter bodelningen uppgå till ett högre belopp och då är det detta belopp som kvinnan kommer att ha rätt till. Det framgår dock inte av er fråga om det fanns några lån på fastigheten, om så är fallet så kommer dessa att dras av gentemot bostaden innan den delas upp. Finns det efter avdrag för skulder mindre än 94 800 kr kvar kommer er sons sambo således att vara berättigad till hela det beloppet. Mitt råd till erLite mer konkret innebär detta att er sons sambo har rätt till halva fastigheten, förutsatt att hon väljer att göra en bodelning. Det är ni som föräldrar som kommer att få ärva er son, detta innebär att den halva fastigheten tillhör er. Det ni kan göra är att ta hjälp av den som fördelar arvet, troligen en begravningsentreprenör eller en jurist, för att låta denne uppmärksamma er sons sambo kring hennes arvsrätt. Om kvinnan väljer att inte lyssna så har ni rätten på er sida och kan stämma henne i domstol. Finns det möjlighet för er att lösa detta på annat sätt så rekommenderar jag er att göra så. Hoppas att ni fått svar på er fråga, annars ska ni inte tveka att höra av er igen! Med vänlig hälsning

Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Du har ställt flera frågor så jag kommer att svara på dem en i taget. Din första fråga är vilken rätt din mammas sambo har ifall hon skulle avlida. Som sambo har man inte någon arvsrätt. Istället kan sambon begära en bodelning inom ett år från dödsfallet (8 § sambolagen). I en bodelning ska bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk ingå, detta kallas för samboegendom (3 § sambolagen). I och med att din mamma redan ägde huset då hon blev tillsammans med sin sambo utgör huset inte samboegendom och ska därför inte ingå i en eventuell bodelning. Det är du och dina syskon som kommer att ärva huset istället.Ifall din mamma däremot skulle sälja huset och köpa en lägenhet till sig och sin sambo kommer lägenheten anses vara förvärvad för gemensamt bruk. Vid en bodelning kommer därför lägenheten att ingå. Vid en bodelning ska egendomen delas lika mellan samborna och din mammas sambo har därför rätt till hälften (14 § sambolagen). Det kan även vara så att din mammas sambo har rätt att ta över lägenheten om han är i behov av att få bo kvar, men i så fall måste han betala ersättning till dödsboet för din mammas halva (16 § sambolagen). Om din sambo skulle gå bort gäller samma som tidigare, d.v.s. att du inte har någon arvsrätt. I och med att huset är köpt i din sambos tidigare äktenskap ska huset inte heller ingå i en bodelning utan det blir sambons barn som får ärva huset. Din sambos barn har dock ingen rätt att kräva något av dig. De har inte någon arvsrätt efter dig och i och med att du inte är deras förälder är du inte underhållsskyldig. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar

Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv hittas i ärvdabalken och för sambor finns vissa regler i sambolagen.I mitt svar kommer jag först att förklara allmänt om arv mellan sambor för att sedan besvara frågan om vad som gäller i din mammas fall.Arv mellan samborHuvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra utan det är makar, bröstarvingar (barn eller barnbarn), syskon och föräldrar som har arvsrätt (2-3 kap ärvdabalken).Däremot, när en sambo avlider har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning (8 § och 18 § sambolagen) om han/hon vill. Det innebär att den egendom som klassas som samboegendom (gemensam bostad och gemensamt bohag) ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet efter den avlidne. Här kan också den efterlevande sambon få bostaden och bohaget på sin lott efter avräkning mot annan egendom (16 § SamboL). Det som händer med den avlidne sambons del är att dennes arvingar ärver det.Vad gäller i din mammas fall?Kan barnen kräva ut sin arvsrätt på bostadsrätten?Din mamma har ingen arvsrätt eftersom att dom var sambos och en sambo har ingen arvsrätt. Det är istället sambons barn som har arvsrätt efter sin förälder. Barnen har alltså rätt att ärva allt som deras pappa ägde, vilket innebär att barnen kan kräva ut sin arvsrätt på bostadsrätten om deras pappa ägde hela eller del av den. Däremot, om din mamma äger 100 % av bostadsrätten så har sambons barn ingen rätt att kräva ut sin arvsrätt på bostadsrätten.Har din mamma rätt att bo kvar i bostadsrätten?Om det är så att din mamma inte ägde lägenheten till 100 % och barnen har arvsrätt på bostadsrätten så kan hon begära bodelning. En bodelning är fördelaktigt för henne om hon äger en mindre andel av bostaden och bohaget. En bodelning innebär att hon har rätt till 50 % av bostaden och bohaget oavsett vem av samborna som har köpt vad. Bodelningen innebär också att hon har rätt att få bostaden på sin lott, vilket innebär att hon får bo kvar om hon kan betala barnen. Barnen till sambon kommer ha rätt till de resterande 50 %. Om din mamma vill behålla bostaden behöver hon antingen betala barnen i pengar eller bohag motsvarande värdet av 50 %.Hoppas du fått svar på din fråga!