Sanna Wall |Hej, tack för at du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag hänvisa till Ärvdabalk (1958:637), nedan kallad ÄB, som är den del av lagen som reglerar arv. Jag kommer också att hänvisa till Sambolag (2003:376), nedan kallad sambolagen och till Föräldrabalk (1949:381), nedan kallad FB. Hur ska arvet fördelas? Huvudregeln är att om den avlidne har barn så ärver dessa. Eftersom er far har tre barn ska ni tre dela lika på arvet (2 kapitlet 1 § ÄB). Er pappas sambo kommer inte att ärva något, men eftersom er pappa och hans sambo är sambor ska en bodelning göras mellan dem (8 § första stycket sambolagen). Er pappas sambo måste dock begära att en bodelning ska genomföras senast när bouppteckningen förrättas för att bodelningen ska äga rum (8 § andra stycket sambolagen). Om er pappas sambo inte begär en sådan bodelning kommer det heller inte att ske någon bodelning. Om ingen bodelning sker kommer din pappas sambo att behålla vad hon äger och ni barn får er pappas tillhörigheter. Sådant som ägs tillsammans får ni försöka komma överens om hur det ska fördelas. Det som ska ingå i en eventuell bodelning är samboegendom. Samboegendom består av gemensam bostad och bohag om detta har förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Vad som avses med gemensam bostad finns reglerat i 5 § sambolagen. I 6 § sambolagen regleras vad som avses med gemensamt bohag, det kan till exempel röra sig om möbler, hushållsmaskiner och andra saker som är avsett för det gemensamma hemmet. Vid bodelningen så kommer eventuella skulder dras av från värdet av bostad och bohag. Det som blir över kommer sedan att läggas ihop och delas på två. Ena delen kommer tillfalla er pappas sambo och andra delen som skulle tillfallit er far, tillfaller istället er barn (12-14 § sambolagen). Er pappas sambo har dock alltid rätt att få ut två gånger det prisbasbelopp som gällde vid dödsfallet (år 2020 motsvarar detta ett totalt belopp om 94 600 kr) om det finns så mycket att hämta ur bodelningen (18 § andra stycket ÄB). Det som ska ingå i den eventuella bodelningen är alltså främst egendom som införskaffats gemensamt eller använts gemensamt som bostad och möbler och liknande. Andra saker kommer inte vara med i bodelningen. Kommer ni inte överens om bodelningen kan ni ansöka om en bodelningsförättare hos tingsrätten, mer info om hur detta går till finns på Sveriges domstolars hemsida. Hur mycket har er pappas sambo rätt att säga till om?Som nämnt ovan så har er pappas sambo inte rätt att ärva er pappa. Er pappas sambo har dock rätt att begära en bodelning och vid denna bodelning få ut minst 94 600 kr förutsatt att samboegendomen är värd så mycket efter avdragna skulder. Er pappas sambo har också rätt att ta över den gemensamma bostaden genom att avräkna detta från sin del av bodelningen (16 § andra stycket ÄB). Vem ska företräda er lillebror? Eftersom er lillebror är omyndig kommer hans arv efter er pappa att förvaltas av hans förmyndare, vilket i detta fall blir hans mamma (10 kapitlet 2 § FB). Det kommer alltså vara er pappas sambo/er lillebrors mamma som har hand om er lillebrors arv efter er pappa. Hon kan dock inte göra vad hon vill med arvet utan arvet ska användas på ett sätt som gynnar er lillebror (12 kapitlet 3 § FB). Dessutom så står hon under överförmyndarens tillsyn och måste lämna information om hur arvet används om överförmyndaren begär det (12 kapitlet 9 § FB) (Det ska finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd i varje kommun). SammanfattningArvet efter er far ska delas lika mellan er tre barn. Er pappas sambo kan dock begära att en bodelning ska göras och då ska hennes del av bodelningen tillfalla henne. Er omyndige lillebrors del av arvet kommer att förvaltas av hans mamma som står under överförmyndarens tillsyn. Denne kontrollerar att arvet inte missbrukas av er lillebrors mamma. Hoppas svaret har varit till hjälp! Behöver ni ytterligare hjälp och rådgivning är ni välkomna att kontakta någon av Lawlines jurister. Mvh

Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du följande:- Kan din sambo eller hans barn få del av arvet efter din far om något skulle hända dig?- Behöver man skriva något papper för att arvet efter din far ska bli din enskilda egendom?Jag tolkar det du har skrivit som att din far fortfarande lever, men att du vet att du kommer att få ärva den egendom som du har nämnt när han avlider. Vad jag förstår rör det sig om pengar och en andel av en jordbruksfastighet med skog.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB), sambolagen (SamboL) och äktenskapsbalken (ÄktB) i mitt svar.Ditt arv är skyddat från din sambo och hans barnDet korta svaret på din första fråga är nej – varken din sambo eller hans vuxna barn kan få del av arvet efter din far om något skulle hända dig, eftersom de inte har någon rätt att ärva dig. Din sambo kan dock begära en bodelning efter din död, men arvet efter din far är helt skyddat från att ingå i den om egendomen har gjorts till din enskilda egendom innan dess.Svaret på din andra fråga är ja – din far behöver skriva ett testamente för att egendomen som du ärver från honom ska bli din enskilda egendom.Jag kommer nu beskriva mer noggrant vad som gäller.Varken din sambo eller hans barn har rätt att ärva digInledningsvis vill jag beskriva hur arvsordningen efter dig ser ut i nuläget.Din sambo har inte någon rätt att ärva dig, eftersom sambor saknar arvsrätt till varandra. Hans barn saknar också rätt att ärva dig på grund av att ni inte är släkt med varandra. Det är istället din far som ärver dig om du avlider före honom. Din far ärver all din kvarlåtenskap om din mor inte lever längre och du saknar syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § andra stycket, tredje meningen ÄB).Han ärver hälften av din kvarlåtenskap om din mor lever, eftersom hon då ärver den andra hälften (2 kap. 2 § första stycket ÄB).Dina eventuella syskon ärver din mors hälft om hon inte lever längre (2 kap. 2 § andra stycket, första meningen ÄB). Har du ett syskon som har avlidit får syskonets barn ärva dig istället för sin förälder (2 kap. 2 § andra stycket, andra meningen ÄB).Dina eventuella syskon ärver all din kvarlåtenskap om varken din far eller mor lever när du avlider (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).Saknar du syskon och syskonbarn är det dina mor- och farföräldrar som får ärva dig, alternativt syskonen till din mor eller far om dina mor- och farföräldrar är döda (2 kap. 3 § första och andra stycket ÄB).Allmänna arvsfonden ärver dig i sista hand, om de arvingar som jag nu har nämnt inte finns eller är döda när du avlider (5 kap. 1 § ÄB).Din sambo kan begära en bodelning efter din dödDin sambo och hans barn har alltså inte någon rätt att ärva dig om du skulle avlida. Det förhindrar dock inte att din sambo begär att en bodelning ska göras när du har dött (8 § och 2 § första stycket, tredje punkten SamboL). Det är bara han som kan begära en bodelning, inte hans barn (18 § första stycket SamboL). I så fall ska er samboegendom delas upp mellan honom och ditt dödsbo (8 § första stycket SamboL). I samboegendomen ingår er gemensamma bostad och ert gemensamma bohag, om ni har skaffat bostaden respektive bohaget i syfte att ni ska använda dem gemensamt (3 § SamboL).Är egendomen enskild ska den undantas från bodelningenPengarna från din fars arv kommer inte att ingå i bodelningen, vare sig de har gjorts om till enskild egendom eller inte. Pengar är nämligen inte samboegendom (3 § och 8 § första stycket SamboL). Det kan dock vara en god idé att göra dem till enskild egendom ändå, eftersom sådant som du eventuellt köper för dem också blir enskild egendom i så fall.Jordbruksfastigheten från din fars arv kan komma att ingå i bodelningen om du och din sambo använder den som gemensam bostad och fastigheten inte är enskild egendom. Då finns det risk för att din sambo kan få rätt att ta över jordbruksfastigheten efter din död (16 § andra stycket SamboL).Så länge du har ärvt jordbruksfastigheten som enskild egendom ska den dock inte ingå i bodelningen, även om den skulle vara din och din sambos gemensamma bostad när du avlider (4 § tredje punkten SamboL). Det är nämligen bara hyres- och bostadsrätter som kan bli föremål för en sambos övertaganderätt när bostaden är den avlidna sambons enskilda egendom (3 § samt 8 § första stycket och 16 § andra stycket respektive 22 § SamboL).Slutsatsen av detta är därmed att arvet efter din far är som bäst skyddat från din sambo och hans barn om det är din enskilda egendom. Din far behöver skriva ett testamenteDin far behöver skriva ett testamente för att du ska kunna ärva hans kvarlåtenskap som enskild egendom (7 kap. 2 § första stycket, fjärde punkten ÄktB). I testamentet måste det tydligt framgå att den egendom som du ärver efter din far ska vara din enskilda egendom. Han kan välja att enbart göra viss egendom till enskild, eller att göra all egendom som du ärver till enskild. Din far bör skriva in att eventuell avkastning på egendomen också ska bli enskild egendom, om det är vad han vill. I annat fall blir avkastningen inte enskild egendom.Han kan också skriva in att sådant som träder i egendomens ställe ska vara enskild egendom. Det kallas för surrogat och blir till exempel aktuellt om du köper något för pengarna från arvet, så som jag nämnde ovan. Surrogatet blir automatiskt enskild egendom enligt lagen, men din far kan förtydliga det i testamentet ändå (4 § fjärde punkten SamboL).Testamentet måste uppfylla lagens formkravTestamentet behöver uppfylla lagens formkrav för att anses giltigt, vilket innebär följande (10 kap. 1 § ÄB):- Testamentet ska vara skriftligt.- Din far ska skriva under det.- Två vittnen ska samtidigt vara närvarande när din far skriver under det eller när han förklarar för dem att det är hans underskrift på testamentet.- De två vittnena ska också skriva under det.Vittnena behöver vara över 15 år och sakna sådana psykiska besvär som gör att de inte förstår vad bevittnandet innebär. Vittnena får inte vara närstående till dig eller din far (10 kap. 4 § första och andra stycket ÄB). När din far har skrivit testamentet kan du känna dig säker på att din sambo och hans barn inte kommer att kunna få del av arvet efter din far, eftersom egendomen då inte kan ingå i någon bodelning efter din död.Håll pengarna från arvet åtskilda från andra pengarDet är viktigt att du håller pengarna från arvet efter din far åtskilda från andra pengar, om han har gjort pengarna till enskild egendom och du har ärvt dem. Du kan till exempel placera pengarna på ett särskilt konto. Annars finns det risk för att pengarna förlorar sin karaktär av enskild egendom, vilket framgår av rättsfallet NJA 1992 s. 773. Rättsfallet handlade om två makar men skulle troligen vara giltigt även i ditt fall.SammanfattningAvslutningsvis vill jag sammanfatta mina svar på dina två frågor.Kan din sambo eller hans barn få del av arvet efter din far om något skulle hända dig?Nej, det kan de inte. Varken din sambo eller hans barn har någon rätt att ärva dig. Din sambo kan fortfarande begära att en bodelning ska göras efter din död, men arvet efter din far är helt skyddat från att ingå i den om egendomen har gjorts till din enskilda egendom innan dess.Behöver man skriva något papper för att arvet efter din far ska bli din enskilda egendom?Ja, din far behöver skriva ett testamente för att den egendom som du ärver efter honom ska bli din enskilda egendom. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras i Sambolagen (SamboL).Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Jag utgår i mitt svar från att inget samboavtal eller testamente har upprättats mellan din far och hans sambo.Vad omfattas av en bodelning mellan sambos?I bodelning mellan sambor ingår endast samboegendom (8 § SamboL). Enligt 3 § SamboL utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning. Definitionen för "gemensam bostad" hittas i 5 § SamboL och kortfattat avses bostad som samborna eller någon av dem innehar som är avsedd som sambornas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för det ändamålet.I bodelningen kommer egendomen alltså att ingå om din far och hans sambo förvärvade bostaden tillsammans med syftet att använda det gemensamt. Det avgörande är alltså inte vem som står på lagfarten utan det som är avgörande är om den skaffats för gemensam användning och används som deras gemensamma hem. I ert fall uppfattar jag det som att er far ägde huset och stugan innan han blev sambo vilket innebär att dessa inte räknas som samboegendom.Hur fördelas arvet vid ena sambons bortgång?Huvudregeln i svensk rätt är att sambor inte har någon rätt att ärva varandra om de inte skrivit testamente. Istället är det den avlidnes arvingar som ärver den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap ÄB). Vid en sambos bortgång kan det dock bli aktuellt att göra en bodelning enligt Sambolagen. Det är däremot inte obligatoriskt för sambos att bodela och det är endast den efterlevande sambon som kan begära att en bodelning ska genomföras, senast i samband med att bouppteckning efter den avlidne görs, se 8 § och 18 § SamboL. I bodelningen ingår dock endast samboegendom och huset och stugan kommer därmed inte ingå i bodelningen. Tillämpning i ditt fall:Det sagda innebär alltså att stugan och huset, om de är införskaffade innan samboförhållandet, inte räknas som samboegendom. Detta innebär i sin tur att huset och stugan inte kommer tillfalla sambon vid er fars bortgång så länge något annat inte är testamenterat. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Har "sambon" rätt att ärva sommarstället?Definitionen av "sambo" hittar vi i 1 § sambolagen. Där framgår att med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll. Eftersom personerna i frågan endast bor tillsammans på sommarstället och inte i gemensam bostad under övriga året är de inte sambor i lagens mening. Sambolagens regler blir därför inte tillämpliga. De regler som vi istället får titta på är reglerna i ärvdabalken. Där framgår att de som har rätt att ärva är följande:1. Barn och barnbarn (så kallade bröstarvingar) (2 kap. 1 § ÄB).2. Efterlevande make/maka (3 kap. 1 § ÄB).3. Föräldrar och syskon (2 kap. 2 § ÄB).4. Farföräldrar och morföräldrar (2 kap. 3 § ÄB).Inga personer utöver de ovan uppräknade har rätt att ärva. För att någon annan person ska ha rätt att ärva den avlidnes kvarlåtenskap krävs att den avlidne testamenterat egendom till den personen. Det innebär att för att "sambon" ska ärva sommarstället krävs att den avlidne testamenterat sommarstället till denne.Har särbo rätt att ärva sin särbos bostadsrätt?Samma regler som ovan gäller. Det innebär att den avlidne måste testamenterat sin bostadsrätt till sin särbo för att särbon ska kunna ärva bostadsrätten. Observera dock att om bostadsrätten är värd mer än hälften av den avlidnes kvarlåtenskap kan eventuella bröstarvingar ha rätt att ärva bostadsrätten som en del av sin laglott (7 kap. 1 § ÄB).Är det skillnad juridiskt mellan särbo och sambo?Ja! Skillnaden är att om två personer är sambor så blir sambolagen tillämplig med regler om samboegendom och bodelning. En särbo behandlas inte annorlunda än vilken annan person som helst och har ingen särskild juridisk ställning gentemot sin särbo. Det är dock viktigt att påpeka att det just vid arv inte blir någon större skillnad mellan särbo och sambo, eftersom sambor inte ärver varandra. Hoppas att du fick svar på dina frågor! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lagarna som är aktuella för dina frågor är sambolagen (SamboL).Om jag förstår dig rätt så är banktillgodohavanden sådana som tillhör den avlidne sambon. Om jag missförstått dig så påverkar detta mitt svar, därmed bör du ställa en ny fråga om det ligger till på annat vis. Jag utgår även i mitt svar ifrån att det inte finns något testamente emellan samborna om att de ska ärva varandra.Som sambo så har du som grundregel ingen arvsrätt när din sambo avlider. Däremot så har du rätt att begär bodelning enligt 8§ SamboL, vilket den efterlevande sambon ska göra senast när bouppteckningen förrättas. Detta innebär att samboegendomen då delas upp mellan den efterlevande sambon och den avlidnes sambons dödsbo.Det som då ska delas upp är samboegendomen, vilket är eventuell gemensam bostad och bohag. I detta ingår normalt sett inte banktillgodohavanden. Utan det som ingår är bostaden om den införskaffats för att de ska bo där tillsammans, samt möbler och liknande som införskaffats för det gemensamma hemmet.Om dessa banktillgodohavanden är den efterlevande sambons arv så skall dessa inte tillfalla den avlidne sambons dödsbo, utan enbart tillfalla den efterlevande sambon då det är dennes pengar. Det är enbart när man är gift som det behöver framgå att ett arv är enskild egendom för att ens maka/make inte ska ha rätt till pengarna vid dödsfall eller skilsmässa.Gällande fråga nummer två så bör den efterlevande sambon klargöra för sonen att denne vill att en bodelning skall ske, om det är vad hen önskar. För som jag nämnt tidigare så måste detta göras av den efterlevande sambon senast när bouppteckningen förrättas (8§ SamboL). Om sonen inte kontaktar sambon så rekommenderar jag sambon att själv ta kontakt med sonen.Det finns även en rätt för den efterlevande sambon att få behålla som minst två prisbasbelopp när den andre sambon avlider, vilket måste tas hänsyn till om den efterlevande sambon begär bodelning (18§ SamboL). År 2020 motsvarar ett prisbasbelopp 47 300 kr, vilket innebär att den efterlevande sambon har rätt att behålla 94 600 kr ur samboegendomen om denne begär bodelning (18§ SamboL). Dock får man först göra avdrag för skulder innan egendom motsvarande denna summa ska tillfalla den efterlevande sambon. Då du nämner att den gemensamma samboegendomen är liten kan denna regel vara viktig i ditt fall.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny gratisfråga eller ringa oss för gratis rådgivning via telefon!Med vänlig hälsning

Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om en av er går bort innebär det att barnen till den avlidne ärver dessa 50 % (2 kapitlet 1 § ärvdabalken). Detta innebär att barnen i fråga blir delägare av huset. För att garantera att det kvarlevande sambon får bo kvar i huset kan man lösa det på två sätt; antingen kommer den kvarlevande sambon köpa ut barnen, dvs betala dem för 50 % av huset de äger så att den kvarvarande sambon blir ensam ägare. Om den kvarvarade sambon inte har råd att köpa ut barnen kan barnen tvinga fram en försäljning (6 § samäganderättslagen). Det andra alternativet är att du och din sambo skriver ett testamente (9 kapitlet 1 § ärvdabalken) där ni skriver att den kvarvarande sambon ska sitta i orubbat bo. Detta innebär att barnen inte ärver på direkten. I det fall ni formulerar ett testamente för att garantera att sambon får bo kvar i huset kommer detta påverka barnens arv. Här bör nämna att barnen har starka rättigheter vid arv. Barnen har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kapitlet 1 § ärvdabalken). För att barnen ska kunna få ut sin laglott när ni har skrivit ett testamente krävs det att barnen jämkar testamentet (7 kapitlet 3 § ärvdabalken). Detta innebär att om den avlidne sambon har fler tillgångar som täcker laglotten kommer huset ändå bli oberört, men om så krävs kan en försäljning tvingas fram ändå. Mitt slutgiltiga råd är att du och din sambo tar kontakt med en jurist för att skriva ett testamente som kan anpassas efter eran situation. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De regler som blir tillämpliga på din fråga finns i sambolagen och ärvdabalken. Svaret blir lite olika beroende på om stugan är mer av en fritidsstuga/sommarstuga eller om det är er huvudsakliga bostad men utfallet blir likadant oavsett.När din sambo avlider ska en bodelning göras om du begär det. I bodelningen ingår er samboegendom (8 § SamboL). Samboegendomen består av er gemensamma bostad och bohag, om det införskaffats för gemensam användning (3 § SamboL). Det innebär att om stugan är er huvudsakliga gemensamma bostad och ni införskaffade den för gemensam användning så är den samboegendom och ska därmed räknas med i bodelningen. Vid bodelningen räknas först värdet av all er samboegendom samman (12 § SamboL). Sedan görs avdrag för skulder hänförliga till samboegendomen (13 § SamboL). Till sist delas det kvarvarande värdet, sedan skulderna dragits av, lika mellan dig och din avlidna sambo (14 § SamboL). I praktiken innebär det här att halva värdet av stugan kommer tillfalla dig och andra halvan kommer ingå i arvet efter din avlidna sambo.Om det däremot är så att stugan inte är er gemensamma bostad, exempelvis på grund av att det är en sommarstuga eller om någon av er ägt stugan innan samboförhållandet började, så är stugan inte samboegendom och omfattas inte av sambolagen. Eftersom jag tolkar det som att ni äger hälften av stugan var innebär det i praktiken ingen skillnad mot om det hade varit samboegendom, eftersom du äger din halva och har rätt till värdet av den, och din sambos halva kommer ärvas av era gemensamma barn. Den skillnad som blir är dock att om stugan är er gemensamma bostad och därmed samboegendom så kan du yrka på att du är i bäst behov av stugan och därmed få den avräknad på din lott, d.v.s. att du löser ut era gemensamma barn (16 § 2 stycket SamboL). Om den inte är samboegendom har du inte den rätten på samma vis eftersom du kommer äga hälften och era gemensamma barn den andra hälften, vilket innebär att ni har lika stor bestämmanderätt över stugan.Sambor ärver inte varandra. Det är därför era gemensamma barn som kommer ärva kvarlåtenskapen efter din sambo eftersom de är din sambos bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att de kommer ärva din sambos andel av stugan, samt alla din sambos övriga tillgångar. För att du ska stå som ensam ägare på stugan måste du därför "lösa ut" era gemensamma barn ur stugan.Om ni vill frångå sambolagens regler kan ni antingen skriva ett samboavtal eller ett testamente som fördelar tillgångarna vid din sambos död. Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett samboavtal eller testamente rekommenderar jag att ni bokar tid med någon av våra kunniga jurister. Du bokar enklast tid genom att fylla i formuläret på vår hemsida.Hoppas att du fick svar på dina frågor! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningTill skillnad från äkta makar ärver inte sambor varandra när den ena sambon avlider. Så utgår jag från att du på grund av din fråga är medveten om. Rätt till arv, för det fall att inte testamente finns, har i första hand den avlidnes bröstarvingar (dvs. barnen). Min utgångspunkt i mitt svar är att det på din begäran skett en bodelning i samband med din sambos frånfälle och att du istället för att lämna egendom till dödsboet vill betala pengar (483.000 kronor). Enligt 17 § sambolagen har en sambo rätt att istället för att lämna egendom till den andra sambon (i ditt fall dödsboet) betala motsvarande belopp i pengar. Beloppet ska i princip erläggas kontant vid bodelningen. Det finns däremot inget som hindrar parterna att komma överens om att bodelningslikviden ska erläggas genom avbetalning. Om en sambo inte kan betala omedelbart finns det enligt samma lagrum en möjlighet att få skäligt anstånd med betalningen under förutsättning att godtagbar säkerhet ställs för betalningen. Enligt förarbetsuttalanden bör längre tid än sex månader inte komma i fråga. Vidare framkommer att det ofta kan framstå som oskäligt att medge så lång anståndstid som sex månader, t.ex. om sambon lätt skulle kunna få lån i bank för betalningen (prop. 1986/87:1 s. 182 och s. 390). I första hand är det samborna själva som har att komma överens om vad som är godtagbar säkerhet. Kan de inte komma överens bör i vart fall pant eller borgensförbindelse godtas. När det gäller en borgensförbindelse bör denna ställas som för egen skuld. Om den ingås av två eller flera personer bör den vara solidarisk. Även en garantiförbindelse av en bank eller ett annat kreditinstitut bör anses vara en godtagbar säkerhet.Är det så att det inte skett en bodelning mellan dig och din sambo utan enbart att du vill ta över egendom som din sambo ägde rör det sig helt om ett avtal mellan dig och arvingen. Då har arvingen rätt att få egendomen i arvskiftet, men ni kan komma överens om att du ska ta över den mot betalning. I det fallet finns det ingen bestämmelse som ger dig någon respit. Däremot är det givetvis fullt möjligt för dig och arvingen att komma överens om senare betalning eller en avbetalningsplan. Att arvingen har ok ekonomi är inget det tas hänsyn till.Sammanfattningsvis kan du för det fall att du vill behålla egendom i bodelningen ha rätt till skäligt anstånd med betalning under förutsättning att du kan ställa godtagbar säkerhet för betalningen. Godtagbar säkerhet kan vara t.ex. pant eller borgensförbindelse. Har det inte skett någon bodelning utan det enkom rör sig om att du vill behålla egendom tillhörig din sambo har hens arvingar rätt att få ut egendomen i arvskiftet. Vill du behålla egendomen måste du lösa ut den. I det fallet finns det ingen skyldighet för arvingarna att låta dig köpa ut egendomen och inte heller att ge dig någon respit. Det är i sådana fall om ni kan komma överens om eventuell senare betalning eller avbetalningsplan.Om du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,