Lisa Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga är att en sommarstuga inte kommer att ingå i en sambobodelning då den används huvudsakligen för fritidsändamål, se 7 § sambolagen. Paragrafen anger att fritidsegendom undantas och ska inte räknas med i ev. bodelning. Men det är även så att kvarlevande sambon har rätt att bestämma om en bodelning ens ska genomföras! Se 8 §.Om det gäller en vanlig bostad och ena sambon avlider (bostaden utgör samboegendom) så är den kvarlevande sambon skyddad genom regeln i 8 § vilken anger att det endast är den kvarlevande sambon som kan begära bodelning. Alltså kan dina arvingar inte begära bodelning eller få del i hennes stuga om du skulle avlida. För att vara på säkra sidan kan ni skriva ett avtal om att en bodelning inte ska ske alls, eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Detta beskrivs i 9 §. Det ska vara skriftligt och undertecknas av er båda. Ni kan skriva detta samboavtal själv där det framgår vilken egendom som ska undantas eller ta hjälp av en jurist, här på Lawline kan ni köpa ett färdigt samboavtal för att ange vad som ska ingå i en bodelning. Se här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Annars får du gärna återkomma.Med vänlig hälsning

Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring arvsrätt hittar vi i Ärvdabalken (ÄB) och reglerna kring vad som gäller i samboförhållanden hittar vi i Sambolagen (SamboL).Jag förstår din fråga som att ni har två gemensamma barn och ska skriva ett testamente för att säkerställa att den efterlevande sambon kan sitta kvar i orubbat bo fram tills dennes död. Jag förstår också att ni i testamentet kommer att dela ut 25 % av kvarlåtenskapen till vardera barn och resterande till den efterlevande sambon. Vid en förälders död är huvudregeln att bröstarvingar (den avlidnes barn) ärver sin avlidna förälder först, eller i de fall att föräldern var gift så ärver den efterlevande maken före de gemensamma barnen (2 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 1 § ÄB).Dödsfall i samboförhållandeHuvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra – för att de ska ärva varandra krävs det att man skriver ett testamente. När ett samboförhållande upphör genom dödsfall så har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning (8 § SamboL), detta innebär att den egendom som införskattats för gemensamt bruk under samboförhållandet, också kallat samboegendom, ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet (den avlidnes arvingar) (3 § och 14 § SamboL).Ett testamente får dock aldrig inskränka en bröstarvinges laglott som utgör hälften av arvslotten – eftersom att ni har tänkt er att dela ut 25 % av kvarlåtenskapen till vardera barn efter den första förälderns död, får barnen ut deras laglott.I fråga om fördelning av egendom vi en sambos död, räcker det i så fall med ett testamente. Ni behöver således inte även skriva ett samboavtal – utan samboavtalet är främst till för egendomsfördelning vid separation.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Samboegendom är som du är inne på egendom som förvärvats för gemensam användning. (3 § sambolagen) Ärver din pappa huset först, och skaffar en sambo efteråt är huset alltså inte samboegendom utan hans egna. Det innebär att du och din syster ärver huset eftersom ni är hans bröstarvingar. (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om din far däremot skaffar sambo först och sen ärver huset genom testamente kan det bli annorlunda. För att huset då inte ska bli samboegendom krävs det att det i testamentet står att det ska ärvas som enskild egendom. (4 § andra punkten sambolagen) Sambos ärver inte varandra automatiskt i svensk rätt. Finns det inget testamente gäller det som följer av sambolagen när ett samboförhållande upphör. Att en sambo avlider räknas som att samboförhållandet upphör. En bodelning ska göras om det begärs där samboegendomen skiftas mellan den avlidne sambons dödsbo och den efterlevande sambon (8 § sambolagen). Om samborna upprättat ett samboavtal kan viss egendom vara förutbestämd hur den ska delas. (9 § sambolagen) När man beräknar samboegendomens värde ska eventuella skulder täckas, och resterande delas jämnt mellan respektive sambo. (13-14 § sambolagen) Om ett samboförhållande upphör genom att den ena sambon avlider har den efterlevande alltid rätt till ett värde motsvarande två prisbasbelopp. (18 § andra stycket sambolagen). År 2020 motsvarar två prisbasbelopp 94 600 kronor. Motsvarar den efterlevande sambons samboegendom inte detta kan hen få rätt till resterande ur den avlidna sambons del. Blir bostaden samboegendom, och den efterlevandes del av samboegendom inte når upp till två prisbasbelopp skulle hen alltså kunna få viss rätt i huset. Vill ni säkerställa att du och din syster får ensamrätt till huset i det fall att din pappa går bort är det därför klokt om han ärver huset som enskild egendom. Detta måste framgå av testamentet som hans mor har skrivit. Vill ni ha hjälp att utforma ett testamente kan ni boka en tid med någon av Lawlines duktiga jurister, eller pröva vår avtalstjänst. Med vänliga hälsningar,

Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB) och bestämmelser om sambos finns i sambolagen (SamboL). Jag utgår från att du menar att en oregistrerad sambo är en person som bor tillsammans med en annan person, men att de inte är folkbokförda på samma adress. Detta eftersom det inte är möjligt att registrera ett samboförhållande, men man kan registrera så att man har samma folkbokföringsadress. Rimligtvis bör dock den avlidne och sambon vara folkbokförda på samma adress eftersom du skriver att de har bott tillsammans i ca. 12 år. Olika arvsklasserArvsordningen är en ordning som bestämmer vem som ska få ärva den avlidne. Den delas upp i tre olika klasser som anger vem som ska få ärva först. Den avlidnas barn är i den första arvsklassen och de ska få ärva först, de är så kallade bröstarvingar (ÄB 2 kap. 1 §). Om den avlidna inte har några barn så är det den avlidnes föräldrar som ska ärva, och om dessa inte lever så är det den avlidnes syskon som ska ärva (ÄB 2 kap. 2 §). Om dessa inte heller är vid liv så finns den tredje arvsklassen, och då är det den avlidnes far- och morföräldrar och om dessa inte är i livet så är det eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder som ska ärva (ÄB 2 kap. 3 §). Kan sambos ärva?Sambos ingår alltså inte i någon av arvsklasserna och sambos har inte rätt att ärva varandra utifrån lagen. Det finns ingen annan bestämmelse som ger sambos rätt att ärva, så som det finns för gifta makar (ÄB 3 kap. 1 §). Huvudregeln är alltså att sambos inte ärver varandra.Det har därutöver ingen betydelse om sambon är oregistrerad eller inte, eftersom inga sambos ärver som utgångspunkt. Detsamma gäller för andra personer som inte heller finns med i arvsordningen eller inte är makar. Det finns däremot en möjlighet att skriva ett testamente så att sambon ärver egendomen från den avlidna. Den avlidna sambon kan ha testamenterat bort hela sitt arv till sambon och behöver inte ta hänsyn till någon laglott. Detta eftersom du skriver att den avlidne inte har några egna barn och därmed finns det ingen laglott att ta hänsyn till, som skulle innebära att barnen hade rätt till hälften av arvet (ÄB 7 kap. 1 §). En sambo kan alltså endast ärva om den avlidne har skrivit ett testamente där det står att sambon ska få ärva. Bodelning vid dödsfallDet ska dock även poängteras att den efterlevande sambon kan begära bodelning (SamboL 8 §). Detta kräver dock att de ska räknas som sambos enligt sambolagen. Med sambos avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (SamboL 1 §). Det krävs alltså ingen registrering för att de ska betraktas som sambos. Om man är folkbokförd på samma adress så kan det dock vara ett bevis för att man ska räknas som sambos. Eftersom du framför att de har bott tillsammans i ca. 12 år så har de stadigvarande bott tillsammans. Om de inte är folkbokförda på samma adress, vilket de dock bör vara efter 12 år, så bör detta inte ha någon betydelse om den andra sambon kan bevisa det på annat sätt. Grannarna bör kunna fastställa att de har bott tillsammans i ett gemensamt hushåll. Det krävs också att personerna har varit i ett parförhållande och att det inte är två kompisar som bor ihop. Troligtvis ska den avlidne och sambon faktiskt betraktas som sambos. Samboförhållandet upphör när den ena sambon avlider och då kan det som sagt bli på tal om en bodelning (SamboL 2 § första stycket 3 p. och 8 §). Bodelningen innebär att det som är samboegendom ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet. Samboegendomen utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning (SamboL 3 §). Den efterlevande sambon har alltså rätt att få ut hälften av samboegendomen om sambon begär att bodelning ska äga rum. Som minst har dock den efterlevande sambon rätt till två prisbasbelopp av samboegendomen om sambon har begärt bodelning (SamboL 18 § andra stycket). Den efterlevande sambon har alltså rätt att få ut minst 94 600 kr år 2020 om den kräver en bodelning om detta täcks av samboegendomen, detta kallas för den lilla basbeloppsregeln. SammanfattningHuvudregeln är att sambos inte kan ärva varandra, utan det krävs ett testamente för att en efterlevande sambo ska få ärva något av den avlidna sambon. Det ska dock även poängteras att den efterlevande sambon kan begära en bodelning. Den efterlevande sambon har då rätt till hälften av samboegendomen, och den andra hälften ska gå till dödsboet. En sambo har alltså rätt till egendom som de får ut genom bodelningen eller testamentet. I det fall det inte finns ett testamente så kan det alltså finnas en grund för att ifrågasätta bouppteckningen. Det ska dock även poängteras att ni inte bör ifrågasätta bouppteckningen om sambon endast har fått ut halva samboegendomen genom att sambon har begärt en bodelning pga. att samboförhållandet har upphört.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss här på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att den handlar om vad som händer med en sambos (A) egendom när den dör, om den andra partnern (B) i samboförhållandet inte har bidragit med något och det inte finns något samboavtal dem emellan. Vidare förstår jag det som att de övriga omständigheterna som råder i scenariot är att A och B inte har några gemensamma barn samt att A inte heller några egna barn sedan tidigare. A:s föräldrar har båda avlidit, men A har syskon som är vid liv. För att tydligt besvara din fråga har jag delat upp svaret i två delar. Den första delen handlar om vad som händer med A:s egendom rent bodelningsmässigt. I den andra delen redogör jag sedan för vad som händer med A:s egendom i det arvsrättsliga hänseendet. Vad ingår i en bodelning när en sambo avlider?Om en sambo avlider så anses samboförhållandet ha upphört (2 § SamboL). Om den kvarlevande sambon då begär det så ska all egendom som är samboegendom delas mellan samborna genom bodelning (8 § SamboL).Om den efterlevande sambon begär bodelning är alltså nästa fråga vad som utgör samboegendom. Huvudregeln är att samboegendomen består av sambornas gemensamma bostad och bohag. Avgörande för om bostad och bohag är att anse som gemensam är om egendomen förvärvades för gemensam användning (3 § SamboL). Efter att man har beräknat värdet för respektive sambos samboegendom och dragit av för eventuella skulder, läggs värdena samman och delas lika mellan parterna (12–14 § SamboL).Den efterlevande sambon har därefter alltid en rätt att ta över bostaden och bohaget och på så sätt lösa dödsboet genom att det får motsvarande värde i pengar (16–18 § SamboL).I det beskrivna scenariot:I det aktuella scenariot med A och B skulle alltså all den egendom som A förvärvat för sambornas gemensamma bruk bli samboegendom och således delas lika mellan A och B. Som jag nämnde förutsätter detta dock att B faktiskt begär bodelning efter A:s bortgång. Jag tolkar omständigheterna i din fråga som att A köpte huset för deras gemensamma bruk och det är därför att anse som sådan samboegendom som ska ingå i en eventuell bodelning mellan A och B.Vad gäller de övriga tillgångarna som A hade beror det på vilken typ av tillgångar det rör sig om. Det som ska ingå i en bodelning mellan sambor är som sagt bostad och bohag. Om A således hade andra tillgångar i form av bohag (möbler, husgeråd osv.) och dessa införskaffades för sambornas gemensamma användning, så ska även dessa ingå i en eventuell bodelning. Bohag som däremot inte införskaffats för gemensamt bruk skulle alltså inte ingå. Det kan därutöver tänkas att A möjligtvis hade tillgångar i form av pengar. Pengar utgör dock inte bohag och ska därför inte ingå i en eventuell bodelning. Vem ärver den avlidne sambon?När den eventuella bodelningen mellan de före detta samborna har ägt rum återstår det att fördela arvet efter den avlidne och den halvan av bodelningen som tillhör dödsboet kommer då att fördelas mellan den avlidnes arvingar (23 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns ingen lagstadgad arvsrätt för sambos. Det innebär att sambos inte ärver varandra, utan det som utgör den avlidnes sambons egendom efter bodelningen kommer i första hand att ärvas av dennes barn (eller, om barnet är dött, barnbarn) (2 kap. 1 § ärvdabalken). Finns det inga barn över huvud taget kommer den avlidnes föräldrar istället träda in som arvtagare och då få hälften av arvet var. Är även föräldrarna avlidna kommer arvlåtarens syskon få dela på arvet. Skulle det vara så att det har funnits ett syskon som borde ha ärvt men som är avlidet, träder dennes barn (d.v.s. arvlåtarens syskonbarn) in och ärver det syskonets andel (2 kap. 2 § ärvdabalken).I det beskrivna scenariot:Då A i det aktuella scenariot varken har några barn (eller barnbarn såvitt framgår av omständigheterna) eller några föräldrar som är vid liv, kommer arvet efter A att fördelas lika mellan dennes syskon.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga. När det kommer till dessa typer av frågor är det främst sambolagen som tillämpas.Utifrån den information jag har fått angiven i din fråga tolkar jag det som att ni vill ärva varandra efter att en av er avlider. Som du mycket riktigt påpekar upphör ett samboförhållande inte bara vid ingående av äktenskap men även vid dödsfall (2 § första stycket punkt 1 och 3 sambolagen). Utifrån den angivna formuleringen av testamentet verkar den alltså enbart utgå ifrån att ni ärver varandra i de fall ni gifter er. Detta är helt tillåtet eftersom sambolagens bestämmelser är dispositiva, dvs. att man exempelvis genom avtal eller testamente kan stadga att vissa bestämmelser från just sambolagen inte gäller mellan er. Sammanfattningsvis verkar syftet med detta testamente vara att enbart i det fall då ni gifter er så aktualiseras testamentet. Det kolliderar på så sätt med er avsikt att ärva varandra vid det fall då en av er avlider. Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig att du bokar tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Matilda Hamner |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt vill du veta om du kommer ärva ett hus som din avlidna mor förvärvade tillsammans med sin dåvarande sambo för gemensamt bruk trots att det är din mors dåvarande sambo som står som ensam ägare på huset.Bodelning vid dödsfall - sambor Enligt 2 § Sambolagen (2003:376) (SamboL) upphör ett samboförhållande när någon av samborna avlider. När det sker ska en bodelning göras om någon av samborna begär det, 8 § SamboL. Det förutsätter att det inte finns ett samboavtal som föreskriver att Sambolagen inte ska vara tillämplig på deras samboförhållande, 9 § SamboL. Den efterlevande sambon måste påkalla bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, 8 § SamboL. Om någon av samborna har avlidit är det endast den efterlevande sambon som kan begära bodelning, 18 § SamboL. Du som arvinge kan alltså inte påkalla bodelning.Samboegendom delas lika vid bodelningDet som ingår i bodelningen är gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning. Eftersom din mor och hennes sambo förvärvat huset för gemensamt bruk utgör huset samboegendom som ska ingå i en bodelning om din mors sambo begär en bodelning. Om bodelning förrättas kommer samboegendomen delas lika mellan din mors dödsbo och din mors sambo. Om bodelning påkallas av din mors samboOm din mors sambo skulle påkalla bodelning innebär det i generella drag att halva huset, i alla fall halva husets värde beroende på om huset skulle behållas eller säljas, skulle tillfalla dig när arvskiftet förrättas efter din mor. Du skulle då ärva det som din mors dödsbo får ut genom bodelningen. Om din mors sambo inte påkallar bodelning kommer huset inte att ingå i arvskiftet eftersom din mors sambo står som ensam ägare på huset.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är sambor inte ärver av varandra. Detta kan dock frångås genom ett testamente. Testamentera med fri förfoganderättVad du kan göra är att upprätta ett testamente där du testamenterar din del av bostadsrätten till din sambo med fri förfoganderätt. Detta, till skillnad från arv med full äganderätt, innebär att din sambo inte kan testamentera bort din andel av bostadsrätten. Istället kommer bostadsrätten tillfalla dina legala arvingar, det vill säga dina barn, när han avlider. Dina barns rätt till sin laglottDet ska dock observeras att dina barn har rätt att få ut en del av sitt arv, den så kallade laglotten, omedelbart efter din bortgång (3 kap 9 § ÄB). Laglotten utgörs av halva den del de hade ärvt om det inte fanns något testamente (7 kap 1 § ÄB). Denna del får de endast ut direkt om de väljer att jämka testamentet, ville de kan göra inom 6 månader från dess att de tagit del av testamentet (7 kap 3 § ÄB). Detta innebär i princip att du är fri att testamentera bort hälften av din egendom. Ifall din andel av bostadsrätten skulle utgöra en större del av din totala förmögenhet bör du vara medveten om denna risk. Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente är du välkommen att boka tid med någon av våra duktiga jurister.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar