Sara Göransson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka handlingar som ska upprättas för att ert barn ska kunna ärva av sin sambo. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och för sambor finns även vissa regler i sambolagen (SamboL). För att mitt svar ska bli så tydligt som möjligt kommer jag först att förklara lite generellt vad som gäller om en sambo avlider. Därefter kommer jag att knyta an till din fråga. Vad säger lagen?Huvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra. I samband med att någon av samborna avlider anses däremot samboförhållandet upphört (2 § 1 st. 3 p. SamboL). Den efterlevande sambon har då rätt att begära bodelning, i vilken samboegendom ska ingå (8 § SamboL). Vad som utgör samboegendom framgår av 3 § SamboL. Där sägs att bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen har förvärvats för gemensam användning. I samband med bodelningen ska värdet av samboegendomen delas lika mellan samborna (14 § SamboL). Som jag sa tidigare så ärver inte sambor av varandra, till skillnad från makar. Detta innebär att om en sambo avlider kommer hennes eller hans kvarlåtenskap (dvs. halva samboegendomen om det gjorts en bodelning och eventuell övrig egendom) att fördelas i enlighet med allmänna arvsordningen. Enligt 2 kap. 1 § ÄB är det i första hand barn som ärver. Vad gäller i ditt fall?Utifrån frågan framgår att ert barn har ett barn tillsammans med sin sambo. Ert barns sambo har även två barn från tidigare förhållande. Enligt huvudregeln ärver således inte ert barn när dennes sambo avlider. Istället är det ert barnbarn och sambons tidigare barn som blir arvsberättigade. Om ert barn och sambo vill ärva av varandra kan de upprätta ett testamente som reglerar detta. Testamentet gäller nämligen före den allmänna arvsordningen. Viktigt att notera är dock att barn alltid har rätt att få ut sin laglott av arvet (7 kap. 3 § ÄB). En sambo kan med andra ord inte testamentera bort sina barn helt från arvet genom ett testamente till sin sambo, däremot kan barnen själva välja att avstå att ta ut sin laglott. I ert fall tolkar jag huset som samboegendom, då ert barn och sambo äger det hälften var. Skulle någon av dem avlida har den efterlevande sambon rätt till bodelning i vilken huset ska ingå. Med hjälp av ett testamente kan de reglera möjligheten för den efterlevande av dem att få bo kvar och behålla huset. Viktigt att notera är dock att testamentet inte får inskränka barnens laglott. Om ert barns sambo skulle avlida, varpå ett testamente tilldelar ert barn deras gemensamma hus kan det innebära en inskränkning av barnens laglott. Om så är fallet behöver däremot inte ert barn sälja huset utan det räcker med att man löser ut barnen med motsvarande summa som laglotten innebär. Min rekommendation till dig är att ert barn och sambo skriver ett testamente om de vill ärva av varandra vid någons bortgång. Beroende på vad de vill ska utgöra samboegendom kan det även vara aktuellt att upprätta samboavtal. Behöver ni hjälp med att upprätta ett testamente eller samboavtal kan Lawline hjälpa er med detta, se här. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline.I Sverige har sambor ingen legal arvsrätt. Eftersom det bara är gemensam bostad och bohag som omfattas av bodelningen så är det därför viktigt att ha rett ut vad som tillhör vem innan en eventuell bodelning. Detta kan regleras på lite olika sätt, antingen genom ett samboavtal eller ett testamente. Frågor rörande sambos regleras i sambolagen. Bodelning vid sambor är alltid begränsat till bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning av samborna enligt 3 och 8 §§ SamboL. Detta kallas samboegendom. Huruvida en bodelning ska göras eller ej när sambo avlidit avgörs av den efterlevande sambon, se 8 § 2 st. och 18 § SamboL.Efter att bodelningen gjorts görs ett arvskifte enligt 23 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Enligt 2 kap. 1 § ÄB är det till att börja med bröstarvingar som ärver (alltså barn) om inget annat följer av testamente.Er bostad utgör samboegendom enligt 5 § SamboL då ni köpt den tillsammans för gemensamma ändamål. Med andra ord kommer den ingå i bodelningen och du kommer kunna bo kvar i bostaden om din sambo skulle avlida innan.Enligt 2 kap. 1 § ÄB är det till att börja med bröstarvingar som ärver (alltså barn) om inget annat följer av testamente.För att reglera hur er egendom ska fördelas om någon av er avlider så är min rekommendation att ni skriver ett testamente. Huvudregeln när egendom testamenteras är att testamentstagare övertar egendomen med full äganderätt. Testamentstagaren kan då använda och omsätta egendomen som den behagar. Grundtanken på området är att testators vilja ska efterföljas så långt det går enligt 11 kap. 1 § ÄB. Testamente upprättas skriftligt enligt 10 kap. 1 § ÄB, och testator ska underteckna i närvaro av två vittnen. Den som anges som testamentstagare får inte vittna enligt 10 kap. 4 § 2 st. ÄB. Inte heller den som i rätt upp- eller nedstigande led är släkt med testator 10 kap. 4 § 1 st. ÄB.Dock kommer ni aldrig kunna testamentera bort barnens arvsrätt. Ni kan skriva in era önskningar och hur ni vill att egendomen ska fördelas etc. Men testators barn är alltid laglottsberättigad. Hälften av den arvslott som skulle tillkommit en bröstarvinge utgör laglotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. Så även om ni skulle skriva in i ett testamente att den sambon som avlider först ska ärva kvarlåtenskapen med full äganderätt så har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott.Så absolut går det att begränsa arvsrätten genom att testamentera bort egendom, men laglotten går inte att testamentera bort. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag har förstått det på din fråga har de tillsammans köpt huset och därmed äger också det tillsammans. I och med att du inte har skrivit något om ett testamente kommer jag i mitt svar utgå från att det inte finns något. En sambo har ingen s.k. legal arvsrätt. Din sons sambo kommer alltså inte att ärva något efter din son. Det är den avlidnes barn och eventuellt barnbarn som i första hand har arvsrätt (2 kap 1 § ärvdabalken). Ifall din son inte hade några barn är det istället du och din sons andra förälder som ska ärva (2 kap 2 § ärvdabalken). Om den andra förälder också skulle vara avliden är det syskon till din son som har arvsrätt i förälderns ställe. Om din son inte har några syskon får du istället ärva allt. Hur stor del av huset som du har rätt att ärva beror på hur stor del av det som din son ägde. Vid samboförhållanden brukar det presumeras att man äger halva huset var och står för halva lånet var, vilket i så fall innebär att du och den andra föräldern har rätt till hälften av värdet på huset efter att man har räknat av för lånet. Det kan så klart vara så att din son äger mer eller mindre än hälften av huset, men då måste man kunna visa det på något sätt. Det kan också vara värt att nämna att det finns en skyddsregel för sambos som kallas för den lilla basbeloppsregeln. Ifall din sons sambo begär en bodelning har hon rätt att få ut egendom motsvarande två stycken prisbasbelopp (18 § sambolagen). Prisbasbeloppet i år, 2019, är 46 500 kr vilket skulle innebära att sambon har rätt till åtminstone 93 000 kr efter avdrag för skulder. Det prisbasbelopp som man ska utgå från är det som gällde det år din son dog. Ifall huset är värt en del kommer skyddsregeln alltså aldrig till användning utan det är först om hennes del av huset inte täcker 93 000 som hon eventuellt kan ha rätt till pengar från din sons andel av huset. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har valt att dela upp frågan i olika rubriker för att enklast kunna besvara den på ett sätt som du förstår utan problem. Initiera bouppteckning:Arv regleras i ärvdabalken (ÄB). När en person avlider uppkommer ett dödsbo. Dödsboet betraktas som en juridisk person där samtliga dödsbodelägare har en andel. Vilka som är dödsbodelägare framgår av 18 kap. 1 § ÄB. Enligt nämnda paragraf är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare dödsbodelägare. Således är alltså du och din mammas sambo dödsbodelägare och vem som helst av er kan dra igång bouppteckningsprocessen. Förvaltningen av dödsboet sker gemensamt och juristen kan inte föra över pengar till din mammas sambo utan ditt samtycke. Det enda som din mammas sambo har rätt till är pengar från bodelningen, mer om detta nedan. Ang din fråga om fullmakt kan jag tyvärr inte svara på om det behövs eller inte. Kommer ni inte överens om hur dödsboet ska förvaltas kan du ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska sköta förvaltningen, detta enligt 19 kap. 1 § ÄB. Bodelning sambo vid dödsfallHuvudregeln vid ett samboförhållande är att om någon går bort ska den egendom som skaffat för gemensamt bruk under förhållande (sk. samboegendom) ingå i en bodelning, se SamboL 8 § st. 1. Samboegendom innefattar både bostad och bohag, med kravet att det förvärvats för gemensamt och permanent bruk, se SamboL 3 § och 7 §. För att bodelning ska bli aktuellt dödsfall krävs att den andre sambon begär bodelning senast vid bouppteckningen enl. SamboL 8 § st. 2. När fördelning av samboegendom sker efter dödsfall har efterlevande sambo rätt att få ut två x prisbasbeloppet (2 x Aktuellt prisbasbelopp) efter att skulder räknats av och i den mån egendomen räcker, se SamboL 18 § st. 2.Bilen som du nämner bör inte falla in under samboegendom så den ska du ha rätt till vid arvskiftet efter din mamma. Om pengarna är borta vid bouppteckningen kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten eller stämma i domstol. Arvsrätt sambo:Till att börja med har en sambo ingen arvsrätt överhuvudtaget om det inte framgår av något testamente. Det är alltså endast du som bröstarvinge som har rätt att ärva enligt 2 kap. 1 § ÄB. Efter bouppteckningen är klar kommer inte din mammas sambo ha någon rätt till kvarvarande egendom.SlutligenDitt ärende verkar komplicerat och jag skulle råda dig att söka hjälp av en verksam jurist för att allt ska gå rätt till. Detta för att du inte ska förlora något som du egentligen har rätt till. Hoppas du fick svar på din fråga!

Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Dessa frågor gällande arv och testamenten regleras i Ärvdabalken (ÄB). Eftersom du och din sambo inte var gifta har du (utan ett testamente) ingen arvsrätt efter honom, se 3 kap 1§ ÄB. Kvarlåtenskapen tillfaller utan ett testamente barnen vilket är de närmaste arvingarna, enligt 2 kap 1§ ÄB. Ett särkullbarn till ett gift par har möjlighet att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make, enligt 3 kap 9§ ÄB. Någon sådan möjlighet finns dock inte för särkullbarn till par som lever i ett samboförhållande. Däremot kan ni skriva en önskan i testamentet om att barnen tar ut sin laglott efter det att efterlevande sambo dör, men enligt lag har bröstarvingar rätt att få ut sin laglott som enligt 7 kap. 1 § ÄB är hälften av arvslotten. Dock brukar testamenten i de allra flesta fall följas eftersom det är den avlidnes önskan. Däremot är det inget som säger att syskonen kan komma överens om att inte göra som det står i testamentet eftersom de som sagt enligt lag har rätt att få ut sin laglott. Hade ni varit gifta hade kvarlåtenskapen gått i arv till den kvarlevande maken enligt 3 kap 1§ ÄB och barnen hade först efter den kvarlevande makens död fått ut sitt arv. Med andra ord är det väldigt stor skillnad på skyddet för makar och för sambor gällande arv. Därför är det så viktigt att skriva ett inbördes testamente om man är sambor. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Jakob Westling |Hej!Tack för att du valde Lawline med din fråga! Som jag tolkar din fråga rätt så funderar du över hur din fars sambo (sambon) kan förfoga ert arv från er far. Då detta handlar om arv så är det i Ärvdabalken (ÄB) vi ska titta i för att lösa problemet.Arv kan endast bröstarvingar och om de inte finns föräldrar till den avlidne få, 2:1, 2:2 ÄB.Enligt 3:1 ÄB så ärver en make den avlidnas arv, så länge de endast har gemensamma barn. Har paret särkullbarn, vilket har rätt att få ut sitt arv, så gäller regeln endast om de avstår sitt arv enligt 3:9 ÄB. Problemet som vi märker av här är att denna regel endast gäller för par som är gifta. Det finns alltså ingen liknande regel för personer i samborelationer. Gällande Arv för sambos gäller de tidigare huvudreglerna att det är ni bröstarvingar som får arvet. Sambon har alltså ingen rätt att erhålla någon egendom,utöver halva samboegendomen, vid din fars dödsfall. Många par i samborelationer förebygger dock problemet med att upprätta testamenten som ger sambon kvarlåtenskapet i arv. Det är svårt för mig, utan testamentet, att göra en djupare bedömning. Generellt kan sägas att ett testamente kan konstrueras på samma sätt som regeln i 3:1 ÄB. Detta föreskrivs enligt 12:1 ÄB. Skulle ni befinna er i en sådan situation så kommer ni bröstarvingar ha rätt till ett efterarv från sambon. Detta innebär att hon innehar er fars arv med fri förfoganderätt. Det betyder att hon får använda all egendom som om det hade varit hennes egna. Dock när hon avlider så ska hennes arv delas upp proportionerligt till hur mycket hon erhöll från er fars arv. Exempelvis om din far och sambon ägde exakt 50% var av all egendom, och hon ärver allt från er far, så ska ni få 50% av all egendom i hennes arv.Till detta kommer då även en rätt för henne att spendera hennes egendom som hon vill. Det betyder att hon kan skuldsätta sig själv och därmed riskera faderns arv genom att det inte finns några pengar kvar. En tredje dimension till denna fråga är ifall det i testamentet inte finns en konstruktion som ger er rätt till efterarv. Då har ni som bröstarvingar alltid rätt till er laglott, 7:1 ÄB. Regeln medger att bröstarvingar alltid har rätt till hälften av sin laglott. Ni, då ni är två bröstarvingar betyder det att du har rätt till 25% av arvet oavsett vad. Det finns tyvärr mycket som jag inte kan svara på,då jag behöver veta mer om det finns ett testamente och hur det är skrivet. Det är även komplicerade regler, så om du har någon fråga så är det bara att kommentera! Hoppas det besvarade din fråga!

My Öhman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vem har rätt till huset?Enligt Sambolagen består sambos gemensamma egendom av bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk (5 § Sambolagen). Det är sambos gemensamma egendom, samboegendom, som blir föremål för bodelning som samboskapet upplöses (8 § Sambolagen).Huset som du beskriver räknas som gemensam bostad om ni tänkt använda det som gemensamt bostadshus (5 § Sambolagen). Det räknas alltså inte som samboegendom det köpts som t.ex. sommarhus (7 § Sambolagen).Vad händer då om sambon går bort?Förutsatt att huset räknas som samboegendom så ska dess värde delas på hälften vid en eventuell bodelning. Men vid en sambos bortgång så är den efterlevande sambon den enda som har rätt att begära en bodelning (8 § sambolagen). Din sambos barn kan alltså inte kräva detta. Det som då händer i praktiken när en bodelning inte begärs är att egendom som är din sambos (trots att det egentligen skulle klassas som samboegendom t.ex. möbler som köpts i hans namn) ärvs av din sambos barn (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Huset kan de inte göra anspråk på eftersom det står på dig. Men då ingen bodelning genomförs så går du miste om annan gemensam egendom som du och din sambo har och som står på din sambo.Om du är orolig över vad som skulle hända med er gemensamma egendom vid separation eller dödsfall så rekommenderar jag att ni sätter upp samboavtal och testamente. För mer information så kan du kontakta info@lawline.se, vi hjälper dig vidare. Hoppas du fått svar på din fråga!

Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras av bestämmelserna i Sambolagen (SamboL).Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB). Jag kommer först att redogöra för vad som händer med egendomen vid ena sambos bortgång, för de arvsrättsliga konsekvenser därtill och slutligen vad ni kan göra för att stärka efterlevande sambos ställning i kvarlåtenskapen. Vad händer med egendom vid ena sambons bortgång?Huvudregel i svensk rätt är det saknas legal arvsrätt för sambos. Istället är det den avlidnes bröstarvingar, barn, barnbarn, syskon och föräldrar som ärver den avlidnes kvarlåtenskap, se 2 kap ÄB. Vid en sambos bortgång, kan det dock bli aktuellt att göra en bodelning enligt Sambolagen. Det är dock inte obligatoriskt för sambos att bodela och det är endast den efterlevande sambon som kan begära att en bodelning ska genomföras, senast i samband med att bouppteckning efter den avlidne görs, se 8 § och 18 § SamboL. En sambos rätt att begära bodelning gäller dock inte om ni tidigare avtalat bort delningsrätten av samboegendomen, se 9 § SamboL. Jag kommer dock i mitt svar utgå från att du och din sambo inte avtalat om att lagens bestämmelser inte ska tillämpas.Vad omfattas av en bodelning mellan sambos?I en eventuell bodelning mellan sambos, ingår endast begränsad egendom, så kallad "samboegendom", 3 § och 8 § SamboL. Samboegendom är endast gemensam bostad och bohag, under förutsättning att egendomen har införskaffats för gemensam användning. Det avgörande är om avsikten med förvärvet var att egendomen skulle användas gemensamt. Undantag finns i 4 § och 7 § SamboL.Bostad och BohagDet är alltså bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning ska delas lika vid en bodelning, oavsett vem som är ägare, 3 § SamboL. Enbart tomtmark inte utgöra gemensam bostad, men eftersom du skriver att ni kommer att bygga ett gemensamt hus, kommer jag utgå från huset vid besvarandet av din fråga. Med bostad menas exempelvis fast egendom som samborna eller någon av samborna äger, om egendomen är avsedd som sambornas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för detta ändamål, 5 § p 1 SamboL. Det avgörande för om bostaden ska ingå i en eventuell bodelning eller inte, är alltså om syftet med förvärvet har varit för för att du och din sambo skulle bo där tillsammans. Det spelar alltså ingen roll om bostaden förvärvats av din sambo och att din sambo står som ensam ägare till bostaden. Är bostaden att anse som samboegendom har du alltså rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning, den andra hälften tillfaller dödsboet. Bostad och bohag som förvärvats av bara ena sambon, kan alltså komma att ingå i en bodelning om egendomen var avsedd för gemensamt bruk. Efter att skulder har täcks, läggs samboegendomen samman och delas lika mellan samborna, 14 § SamboL. Skulle en hälftendelning av samboegendomen leda till ett oskäligt resultat med hänsyn till samboförhållandets längd, ekonomiska förhållanden, såsom insatser till den gemensamma ekonomin, samt omständigheter i övrigt kan bodelningen istället göras så att sambon med störst behållning får behålla mer av sin egendom, 15 § SamboL. Jämkningsregel gäller även till förmån för den avlidnes arvingar. Anmälan om gemensam bostad Om endast en av samborna är lagfaren ägare till den gemensamma bostaden, kan ni till inskrivningsmyndigheten anmäla att bostaden är gemensam, 5 § 2 st SamboL. Anmälan måste vara skriftlig och undertecknas av båda samborna. Inskrivningsmyndigheter gör då en anteckning i fastighetsboken. Anmälan får effekten att fastigheten ska ingå i en eventuell bodelning. Det blir också även en extra säkerhet, eftersom den sambo som äger fastigheten, inte utan samtycke, kan sälja eller pantsätta fastigheten. Eftersom bostaden då är att anse som samboegendom, kommer alltså efterlevande sambo ha rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning, den andra hälften tillfaller dödsboet. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteFör att försäkra er om att den efterlevande sambon ska få bo kvar i huset vid ena sambons bortgång, skulle jag rekommendera er att upprätta ett testamente för att skapa ett skydd för den som överlever den andre. Genom testamente kan ni bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas och exempelvis föreskriva att den andre sambon får överta eller nyttja bostaden efter ett eventuellt dödsfall. Det är fullt möjligt att föreskriva att en testamentstagare ska få nyttjanderätt till en viss egendom, medan en annan får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att era respektive barn blir ägare till bostaden vid nyttjanderättshavarens, bortgång, se 12 kap 2-9 § ÄB. Ett testamente kan utformas på olika sätt. Behöver ni hjälp med att upprätta ett testamente eller är osäkra på något skulle jag rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med era önskemål. Du elller ni är välkomna att vända er till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,