Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Testamente och arvsordningen regleras i Ärvdabalken (ÄB).Vem behöver godkänna mitt testamente?Då du inte har några barn (så kallade bröstarvingar) är föräldarna nästa arvtagare och sen dina syskon enligt 2 kap. 2 § ÄB. Som sambo har man ingen arvsrätt. Men en person kan genom ett testamente förordna om sin kvarlåtenskap så som den vill, exempelvis att egendomen ska tillfalla sin efterlevande sambo (9 kap. 1 § ÄB). Om det finns ett testamente ska detta delges till arvingarna vid testamentsgivarens död. I ditt fall ska testamentet visas upp för ditt syskon, då hen skulle annars ärvt din kvarlåtenskap ifall inget testamente fanns. Om arvingen redan har godkänt testamentet behöver det inte ske någon delgivning. Detta står i 14 kap. 4 § ÄB. Syftet med delgivningen och godkännandet är att arvingen ska ha möjlighet till klandertalan mot att testamentet skulle vara giltigt på något sätt. Dock ifall arvingen inte gör sådan klandertalan inom 6 månader från delgivningen, blir testamentet gällande mot denne (14 kap. 5 § ÄB). Det innebär att om det inte ges något godkännande men inte heller en klandertalan inom klandertiden, blir testamentet ändå giltigt. Vad händer om vi gifter oss?Om den som går bort är gift, får den efterlevande maken all egendom enligt 3 kap. 1 § ÄB. Då fördelas inte egendomen enligt arvsordningen av släktingar utan stannar kvar hos efterlevande make tills även hen går bort. Det innebär i sin tur att ditt syskon inte längre har första arvsrätt och därmed inte behöver godkänna ditt testamente. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du och din sambo vill ärva av varandra och att barnen ska få ärva från respektive när både du och din sambo avlidit. Jag utgår från att ni inte har något testamente. Det innebär att arvsrättsliga regler i ärvdabalken (ÄB) blir tillämpliga.Sambor har ej legal arvsrätt och måste därför skriva ett testamente för att den kvarlevande sambon ska få ärva egendom av den avlidne sambonI svensk rätt saknar sambor legal arvsrätt. För att ärva från den andre krävs det att du och din sambo upprättar varsitt testamente där ni tydligt anger att den kvarlevande sambon ska ärva den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfogande rätt. Att få ärva egendom med fri förfogande rätt innebär att man inte får testamentera över den kvotdel som senare ska tillkomma efterarvingarna (den avlidnes särkullsbarn i detta fall). I testamentet kan man även ange att särkullbarnet ska få ta del av sitt arv när den efterlevande sambon avlider.Testamentet måste vara undertecknat och bevittnas av två vittnen för att det ska ha giltig verkanDet finns olika formkrav på ett testamente för att det ska ha rättslig verkan. Ett testamente ska upprättas skriftligt och vara underskrivet den vars egendom testamentet avser (10 kap. 1 § ÄB). Det krävs även att två personer samtidigt ska vittna när testamentet skrivs under. Det finns begränsningar på vilka vittnen som tillåts vittne för att testamentet ska ha rättslig verkan. Vittnena får inte vara en sambo, maka, en förälder eller ett barn, syskon eller ha liknande släktskap med testamentsgivaren. Man kan exempelvis välja två vänner, grannar eller arbetskollegor som vittnen. Det krävs att vittnena ska underteckna testamentet för att styrka sina vittnesmål (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena ska även anteckna sina yrken och hemvister (10 kap. 2 § första stycket ÄB).Ditt barn kan begära en del utav ditt arv fastän du testamenterat bort din förmögenhetDet finns dock en risk att den avlidnes särkullsbarn ändrar sig och vill ta ut sitt arv direkt. Ett barn (den avlidnes bröstarvinge) har alltid rätt till en s.k. laglott. Laglotten är hälften av den arvedel som barnet skulle haft rätt till utan testamente (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom det endast är fråga om ett barn på varsin sida, så skulle barnet ha ärvt 100% av förälderns kvarlåtenskap om det inte förelåg ett testamente. Vid upprättande av ett testamente kan barnet begära hälften av den delen, alltså 50 % av den avlidne förälderns förmögenhet.Det krävs dock ett att särkullbarnet aktivt begär jämkning av testamentet för att denne ska få ut sitt arv (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Detta är alltså inget problem om barnen inte vill ta del av sin laglott förens både du och din sambo avlidit.Avslutningsvis saknar sambor legal arvsrätt i Sverige. Det innebär att både du och din sambo bör upprätta varsitt testamente där ni tydligt anger att ni ärver efter varandra. Det finns dock en risk att den avlidnes särkullsbarn ändrar sig angående att avvakta med sitt arv. Särkullsbarnet kan då aktivt begära ut sin laglott, dvs hälften av det den hade ärv om ett testamente inte fanns, från den kvarlevande sambon.Det finns olika formkrav som måste uppfyllas för att ett testamente ska ha giltig verkan så det är viktigt att upprättandet sker på ett korrekt sätt. Vi på lawline upprättar testamenten för ett fast pris! Ni kan få juridisk hjälp genom att skicka in er information via länken så kontaktar vi dig: https://lawline.se/fixed_priceJag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag tolkar din fråga som att din sambo har ett hus som är inköpt innan ni två blev sambos och att du nu undrar om det finns någon möjlighet för dig att bo kvar där efter att din sambo avlider. Som sambo har man ingen legal arvsrätt. Det finns dock enligt 18 § sambolagen en möjlighet för den efterlevande sambon att begära bodelning. I en bodelning ingår då samboegendomen enligt 8 § sambolagen. Enligt 3 § sambolagen är samboegendom sambors gemensamma bostad och bohag om det har förvärvats för gemensamt bruk. Så som jag tolkar din fråga så har din sambo förvärvat huset innan ni två träffades, det skulle då betyda att det inte är förvärvat för ert gemensamma bruk. Men om så inte är fallet finns det alltså en möjlighet för dig att begära bodelning och därmed få del av huset. I ett samboavtal kan man enligt 9 § sambolagen endast skriva vad som inte ska ingå i en bodelning. Andra alternativ. Det finns dock andra alternativa lösningar på ditt problem. Din sambo kan upprätta ett testamente i enlighet med 10 kap ärvdabalken där hen tillskriver dig huset. Det finns dock vissa begränsningar i testamentsrätten. Din sambo får inte testamentera bort så stor del av sin egendom att det inskränker hens bröstarvingarnas laglott enligt 1 § 7 kap. ärvdabalken. Eftersom din sambo har två döttrar har de vardera skyddat ¼ av din sambos totala kvarlåtenskap, alltså ½ är skyddat totalt. Det betyder alltså att din sambo kan testamentera bort hälften av sin totala kvarlåtenskap. Det betyder alltså att om huset inte utgör mer än hälften av hennes kvarlåtenskap kan hon testamentera hela huset till dig. Tex om vi antar att den totala kvarlåtenskapen uppgår till 100 så är döttrarna berättigade till 25 vardera därmed om huset är värt mindre än 50 är det möjligt att testamentera in det som en helhet till dig. Det finns också en möjlighet att i testamente skriva hur en viss egendom ska användas oberoende äganderätten till den egendomen. Det är därmed ett alternativ för din sambo att testamentera en rätt för dig att bo kvar i huset men att den faktiska äganderätten tillkommer hennes döttrar. Av NJA 1990 s. 18 framgår det att det är möjligt att ställa upp ett förköpsförbehåll vid arv eller gåva. Det betyder alltså att det bör vara möjligt för din sambo att uppställa ett förbehåll i sitt testamente som avser att du ska ha möjlighet att köpa huset om döttrarna väl väljer att sälja det. Hoppas du har fått svar på dina frågor. Vänligen

Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över följande:Ärver sambor varandra framför övriga arvtagare och får övriga arvtagare i så fall efterarvsrätt efter sambon?Kan sambor testamentera eller skänka bort egendom?Ärver sambor varandra?Samborelationer regleras i Sambolagen, fortsättningsvis SamboL.Bodelning mellan sambor vid dödsfallNär ett samboförhållande upphör av något annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra ska, om någon av dem begär det, samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning (8 § SamboL). Rätten att påkalla bodelning gäller, då ena sambon avlider, bara för den efterlevande sambon (18 § SamboL). Samboegendom utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag om egendomen har förvärvats för deras gemensamma användning (3 § SamboL).Sambos arvsrättSambor ärver inte varandra, det är det bara gifta par som gör. Skulle någon av samborna du nämner avlida kommer alltså ingen av dem att "sitta kvar i orubbat bo". Efterarvsrätt efter den efterlevande sambon blir därför inte heller aktuellt för den avlidnes släktingar, utan dessa får istället ut sitt arv direkt. För att sambor ska ärva varandra krävs att de upprättar ett testamente. Arvet fördelas därför, om det inte finns något testamente, enligt sedvanlig arvsrätt till den avlidnes närmaste släkt.Upprätta testamente eller skänka egendomSamborna är alltså fria att upprätta testamente eller skänka bort egendom som de önskar utan hinder av den andra sambon. Värt att påpeka kan dock vara att det finns vissa begränsningar i rätten förordna över sin kvarlåtenskap genom testamente om den avlidne har barn. Barn till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Denna rätt kan inte testamenteras bort. Som jag tolkar din fråga verkar det dock som att i vart fall sambon som är släkt med syskonbarnen inte har några barn, och i så fall blir denna begränsning inte aktuell.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!En sambo kan inte bli dödsbodelägare såvida inte testamente eller egendom som omfattas av sambolagen finns. Som sambo till den avlidne har man ingen legal arvsrätt. Vilka som blir dödsbodelägare bestäms således av den legala arvsordningen. Det innebär att arvet fördelas utifrån reglerna i 2 kap ärvdabalken (ÄB). Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart. Vänligen

Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga förstår jag det som att du vill veta om det finns något som du och din sambo kan göra för att efterlevande sambo ska kunna bo kvar i er bostadsrätt om någon av er går bort.För att besvara din fråga kommer jag att berätta om sambors och särkullbarns arvsrätt och sedan ge förslag på handlingsalternativ. Arvsordningen och särkullbarns arvHuvudregeln är att sambor inte ärver varandra. Det kommer därför vara barnen till den sambo som går bort som ärver alla den personens tillgångar, inklusive värdet på halva bostadsrätten (2 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns dock två alternativ för att kringgå arvsordningen. Det är antingen genom att upprätta ett testamente eller genom att gifta dig med din sambo. Dessa alternativ kommer förklaras nedan. Upprätta testamenteDet ni kan göra för att den efterlevande sambon ska kunna bo kvar i huset är att upprätta ett testamente där ni testamenterar er del av huset till er efterlevande sambo (9 kap. 1 § ärvdabalken). Det kan dock finnas ett problem med detta alternativ. Oavsett om du testamenterar huset till din sambo så har din sambos barn fortfarande rätt till sin laglott. Ett barns laglott är hälften av det arv som hen är berättigad till (7 kap. 1 § ärvdabalken). Till exempel så har du två barn, då är respektive barns arvslott ½ av tillgångarna på ditt arv. Då blir respektive barns laglott hälften av arvslotten, det vill säga ¼ av tillgångarna på ditt arv. Dina barns laglotter utgör då hälften av värdet på ditt arv. Det innebär att du kan testamentera bort hälften av värdet på dina arv utan att inskränka på barnens laglott. Om nu värdet av din del av bostadsrätten skulle överstiga hälften av det totala värdet på dina tillgångar kan du inte testamentera bort din del av bostadsrätten, eftersom detta skulle inkräkta på dina barns rätt till sin laglott. Det krävs alltså att du har tillräckligt med tillgångar för att täcka dina barns laglotter, utöver värdet på din del av bostadsrätten.För att ett testamente ska vara giltigt, ska det upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena ska närvara när du skriver under testamentet och kunna bekräfta att det är din underskrift. Vittnena ska sedan också ange sin namnteckning på testamentet (10 kap. 1 § ärvdabalken).Något annat att tänka på när ni skriver testamente är formuleringen. Om ni skriver att respektive sambo ska ärva bostadsrätten med fri förfoganderätt kan efterlevande sambo göra vad hen vill med egendomen förutom att testamentera bort den. Medan om ni skriver att sambon ska ärva bostadsrätten med full äganderätt innebär det att efterlevande sambon får göra vad hen vill med egendomen. Gift dig med din samboDet andra alternativet är att gifta dig med din sambo. Detta kan aktualiseras i det fall ni inte har tillräckligt med egendom vid sidan av huset för att kunna testamentera bort huset utan att inskränka på barnens laglott. Om du och din sambo är gifta, så ärver ni varandra (3 kap. 1 § ärvdabalken). Bostadsrätten kommer då automatiskt tillfalla efterlevande sambo när ena sambon går bort. Eftersom ni har särkullbarn, det vill säga barn som inte är gemensamma barn, så kan särkullbarnen dock kräva att få ut sitt arv efter sin förälder direkt. Om särkullbarnen väljer att kräva ut sitt arv direkt vid förälderns död, har efterlevande make inte rätt till arvet. Särkullbarnen kan dock välja att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make. Om särkullbarnen skriver ett arvsavstående innebär det att de väntar med att kräva sitt arv tills den efterlevande sambon också dör (3 kap. 9 § ärvdabalken). SammanfattningDet finns två alternativ för att efterlevande sambo ska kunna bo kvar i huset om någon av er skulle gå bort. Ni kan antingen upprätta testamente eller så kan ni gifta er. Alternativen innebär att efterlevande sambo får äganderätten till bostadsrätten vid ena sambons bortgång. Eftersom ni har särkullbarn är dock det säkraste alternativet att upprätta ett testamente, eftersom giftemålsalternativet kräver att särkullbarnen gör ett arvsavstående.Har du fler frågor är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Madelen Henriksson |Hej, tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga!För att kunna besvara din frågeställning kommer vi behöva titta i ärvdabalken (här förkortat ÄB). Även sambolagen kommer att behöva användas i viss utsträckning (här förkortat SamboL).Ska efterlevande sambo begära bodelning och vad sker om den inte gör det?Eftersom ena sambon har avlidit räknas samboförhållandet som upphört (2 § första stycket 3p SamboL). På grund av sättet samboförhållandet har upphört tillfaller rätten att begära en bodelning enbart den efterlevande sambon (18 § SamboL). Samboegendomen är det som skulle fördelas lika mellan den efterlevande sambon och den avlidna sambons arvingar. Till det räknas gemensam bostad likväl som bohag som förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Det föreligger inget krav på att den efterlevande sambon ska begära en bodelning.Om efterlevande sambo inte begär en bodelning kommer vardera sambo få behålla det som de själva äger. Det kan vara egendom som respektive sambo äger på grund av köp, gåva, arv eller liknande. Viss egendom kan däremot anses vara samägd, exempelvis om man införskaffat möbler gemensamt och bägge parterna med hjälp av sin inkomst bidrar till hushållets utgifter. Kan arvtagare tacka nej till eventuellt arv till förmån till efterlevande sambo?När det gäller makar kan man som arvinge avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken (jfr. 3 kap. 9 § ÄB). Någon liknande regel finns inte vid samboförhållanden. För att en sambo ska vara arvsberättigad krävs det därför ett testamente vilket saknades. I ert fall så är det därför de fyra levande barnen och de tre barnbarnen som ärver allt (2 kap. 1 § ÄB). Att enbart tacka nej till arvet kommer inte att hjälpa den efterlevande sambon. Det ni kan göra om ni vill att efterlevande sambo ska få tillgång till er del av arvet är att överlåta det. Den som överlåter får själv välja vem som ska ta del av arvet. Det saknas en uttrycklig reglering av överlåtelse av arv i ärvdabalken, men förfarandet är ändå möjligt vilket man man se i praxis (NJA 2001 s. 59). Såvida överlåtelsen är civilrättsligt giltig så kommer den som ni väljer att ge bort ert arv till att träda in som dödsbodelägare. Jag skulle råda er att ta hjälp av en jurist för att vara säker på att allt blir rätt om ni känner er osäkra. Ni är varmt välkomna att ta hjälp av någon av Lawlines jurister, annars hoppas jag att mitt svar har rett ut oklarheterna för dig.Med vänliga hälsningar,

Izel Ilyaz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB) och regler om samboförhållanden regleras i sambolagen (SamboL).Jag kommer att dela upp mitt svar i tre delar: sambos arvsrätt, makars arvsrätt och övriga ekonomiska förhållanden makar emellan. Sambos arvsrättUtgångspunkten inom svensk rätt är att sambos inte ärver varandra. När en sambo däremot dör har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning (8 § och 18 § SamboL). Följden av detta blir att samboegendom, vilket är gemensam bostad och gemensamt bohag som har förvärvats för gemensam användning, ska fördelas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet (3 § SamboL). Huruvida er bostadsrätt kan inkluderas beror på om denna "innehas huvudsakligen för att utgöra gemensamt hem" och förvärvats för detta ändamål (5§ SamboL).Därefter har era barn rätt till hela kvarlåtenskapen från den som avlider först. Denna motsvarar den egendom som inte har ingått i bodelningen (2 kap. 1 § ÄB). Om ni skulle välja att upprätta ett testamente får den inte begränsa era barns rätt till arv. Era barn har rätt till sina laglotter vilket är hälften av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ÄB). Förutsatt att någon av er går bort när barnen är omyndiga kommer den som är förmyndare för era barn att förvalta arvet. Är din sambo förmyndare så är det alltså din sambo som förvaltar arvet, men står under kontroll av den s.k. överförmyndarnämnden. En sådan nämnd finns i varje kommun och har som uppgift att utöva tillsyn och kontroll över förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. Syftet med tillsynen är att förhindra att barn eller myndiga personer, som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt.Genom att upprätta ett testamente kan ni dock avvika från denna reglering och säkerställa att ni ärver varandra enligt enligt era preferenser.Efterlevande sambo har ett visst skydd genom den så kallade "lilla basbeloppsregeln", Denna regleras i 18 § 2 st Sambolagen. Regeln innebär att sambon har rätt till egendom motsvarande två prisbasbelopp ur dödsboet, förutsatt att det finns så mycket pengar i dödsboet. För att regeln ska träda in krävs att sambon begär bodelning. Två prisbasbelopp i dagsläget motsvarar drygt 95 000 kr.Makars arvsrättOm du och din sambo skulle gifta er och någon av er skulle gå bort har den efterlevande maken som huvudregeln rätt att ärva hela den avlidnes makes kvarlåtenskap. Ett undantag till denna huvudregel är om det finns särskullsbarn, vilket är barn som inte är gemensamma (3 kap. 1 § ÄB). Era egna barn får därefter ut sitt arv först när den efterlevande maken går bort. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Detta innebär att denne inte får testamentera bort den egendom som ärvts med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § ÄB).Övriga ekonomiska förhållanden makar emellanHuvudregeln mellan två makar är att var och en efter sin förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses, detta framgår av Äktenskapsbalken (ÄktB) 6 kap. 1 §. Syftet med denna bestämmelse är att se till att makarna ska kunna leva på ungefär samma ekonomiska standard. Den andra maken kan då behöva skjuta till pengar om det som den ena maken ska bidra med inte räcker för den makens personliga behov (6 kap. 2 § ÄktB). Med personliga behov avses exempelvis mat- och bostadskostnader men även utgifter för kläder, rekreation och studier.Utöver detta så ser bodelningsreglerna annorlunda ut för makar vid en eventuellt äktenskapsskillnad. När ett äktenskap upplöses, ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (9 kapitlet 1 § äktenskapsbalken). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kapitlet 1 § äktenskapsbalken). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kapitlet 1 § äktenskapsbalken). Alltså är allt som inte är enskild egendom att anse som giftorättsgods och ska då ingå i bodelningen.SlutsatsOm ni fortsätter vara i ett samboförhållande har din sambo och du inte någon större arvsrätt utan ett testamente (bortsett från gemensam bostad och bohag om det förvärvats för er gemensamma användning). Kvarlåtenskapen kommer då att förfalla era barn under förmyndares förvaltning.Om ni skulle ingå ett äktenskap med varandra, har den efterlevande maken rätt till all kvarlåtenskap. Era barn ärver då med s.k. efterarvsrätt.