Vad ärver en sambo?

2018-11-17 i Sambo
FRÅGA |Hej jag vill frågar nånting ang min sambo han har avblived i fredags och vi är tillsammans nästan 4år är hans barnen som har rätt att tar hans sakerna eller jag har rätt att kan få nånting till mig? Hoppas ni kan svara och förklara till mig.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om sambor finns stadgade i sambolagen (SamboL). Regler om arvsrätt finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Båda lagarna är tillämpliga för att besvarar din fråga. Vem ärver enligt lag?Enligt svensk lag tillämpas den legala arvsordningen om den avlidne inte har skrivit något testamente. Enligt den legala arvsordningen är det i första hand den avlidnes barn som ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Efterlevande make kan också ha rätt till arv, men sambor har ingen arvsrätt efter varandra. I situationen du beskriver i din fråga är det din sambos barn som har arvsrätt efter sin förälder. Vad ärver man som sambo?Enligt svensk rätt har sambor ingen lagstadgad arvsrätt. Det finns en bestämmelse som kallas lilla basbeloppsregeln som finns till för att skydda den efterlevande sambon och förhindra att små hem splittras. Den innebär att den efterlevande sambon har rätt att få ut värdet av två prisbasbelopp vid fördelningen av gemensam egendom efter den andre sambons död (18 § SamboL). År 2018 motsvarar två prisbasbelopp 91.000 kr. SammanfattningDu har ingen lagstadgad arvsrätt efter din sambo. Om din sambo inte skrivit något testamente kommer hans kvarlåtenskap att fördelas mellan hans barn. Du som sambo har rätt att få behålla ett värde av 91.000 kr vid fördelningen av gemensam egendom som görs innan arvet fördelas. I övrigt är det din sambos barn som har rätt att ärva. Jag hoppas jag kunde besvara din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan lilla basbeloppsregeln minska ens egna barns framtida rätt till arv?

2018-11-02 i Sambo
FRÅGA |Är rätten att använda lilla basbeloppsregeln lämplig att använda efter min avlidne sambo eller får det några konsekvenser när jag avlider? Ärver då även hans barn från ett tidigare förhållande mig och inte bara våra gemensamma barn?Tacksam för svar!
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att kort redogöra för lilla basbeloppsregeln och sedan för vem som kommer att ärva dig om du använder dig av regeln. Längst ner kommer jag skriva mitt svar på din fråga sammanfattat i en mening. Eftersom din fråga handlar om arv efter sambo blir Sambolagen (SL) tillämplig. Lilla basbeloppsregelnLilla basbeloppsregeln innebär att du som kvarlevande sambo alltid har rätt att få ut samboegendom som åtminstone motsvarar ett värde om två prisbasbelopp, se SL 18 §. Detta innebär alltså att om din del efter bodelningen inte uppgår till minst 2 prisbasbelopp (91 000 kr, om dödsfallet inträffade 2018) har du rätt att få ut resterande del från dödsboet. Vem ärver dig?Om man är gifta är det istället den så kallade stora basbeloppsregeln i ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig, se ÄB 3 kap. 1 §. Skillnaden på stora och lilla basbeloppsregeln är att om stora basbeloppsregeln är tillämplig får den avlidne makens barn sedan rätt till efterarv, men detta gäller inte för lilla basbeloppsregeln. Alltså har din makes barn (som inte är dina) ingen rätt att ärva dig trots att du använder lilla basbeloppsregeln. De som kommer att ärva dig är dina egna barn. Svar: Ja, lilla basbeloppsregeln är lämplig att använda och det kommer inte få några konsekvenser för dina barns framtida arv.Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har övriga frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar

Är det bäst att sätta sin sambo eller sitt barn som förmånstagare till en livförsäkring?

2018-10-31 i Sambo
FRÅGA |Jag ställde denna fråga:"Min son och hans fästmö har tecknat en livförsäkring. Vad är bäst, att sätta sin partner eller det gemensamma barnet som arvinge till livräntan om någon av dom skulle dö? Dom är inte gifta men sambo och äger en villa ihop."Jag fick ett svar på skillnaden på sambolagen och gifta par. Det var inte min fråga? Se ovan. Jag undrar vad som är smartast?Mvh
Alma Lövgren |Hej, och tack för din fråga!Eftersom din son och hans partner är sambos så ärver de som sagt inte varandra. Däremot kommer det gemensamma barnet att ärva sin pappa. Förutsatt att din son inte har några ytterligare barn kommer det gemensamma barnet ärva allt som är kvar efter sin pappa, alltså hela den så kallade kvarlåtenskapen, 2 kap 1 § ärvdabalken. På så sätt kommer barnet ärva egendom från sin pappa, trots att hen nödvändigtvis inte är förmånstagare till livförsäkringenJag själv skulle säga att det är smartast att din son sätter sin partner som förmånstagare till livförsäkringen. Det innebär att din sons partner kommer kunna känna en större ekonomisk trygghet om din son skulle gå bort. Om det gemensamma barnet är under 18 år och bor hemma är det också till förmån för barnet om den efterlevande föräldern har tillräckligt med pengar för att exempelvis kunna bo kvar i bostaden. Det kan vid en sådan stor förlust som att förlora sin pappa kännas bra om till exempel inte också boendesituationen förändras. Om din son bestämmer sig för att sätta sitt barn som förmånstagare till försäkringen och ersättningen från försäkringen överstiger ett prisbasbelopp (45 500 kr för 2018) kommer ersättningen sättas in på ett spärrat konto som kontrolleras av överförmyndarförvaltningen, 16 kap 11 § föräldrabalken. Det innebär att pengarna inte får tas ut från kontot utan tillstånd från överförmyndaren, 13 kap 8 § föräldrabalken. Spärren försvinner när barnet fyllt 18 år. Det skulle innebära att själva meningen med livförsäkringen försvinner eftersom den till stor del är till för att vara en ekonomisk trygghet för de efterlevande vid ett dödsfall. I och med att sambos inte ärver varandra fungerar en livförsäkring därmed som en säkerhet för den efterlevande sambon. Det kan vara en stor omställning att gå från två inkomster i familjen, till att ensam behöva försörja sig själv och sitt barn. Det gemensamma barnet kommer dessutom ensam att ärva sin pappa. Min rekommendation är därför att din son sätter sin sambo som förmånstagare till livförsäkringen. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan min förälder tvingas sälja samägd bostadsrätt när dennes sambo avlider?

2018-10-29 i Sambo
FRÅGA |Min pappas sambo har avlidit. Dom var inte gifta eller förlovade men har bott ihop i över 40 år. Dom äger en gemensam bostadsrätt. Inga barn tillsammans. Hon har en dotter och pappa har två barn i livet. Kan hennes dotter nu tvinga min far att sälja för att dottern ska få ut sin del av lägenheten? Pappa är mycket gammal och svårt sjuk med hemtjänst ca 8 ggr per dygn. Han borde till ett boende. Vi tilltalar inte varandra dotter och jag, hur går då en försäljning till så att det blir riktigt gjort och ingen blir lurad. Vilket jag tror hennes dotter är fullt kapabel till. Hon har även nyckeln till lägenheten och kan i princip gå in och ta vad som helst, då min far sitter i rullstol och inte märker vad som försvinner.
Alicia Abreu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Kan sambons dotter tvinga din pappa att sälja bostadsrätten?Det beror på, om sambon har skrivit ett testamente som reglerar hur tillgångarna ska fördelas mellan din far och sambons dotter och detta inte inkräktar på dotterns laglott (halva arvslotten), kan dottern inte tvinga din far att sälja bostadsrätten, gällande lag-och arvslott se 7 kapitlet 1 § ärvdabalken. Om ett testamente är skrivet är det viktigt att formkraven är uppfyllda för att det ska vara giltigt, se 10-13 kapitlet ärvdabalken. Om sambon inte har skrivit ett testamente har dottern rätt till hela arvslotten, alltså halva bostadsrätten, då får din far möjlighet att köpa ut henne hur bostadsrätten. Om din far inte har möjlighet att köpa ut sambons dotter kommer han att behöva sälja bostadsrätten om de inte kommer överens om något annat. Vad kan du göra för att försäkra dig om att eventuell försäljning och boutredning blir korrekt?Mitt råd är att du anlitar en jurist som hjälper dig med den här processen. Det är mycket detaljer att hålla reda på och troligen större summor pengar som står på spel, därför kan det vara en bra investering att ta hjälp av en jurist. Jag gör även bedömningen att det kan krävas utredning kring testamenten och dylikt. Här kan du boka tid med en jurist. Vänliga hälsningar

Räknas bankmedel som samboegendom

2018-11-08 i Sambo
FRÅGA |Hej !Jag undrar hur ett arv fördelas då min mamma nu har avlidit. Jag är vuxen nu men var hennes enda barn . Min mamma var sambo ca 15 år , men det var inte med min pappa. Hur fördelas arvet nu mellan mig och sambon? Hon hade ca 150 000 på banken . men inga andra tillgångar. I hemmet finna bara vanligt möbler mm inget av värde . , inga bilar eller annat finns .Jag har läst om att sambo har rätt till 2 basbelopp på egendom. Räknas pengarna på banken som egendom?
Jakob Westling |Hej!Tack för att valde att ställa frågan till oss på Lawline!Jag tolkar din fråga som om du var den enda sonen samt att hon var sambo med en person. I detta fall gäller Ärvdabalken mellan dig och din mor och Sambolagen mellan din mor och din mors sambo.De som har rätt att ärva något definieras i det andra kapitlet av Ärvdabalken. Där står det att den som ärver först är barnen till den avlidne, 2:1 Ärb. I 3:e kapitlet föreskrivs att om den avlidne var gift när en dog ska arvet gå till maken om de har gemensamma barn, 3:1. I detta fall var inte din mor gift och den regeln är således inte tillämplig. För sambos funkar det annorlunda. Bodelning ska ske mellan din mor och sambo men då ska endast samboegendom uppdelas, 8§ SamboL. Samboegendom definieras i 4§ och säger att det endast är det gemensamma bostaden och bohaget som räknas som samboegendom. Det betyder alltså att de pengarna hon hade på bankkontot inte ska delas upp eller tillfalla sambon men möblerna i hemmet ska delas upp. Du har rätt till att regler finns gällande sambos rätt till 2 prisbasbelopp. Den regeln hittar vi i 18§. Den säger i princip att sambon alltid har rätt till 2 prisbasbelopp från bodelningen när ena sambon avlider. Detta gäller endast samboegendom och bara om hennes del av bodelningen inte räcker till två prisbasbelopp. Hoppas du fick svar på din fråga!

Möjlighet för efterlevande sambo att bo kvar i orubbat bo

2018-10-31 i Sambo
FRÅGA |Hej! Jag äger en villa sedan 90-talet till 100 %. År 2008 flyttade min nuvarande sambo in. Vi har inga gemensamma barn och inga skrivna avtal. Jag har två vuxna barn från ett tidigare förhållande. Om jag plötsligt dör så kan barnen teoretiskt begära att hon flyttar ut omgående för att kunna sälja huset. Kan man skriva ett avtal som ger henne rätt att bo kvar en tid? T.ex. en bestämd tid eller tills hon hittat en annan bostad? Att göra henne till delägare är inte aktuellt.Bör man i så fall skriva det som ett hyresavtal eftersom det finns ju kostnader med boendet eller vad ska man tänka på? Tack på förhand
Jennifer Jalaho |Hej!Tack för att vänder dig till Lawline!Precis som du nämnder så ärver dina barn lika stor del av din kvarlåtenskap enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken. Vilket innebär att dina barn blir ägare till villan och kan då be din sambo flytta ut. Sambos har ingen legal arvsätt. Det enda sättet för din sambo att få en möjlighet att bo kvar i villan är alltså genom ett testamente. Du kan i testamentet skriva in din önskan om att din sambo ska få bo kvar i villan eller testamentera bort villan till henne. Om du väljer att testamentera bort villan till din sambo får villans värde inte kränka dina barns laglott, vilket är hälften av din kvarlåtenskap (arvslotten), se 7 kap. 1 § Ärvdabalken. Barnen kan begära jämkning av testamentet om det kränker laglotten enligt 7 kap. 3 § Ärvdabalken. Med vänlig hälsning,

Vad händer med sambors gemensamma bostad vid dödsfall?

2018-10-30 i Sambo
FRÅGA |HejJag undrar vad som händer med med min och min sambos gemensamma bostad ifall någon av oss går bort. Vi står båda på bostaden och har ett gemensamt lån på halva fastighetens värde.Mvh
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Samboförhållanden regleras av sambolagen (2003:376) (SamboL). Er bostad verkar av allt att döma vara förvärvad för gemensamt bruk i enlighet med bestämmelserna i 3 och 5 §§ SamboL, vilket innebär att bostaden är föremål för bodelning när samboförhållandet upphör och någon av samborna begär det (8 § SamboL). I händelse av någon att någon av er går bort upplöses alltså samboförhållandet och er bostad kommer att ingå i en bodelning, om det begärs av den efterlevande sambon, vilket sedan sker i enlighet med bestämmelserna i 12-15 §§ SamboL. Sambors arvsrättSambor ärver inte utan vidare varandra, så länge ni inte har avtalat om det i testamente, vilket framgår motsatsvis av 3 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Om någon av er skulle gå bort och inget testamente finns skrivet, så kommer de arvingar som enligt arvsordningen står på tur att bli dödsbodelägare till den avlidna och därmed ärva dennes del av kvarlåtenskapen, dvs. den del av bostaden som den avlidna äger. Beroende på hur era familjeförhållanden i övrigt ser ut så kan arvingarna alltså göra anspråk på bostaden, eller åtminstone bostadens värde. Har någon av er t.ex. särkullbarn, dvs. barn som inte fötts inom äktenskapet, så har de rätt att få ut sitt arv omgående enligt 3 kap. 1 § ÄB. Gemensamma barn har alltså rätt till arvet också när föräldrarna inte är gifta. Det kan vara bra att tänka på att sambor får stå tillbaka även för andra arvtagare än barn: arvtagare kan ju också vara föräldrar, syskon eller någon som har rätt att träda i deras ställe enligt principen om istadarätt. SlutsatsDet är därför svårt att exakt säga vad som kommer att hända med bostaden om någon av er skulle gå bort, men ni bör alltså tänka på att det kan finnas arvingar som kan vilja få ut sitt arv efter någon av er och därmed göra anspråk på bostaden. Dock har den efterlevande alltid en övertaganderätt vad gäller bostad och bohag i enlighet med 16-17 §§ SamboL, vilket sker genom att den efterlevande löser ut sig (betalar motsvarande värde på den avlidnas del av samboegendomen). Arvingarna kan också välja att avstå sitt arv, antingen innan ett dödsfall inträffat (arvsavsägelse) eller efteråt (arvsavstående). Det är också svårt att säga hur era möjligheter att skriva ett testamente ser ut då det inte framgår av din fråga om ni har några barn, vars laglott (7 kap. 1 § ÄB) inte är möjlig att avtala bort. I övrigt råder avtalsfrihet och är ni båda barnlösa kan ni låta den efterlevande få överta bostaden i händelse av den andres död. Vill ni ärva varandra, helt eller delvis, skulle jag råda er att skriva ett testamente, vilket ni kan få hjälp med genom att boka en tid hos någon av våra jurister. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Bodelning, arvsrätt och testamente vid samboförhållande

2018-10-28 i Sambo
FRÅGA |Är sambo i dag och bor i en BR som vi äger 50/50. Vi har även en sommarstuga som vi äger 50/50. Vi har inga gemensamma barn men min sambo har en son på 12 år och jag har två vuxna döttrar. Vad gäller vid separation och ev dödsfall? Vi vill gärna skriva testamente att vi ärver varandra vid ev dödsfall och avtala bort arvslotten. Att barnen enbart får sin laglott. Hur går vi tillväga? Med vänlig hälsning,Joséphine och Johan
Emelie Söderman |Hej,Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Grundläggande principerNär ett samboförhållande upphör t.ex genom separation eller dödsfall (2§ sambolagen) gäller att den egendom som utgör samboegendom vid upphörandet ska bli föremål för bodelning. Den egendom som ska bli föremål för bodelning enligt sambolagen är endast bohag och bohag som har förvärvats för gemensam användning (3§ sambolagen). Det innebär att om ni köpt bostadsrätten för gemensam användning under sambotiden, ska denna ingå i eventuell bodelning. Likaså de möbler och annat bohag ni köpt för att använda tillsammans i bostadsrätten. Observera att det inte spelar någon roll vem som har köpt bostaden/bohaget då det är syftet med köpet som är avgörande. All annan egendom än bostad och bohag faller utanför bodelning enligt sambolagen (5 och 6§§ sambolagen).Beträffande definitionen av bostad kan konstateras att den är traditionell och omfattar endast bostadsrätten i ert fall. Gällande sommarstugan gäller istället annan civilrättslig reglering om ägandet och den kommer inte att ingå i bodelningen. Detta innebär också att det är endast bohaget som finns i bostadsrätten som kommer att ingå i en bodelning men inte bohag som finns i sommarstugan. Som sambor kan ni komma överens om att sambolagens regler om bodelning inte ska tillämpas (9§ sambolagen). Det är dock inte möjligt att utvidga lagens tillämpningsområde till att avse även annan egendom än samboegendomen, såsom sommarstugan, till att ingå i bodelning. Vill ni att även annan egendom ska bli föremål för bodelning rekommenderar jag er till att ingå äktenskap. Vid separationDet är inte obligatoriskt att göra bodelning efter upplösning av ett samboförhållande utan detta ska bara ske om någon av samborna begär det. En sådan begäran måste framställas inom ett år från det att samboförhållandet upphörde (8§ sambolagen). Begäran om bodelning kan ske muntligt, det vill säga att den sambon som vill begära bodelning talar om det för den andre sambon (se NJA 2008 s. 49). Om samborna inte kan komma överens kring hur bodelningen ska ske återstår inget annat än att anlita en bodelningsförrättare för att få till stånd en bodelning. Vid bodelningen räknas värdet av er samboegendom ihop, eventuella skulder såsom t.ex bostadslån räknas av. I första hand är det skulder på samboegendomen som avräknas, men om samborna har skulder på övrig egendom och värdet av den övriga egendomen inte täcker skulderna får så mycket av samboegendomen avräknas som behövs för att alla skulder ska vara täckta. Summan av det värde som finns när skulderna är täckta delas lika mellan samborna. Om någon av samborna ska ta över bostad och bohag blir denne tvungen att betala en s.k skifteslikvid till den sambo som inte får bostad och bohag på sin lott (17§ sambolagen). Den av samborna som har störst behov av bostaden har rätt att erhålla denna och bohaget mot avräkning för värdet av egendomen om det också i övrigt är skäligt (16§ sambolagen). Vem som har störst behov av bostaden får avgöras med hänsyn till de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet.Vid dödsfallSambor har, precis som ni förstått det, inte rätt att ärva varandra om de inte har skrivit ett testamente. Har den ena sambon avlidit är det endast den efterlevande sambon som har rätt att påkalla bodelning enligt sambolagen men inte den avlidnes arvingar (18§ sambolagen). Begäran om bodelning ska ske senast vid bouppteckningen (8§ sambolagen). Precis som vid bodelning efter separation ska här sambornas andelar beräknas och skulderna ska täckas (12-13§§ sambolagen). Som ovan nämnt är det i första hand skulderna på bostad och bohag som ska beaktas; övriga skulder räknas av endast om dessa inte täcks av värdet av övrig egendom. För sambor finns en skyddsregel vid dödsfall, den s.k lilla basbeloppsregeln som innebär att efterlevande sambo vid bodelningen alltid har rätt att få så mycket av samboegendomen att det motsvarar två gånger beloppet enligt socialförsäkringsbalken. Vad den efterlevande sambon får, innehas med full äganderätt. I de två basbeloppen ingår endast samboegendomen. TestamenteEftersom sambor inte har rätt att ärva varandra är behovet av testamente särskilt stort för dem som lever i ett samboförhållande. Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte är samboegendom och därför inte ingått i bodelningen) utgör kvarlåtenskapen efter den avlidna. Arvslotten utgörs av hela kvarlåtenskapen varav hälften utgör laglott (7 kap 1§ ärvdabalken). Laglotten går inte att testamentera bort. Genom testamentet har ni alltså möjlighet att endast inskränka era barns arvsrätt till hälften. För att upprätta ett testamente ska följande formkrav iakttas. Testamentet ska upprättas skriftligen. I samtidig närvaro av två vittnen ska testator underteckna handlingen eller vidkännas sin namnteckning (bekräfta att det är han eller hon som har skrivit under handlingen). Testamentsvittnena måste känna till att det är ett testamente de bevittnar, men de behöver inte känna till innehållet (10 kap 1§ ärvdabalken). Vittnena får inte vara nära släkt med testator eller testamentstagare. Ett testamente behöver inte registreras. I ert fall föreslår jag ett s.k inbördes testamente, vilket innebär att två personer skriver ett gemensamt testamente med ömsesidiga förordnades till varandra. Genom ett testamente kan ni åstadkomma en ordning med efterarvsrätt som liknar lagens reglering i 3 kap ärvdabalken. Detta kallas för testamentarisk sekundosuccession. En fråga som ofta uppkommer vid tolkning och tillämpning av inbördes testamenten är om det den efterlevande erhåller ska innehas med full äganderätt eller fri förfoganderätt (den som mottar arvet får spendera/sälja egendomen precis som denne vill, men med vissa undantag. Det är inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet i gåva och inte heller att testamentera bort egendomen. Detta på grund av att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt går bort). Här är testamentets formulering avgörande. Om testamentet endast innehåller ett förordnande om att den efterlevande ska erhålla egendomen med full äganderätt, har det tolkats så att någon sekundosuccession inte ska förekomma och att således efterarvsreglerna i 3 kap ärvdabalken inte ska tillämpas (se NJA 1993 s. 145). Följden blir att den efterlevande erhåller all egendom och att denna sedan tillfaller den efterlevandes arvingar; den först avlidnes arvingar får alltså ingenting. Om det i testamentet anges att den efterlevande ska erhålla egendomen med full äganderätt men där det finns ett förordnande om vad som ska ske efter bådas död, stämmer förordnandena inte överens och i rättspraxis har man då tolkat "full äganderätt" som om det istället stod "fri äganderätt". Jag hoppas att ni har fått svar på er fråga! Vid fler funderingar är ni varmt välkomna att återkomma.Lycka till!Med vänliga hälsningar,