Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga förstår jag det som att du vill veta om det finns något som du kan göra för att din sambo och ditt barn kan bo kvar i ert hus om du skulle gå bort. Jag kommer utgå från att ert gemensamma barn är ditt enda barn. Jag kommer också förutsätta att du och din sambo är vårdnadshavare för ert barn. För att besvara din fråga kommer jag att berätta om sambors och gemensamma barns arvsrätt och sedan ge förslag på handlingsalternativ. Arvsordningen och minderårigas arvHuvudregeln är att sambor inte ärver varandra. Det kommer därför vara er dotter som ärver alla dina tillgångar, inklusive huset, om du skulle gå bort (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om huset skulle vara belånat så kommer banken kräva försäljning av huset och pengarna kommer att förvaltas tills ert barn är myndigt. Ofta brukar det bli barnets vårdnadshavare som blir förmyndare över barns arv. Det gäller dock inte i ert fall, det beror på att det uppstår en intressekonflikt mellan din sambo och ditt barn. Intressekonflikten innebär att både din sambo och ditt barn är dödsbodelägare tills att bodelning enligt sambolagen genomförts. På grund av intressekonflikten utses en god man som ska förvalta barnets arv tills det är myndigt (11 kap. 2 § 1 st. föräldrabalken).Det finns dock två alternativ för att kringgå arvsordningen. Det är antingen genom att upprätta ett testamente eller genom att gifta dig med din sambo. Dessa alternativ kommer förklaras nedan.Upprätta testamenteDet du kan göra för att dina nära ska kunna bo kvar i huset är att upprätta ett testamente där du testamenterar huset till din sambo (9 kap. 1 § ärvdabalken). Det kan dock finnas ett problem med detta alternativ. Oavsett om du testamenterar huset till din sambo så har ert barn fortfarande rätt till sin laglott. Ditt barns laglott är hälften av det arv som hen är berättigad till (7 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom ert barn är ditt enda barn så har ditt barn rätt till alla dina tillgångar, det vill säga hela ditt arv. Då blir ditt barns laglott hälften av dina tillgångar. Det innebär att du kan testamentera bort hälften av värdet på dina tillgångar utan att inskränka på ditt barns laglott. Om nu ert hus skulle överstiga hälften av det totala värdet på dina tillgångar kan du inte testamentera bort hela huset. För att ett testamente ska vara giltigt, ska det upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena ska närvara när du skriver under testamentet och kunna bekräfta att det är din underskrift. Vittnena ska sedan också ange sin namnteckning på testamentet (10 kap. 1 § ärvdabalken).Något annat att tänka på när du skriver testamente är formuleringen. Om du skriver att din sambo ska ärva huset med fri förfoganderätt kan din sambo göra vad hen vill med egendomen förutom att testamentera bort den. Medan om du skriver att din sambo ska ärva huset med full äganderätt innebär det att din sambo får göra vad hen vill med egendomen.Gift dig med din samboDet andra alternativet är att gifta dig med din sambo. Detta kan aktualiseras i det fall du inte har tillräckligt med egendom vid sidan av huset för att kunna testamentera bort huset utan att inskränka på ditt barns laglott. Om du och din sambo är gifta, så ärver ni varandra (3 kap. 1 § ärvdabalken). Huset kommer då automatiskt tillfalla din sambo vid din bortgång. Eftersom ni har ett gemensamt barn kommer då ert barn att få ut arvet efter dig först när din sambo också går bort.Värt att notera är vad som händer med din sambos skulder om ni skulle gifta er. Du kommer inte bli ersättningsskyldig för din sambos skulder vid ett eventuellt giftermål. Detta eftersom vardera make äger den egendom den har förvärvat och är skyldig att betala sina egna skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Ett tillfälle då hans skulder skulle komma att påverka är vid en eventuell skilsmässa och ni gör en bodelning.SammanfattningDet finns två alternativ till att kringgå arvsordningen för att din sambo och ditt barn ska kunna bo kvar i huset om du skulle gå bort. Du kan antingen upprätta testamente eller så kan ni gifta er. Alternativen innebär att din sambo får äganderätten till huset vid din bortgång. Oavsett vad du väljer att göra så kommer ert barn ha rätt till sitt arv från dig efter din sambos bortgång, eftersom det är ert gemensamma barn. Har du fler frågor är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Minna Grahn |Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Bestämmelsen 12:2 äktenskapsbalken som du nämner är tillämplig när en av två makar avlider. Regeln är inte tillämplig på sambos.Hur ser arvsrätten ut när en sambo avlider?Huvudregeln enligt svensk rätt är att sambor saknar arvsrätt. När en sambo dör har dock den efterlevande sambon rätt att begära bodelning, 8 § SamboL och 18 § SamboL. Detta innebär att "samboegendomen" (gemensam bostad och gemensamt bohag) ska delas lika mellan den efterlevande sambon och den avlidnes dödsbo. Den efterlevande sambon kan få bostaden och bohaget på sin lott efter avräkning mot annan egendom vilket framgår av 16 § SamboL. Det finns möjlighet att avtala om att bodelning enligt sambolagen inte ska ske, se 9 § SamboL.Det som händer med den avlidne sambons del är att dennes arvingar ärver det. Ett sätt för sambor att fördela arvet mer lika är genom ett testamente där man kan testamentera bort en del av egendomen till sin sambo. Bröstarvingar har dock alltid rätt att, genom jämkning av ett testamente, få ut sin laglott av arvet, 7:3 Ärvdabalken.Om A avlider kan en bodelning alltså begäras av B. A:s dödsbo kan inte begära bodelning eftersom denna rätt endast tillfaller den efterlevande sambon. Vill A och B undvika bodelning kan de även avtala om att ingen bodelning ska ske enligt 9 § SamboL. Vad gäller arvsrätten saknar B en sådan och vill A att B ska ärva kan ett testamente upprättas.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Maya Waldenström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du undrar vad som händer med ert gemensamma hus om du eller din sambo dör. Eftersom ni inte har skrivit något testamente kommer den efterlevande sambon behöva lösa ut den avlidnes dödsbo för att få äganderätt till hela huset. Dödsboet består av de närmsta arvingarna, i det här fallet den avlidnes barn. ­­Vad händer vid bodelningDu säger att den efterlevande kommer begära bodelning. I denna ingår all så kallad samboegendom. Samboegendom är bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk. Om ni köpt huset tillsammans kommer det alltså ingå i en framtida bodelning. Värdet på all samboegendom efter att eventuella skulder räknats bort delas i två lika stora delar – en till den efterlevande och en till den avlidnes dödsbo. (3-7 § och 14 § sambolagen).Delningen sker antingen genom att man fördelar bostad och bohag lika eller genom att den ena ekonomiskt löser ut den andra. Vid dödsfall har efterlevande sambo alltid rätt att ta över bostad och bohag mot att dödsboet löses ut.(16-17 § sambolagen).TestamenteGenom testamente kan man bestämma att huset ska tas över av den efterlevande sambon vid eventuellt dödsfall. Era respektive barn kan dock inte göras arvlösa utan har alltid rätt till sin del av arvet. Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente eller mer vägledning vad som gäller ert hus rekommenderar jag er att boka tid hos någon av våra duktiga jurister. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen

Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Sambor har ingen arvsrätt efter varandra utan måste upprätta ett gemensamt testamente för att ärva varandra. Kvarlåtenskapen efter din mamma kommer därför tillfalla den avlidnes barn eller andra släktingar. Det som kan vara aktuellt är att torktumlaren tillhör samboegendom. Vad som ingår i en sambobodelning är sambors gemensamma bostad och bohag som skaffats för att användas gemensamt enligt 3 § Sambolagen, se här. När en efterlevande sambo begär bodelning kommer denne att undanta hälften av värdet på bostad och bohag innan resterande kvarlåtenskap fördelas till barnen. Torktumlaren skulle kunna utgöra byggnadstillbehör enligt 2:2 Jordabalken (se här) och därmed tillhöra bostaden. I det fallet kan den bli samboegendom om det är en gemensam bostad eller helt tillhöra sambon om hen äger bostaden själv. Det finns dock ett undantag i 2:4 Jordabalken (se här) som innebär att om din mamma köpt torktumlaren som hyresgäst förblir torktumlaren lös egendom. Alltså, om en torktumlare inte ingick när mamman blev hyresgäst ska alltså inte den nya torktumlaren ingå som byggnadstillbehör. Utgör torktumlaren samboegendom har ni tre rätt till hälften av värdet av den. Är den inte samboegendom ärver ni tre dess fulla värde. Detta förutsatt att den inte utgör byggnadstillbehör till en bostad som sambon äger själv.

Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).Vad händer om någon som är sambo avlider?Det första som händer om en sambo avlider är att en bodelning ska göras om den efterlevande sambon begär det (8 § och 18 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Till sambornas gemensamma bostad och bohag räknas inte sådant som huvudsakligen används för fritidsändamål (7 § SamboL). Din sommarstuga kommer alltså inte ingå i bodelningen som kan göras om du avlider. Den kommer tillhöra ditt dödsbo och utgör en del i arvet efter dig.Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva allt (2 kap. 1 § ÄB). Det finns ingen arvsrätt för en efterlevande sambo. Detta innebär att din sambo inte kommer ärva dig om du avlider, utan dina barn kommer ärva allt.SlutsatsOm du skulle avlida kommer alltså sommarstugan tillhöra ditt dödsbo och fördelas som arv efter dig, även om den efterlevande sambon begär bodelning. Eftersom sambor inte ärver varandra kommer dina barn ärva sommarstugan. Du behöver alltså inte skriva något testamente för att reglera detta. Den enda anledningen till att du skulle behöva skriva ett testamente är om du vill att din sambo ska ärva något efter dig.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Ifall din sambo skulle avlida och det inte finns något testamente kommer hans två barn att ärva honom (2 kap 1 § ärvdabalken). Sambo har nämligen ingen legal arvsrätt. Däremot är det möjligt att genom att upprätta ett testamente skydda sin sambo till viss del. Ens barn har alltid rätt till den s.k. laglotten, vilket motsvarar hälften av ens arvslott (7 kap 1 § ärvdabalken). Detta innebär att hälften av din sambos egendom kommer alltid att ärvas av hans barn även om han har upprättat ett testamente.Är man gift och har s.k. särkullbarn, d.v.s. barn utanför sitt äktenskap, har de fortfarande rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap 1 § ärvdabalken). Finns inget testamente är det alltså fortfarande särkullbarnen som ärver allt i första hand. Ett särkullbarn kan dock välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken och får i så fall rätt till ett efterarv när den efterlevande maken sedan avlider (3 kap 9 § ärvdabalken). Vissa gifta par försöker därför att skydda sin make genom att upprätta ett testamente som säger att ifall barnen väljer att avstå sitt arv får de ut hela sin arvslott efter att båda avlidit, annars om de vill ha ut sitt arv direkt har de bara rätt till sin laglott (d.v.s. hälften). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom dem inte hunnit gifta sig än är din syster och hennes fästman sambor i lagens mening. Därför kommer svaren på din fråga finnas i sambolagen. Vad händer när sambo avlider?När en sambo avlider upplöses samboförhållandet (2 § punkt. 3 sambolagen). Eftersom samboförhållandet har upphört kan en sambo begära bodelning av samboegendomen (8 § sambolagen). Samboegendom är bostad och bohag (dvs. köksredskap, möbler eller liknande) som förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). I praktiken innebär detta att din syster har rätt till hälften av bostad och bohag och den avlidnes barn har rätt till den andra hälften. Vad händer med lägenheten?Att din syster är den som har köpt lägenheten, står på lånet och betalat kostnaden själv är inte avgörande för om lägenheten ingår i bodelningen. Inte heller spelar det någon . roll att hennes fästman aldrig betalat för den. Enligt sambolagen är det avgörande om "bostaden har förvärvats för gemensam användning och inte införskaffats med förbehåll om enskild egendom eller annat avtal" (3 § sambolagen). Du skriver att din syster levt med denna man sen innan de flyttade in i den lägenheten som din syster betalat för. Det tyder starkt på att lägenheten din syster köpte var tänkt som gemensam bostad för dem båda. Det innebär att lägenheten är deras gemensamma bostad och ingår i bodelningen (8 § sambolagen). Eftersom din systers fästman är berättigad till 50 % av lägenheten innebär detta att barnen, som är dödsbodelägare, är berättigad dessa 50 %. Det kan leda till att hon behöver köpa ut dem men kan också innebära att barnen kan tvinga fram en försäljning om din syster inte har råd att köpa ut dem (6 § samäganderättslagen). Sammanfattande svar:Lägenheten din syster har köpt är samboegendom och ägs efter fästmannens avlidande till 50 % av din syster och till 50 % av hans barn, förutsatt att det inte har funnits något förbehåll såsom att lägenheten är din systers enskilda egendom eller liknande har avtalats. Din syster har alltså inte ensamrätt till lägenheten. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras av bestämmelserna i Sambolagen (SamboL). Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Jag kommer först att redogöra för vad som händer med egendomen (huset) vid ena sambons bortgång som jag uppfattar att du undrar över i din fråga, för de arvsrättsliga konsekvenserna därtill och slutligen vad ni kan göra för att att stärka efterlevande sambos ställning i kvarlåtenskapen.Vad händer med egendom vid ena sambons bortgång?Huvudregel i svensk rätt är det saknas legal arvsrätt för sambos. Istället är det den avlidnes bröstarvingar, barn, barnbarn och syskon som ärver den avlidnes kvarlåtenskap, se 2 kap ÄB. Vid en sambos bortgång, kan det dock bli aktuellt att göra en bodelning enligt Sambolagen. Det är dock inte obligatoriskt för sambos att bodela och det är endast den efterlevande sambon som kan begära att en bodelning ska genomföras, senast i samband med att bouppteckning efter den avlidne görs, se 8 § och 18 § SamboL. Jag kommer dock i mitt svar utgå från att du och din sambo inte avtalat om att lagens bestämmelser inte ska tillämpas.Vad omfattas av en bodelning mellan sambor?I en eventuell bodelning mellan sambos, ingår endast begränsad egendom, så kallad "samboegendom", 3 § och 8 § SamboL. Sambolagen kan då ge dig rätt att överta egendom till ett värde av hälften av samboegendomen genom bodelning. Samboegendom är endast gemensam bostad och bohag, under förutsättning att egendomen har införskaffats för gemensam användning. Egendom som förvärvats före samlevnaden antas normalt inte ha införskaffats för gemensam användning. Undantag finns i 4 § och 7 § SamboL. Bostad och BohagDet är alltså bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning ska delas lika vid en eventuell bodelning, oavsett vem som är ägare, 3 § SamboL. Med bostad menas exempelvis ett hus, som innehas huvudsakligen för att utgöra det gemensamma hemmet, 5 § SamboL. Det avgörande för om bostaden ska ingå i en eventuell bodelning eller inte, är alltså om syftet med förvärvet har varit för för att du och din sambo skulle bo där tillsammans, vilket verkar vara fallet i ert fall beträffande det kommande hus inköpet. Det spelar alltså ingen roll om bostaden förvärvats av din sambo och om din sambo skulle stå som ensam ägare till bostaden. Är bostaden att anse som samboegendom har du alltså rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning, den andra hälften tillfaller dödsboet, det vill säga hans barn. Bostad och bohag som förvärvats av bara ena sambon, kan alltså komma att ingå i en bodelning om egendomen var avsedd för gemensamt bruk. Efter att skulder har täcks, läggs samboegendomen samman och delas lika mellan samborna, 14 § SamboL. Skulle en hälftendelning av samboegendomen leda till ett oskäligt resultat med hänsyn till samboförhållandets längd, ekonomiska förhållanden, såsom insatser till den gemensamma ekonomin, samt omständigheter i övrigt kan bodelningen istället göras så att sambon med störst behållning får behålla mer av sin egendom, 15 § SamboL. Jämkningsregel gäller även till förmån för den avlidnes arvingar. Anmälan om gemensam bostadOm endast en av samborna är lagfaren ägare till den gemensamma bostaden, kan ni till inskrivningsmyndigheten anmäla att bostaden är gemensam, 5 § 2 st SamboL. Anmälan måste vara skriftlig och undertecknas av båda samborna. Inskrivningsmyndigheter gör då en anteckning i fastighetsboken. Anmälan får effekten att bostaden ska ingå i en eventuell bodelning. Det blir också även en extra säkerhet, eftersom den sambo som äger fastigheten, inte utan samtycke, kan sälja eller pantsätta fastigheten.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet framgår inte av dina fråga, om du och din sambo har gemensamma barn. Men om du och din sambo inte har gemensamma barn, kommer det innebär det att era respektive barn kommer att ärva hela kvarlåtenskapen efter er. För de fall ni vill försäkra er om att den efterlevande sambon får bo kvar i bostaden vid ena sambons bortgång, skulle jag rekommendera er att upprätta ett testamente för att skapa ett skydd för den som överlever den andre (om det är något ni önskar). Genom testamente kan ni bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas och exempelvis föreskriva att den andre sambon får överta eller nyttja bostaden efter ett eventuellt dödsfall. Det är fullt möjligt att föreskriva att en testamentstagare ska få nyttjanderätt till en viss egendom, medan en annan får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att era respektive barn blir ägare till bostaden vid nyttjanderättshavarens, bortgång, se 12 kap 2-9 § ÄB.Ett testamente kan utformas på olika sätt. Behöver ni hjälp med att upprätta ett testamente eller är osäkra på något skulle jag rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med era önskemål. Du eller ni är välkomna att vända er till vår avtalstjänst som du hittar här.Det blev ett långt svar, men jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,