Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB) och sambolagen (SamboL).Vem ärver?Om man är inte är gift ärver bröstarvingar i första hand, bröstarvingar är ens barn (2 kap. 1 § ÄB). För sambor gäller att de inte ärver varandra överhuvudtaget. I detta fallet kommer alltså ditt barn att ärva dig, inte din sambo. Det finns dock en möjlighet för efterlevande sambo få ut två prisbasbelopp (93 000 kr)av samboegendomen vid ett eventuellt dödsfall (18 § andra stycket sambolagen). Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag om de inköpts för gemensamt bruk (3 § sambolagen).BodelningNär ett samboförhållande upphör ska på begäran av någon av samborna en bodelning göras (8 § SamboL). Ett samboförhållande kan upphöra genom att någon av samborna avlider (2 § SamboL). Vid en sådan bodelning ska samboegendomen fördelas lika mellan parterna (14 § SamboL). Samboegendomen är som nämnts ovan den gemensamma bostaden och bohaget om det köpts för gemensamt bruk (3 § SamboL). Detta innebär att huset ni bor i nu inte utgör samboegendom eftersom det inte köpts för gemensamt bruk. Om du däremot flyttar till en bostadsrätt så kommer det utgöra samboegendom eftersom det är gemensam bostad och har inköpts för gemensamt bruk. Därför kommer din sambo vid en framtida bodelning få halva bostadsrätten, trots att det endast är du som betalat för den.SamboavtalMan kan avtala bort sambolagens regler med ett samboavtal (9 § SamboL). Där kan kan man skriva att man inte vill att bostaden kommer omfattas av en bodelning eller att bodelning överhuvudtaget inte ska ske.SammanfattningDin sambo har ingen arvsrätt, utan det är ditt barn som kommer ärva dig. Dock kommer din sambo få hälften av samboegendomen i en bodelning, om ni inte avtalar om annat.Avslutande rådOm du inte vill att din sambo ska få del av bohag och bostad som du investerat i är det en bra idé att upprätta ett samboavtal. Behöver du hjälp med detta kan du använda vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas detta var till hjälp för dig. Har du ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här.

Adam Novak |Hej!Tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga.Jag förstår av din fråga att du är intresserad av att förklara hur arvet kommer delas ut i er situation. Jag kommer gå igenom det stegvis. 1.BodelningDet kommer ske en bodelning när så småningom en av er avlider (8 § Sambolagen). I denna kommer er gemensamma egendom, samboegendomen, att tillfalla dödsboet respektive den kvarlevande. Sambolagen tillåter att ni avtalar om denna bodelning, men det är inte möjligt att föregripa laglotten genom att dela upp er egendom på annat sätt än bodelningen skulle göra ifall detta skulle vara i konflikt med laglotterna. Det skulle leda till att bodelningen kan jämkas (12 kap 1 § Äktenskapsbalken)Vidare tillåter Sambolagen att ni avtalar annat än alla dess regler (9 § Sambolagen), bortsett från 22 §, som rör rätten att bo kvar i hus som inte är samboegendom. Denna regel är dock inte aktuell för er, eftersom ni köp huset gemensamt, vilket leder till att den är samboegendom (3 § Sambolagen). Dessa avtal kan vara användbara ifall ni t.ex. vill hålla fastigheter i en specifik persons ägo eller se till att någon får viss särskild lös egendom. 2.Laglotter räknas avEftersom ni inte är gifta kommer ni inte att ärva varandra på samma sätt som makar gör (3 kap 1 § Ärvdabalken). Därför kan inte heller efterarvsrätter uppstå, eftersom lagen inte tillerkänner er någon rätt att ärva varandra. Den avlidnes bröstarvingar, särkullbarnen och eventuella gemensamma, kommer kunna göra anspråk på sina laglotter vid denna punkt. Laglotten uppgår till hälften av det som de hade ärvt om inte testamente fanns vid tidpunkten för den avlidnes död (7 kap 1 § Ärvdabalken). Kvarlåtenskapen kommer uppgå till det som tillfaller dödsboet i bodelningen samt den enskilda egendomen. 3.Testamenten genomförsDet är först efter alla de tidigare punkterna som testamenten kommer genomföras. Eftersom ni inte är gifta har inte den efterlevande sambon rätt att ärva den avlidne (3 kap 1 § Ärvdabalken), vilket innebär att er egendom kommer tillfalla era arvingar i den mån laglotten kräver minst. Ärvdabalkens regler om makars rätt att ärva varandra kommer från en politisk vilja vid lagens stiftande att skydda nyblivna änkor och änklingar. Dimensionen med särkullbarn kunde ha inneburit att makar riskerat att hamna på bar backe pga. särkullbarns arvsrätter. Därför kom man på systemet med efterarvsrätt, som ger makar rätten att upp till 4 prisbasbelopp (2019: 189 600 kr) ta över det som egentligen skulle tillfalla särkullbarnen, borträknat sin enskilda egendom och det som tillföll dem från bodelningen (3 kap 1 § andra stycket Ärvdabalken). Denna egendom får änkan/änklingen fri dispositionsrätt över till sin död. Då får särkullbarnen sin efterarvsrätt innan arvingarna.Samboförhållanden var dels inte vanliga, dels fanns det en konsensus inom lagstiftningen att äktenskapet skulle vara bättre skyddat lagligt när Ärvdabalken infördes. Därför gavs inte sambor rätt att ärva varandra och sedan dess har man hänvisat till testamenten för att garantera varandras försörjning efter den ena sambons död. I ert fall tar ni ansvar genom att testamentera egendom till varandra för att motsvarande funktion ska uppnås. Därför är mitt råd att fortsätta som ni gör nu, såvida ni inte vill göra på något annat sätt.Om ni har fler frågor i framtiden får ni gärna vända er till oss igenMed vänlig hälsning,

Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras av bestämmelserna i Sambolagen (SamboL). Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Jag kommer först att redogöra för vad som händer med egendomen vid ena sambos bortgång, för de arvsrättsliga konsekvenser därtill och slutligen vad ni kan göra för att stärka efterlevande sambos ställning i kvarlåtenskapen.Vad händer med egendom vid ena sambons bortgång?Huvudregel i svensk rätt är det saknas legal arvsrätt för sambos. Istället är det den avlidnes bröstarvingar, barn, barnbarn, syskon och föräldrar som ärver den avlidnes kvarlåtenskap, se 2 kap ÄB. Vid en sambos bortgång, kan det dock bli aktuellt att göra en bodelning enligt Sambolagen. Det är dock inte obligatoriskt för sambos att bodela och det är endast den efterlevande sambon som kan begära att en bodelning ska genomföras, senast i samband med att bouppteckning efter den avlidne görs, se 8 § och 18 § SamboL. En sambos rätt att begära bodelning gäller dock inte om ni tidigare avtalat bort delningsrätten av samboegendomen, se 9 § SamboL. Jag kommer dock i mitt svar utgå från att du och din sambo inte avtalat om att lagens bestämmelser inte ska tillämpas.Vad omfattas av en bodelning mellan sambor?I en eventuell bodelning mellan sambos, ingår endast begränsad egendom, så kallad "samboegendom", 3 § och 8 § SamboL. Sambolagen kan då ge dig rätt att överta egendom till ett värde av hälften av samboegendomen genom bodelning. Samboegendom är endast gemensam bostad och bohag, under förutsättning att egendomen har införskaffats för gemensam användning. Egendom som förvärvats före samlevnaden antas normalt inte ha införskaffats för gemensam användning. Undantag finns i 4 § och 7 § SamboL.Bostad och BohagDet är alltså bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning ska delas lika vid en eventuell bodelning, oavsett vem som är ägare, 3 § SamboL. Med bostad menas exempelvis bostadsrätt som innehas huvudsakligen för att utgöra det gemensamma hemmet, 5 § SamboL. Det avgörande för om bostaden ska ingå i en eventuell bodelning eller inte, är alltså om syftet med förvärvet har varit för för att du och din sambo skulle bo där tillsammans. Det spelar alltså ingen roll om bostaden förvärvats av din sambo och att din sambo står som ensam ägare till bostaden. Är bostaden att anse som samboegendom har du alltså rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning, den andra hälften tillfaller dödsboet.Bostad och bohag som förvärvats av bara ena sambon, kan alltså komma att ingå i en bodelning om egendomen var avsedd för gemensamt bruk. Efter att skulder har täcks, läggs samboegendomen samman och delas lika mellan samborna, 14 § SamboL. Skulle en hälftendelning av samboegendomen leda till ett oskäligt resultat med hänsyn till samboförhållandets längd, ekonomiska förhållanden, såsom insatser till den gemensamma ekonomin, samt omständigheter i övrigt kan bodelningen istället göras så att sambon med störst behållning får behålla mer av sin egendom, 15 § SamboL. Jämkningsregel gäller även till förmån för den avlidnes arvingar. Anmälan om gemensam bostadOm endast en av samborna är lagfaren ägare till den gemensamma bostaden, kan ni till inskrivningsmyndigheten anmäla att bostaden är gemensam, 5 § 2 st SamboL. Anmälan måste vara skriftlig och undertecknas av båda samborna. Inskrivningsmyndigheter gör då en anteckning i fastighetsboken. Anmälan får effekten att bostaden ska ingå i en eventuell bodelning. Det blir också även en extra säkerhet, eftersom den sambo som äger fastigheten, inte utan samtycke, kan sälja eller pantsätta fastigheten.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteEftersom du och din sambo inte har gemensamma barn, kommer det innebär det att era respektive barn kommer att ärva hela kvarlåtenskapen efter er. För att försäkra er om att den efterlevande sambon får bo kvar i bostaden vid ena sambons bortgång, skulle jag rekommendera er att upprätta ett testamente för att skapa ett skydd för den som överlever den andre (om det är något ni önskar). Genom testamente kan ni bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas och exempelvis föreskriva att den andre sambon får överta eller nyttja bostaden efter ett eventuellt dödsfall. Det är fullt möjligt att föreskriva att en testamentstagare ska få nyttjanderätt till en viss egendom, medan en annan får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att era respektive barn blir ägare till bostaden vid nyttjanderättshavarens, bortgång, se 12 kap 2-9 § ÄB.Ett testamente kan utformas på olika sätt. Behöver ni hjälp med att upprätta ett testamente eller är osäkra på något skulle jag rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med era önskemål. Du eller ni är välkomna att vända er till vår avtalstjänst som du hittar här.Det blev ett långt svar, men jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som händer då någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Regler o sambor finns i sambolagen (SamboL). Den legala arvsordningenHuvudregeln i svensk rätt är att ett arv ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Denna består av tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har i första hand rätt att ärva. Den avlidnes kvarlåtenskap ska delas lika mellan dennes bröstarvingar (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Makes/sambos arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Det finns ingen motsvarande arvsrätt för en efterlevande sambo, vilket innebär att sambor inte ärver varandra. Det enda sättet för en sambo att ärva är genom testamente. Då någon avlider görs först en bodelningOm du skulle avlida är det första som händer att en bodelning ska göras mellan ditt dödsbo och din sambo, om din sambo begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår er samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Eftersom din fråga inte handlar om en bodelning kommer jag inte gå djupare in på det. Det som tillfaller din sambo i bodelningen är hennes och det som tillfaller dig + din egendom som hållits utanför bodelningen utgör din kvarlåtenskap och ska fördelas mellan dina arvingar. Man kan förordna om sin kvarlåtenskap genom testamenteAlla som fyllt 18 år har rätt att genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). I testamentet är man fri att förordna om sin kvarlåtenskap hur man än önskar. Den enda inskränkningen i denna rätt är bröstarvingars rätt till laglott. Bröstarvingars rätt till laglottBröstarvingar har alltid rätt att få sin laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till sin laglott kan bröstarvingar begära jämkning av testamentet och på så sätt få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Vad innebär detta i din situation?Du skriver att du har två barn. Det innebär att dina två barns arvslotter utgör hälften var av din kvarlåtenskap och deras laglotter utgör således en fjärdedel var av din kvarlåtenskap. Denna fjärdedel, deras laglott, har de alltid rätt till och du kan inte inskränka den rätten genom testamente. Detta innebär att det är möjligt för dig att testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap till din sambo. Om du väljer att testamentera bort mer än så kan dina barn påkalla jämkning och på så sätt ändå få ut sin laglott. Det är möjligt för dig att skriva i ditt testamente att din sambo ska ärva allt med fri förfoganderätt, och att när även hon avlider ska dina barn få sina laglotter eller arvslotter. Dina barn kan fortfarande jämka för att få ut sina laglotter direkt. Men de kan ju välja att inte göra det om de är säkra på att de får sina arv då även din sambo avlider. Det finns en del formkrav för att upprätta ett testamente, det ska bland annat vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Om du känner att du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente, för att vara säker på att det blir rätt, är du välkommen att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan du göra på https://lawline.se/boka.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras i Sambolagen (SamboL).Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Jag utgår i mitt svar från att inget samboavtal eller testamente har upprättats mellan din far och hans sambo. Vad omfattas av en bodelning mellan sambos?I bodelning mellan sambor ingår endast samboegendom (8 § SamboL). Enligt 3 § SamboL utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning. Definitionen för "gemensam bostad" hittas i 5 § SamboL och kortfattat avses bostad som samborna eller någon av dem innehar som är avsedd som sambornas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för det ändamålet. I bodelningen kommer egendomen alltså att ingå om din far och hans sambo förvärvade bostaden tillsammans med syftet att använda det gemensamt. Det avgörande är alltså inte vem som står på lagfarten utan det som är avgörande är om den skaffats för gemensam användning och används som deras gemensamma hem. Är bostaden att anse som samboegendom har alltså din fars sambo rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning, den andra hälften tillfaller dödsboet.Hur fördelas arvet vid ena sambons bortgång?Huvudregeln i svensk rätt är att sambor inte har någon rätt att ärva varandra om de inte skrivit testamente. Istället är det den avlidnes arvingar som ärver den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap ÄB). Vid en sambos bortgång kan det dock bli aktuellt att göra en bodelning enligt Sambolagen. Det är däremot inte obligatoriskt för sambos att bodela och det är endast den efterlevande sambon som kan begära att en bodelning ska genomföras, senast i samband med att bouppteckning efter den avlidne görs, se 8 § och 18 § SamboLL.Vad händer om den efterlevande sambon inte vill göra en bodelning?Om bodelning inte sker ska din fars kvarlåtenskap skiljas från hans sambos kvarlåtenskap och din fars arvingar har rätt att ärva hans kvarlåtenskap. Eftersom egendomen har införskaffats tillsammans kan samäganderätt ha uppstått och din far har då rätt till egendomen trots att endast sambon står på lagfarten. De kriterier som ställs upp för att dold samäganderätt kan anses föreligga är att (1) en av samborna köper egendom i eget namn som är avsett att nyttjas av båda samborna, (2) båda samborna bidrar ekonomiskt till förvärvet, och (3) Det finns en uttrycklig eller i alla fall underförstådd överenskommelse om att köpet sker för bådas räkning och att ägandet ska vara gemensamt. Om de två första kriterierna är uppfyllda antas även det sista kriteriet vara det när det gäller förvärv av bostad och bohag (se till exempel NJA 2008 s. 826).Tillämpning i ditt fall:Det sagda innebär alltså att din far hade rätt till halva egendomen antingen enligt SamboL och reglerna om gemensam bostad och bodelning. Om bodelning inte sker kan han ändå haft rätt till halva egendomen genom att samäganderätt uppstått. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras av bestämmelserna i Sambolagen (SamboL). Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Huvudregel i svensk rätt är det saknas legal arvsrätt för sambos. Precis som du skriver, är det istället är det den avlidnes bröstarvingar, barn, barnbarn, syskon och föräldrar som ärver den avlidnes kvarlåtenskap, se 2 kap ÄB.Rätt att överta bostad och bohagDet finns dock en bestämmelse i sambolagen, som kan ge dig rätt att vi vissa fall överta gemensam bostad och bohag om det efter en behovsprövning visar sig att du bäst behöver egendomen. Övertagandet måste vara skäligt och den övertagande sambon måste i så fall ersätta dödsboet för dess värde, 16 § och 17 § SamboL. Om bostadsrätten i frågan inte är samboegendom, kan du även i vissa fall ha rätt att överta bostaden, mot ersättning om ett övertagande är skäligt och du bäst behöver bostaden. Det krävs även synnerliga skäl för ett övertagande eftersom ni inte har barn tillsammans, 22 § SamboL. Övertagandet prövas i sådana fall av domstol, se 31 § SamboL. Båda bestämmelsen ovan är tvingande och går alltså inte att avtala bort.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteFör att försäkra er om att den efterlevande sambon (du) får bo kvar i bostaden vid din sambons bortgång, skulle jag rekommendera er att upprätta ett testamente för att skapa ett skydd om du överlever din sambo. Genom testamente kan ni bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas och exempelvis föreskriva att den andre sambon får överta eller nyttja bostaden efter ett eventuellt dödsfall. Det är fullt möjligt att föreskriva att en testamentstagare ska få nyttjanderätt till en viss egendom, medan en annan får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att din sambos barn blir ägare till bostaden vid din bortgång, se 12 kap 2-9 § ÄB.Ett testamente kan utformas på olika sätt. Behöver ni hjälp med att upprätta ett testamente eller är osäkra på något skulle jag rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med era önskemål. Du eller ni är välkomna att vända er till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om du och din sambo automatiskt ärver varandra när någon av er går bort, eller om ni måste skriva ett testamente. Nedan kommer jag först presentera vem som har rätt till arv efter er. Efter det kommer jag redovisa hur ni kan ärva varandra. Slutligen kommer jag även ge dig råd. De lagar som vi kommer gå in och titta i är sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB). Vem ärver er? Eftersom du och din sambo skiljde er för att sedan flytta ihop och leva med varandra igen, förutsätter jag att ni lever i ett parförhållande. Ni är på så sätt sambos enligt sambolagen (1§ SamboL). En sambo har ingen automatisk rätt till arv efter sin sambo, trots gemensamma barn. Det är endast makar i ett äktenskap med gemensamma barn som får rätt att ärva varandra (3 kap 1§ ÄB). I ert fall är det istället era barn som kommer ha rätt till arv när någon av er går bort trots att den kvarlevande sambon är vid liv (2 kap 1§ ÄB). Hur kan ni ärva varandra? Om ni vill ärva varandra borde ni skriva ett testamente. Testamentet är en handling som kommer att gå före bestämmelserna i lagen om att era barn skall ärva någon av er utan att den kvarlevande sambon får något arv. Era barns arvsrätt kan dock inte helt försvinna på grund av ett testamente. De har alltid rätt till sin laglott, vilket är 50% av värdet på den egendom som den avlidne lämnar efter sig (7 kap 1§ ÄB). En sådan rätt har era barn dock endast om de begär ut sin laglott (7 kap 3§ ÄB). Exempel: Om ni har testamenterat bort all egendom som ni har till varandra, och era barn inte vill ha ut sin laglott, kommer testamentet efterföljas. Vilket innebär att den kvarlevande sambon ärver all egendom från den avlidne. Däremot om de begär ut sin laglott vilket är halva värdet av egendomen, så kommer detta avräknas från testamentet. Då kommer den kvarlevande sambon bli berättigad 50% av värdet på egendomen som den avlidne lämnar efter sig och resterande 50% går till barnen som de skall dela på. SammanfattningNi har på så vis inte en automatisk rätt att ärva varandra eftersom ni är sambos. Däremot om ni väljer att skriva ett testamente kommer ni på denna väg bli berättigade att ärva varandra. Viktigt att tänka på är att era barn alltid har rätt till hälften av arvet från den avlidne om de begär ut sin laglott. RådOm ni skall skriva ett testamente är det viktigt att ni har två vittnen, som är personer som inte kommer att ha rätt till egendomen som testamenteras bort. Det är vidare viktigt att det sker skriftligt och att det är undertecknat av den som skriver testamentet samt av de två vittnena. Testamentet bör också vara tydligt och klart, så att syftet med testamentet framkommer utan tveksamheter, just för att det skall bli rätt sedan när arvet skall delas ut. Mer hjälp: Vill du ha mer djupgående juridisk hjälp rekommenderar jag dig att boka en tid med en av våra duktiga jurister här på Lawline. Jag hoppas nu att jag har kunnat svara på din fråga och att du finner klarhet i situationen! Hör gärna av dig till oss igen om du har fler frågor. Vänliga hälsningar,

Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av Sambolagen (SamboL) och Ärvdabalken (ÄB).Sambor ärver inte av varandraEftersom du och din partner inte är gifta så ärver ni inte av varandra. Istället är det ert gemensamma barn som ärver av er båda (2 kap 1 § ÄB). Detta går precis som du skriver att ändra genom ett testamente. Upprätta ett testamenteOm du och din sambo vill ärva av varandra behöver ni skriva ett varsitt testamente. I testamentet kan ni reglera vem ni vill ska ärva det ni lämnar efter er. Det är upp till er ifall ni vill testamentera bort all kvarlåtenskap, ett visst belopp eller viss egendom. Förslagsvis kan ni testamentera bort allt till varandra. Ert barn kommer ju ändå att ärva när ni båda går bort. Det finns vissa formkrav som måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt (13 kap 1 § ÄB). Det måste vara skriftligt och undertecknat av den vars egendom det gäller. Det behöver också vara bevittnat och undertecknat av två vittnen som närvarar när testamentet skrivs (10 kap 1 § ÄB). Barnet har alltid rätt att få ut en del av arvetDet är dock viktigt att poängtera att ert barn ändå har rätt att få ut en del av arvet direkt när den första av er går bort. Detta är den s.k. laglotten (7 kap 1 § ÄB). Laglotten består av hälften av det arv som barnet hade fått ifall det inte fanns ett testamente. Om ni bara har ett barn, är laglotten helt enkelt hälften av vad du eller din sambo lämnar efter er när ni går bort. Resten ärver den efterlevande sambon.För att ert barn ska få ut sin laglott krävs dock att han eller hon inom en viss tid begär jämkning av testamentet (7 kap 3 § ÄB). Väljer barnet att inte göra det kommer den efterlevande av dig och din sambo alltså att ärva allt av varandra, enligt testamentet. Ert barn kommer då att få ut arv först när ni båda har gått bort. BostadsrättenGällande bostadsrätten så ingår denna precis som övrig egendom i arvet.Jag skulle dock rekommendera att ni upprättar ett samboavtal om ni inte redan gjort det. Trots att det är du som äger lägenheten så skulle hälften tillfalla din sambo om ni separerar och om du köpt lägenheten i syfte att du och din sambo skulle bo där. Om du köpte lägenheten innan ni träffades så kommer han däremot inte få del av bostadsrätten ifall ni separerar (3 § SamboL). Hoppas du fick svar på din fråga!