Köprättslig fråga vid köp av katt som är defekt.

2021-03-30 i Köplagen
FRÅGA |För ett tag sedan köpte min vän en katt som enligt uppfödaren hade en fin stamtavla för 2000 kr. Efter ett tag märker min kompis att katten har en defekt i hjärnloben som de inte visste om. Hon skrev till uppfödaren och tyckte att han gjort fel vid köpet. Men han säger att han informerat dem att katten opererats av veterinär och på grund av det fått ett billigare pris. Min kompis frågade veterinären som sa att hon opererat katten men att det inte gick att åtgärda helt. Min kompis tycker inte att hon blivit informerad om detta, medan uppfödaren tycker det och säger att han inte räknas som en näringsidkare då han inte säljer katter så ofta och i så stor utsträckning. Vad ska man göra i detta fall och vem har rätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tillämplig lagTill att börja med behöver vi fundera över om konsumentköplagen (KköpL) eller köplagen (KöpL) är tillämplig. En katt är en lös sak i juridisk mening och omfattas därför av båda dessa lagar. Du skriver att uppfödaren påstår att han inte är en näringsidkare på grund av att han inte säljer katter så ofta och i så stor utsträckning. Det ska dock konstateras att en uppfödare kan räknas som näringsidkare oavsett om uppfödning bedrivs som hobbyverksamhet eller yrkesmässigt. Jag vet dock inte i vilken omfattning han bedriver försäljning av katter men jag skulle nog säga att så länge har har någon slags kontinuitet, dvs föder upp katter en gång om året eller liknande, så är det mycket möjligt att han skulle räknas som näringsidkare. Jag kan dock inte göra en närmare bedömning om han är näringsidkare eller inte.En liten notering är dock att om han är att anse som näringsidkare kan du göra en anmälan hos Allmänna reklaimationsnämnden (ARN). Jag rekommenderar er därför att skicka in en anmälan till ARN för att se om de kan lösa tvisten.Jag kommer dock i frågan att utgå ifrån att han handlat i egenskap av privatperson eftersom konsumentköptlagen är en skyddslagstiftning och då jag inte kan göra en närmare bedömning om den är tillämplig här. Jag kommer därmed besvara frågan utifrån köplagen. Det spelar dock inte någon större roll i detta fallet eftersom båda dessa köplagar innehåller i princip samma regler vad gäller regler om felaktiga varor.Felaktig vara?För att det ska vara möjligt att kräva några köprättsliga påföljder krävs att en vara är felaktig. Varan ska i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet (17 § första stycket KöpL). Om varan avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta är varan också att anse som felaktig (17 § tredje stycket KöpL). Eftersom katten har en defekt på hjärnloben är katten troligtvis att anse som felaktig.Undersökningsplikt?Som köpare har man dock en undersökningsplikt vilken innebär att man inte får åberopa såsom fel vad man måste antas ha känt till vid köpet (20 § KöpL). Vid bedömningen om en person har fullgjort sin undersökningsplikt utgår man ifrån vilken noggrannhet en normal person i köparens ställe borde ha upptäckt.I detta fall vill jag framhålla att du skriver att katten hade en fin stamtavla men endast kostade 2000 kr. Pris på en vara kan vara en indikation på att en vara är felaktig/defekt. Jag vet dock inte vad det är för katt i detta fallet och vad en sådan "borde" kosta, men eventuellt borde din vän ha reagerat på det "låga" priset. Priset kan alltså utgöra en sådan faktor som innebär att din vän förlorar sin rätt att åberopa felet, eftersom det kan göra att hennes undersökningsplikt blir mer långtgående. Köprättsliga påföljderOm varan anses vara felaktig finns möjlighet att göra gällande påföljder. Till att börja med måste man ha reklamerat (dvs lämnat meddelande till säljaren om att varan är felaktig) för att få åberopa fel (32 § KöpL). Det verkar din vän ha gjort. De köprättsliga påföljder som kan bli aktuella är; avhjälpande, omleverans, prisavdrag, hävning (34-39 § KöpL). Även skadestånd kan bli aktuellt (40 § KöpL). Dessa påföljder aktualiseras i en fallande skala. Jag kommer dock inte gå in närmare på vilken eventuell påföljd som kan aktualiseras i detta fall, men detta kan vara bra att känna till.Avslutning och rådI första hand skulle jag råda er att återigen kontakta säljaren och framställa era krav, kanske kräva prisavdrag. Mot bakgrund av uppgifterna i din fråga verkar det dock inte som att säljaren är villig att lösa situationen varför tvisten kan behöva hänföras till en domstol. Det är alltså ytterst sett domstolen som bedömer vem som har rätt i fallet. Det är dock mycket dyrt att gå till domstol, men det är ett alternativ. Det är i sådant fall viktigt att samla bevis på att felet inte kunde upptäckas innan. Om det dock är så att priset på katten faktiskt är låg (mot bakgrund av dess stamtavla), kan det dock tala emot att din vän får rätt att kräva påföljder på grund av felet. Det skulle nämligen kunna bedömas som att din vän borde ha upptäckt felet, eller åtminstone borde frågat om varför priset var så lågt. Det är därmed ganska stor chans att din vän inte skulle få rätt i tvisten i domstolen heller.Det kan därmed tyvärr bli svårt att göra något i detta fall. Om ni vill kan ni boka tid hos en av våra jurister här, för att få närmare rådgivning och eventuellt hjälp att lämna in en stämningsansökan. Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Får man bära en licensfri försvarsspray på offentliga platser?

2021-03-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Får man bära en licensfri försvarsspray på allmän plats och skolområden? Finns det ställen där det är olagligt att bära det?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är lagligt i Sverige att bära samt använda sig av licensfri försvarsspray. Dessa får alltså bäras av vem som helst och var som helst. Vad gäller pepparspray (alltså inte den typ av licensfria försvarsspray du avser) så likställs det med skjutvapen (1 kap 3 § e) vapenlagen). Dessa måste man ha tillstånd för att inneha (2 kap 1 § vapenlagen).Licensfria försvarsspray omfattas dock inte av vapenlagen och räknas därmed inte som ett vapen. Dessa är därmed tillåtna att bära med sig på offentliga platser.Det ska dock framhållas att man endast får använda försvarssprayen under en nödvärnssituation. Den får alltså endast brukas när det föreligger en hög risk för att drabbas av egen skada. Med det sagt är det alltså i regel tillåtet att använda försvarssprayen i självförsvar.Det är därmed inte brottsligt att bära sprayen på offentliga platser.

När börjar tiden löpa för pricken i belastningsregistret när man har fått böter?

2021-03-25 i Påföljder
FRÅGA |När börjar en "prick" i belastningsregistret att "räknas" från brottsdagen, eller när man fått hem böterna? ( fick mina böter 2år efter själva händelsen.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.För att besvara din fråga kommer vi använda oss av lagen om belastningsregister. Jag tolkar din fråga som att du genom en dom, ett beslut, ett strafföreläggande eller ett föreläggande av ordningsbot har blivit ålagd att betala böter. Dessa uppgifter ska därmed införas i belastningsregistret (3 § första punkten).Uppgifter om böter som registrerats i registret kommer att finnas kvar i 5 år. Denna tiden räknas från det att beslutet om böter tagits genom antingen en dom, ett beslut, ett godkännande av strafföreläggandet eller ett förläggande av ordningsbot (17 § punkt 9).För att besvara din fråga:Pricken i belastningsregistret kommer att försvinna efter 5 år. Denna tid räknas dock varken från brottsdagen eller från den dag då du fick hem böterna. Istället räknas det från den dag då beslutet om att ålägga dig med böter tagits.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivaren ensidigt ändra min sysselsättninggrad?

2021-03-25 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Om jag är fast anställd sedan 2.5 år på heltid som tjänsteman kan min arbetsgivare då ge mig ett papper där det står att jag som arbetstagare och arbetsgivaren har en överenskommelse om att jag om 2 mån ändrar min sysselsättningsgrad till 50 % trots att jag inte vill detta själv. Arbetsgivaren har inte skrivit något om arbetsbrist eller skäl till varför sysselsättningsgraden sänks.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga är det anställningsskyddslagen vi ska kika i (LAS).Kollektivavtal kan innehålla särskilda regler som kan bli relevanta, men eftersom det av din fråga inte framgår om det finns något sådant på din arbetsplats så kommer jag utgå ifrån att det inte gör det.Får arbetsgivaren ändra sysselsättningsgraden mot din vilja?Som utgångspunkt har arbetsgivaren genom den så kallade arbetsledningsrätten stor möjlighet att ensidigt fatta beslut som påverkar arbetstagarna. Denna möjligheten är dock begränsad och en arbetsgivare kan inte med stöd av arbetsledningsrätten ensidigt förändra anställningsavtalet. Att besluta att du ska gå ner i sysselsättningsgrad är alltså en sådan förändring av anställningsavtalet som arbetsgivaren inte ensidigt kan besluta om.Att förändra anställningsvillkoren på detta sätt kommer innebära att ditt tidigare anställningsavtal sägs upp, och ett nytt anställningsavtal träffas om du godkänner det nya.För att arbetsgivaren ska få säga upp det första anställningsavtalet krävs dock att det föreligger saklig grund för uppsägning (7 § LAS). Arbetsbrist utgör samtliga fall då en arbetsgivare säger upp en arbetstagare och som beror på något annat än förhållanden som är att hänföra till arbetstagaren personligen (AD 1994 nr 122). I detta fall verkar det röra sig om en verksamhetsrelaterad uppsägning och det föreligger därmed arbetsbrist i och för sig (AD 1993 nr 101).En uppsägning är dock inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig - dvs arbetsgivaren måste göra en omplaceringsutredning (7 § 2 stycket LAS). En uppsägning ska alltså undvikas så långt det går.I rättspraxis har Arbetsdomstolen meddelat att arbetsgivaren inom ramen för omplaceringsutredningen har möjlighet att erbjuda arbetstagaren en lägre tjänstgöringsgrad (AD 2016 nr 69). Detta kallas "hyvling" och är precis det som arbetsgivaren har gjort i ditt fall. Det innebär alltså om du inte accepterar erbjudandet så anses omplaceringsutredningen ha fullgjorts och uppsägningen kommer därmed anses vara sakligt grundad. Du kan därmed bli uppsagd.Det ska också noteras att Arbetsdomstolen mycket sällan gör en bedömning av om det verkligen föreligger arbetsbrist eller inte. Arbetsgivaren har stora möjlighet att själv bestämma över verksamheten och en bedömning i det avseendet från domstolen görs i princip endast om en uppsägning i själva verket verkar hänföra sig till arbetstagaren som person (sk fingerad arbetsbrist). Du har dock rätt att begära att arbetsgivaren anger skälen till uppsägningen om du vill det (9 § LAS).AvslutningI detta fall verkar det som att arbetsgivaren har sänkt din sysselsättningsgrad på grund av arbetsbrist. Du har också möjlighet att kräva att arbetsgivaren uppger skälen till uppsägningen (9 § LAS).Erbjudandet av en lägre sysselsättningsgrad innebär att arbetsgivaren har fullgjort sin omplaceringsskyldighet i 7 § 2 stycket LAS.Sammantaget innebär alltså detta att uppsägningen är sakligt grundad och att du kan sägas upp om du inte accepterar det nya anställningsavtalet.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ärver min mors särkullbarn av min far?

2021-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Hej.Om mina systrar har en annan far än jag dvs från ett otroget förhållande mellan min mor och en annan man, har de då samma arvsrätt efter min far som jag eller får de bara ärv från min mor.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om vem som ärver finns i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver av vem?Den så kallade legala arvsordningen reglerar vem som ska ärva när någon går bort. Den första arvsklassen består av arvlåtarens barn (2 kap 1 § ÄB). Det är alltså i första hand barn (bröstarvingar) som ärver av sina föräldrar. Om arvlåtaren har flera barn ska arvet delas lika mellan dessa.Eftersom du och dina systrar har samma mor kommer ni att få dela på arvet efter henne när hon avlider (2 kap 1 § ÄB). När din far avlider blir bedömningen dock annorlunda. Du är din fars bröstarvinge och ärver därför av honom om han avlider (2 kap 1 § ÄB). Du skriver dock att dina systrar har en annan far än du har. Dina systrar är därför inte bröstarvingar till din far och har därmed ingen legal arvsrätt efter honom.Om din mor och far är giftaOm din mor och far är gifta och din far skulle gå bort innan din mor, så tillfaller hela arvet henne istället (3 kap 1 § ÄB). Arvet får hon i sådant fall med fri förfoganderätt och skulle därmed ha rätt att konsumera upp det, dock inte testamentera bort det. Du får sedan rätt till efterarv från din far när din mor går bort (3 kap 2 §). Det innebär att du kommer att få en större del av arvet än dina systrar när din mor går bort, eftersom en del av hennes kvarlåtenskap är förbehållet dig på grund av arv från din far. På så sätt kan alltså inte heller dina systrar ärva från din far.SammantagetFörutsatt att du är din fars enda barn är du den enda som har rätt att ärva av din far (2 kap 1 § ÄB). Dina systrar har alltså ingen rätt till arv från din far (förutsatt att det inte skulle finnas ett testamente som stipulerar att dina systrar skulle ärva efter din far).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur gör jag för att min partner ska kunna sitta i orubbat bo när jag avlider?

2021-03-25 i Testamente
FRÅGA |Får min änka bo kvar utan att mina barn ber om deras arv?Hur gör man att ge henne rätten att bo kvar
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga kommer vi att kika i ärvdabalken (ÄB).Jag vet inte om du och din partner är gifta eller inte varför jag kommer att besvara frågan dels utifrån att ni är det, dels utifrån att ni inte är det.Om ni är giftaDen som ärver efter dig när du avlider är dina bröstarvingar, dvs dina barn (2 kap 1 § ÄB). Om du är gift tillfaller dock all kvarlåtenskap den efterlevande maken först, som utgångspunkt (3 kap 1 § ÄB). Den efterlevande maken får då all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att det står maken fritt att konsumera egendomen på valfritt sätt. Dock får maken inte testamentera bort egendomen.Om det är gemensamma barn ni har, kommer maken ärva först och barnen får rätt till ett så kallat efterarv när den andra maken avlider (3 kap 2 § ÄB).Utifrån din fråga tolkar jag det dock som att du har barn från ett tidigare förhållande och som inte är din och din nuvarande partners gemensamma barn. Dessa barn är då så kallade särkullbarn och har rätt att få ut sitt arv direkt (2 kap 1 § och 3 kap 1 § ÄB). Den efterlevande maken har alltså inte förtur till arvet framför särkullbarnen på samma sätt som när det finns gemensamma barn. Särkullbarnen kan dock välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap 9 § ÄB). I sådant fall tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken med fri förfoganderätt och särkullbarnen får då efterarvsrätt - dvs rätt till arvet först när den efterlevande maken också går bort (3 kap 2 § ÄB). Notera dock att om särkullbarnen inte väljer att avstå från sitt arv kommer arvet tillfalla dem framför den efterlevande maken.Hur kan man begränsa särkullbarnens rätt till arvet framför makens rätt?För att kunna begränsa att särkullbarnen får ut sitt hela arvet direkt är det en god idé att upprätta ett testamente. Ni kan då skriva att ni önskar att barnen avstår från sin rätt till arvet.Det ska dock framhållas att du inte kan göra dina barn arvslösa. De har rätt till den så kallade laglotten, vilket utgör hälften av arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Laglotten kan inte testamenteras bort.Exempel: kvarlåtenskapen är värd 200 000 kr och det finns två bröstarvingar. Dessa har då rätt till en arvslott om 100 000 kr (50%) var. Deras laglott är då 50 000 kr (25%) vardera.Om ni inte är giftaOm ni dock inte är gifta har inte den efterlevande maken någon arvsrätt enligt ÄB. Din kvarlåtenskap kommer då tillfalla dina barn (2 kap 1 § ÄB). Detta gäller alltså oavsett om det är bara dina barn eller era gemensamma barn.Även i detta fallet rekommenderar jag er att upprätta ett testamente till fördel för din partner för att hon ska kunna sitta i orubbat bo om du avlider.Upprätta testamenteFör att ett testamente ska vara giltigt krävs dock att vissa formkrav uppfylls. Testamentet ska skrivas under och underskriften ska bevittnas av två personer. De som bevittnar underskriften ska vara över 15 år och de får inte stå som arvtagare i testamentet eller vara släkt med den som skriver testamentet. Vittnena ska också veta om att det är ett testamente de bevittnar (10 kap 1 § ÄB). Inte heller får make, sambo, syskon osv vara vittne (10 kap 4 § ÄB).Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente kan du boka tid hos en av våra jurister här.Hoppas du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att skriva en till fråga om du har fler frågor.Med vänliga hälsningar,

Förtydligande av skrivning i fullmakt

2021-03-25 i Avtal
FRÅGA |Jag skall sälja min bostadsrätt. Jag kan inte medverka på tillträdesdagen för köparen. Mäklaren skickade en fullmakt som skall lösa problemet.Det står såhär:"Fullmakten innefattar rätt för ombudet-Att underteckna köpbevis och likvidavräkningshandlingar.-Att utkvittera och uppbära köpeskillingen.Vad innebär sista meningen? Finns det någon risk att mäklaren kan ta hela köpeskillingen eller är jag garanterad att få hela summan till slut på något vis som inte framträder?Stort tack!
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Fullmakt En fullmakt innebär ett uppdrag att utföra någonting för någon annans räkning. I ditt fall innebär det alltså att mäklaren företar en rättshandling (dvs sluter avtal och uppbär köpeskillingen) å dina vägnar (dvs för din räkning/i ditt ställe). Mäklaren kommer alltså inte att vara part i själva försäljningen och mäklaren har därmed ingen rätt att ta ut köpeskillingen till sig själv, utan det ska givetvis tillfalla dig. Fullmakten säger alltså bara att mäklaren har rätt att ta emot pengarna för att sedan överföra dem till dig. Fullmakten säger inte att mäklaren har rätt till pengarna.FörskingringSkulle mäklaren mot förmodan ta pengarna själv skulle denne troligtvis göra sig skyldig till förskingring. Brottet förskingring föreligger om någon på grund av avtal, allmän eller dylik tjänst fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för den, tillägnar sig egendomen eller åsidosätter vad han har att iaktta för attfullgöra sin skyldighet och gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade (10 kap 1 § BrB). En fullmakt är ett avtal i den mening som avses i paragrafen. Mäklaren får genom fullmakten pengarna i sin besittning som hen har skyldighet att utgiva till dig. Om mäklaren tar pengarna själv skulle det givetvis innebära vinning för mäklaren och skada för dig. Om mäklaren alltså tar pengarna skulle det troligtvis utgöra brottet förskingring.AvslutningDu behöver alltså inte oroa sig för att skrivningen i fullmakten skulle ge mäklaren rätt till pengarna personligen. Fullmakten ger endast mäklaren rätt att ta emot pengarna för din räkning.Om mäklaren ändå skulle ta pengarna skulle denne göra sig skyldig till brott. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag äga min bostadsrätt själv om jag gifter mig?

2021-03-25 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej, jag äger ett bostads rätt och ville gifta mig , kan jag behålla den själv?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De regler som blir aktuella för att besvara din fråga finns i Äktenskapsbalken (ÄktB).Jag tolkar din fråga som att du äger en bostadsrätt som du vill ska förbli din även fast du ingår ett äktenskap. GiftorättsgodsSom utgångspunkt gäller att all egendom som du och din framtida make/maka äger är så kallad giftorättsgods (7 kap 1 § ÄktB). Det innebär att egendomen ingår i bodelningen vid en eventuell separation.Det skulle alltså innebära att om du gifter dig och sedan skiljer dig, så kommer bostadsrätten som huvudregel att ingå i bodelningen (10 kap 1 § ÄktB). Principiellt sett kommer då hälften av värdet av bostadsrätten tillfalla dig och andra hälften kommer tillfalla din make/maka.Enskild egendomFör att undvika att bostadsrätten ingår i en eventuell bodelning krävs att egendomen är så kallad enskild egendom (7 kap 2 § och 10 kap 1 § ÄktB). Det görs förslagsvis genom att ni upprättar ett äktenskapsförord. ÄktenskapsförordDet finns vissa formkrav som måste uppfyllas för att ett äktenskapsförord ska vara giltigt. Ett äktenskapsförord måste:vara skriftligt,undertecknat av båda makarna ochregistreras hos Skatteverket (7 kap 3 § och 16 kap 1 § ÄktB).RådGenom ett äktenskapsförordet kan ni alltså reglera vilka av makarnas ägodelar som kommer att ingå i en framtida bodelning, och vilka som inte ska göra det. Mitt råd är därför att göra bostadsrätten till enskild egendom genom att upprätta äktenskapsförord där det skrivs in att bostadsrätten ska vara just enskild egendom. På så sätt kommer du få behålla bostadsrätten vid en eventuell bodelning.Om du vill ha hjälp att upprätta ett äktenskapsförord kan du boka en tid hos en av våra jurister här.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,