Vad händer när en dom vinner laga kraft?

2021-10-27 i Domstol
FRÅGA |Hej Lawline! Jag har en fråga vad som händer efter en dom i en Hovrätt som vunnit laga kraft. Om ett testamente ogiltigförklaras på grund av osant intygande, vad händer med dom personerna som har intygat testamentet och blir dömda? Går det vidare på något sätt eller slutar allt i och med domen?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer när en hovrättsdom vinner laga kraft?Att en dom vinner laga kraft innebär att den inte längre går att överklaga, det vill säga den blir slutgiltig. En dom från hovrätten vinner laga kraft fyra veckor efter att domen meddelades (55 kap. 1 § rättegångsbalken (RB)). Trots att en hovrättsdom vunnit laga kraft kan den i vissa fall ändras genom att särskilda rättsmedel används. Med rättsmedel avses de lagliga möjligheter som finns för att få ett avgörande prövat på nytt. De särskilda rättsmedlen är: resning (58 kap. 2–3 §§ RB gällande brottsmål), återställande av försutten tid (58 kap. 11 § RB) och klagan över domvilla (59 kap. 1 § RB). I andra fall är domen som sagt slutgiltig och processen går inte vidare.Vad händer med de tilltalade?När en dom vunnit laga kraft ska den verkställas. Detta innebär att de ansvariga myndigheterna ska se till att den påföljd som hovrätten dömde ut genomförs. De tilltalade kommer då att till exempel få avtjäna det fängelsestraff eller betala den böter som de fått.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra för att få tillbaka pengar som jag lånat ut?

2021-10-27 i Skuld
FRÅGA |Min kompis har varit skyldig mig 5487 kr i snart 1 år hon undviker mig när jag frågar efter mina pengar borde jag gå till polisen eller hur ska jag gå till väga?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ansöka om betalningsföreläggandeNär någon är skyldig pengar men vägrar betala kan man ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Regler om betalningsföreläggande finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). En förutsättning för att kunna ansöka är att skulden är fallen till betalning och att den avser pengar (2 § BfL). Av din fråga framgår inte om ni har kommit överens om en förfallodag det vill säga när skulden ska vara betald, eller inte. Om ni har kommit överens om en förfallodag, har lånet förfallit till betalning den dagen. Om ni inte har gjort det, ska betalning ske när du begär det (5 § skuldebrevslagen).När du har skickat in din ansökan kommer Kronofogden att skicka ett brev till din kompis. Då kan tre möjliga scenarion uppkomma:1. Din kompis betalar hela skuldenI detta fall kommer du att få dina pengar och bör då ta tillbaka din ansökan.2. Din kompis motsätter sig kravetKronofogden kommer då kontakta dig och du får avgöra om du vill driva ditt ärende vidare till domstol (33–34 §§ BfL). Om du inte vill ta processen vidare avskriver Kronofogden ärendet (37 § BfL).3. Din kompis gör inga invändningar och betalar inteKronofogden ska då meddela utslag i enlighet med din ansökan (42 § BfL). Detta innebär att ett beslut tas om att din kompis ska betala. Kronofogden kan då börja driva in skulden.SammanfattningFör att få tillbaka dina pengar kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Du kan läsa vidare om detta på Kronofogdens hemsida. Det är slutligen viktigt att påpeka att det kostar 300 kronor att ansöka om betalningsföreläggande. Om din kompis motsätter sig kravet och du väljer att ta ärendet vidare till domstol riskerar du dessutom att få betala både parters rättegångskostnader, vilka kan uppgå till höga belopp.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra för att snabba på ett ärende hos Migrationsverket?

2021-09-21 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, jag är gift och min fru bor i Iran just nu. Jag är svensk medborgare och hon har Afghansk medborgare. Vi har skickat med ansökan all handlingar som behövs. Mitt fråga är att hur kan man för korta väntetiden? Finns det nåt väg och ta för att finska väntetiden? Mvh
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kan man göra för att snabba på ett ärende hos Migrationsverket?En person kan skriftligen begära att en myndighet, såsom Migrationsverket, ska avgöra ens ärende. En förutsättning för detta är det har gått mer än sex månader sedan ansökan om medborgarskap skickades in (12 § st. 1 förvaltningslagen). På Migrationsverkets hemsida finns en blankett som man kan fylla i, se här.Migrationsverket ska sedan inom fyra veckor från den dag då begäran kom in antingen avgöra ärendet eller avslå begäran i ett särskilt beslut (12 § st. 1 förvaltningslagen). Om Migrationsverket avslår din frus begäran om att avgöra ärendet har hon möjlighet att överklaga beslutet till domstol (12 § 2 st. förvaltningslagen). Du kan läsa mer om hur det går till att överklaga på Migrationsverkets hemsida, se här.SammanfattningFör att snabba på ett ärende kan man begära att Migrationsverket ska avgöra ärendet. En förutsättning för detta är att det har gått mer än sex månader sedan man ansökte om medborgarskap.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Får en hyresvärd gå in i en lägenhet vid misstanke om brott?

2021-09-13 i Hyresrätt
FRÅGA |Får en hyresvärd gå in i en lägenhet om de misstänker att brott har begåtts?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör hyresrätt och regler om detta finns i 12 kap. jordabalken (JB).Får en hyresvärd gå in i en lägenhet vid misstanke om brott?För att en hyresvärd ska få gå in i en lägenhet krävs som huvudregel alltid samtycke från hyresgästen. Av 12 kap. 26 § JB framgår dock vissa undantag från huvudregeln. Där står bland annat att hyresvärden har rätt att omedelbart få tillgång till lägenheten för att utöva nödvändig tillsyn eller för att utföra förbättringsärenden (12 kap. 26 § 1 st. JB). Med nödvändig tillsyn avses besiktningar för att kontrollera underhållsbehovet eller på grund av en inträffad händelse såsom misstanke om ohyra eller avflyttning. Förbättringsärenden omfattar reparationer till följd av t.ex. vattenläckage samt standardhöjningar. Hyresvärden har vidare rätt att gå in i lägenheten och utföra mindre brådskande förbättringsarbeten såsom sotning av fläkt. Detta kräver dock att hyresvärden har sagt till minst en månad i förväg (12 kap. 26 § 2 st. JB). Om hyresvärden går in utan tillstånd eller om något av undantagen inte är tillämpliga kan denne göra sig skyldig till hemfridsbrott (4 kap. 6 § brottsbalken).Misstanke om brott bör inte omfattas av undantagen i 12 kap. 26 § JB. Enligt min mening kan det varken anses som nödvändig tillsyn eller förbättringsarbete. Hyresvärden måste därmed ha hyresgästen samtycke för att få gå in i lägenheten. Det är dock viktigt att understryka att även om samtycke ges är det inte lämpligt för hyresvärden att gå in. Hyresvärden utreder inte brott och dessutom finns risk för att bevis förstörs eller försvinner. Hyresvärden bör istället kontakta polisen så att de kan göra en utredning.SammanfattningHyresvärdar bör inte ha rätt att gå in i en lägenhet vid misstanke om brott, om inte hyresgästen har givit sitt samtycke. Då eventuella bevis kan förstöras eller försvinna är det dock inte lämpligt för hyresvärden att gå in även om hyresgästen tillåter det. Hyresvärden bör istället kontakta polisen.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Måste jag delta vid bouppteckningsförrättningen?

2021-10-27 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Kan jag avsäga mig bouppteckning till förmån för mina syskon. Dvs att jag inte vill delta i bouppteckning.
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör bouppteckning och regler om detta finns i 20 kap. ärvdabalken (1958:637) (ÄB).Måste du delta vid bouppteckningen?När någon dör ska en bouppteckning förrättas (20 kap. 1 § ÄB). Samtliga dödsbodelägare, det vill säga den avlidnas arvingar, ska i god tid kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § ÄB). Vid förrättningen går dödsbodelägarna bland annat igenom den avlidnas skulder och tillgångar. Att alla dödsbodelägare ska kallas innebär däremot inte att alla måste närvara, utan det är upp till var och en hur de vill göra. Att en dödsbodelägare inte deltar påverkar inte dennes rätt till arv. I och med detta kan du välja att inte delta vid bouppteckningen och du behöver därmed inte avsäga dig rätten att delta till förmån för dina syskon. Du måste dock skriva under ett kallelsebevis för att intyga att du inte tänker närvara men samtidigt bekräfta att du fått kallelsen (20 kap. 3 § andra stycket ÄB). Dessutom kan det vara bra att ge ett ombud, till exempel någon av de andra dödsbodelägarna eller bouppgivaren, fullmakt att företräda dig. Ta del av bouppteckningen i efterhandNär bouppteckningen är färdig ska den registreras hos Skatteverket (20 kap. 8 § ÄB). I samband med registreringen blir den en allmän handling, vilket innebär att vem som helst har möjlighet att begära ut den (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Vill du ta del av bouppteckningen efter förrättningen ska du alltså vända sig till Skatteverket, som på begäran kommer att lämna ut bouppteckningen.SammanfattningDu behöver inte delta vid bouppteckningsförrättningen. Således behöver du inte heller avsäga dig rätten att delta. Det kan dock som sagt vara lämpligt att ge någon fullmakt att företräda dig. Om du vill ta del av bouppteckningen i efterhand bör du kontakta Skatteverket.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan jag bli av med körkortet om någon annan kör för fort med min bil?

2021-09-21 i Trafikbrott
FRÅGA |Vad händer om jag har lånat ut bilen till någon som kör för fort förbi en fartkamera. Kan jag bli av med körkortet då?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan du bli av med körkortet om någon annan har kört för fort med din bil?Vid fortkörning gäller ett föraransvar och inte ett ägaransvar. Detta innebär alltså att du inte kan dömas till böter för fortkörningen utan det är bara den som faktiskt körde bilen som kan bli ansvarig. I och med detta kan du inte heller få ditt körkort indraget (se 5 kap. 3 § körkortslagen om när ett körkort kan återkallas.)Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vilket medborgarskap får ett barn vars ena förälder är svensk medborgare?

2021-09-21 i Migrationsrätt
FRÅGA |Vilket medborgarskap får ett barn som föds i Sverige, om mamman har polsk medborgarskap och pappan har Svensk medborgarskap. Ev. Skillnad om barnet föds inom eller utom äktenskap.
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör förvärv av svenskt medborgarskap och regler om detta finns i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.Vilket medborgarskap får barnet om pappan är svensk medborgare?Av 2 § lagen om svenskt medborgarskap framgår bland annat att ett barn får svenskt medborgarskap vid födseln om en förälder till barnet är svensk medborgare. Detta innebär alltså att ett barn, som har föräldrar med polskt och svenskt medborgarskap, kommer att bli svensk medborgare. Enligt svensk rätt finns dock inget hinder mot att ha dubbla medborgarskap. Barnet kan på så vis även ha polskt medborgarskap. Jag har tyvärr inte tillgång till polsk lagstiftning, varför jag inte kan säga något om huruvida barnet också kommer att få polskt medborgarskap.Blir det skillnad om barnet föds inom eller utom äktenskap?Enligt nu gällande lagstiftning görs ingen skillnad på om föräldrarna är gifta eller inte (se 2 § lagen om svenskt medborgarskap). Innan den 1 april 2015 gällde dock andra regler. Du kan läsa mer om detta på Skatteverkets hemsida.SammanfattningBarnet kommer att få svenskt medborgarskap i och med att en av föräldrarna är svensk medborgare. Till följd av att svensk rätt tillåter dubbla medborgarskap finns det vidare en möjlighet för barnet att också ha polskt medborgarskap. Detta beror dock som sagt på hur den polska lagstiftningen ser ut.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Har jag rätt att bestämma vem barnet får träffa hos den andre vårdnadshavaren?

2021-09-12 i Barnrätt
FRÅGA |hejsan,har jag som far till en 1,4 års gammal dotter,rätt o neka vilka min dotter får träffa under mammas vecka? då hon valde att lämna för 4-5 månader sedan? tacksam för svar
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör vårdnadshavares bestämmanderätt och regler om detta finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). I mitt svar kommer jag utgå från att ni har gemensam vårdnad, det vill säga delad vårdnad.Har du rätt att neka vilka din dotter får träffa under mammans vecka?Vårdnadshavare har rätt att besluta om sådant som rör barnets personliga angelägenheter, till exempel vem barnet får träffa (6 kap. 11 § FB). Vid gemensam vårdad ska beslut tas av föräldrarna gemensamt (6 kap. 13 § 1 st. FB). Detta innebär alltså att föräldrarna måste vara överens. Om barnet bor växelvis hos föräldrarna får dock föräldrarna själva bestämma om sådant som rör den dagliga omsorgen av barnet under den tid som barnet är hos dem. Detta kan röra till exempel sovtider och vem barnet ska leka med. Vem barnet får träffa bör också kunna räknas hit. Du har, till följd av detta, ingen rätt att bestämma vem din dotter får och inte får träffar de veckor hon är hos sin mamma.SammanfattningDu har inte rätt att neka vilka din dotter får träffa när hon är hos sin mamma. Skulle det vara så att du är orolig för att din dotter far illa bör du kontakta socialnämnden/socialtjänsten i din kommun (14 kap. 1 c § socialtjänstlagen). Du kan läsa mer om detta på Socialstyrelsens hemsida, se här.Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,