Vad händer när man ingått ett avtal man omöjligen kan fullfölja?

2020-10-04 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Jag har ingått ett parningsavtal mellan två uppfödare; där jag lånar ut min hane till den andres hona.I avtal står det att det kostar 3000:- för språng och omparning ingår om det sker inom 1 år.Vid första parningstillfälley blev honan alltså inte dräktig, det tar 4 månader till nästa löp och under den tiden blir min hane sjuk och måste avlivas.Vad gäller nu?Jag har alltså ingen möjlighet att er buda omparningen då hanen är död. Skall jag betala tillbaka hela avgiften eller halva eller i get??
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer med det avtal ni har ingått när du inte längre kan fullfölja din del.Jag utgår ifrån att ni är två jämbördiga uppfödare och att ingen av er är konsument. Den lag som aktualiseras i det här fallet är framförallt avtalslagen (AvtL) eftersom det inte rör sig om ett köp av en sak utan av en tjänst. Vid avtalsfrågor är en viktig del det faktiska avtalet, Avtalslagen är dispositiv vilket innebär att den bara fungerar som utfyllnad i de frågor där ni inte avtalat om något annat. Nedan följer en genomgång om vad som gäller mer generellt, om ni har avtalat något annat så kommer det att gälla i stället. Inom avtalsrätten finns en grundprincip som kallas för pacta sunt servanda och betyder att avtal ska hållas.Om en av parterna i ett avtal inte kan genomföra det man lovat brukar man prata om att det är ett avtalsbrott. Det finns vissa typer av händelser som gör att avtalsbrottet kan vara ursäktligt. Till exempel att den som ska prestera något i avtalet, dvs du i det här fallet, blir hindrad från att utföra sin prestation. Det krävs att det som hänt har varit utanför din kontroll. Något som du inte kunnat påverka, förutsett eller undvikit. Om hindret som uppstår är permanent, upphör ditt prestationsansvar. Däremot är man skyldig att direkt meddela den andra parten att förhållandena är förändrade och att man inte kommer kunna fullgöra sin del av avtalet, samt att man vill häva avtalet. Gör man inte detta inom en rimlig tid blir man ofta ersättningsskyldig om fördröjningen har inneburit skada för motparten. Till exempel om de enda andra uppfödarna har en betydligt högre språngavgift, och den andra uppfödaren nu måste betala mer pengar för att få några valpar. Vid en hävning upphör avtalet att gälla direkt. De prestationer som man gått med på ska inte fullgöras, om någon prestation redan har gjorts så ska de återgå om det är möjligt. I ditt fall beskriver du att ett parningsförsök redan har genomförts och att den andra uppfödaren har betalat. Du har alltså presterat 50% av vad du avtalat och köparen har presterat 100%. I min mening låter det ganska rimligt att 50 % av köparens betalning då ska gå tillbaka. Det finns dock alltid en möjlighet att en domstol bedömer annorlunda vid en tvist.Det finns ytterligare en möjlighet i avtalslagen. Det som kallas för generalklausulen (36 § AvtL), i den kan man läsa att man kan jämka avtalsvillkor eller hela avtal som är oskäliga. Bestämmelsen gäller även när något har hänt som gör att avtalet i efterhand blir oskäligt, vilket stämmer in på ditt fall. När man jämkar ett avtal i sin helhet så blir avtalet ogiltigt och prestationerna ska återgå som att det aldrig fanns något avtal från början. Det vill säga du behöver då betala tillbaka 100% av den andra partens pengar.Något man inte ska glömma bort är dock att det råder avtalsfrihet, det du och den andra parten kommer överens om är det som gäller. Kan ni enas om en annan fördelning av återbetalning så gäller ju den.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Kan jag kräva att få närvara på personalmöten under tjänstledigheten?

2020-09-30 i Tjänstledighet
FRÅGA |Hej, jag har varit tjönstledig i ca 1 år, under denna tiden har min arbetsgivare helt uteslutit mig i allt som rör hela företaget. Jag har inte fått komma på personalmöten osv, är det rätt av arbetsgivaren att göra så? För mig känns det som jag har slutat helt trots att jag inte gjort det.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar om det är rätt av din arbetsgivare att du inte får delta på personalmöten under din tjänstledighet.Många av de rättigheter och skyldigheter man har som anställd regleras i lagen om anställningsskydd (LAS).Arbetsgivaren har en ganska långtgående informationsskyldighet mot sina arbetstagare (6c § LAS). Den informationsskyldigheten gäller framförallt villkor i avtalet som kan ha stor betydelse för den som är anställd.En tjänstledighet är nästan alltid en ledighet utan lön och andra förmåner. Personalmöten sker i regel under arbetstid och är därmed också betalda timmar. Enligt min bedömning så är det inget du kan kräva att få medverka på.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Hur får man tillbaka utlånade pengar om personen inte vill betala?

2020-09-30 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! jag har lånat ut runt 2400kr totalt till en gammal klasskompis i gymnasiet (jag är 21år) i små lån då hon har bett om mer och en ursäkt till varför hon inte har betalat tillbaka pengar på bestämd tid.allt det här skrevs på Snapchat vars chatt inte sparas om man inte aktivt sparar den själv för båda parterna så jag tog bilder på första gången hon fråga om att låna pengar och alla andra gånger. Jag har bildbevis men inte säkert att hon har sparat sin chatt och jag har sagt om jag inte får pengarna snart så kommer jag anmäla. först trodde jag hon faktiskt hade det svårt med hyran mm men sen har jag bara förstått mer och mer att hon har lurat mig på pengar då hon tydligen frågat flera andra i klassen.Så jag undrar hur ska jag få tillbaka mina pengar då jag själv sitter risigt till efter att förlorat jobbat pga corona.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man kräver tillbaka pengar som man lånat till någon annan.När man lånar ut pengar till en annan person uppkommer något som kallas för en fordring. Vilket betyder att man kan göra ett anspråk på en annan person, i ditt fall att få tillbaka pengarna du lånat ut. Fordringar regleras i skuldebrevslagen (SkbrL).Om man bestämmer en sista dag för att betala tillbaka pengarna är det svårt att kräva tillbaka dem innan den dagen har löpt ut.I din fråga framgår inte om ni bestämt något datum eller inte. Finns inget bestämt datum kan du kräva tillbaka pengarna när som helst (1 kap. 5 § SkbrL). Om personen då inte betalar tillbaka kan man få hjälp av kronofogden för att få ut sina pengar.Hjälp från KronofogdenHos kronofogden kan man ansöka om något som heter betalningsföreläggande. Ett krav för att få hjälp här är att det rör sig om pengar som lånats ut och att sista datumet för betalning ska ha gått ut. Du kan fylla i ansökan antingen skriftligt på papper och posta in eller via kronofogdens "mina sidor" som man loggar in på med bankID. Att ansöka om betalningsföreläggande kostar 300kr. Kostnaden kan man ansöka om att motparten ska betala om man vill.Efter att man skickat en ansökan om betalningsföreläggande skickar kronofogden ut ett brev till personen. Om personen då inte betalar kan man välja att gå till domstol eller begära något som kallas för verkställighet vilket går ut på att kronofogden driver in skulden från personen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Fördelas arvet efter far/morföräldrar bara till de barn som fortfarande finns i livet?

2020-09-30 i Arvsordning
FRÅGA |Hejsan jag har en teoretisk fråga. Jag och min syster förlorade våran far ca 5 år sedan. Jag undrar nu när det är bara pappas bror och farmor och farfar kvar.I framtiden när våran farmor och farfar går bort, är det endast deras son som ärver hus och tillgångar? (Våran farbror) eller är fördelas det mellan mig, min syster och våran farbror? Tack på förhand
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som kommer ärva din farmor och farfar när de går bort. I mitt svar har jag utgått från att det inte finns något testamente.Hur arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB).Inom arvsrätten finns en princip som kallas för istadarätten. Den innebär att man som barn har rätt att träda in i sina föräldrars arvsrätt när föräldrarna inte längre finns i livet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).När era farföräldrar går bort kommer arvet delas på två delar, en del till er bror och en del till er far. I och med istadarätten träder du och din syster in i er fars del av arvet. Ni kommer få dela på hans del. Du och din syster kommer alltså att få 25 % vardera och er farbror 50% av arvet efter era farföräldrar.Vem som kommer att ärva vad är väldigt svårt för mig att gå in på då det kräver ytterligare information. Om det finns ett testamente så går det att styra mer specifikt vem som kommer att få ärva huset eller någon annan tillgång.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Vilka skyldigheter har jag som inte är vårdnadshavare?

2020-10-01 i Barnrätt
FRÅGA |Nu skriver jag åt en nära stående då ärendet är väldigt känsligt, hoppas det inte hindrar er att svara. Kortfattat så är frågan som följande: Vad har man för skyldigheter om man skriver över hela vårdnaden till den andre vårdnadshavaren? Detta sker i samförstånd mellan båda vårdnadshavarna. Ska lägga till att barnet ifråga bor idag på ett placeringshem och har en viss problematik som behandlas utav BUP idag. Tack på förhand för svar. Mvh
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer om man skriver över vårdnaden av ett barn så att det bara finns en vårdnadshavare. Samt att de i dagsläget, båda vårdnadshavarna, är överens om att vårdnaden ska gå över.För den här typen av frågor så är oftast föräldrabalken (FB) den lag som blir tillämplig.Det finns två sätt att skriva över vårdnaden. När vårdnadshavarna är överens så kan man skriva ett avtal om detta. Avtalet måste vara skriftligt och godkännas av socialnämnden (6 kap 6 § FB). Grunden för avtalet och socialnämndens bedömning utgår alltid från barnets bästa.Jag kommer i mitt svar inte gå in på hur man går tillväga när vårdnadshavarna inte är överens.När man avsäger sig ansvaret som vårdnadshavare så leder det till att man inte längre får bestämma om barnet i många frågor. Den som har ensam vårdnad kommer att få bestämma t.ex. vilken förskola barnet ska gå i, om barnet ska genomgå någon typ av medicinsk behandling eller operation. Även mer juridiska frågor ställs bara till vårdnadshavaren bland annat om vilken försäkring man tecknar på barnet eller liknande.Vid sidan av vårdnadshavande finns två ytterligare skyldigheter som förälder. De här skyldigheterna har man oavsett om man är vårdnadshavare eller inte.I första hand så handlar det om en underhållsskyldighet (7 kap. FB). Skyldigheten för underhåll gäller oavsett om man är vårdnadshavare eller inte (7 kap. 2 § FB). Underhållet gäller fram tills barnet är 18 år gammalt och storleken bestäms utifrån vad barnet behöver och vad föräldern ekonomiskt kan betala (7 kap. 1 § FB).Den andra skyldigheten består i barnets rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor med (6 kap. 15 § FB). Hur umgänget går till kan man få bestämt av domstol i de fall föräldrarna inte är samstämmiga (6 kap. 15a FB). Även här måste ett avtal godkännas av socialnämnden och bedömningen sker utifrån barnets bästa.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Uppsägning under tjänstledighet

2020-09-30 i Tjänstledighet
FRÅGA |Hej!En anställd har lämnat in en ansökan om tjänstledighet och samtidigt en uppsägning och enligt den anställde gäller uppsägningen om denne inte kommer överens med arbetsgivaren om vissa önskemål arbetstagaren har. Arbetsgivaren har via mail sagt att tjänstledigheten beviljas. Nu vill den anställde säga upp sig så kan arbetsgivaren dra tillbaka beviljandet av tjänstledigheten då det är helt andra förutsättningar nu än när den beviljades? Beviljandet är endast gjort via mail, inte signerat på själva ansökan.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om man som arbetsgivare kan dra tillbaka en beviljad tjänstledighet.Tjänstledighet regleras framförallt i lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.I lagen finns ingen möjlighet för arbetsgivaren att dra tillbaka ett medgivande om tjänstledighet, det finns däremot en möjlighet för arbetsgivare att skjuta upp ledigheten med sex månader (5 § lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning).Många av de rättigheter och skyldigheter man har som anställd regleras i lagen om anställningsskydd (LAS).Som arbetstagare har man rätt att säga upp sitt anställningsavtal (4 § andra stycket LAS). Om personen önskar säga upp sig så har den all rätt att göra så, att en tjänstledighet är beviljad är inte ett hinder. När uppsägningstiden löpt ut är personen inte anställd och därmed inte tjänstledig längre.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Påverkas arvet av att syskon bor kvar hemma?

2020-09-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga kring arv. Vi är två syskon' varav min syster bott kvar hemma efter jag flyttat ut i över 20 år. Hon har inte betalat hyra och har inte haft något jobb utan mestadels pluggat. Hur blir det när arv skall fördelas mellan oss. Mina föräldrar har redan gett förskott på arvet men då lika mycket till oss båda vilket inte känns rättvist. Vad gäller' kan mina föräldrar via testamente göra att vi får lika mycket? Eller styr lagen så att hennes del räknas av de år hon bott hemma.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur ett arv efter dina föräldrar kommer att fördelas mellan dig och din syster, vilken effekt ett testamente skulle ha. Samt om din systers del kommer att påverkas av att hon bor hemma eller inte.Frågor om arv och hur det ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB).Hur fördelas ett arv och vilken påverkan har ett testamente?För arv mellan föräldrar och barn pratar man om att barnen är så kallade bröstarvingar, dvs de ärver i första hand föräldrarna. En huvudregel inom arvsrätten är att lagen utgår från att den avlidne önskar att alla bröstarvingar ska ha lika rätt att ärva (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). När era föräldrar går bort kommer ni att i utgångsläge ärva lika mycket var. För att din syster ska få en mindre del av arvet krävs att era föräldrar skriver ett testamente. På det sättet kan man ändra vad eller hur mycket en arvtagare får.Det finns en skyddsmekanism för barns arvsrätt, laglotten. Laglotten innebär att din syster alltid har rätt till hälften av sin arvslott. Detta är däremot något som hon aktivt måste driva för att få ut om testamentet inskränker hennes rätt.Som du beskriver finns det även förskott på arv som kan ändra fördelningen. Förskottet innebär att man gör en avräkning på arvet med det värde man fått i förskottet (6 kap. 1 § ÄB). När det kommer till förskott antar man att det handlar om just ett förskott, om inget annat sägs. Vilket också innebär att om era föräldrar muntligt eller skriftligt uttalar att hennes hemmaboende inte är ett förskott så kommer det i lagens ögon inte att behandlas som ett förskott heller.Räknas det som ett förskott på arv om ett barn bor kvar hemma?För hemmaboende barn har föräldrar ett underhållsansvar upp till en viss ålder. Underhållsansvaret gäller tills man är 18 och i vissa fall upp till 21 års ålder om man fortfarande går i skolan. Som skola räknas gymnasieskola eller annan jämförlig grundutbildning. Kostnader som kan täckas av underhållsansvaret ses inte som förskott på arv (6 kap. 2 § första stycket ÄB).Om din syster är tillräckligt gammal och inte längre går i gymnasiet eller liknande är det min uppfattning att hennes kostnader bör räknas som ett förskott på arv och därmed ska avräknas från ett eventuellt framtida arv. Under förutsättningen om att era föräldrar inte har sagt något om att hennes hemmaboende inte skulle vara ett förskott på arv.Här kan man behöva tänka på att det kan bli svårt att bevisa exakt vilka kostnader som era föräldrar har bidragit med. Därför kan det vara bra ur bevishänseende att spara kvitton eller liknande.Det finns också ett undantag som medför att mindre gåvor till en bröstarvinge inte ska avräknas (6 kap. 2 § andra stycket ÄB). Vad som är just mindre gåvor är individuellt och beror bland annat på hur stora tillgångar man har. Så när det kommer till det här undantaget så kan jag tyvärr inte uttala mig om det skulle bli tillämpligt eller inte.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning