Förtal över sms

2019-02-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Kan jag anmäla för förtal om jag hittar sms där två av mina familjemedlemmar har anklagad mig för mobbning och kränkt mig pågrund av min vikt och skrivit lögner om mig som inte stämmer en är omyndig och en är myndig men jag vill anmäla fler som har spridit lögner om mig för det är information som de två vet om och vridit om som jag definitiv har berättat till andra familjen medlemmar så därför vet jag att det är fler och de andra är myndig
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Om jag tolkat din fråga rätt vill du veta om du kan anmäla några familjemedlemmar för förtal på grund av sms som skickats mellan dem innehållande kränkningar och lögner. Vad säger lagen? Brottet förtal beskrivs i brottsbalkens (BrB) femte kapitel. Enligt 5:1 BrB ska den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömas till böter för förtal. Detta gäller inte om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet kan visas att det var försvarligt att lämna uppgifterna och om dessa uppgifter är sanna. Att uppgiften ska vara "ägnad" att utsätta någon för andras missaktning innebär att det inte nödvändigtvis krävs att andra faktiskt börjar missakta personen. Det kan uttryckas som att det i de flesta fall krävs att någon typ av skada uppstår, men inte alltid, detta får bedömas från fall till fall. I 5:5 BrB kan man utläsa att brottet som beskrivits ovan (5:1 BrB) inte får åtalas av någon annan än målsäganden. Detta är en bestämmelse om så kallad enskilt åtal, vilket innebär att det är målsäganden själv som måste driva processen och inte en åklagare. Detta gör man genom att lämna in en stämningsansökan till den tingsrätt som ska pröva målet. I 5:5 BrB finns dock ett undantag från huvudregeln om enskilt åtal som stadgar att åklagare får väcka åtal för förtal om det är påkallat ur allmän synpunkt. Detta är en bedömning som åklagaren får göra av ett flertal faktorer, till exempel omfattning och spridningsgraden (alltså hur många som tagit del av de upplysningar som kan anses kränkande eller utmålar någon som klandervärd). Bedömningen i ditt fall Eftersom man måste se till en rad omständigheter i varje enskilt fall är det svårt att utifrån den information jag fått ge några definitiva svar på din fråga angående dina chanser att nå framgång med en förtalsprocess. Men den informationen som du lämnat skulle man kunna tänka sig att du blivit förtalad, inget talar däremot för att det finns anledning för åklagare att anse det påkallat ur allmän synpunkt att väcka åtal. Antagligen kommer du alltså få driva processen själv genom att stämma de som du anser har förtalat dig. Om du bestämmer dig för att gå den vägen rekommenderar jag att du tar kontakt med en yrkesverksam jurist. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Är det förtal att sprida nedsättande uppgifter om en målsägande i ett sexualbrottsmål?

2019-02-15 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Är det inte förtal att avslöja för omgivningen identiteten på den som är målsägande i sexualbrottsutredning mot någon? Så dessa kan söka upp målsägande på nätet tex? Dessutom kalla det "falskanmälan"? Och sprida runt rykten som att målsägande vill döda folk, har psykos med mera?
Jenny Räf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § stycke 1 brottsbalken (BrB), och innebär att man utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Ett viktigt undantag som innebär att lagen ursäktar en sådan handling är dock om det varit försvarligt att uttala sig på ett sådant sätt.Jag kommer nedan att beskriva förutsättningarna för huruvida de uttalanden som du beskriver kan utgöra förtal, varefter jag beskriver hur undantaget om försvarlighet fungerar.De nedsättande uppgifterna kan utgöra förtal om de är ägnade att utsätta målsäganden för andras missaktning Att medvetet göra en "falskanmälan" mot någon som är oskyldig med uppsåt att denne ska bli fälld till ansvar är ett brott som kallas för falskt åtal, se 15 kap. 5 § BrB. Att säga att någon gjort en falskanmälan är alltså att utpeka någon som brottslig, och kan därmed utgöra förtal. Även andra uttalanden som innehåller nedsättande uppgifter om annan kan utgöra förtal, så länge de är ägnade att utsätta någon för andras missaktning. En uppgift om att någon har utsatts för ett sexualbrott (eller ett brott överlag) bör dock inte anses vara ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Det avgörande för om en person kan ha gjort sig skyldig till förtal är alltså om uppgiften är ägnad att utsätta en person för andras missaktning. Det krävs inte att missaktning verkligen uppstått i det enskilda fallet, utan det räcker med att uppgifterna "duger" till att åstadkomma missaktning. Det är upp till domstolen att avgöra i varje enskilt fall om detta krav är uppfyllt. Domstolen kan behöva ta hänsyn till "kvalitén" på uttalandena, vem som varit mottagaren, med mera.Man ursäktas av lagen om det varit försvarligt att lämna uppgifterna Mot intresset att skydda människor från kränkande yttranden står intresset att låta människor uttrycka sig fritt. Därför gör lagen undantag för sådana uttalanden som jag har beskrivit ovan, till exempel om det varit försvarligt att lämna uppgifterna, se 5 kap. 1 § stycke 2 BrB. Då krävs det dessutom att uppgiftslämnaren visar att uppgiften var sann, eller att hen hade skälig grund för den. Huruvida det varit försvarligt att lämna en uppgift är upp till domstolen att avgöra efter en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Domstolen kan ta hänsyn till exempelvis hur allvarliga uppgifterna var, i vilket syfte de lämnades och vem som lämnade dem.SammanfattningDe uttalanden som du beskrivit kan mycket väl utgöra förtal. En domstol skulle dock behöva göra en helhetsbedömning av samtliga omständigheter för att avgöra dels om uppgifterna varit ägnade att utsätta målsäganden för andras missaktning, dels om det varit försvarligt att lämna uppgifterna, samt om uppgiftslämnaren haft skälig grund för påståendena.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Min före detta fru har förtalat mig, vad ska jag göra?

2019-02-14 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, min f.d. fru har vid flertal tillfällen anmält mig för att jag ska ha förgripet mig på min (våran) dotter, 8år, samtliga gånger har Åklagaren lagt ned anklagelserna, men fortsätter med anklagelserna, vad kan jag göra?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom ifall din före detta fru kan ha begått något brott och avslutningsvis ge råd om vad du kan göra nu. Kan din före detta fru gjort sig skyldig till förtal?Förtal regleras I Brottsbalken 5 kap 1 § st 1 (här). Förtal innebär att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd eller annars lämnar en uppgift som är tänkt att utsätta personen för andras missaktning. Det kan vara förtal oavsett om det man påstår är sant eller inte. För att det ska vara förtal ska uppgiften ha nått minst en utomstående. Om man istället sager något kränkande direkt till den utsatte kan det istället röra sig om brottet förolämpning, se Brottsbalken 5 kap 3 § (här). Man utgår från vad som är kränkande utifrån offrets perspektiv, alltså vad offrets umgängeskrets anser vara klandervärt beteende spelar in. Uttalandet behöver dock inte ha lett till skada för offret, men det ska vara något som kan leda till att offrets anseende skadas. Om man är tvungen att uttala sig om en person (exempelvis vid kontakt med myndigheter) eller om man hade skäl att tro att det man säger är sant blir man inte dömd för förtal, se Brottsbalken 5 kap 1 § st 2 (här). I ditt fall har din före detta fru anklagat dig för att ha förgripit sig på er dotter, och hon fortsatt med sina anklagelser trots att åklagaren lagt ner fallet. Att sprida ut att någon har förgripit sig på sitt barn är definitivt en uppgift som kan leda till skada, och det är att utpeka personen som brottsling. Förutsatt att din före detta fru har spridit dessa uppgifter till minst en person drar jag slutsatsen att hon kan ha förtalat dig. Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du kontaktar polisen för vidare rådgivning. Du kan även ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Förtal av avliden person

2019-02-08 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Förtal av död person
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Förutsättningarna för att en gärning ska räknas som förtal finns i 5:1 brottsbalken (BrB). Där stadgas att den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning döms för förtal. Förtal av en avliden person kan utgöra ett brott, vilket framgår av 5:4 BrB. För att förtal av en avliden person ska medföra ansvar krävs att gärningen är sårande för de efterlevande eller att gärningen kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne. Vid bedömningen av det sistnämnda beaktas bland annat den tid som har förflutit sedan den avlidne var i livet. Frågan om huruvida förtal av en avliden person ska medföra ansvar beror alltså på omständigheterna i det enskilda fallet. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Hur går det till om man vill anmäla någon för ärekränkning?

2019-02-16 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag undrar hur det går till om man vill anmäla ngn för ärekränkning? Min f d chef har trakasserat mig under cirka två års tid när jag jobbade för honom. Slutade vid jul 2018. Han har betett sig hotfullt, kritiserat mig utan grund, ifrågasatt min kompetens utan grund då han inte ens vet vad mina uppgifter varit mer än i stort. Nu har han smsat mig med otrevliga anklagelser som saknar grund, hotat med att ringa min nya chef vilket också skett och försökt smutskasta mig och tala om hur illojal jag varit. Det gick inte hem då min nya chef istället försvarade mig. Jag vill bara lägga detta bakom mig och gå vidare men nu när han inte låter mig vara ifred har jag fått rådet att anmäla honom för ärekränkning. Detta var väldigt kort beskrivet, hoppas ni ändå förstår lite och jag känner mig hotad och vet inte vad han kan ta sig till.Vänligen,
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag förstår att det är en mycket obehaglig och svår situation som du har hamnat i, och jag ska göra mitt bästa för att kunna hjälpa dig. Om jag har förstått det rätt så vill du anmäla din före detta chef för ärekränkning, och undrar först och främst hur man går tillväga för att kunna gör det. För att få vägledning så får vi gå in i Brottsbalken (BrB). Jag kommer i mitt svar att först och främst redogöra för några av de brott som det eventuellt kan vara på tal om, för att därefter gå in på vad du kan göraDin f d chef kan ha gjort sig skyldig till brottet "förolämpning" Jag bedömer det som att det först och främst kan vara på tal om brottet "förolämpning", då din f d chef bland annat har utsatt dig för kränkande anklagelser. Vanärande hot kan också falla under kategorin "förolämpning", förutsatt att de inte är att betrakta som olaga hot förstås (BrB 5 kap 3 §). En förolämpning ska nämligen vara ägnad att såra någon, och framföras direkt till dig.Bra att veta är dock att en åklagare endast kan väcka åtal under speciella omständigheter, när det kommer till fall om förolämpning. Om åklagaren av någon anledning skulle välja att inte väcka talan, så kan du kan istället själv väcka åtal. Att kontakta din f d chef för att felaktigt smutskasta dig kan vara förtal Jag bedömer det som att det dessutom kanske kan handla om förtal. Detta eftersom din chef bland annat har lämnat falska uppgifter till din nuvarande, som syftade till att få andra att känna missaktning gentemot dig och därigenom skapa skada. Syftet med gärningen skulle alltså vara att få människor i din omgivning att se dig som en "sämre" människa (BrB 5 kap 1 §). För det ska vara straffbart så måste det dock handla om uppgifter av en mer allvarlig art. Det får alltså inte avse uppgifter som är att betrakta som "vanliga". I ditt fall så har din f d chef ringt till din nya chef, med avsikten att smutskasta dig och kalla dig illojal. Jag kan dock dessvärre inte med säkerhet svara på om dessa handlingar är tillräckligt allvarliga för att kunna klassas som förtal, men det är utan tvekan en möjlighet.Det kan också vara på tal om ofredandeDet som din f d chef har utsatt dig för skulle kanske också kunna klassas som ofredande. Denna punkt inte faller dock inte in under bestämmelserna om ärekränkning, men jag bedömer att det möjligtvis ändå kan vara aktuellt. För ofredande så krävs det t.ex. att din f d chef har använt ett hänsynslöst beteende gentemot dig. Exempel på sådana beteenden är bland annat om din f d chef genom ihärdiga skriftliga meddelanden (som t.ex. sms) har trakasserat dig under en tid. Även mobbning kan klassas som ofredande i vissa fall. Det är viktigt att handlingar har varit kännbara för dig under tidpunkten då gärningen utfördes, och att du därmed har blivit störd av dem. (BrB 4 kap 7 §). SammanfattningDet kan med andra ord möjligtvis vara så att din f d chef har gjort sig skyldig till tre olika brott:- Förolämpning- Förtal- OfredandeMina råd till dig - Jag skulle först och främst också råda dig till att anmäla det hela så fort som möjligt. Det kan du göra via telefon på 114 14, eller genom polisens hemsida. En anmälan brukar oftast följas av ett förhör hos polisen, för att de ska kunna försöka reda ut vad som hänt. De brott som vi har talat om utgör främst målsägandebrott. Detta innebär i regel att det är du som ska väcka åtal, och inte åklagaren. Viktigt att veta är att det finns en risk för att du kommer att behöva betala både dina egna och motpartens rättegångskostnader, om du skulle förlora målet.- Du kan t.ex. gå in på Brottsoffermyndighetens webbplats för att få mer information gällande alltifrån frågor om polisanmälan, stöd under rättsprocessen till ekonomisk ersättning. Om du skulle behöva prata ut med någon så kan du exempelvis även vända dig till brottsofferjouren. Det går givetvis jättebra att ställa en ny fråga till oss på Lawline likaså.Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig en bit på vägen, och önskar ett stort lycka till med hela i fortsättningen! Med vänliga hälsningar,

Jag tror jag blivit utsatt för förtal är det värt att anmäla?

2019-02-14 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag går i tankarna om att polisanmäla ett par för ärekränkning och förtal!? Jag är medlem i en flygklubb. En styrelse ledamot har på något sätt kommit över mitt brottsregister , ev belastningsregister . Vederbörande har sedan samlat alla styrelsemedlemmar för att informera pm innehållet och enl. Närvarande vittne i avsikt att baktala och förstöra för mej, givetvis blev det även ryktesspridning av innehållet. Senare har en annan styrelseledamot tagit fram utdrag från kronofogden samt brottsregister och lagt fram handlingarna i vår offentliga klubbstuga och uppmanat personer att läsa innehållet , även här med uppsåt att svartmåla. Handlingarna lades kvar i klubbstugan där igentligen vem som helst skulle kunna ta del av dessa. Vittnen finns för händelserna samt bevis i form av handlingarna som omhändertogs av en medlem. Den senare svartmålaren har även konstruerat falska historier för att få än mer effekt i sin eftersträvan att svartmåla och förstöra. Jag känner mej rädd och kränkt och jag är rädd att dessa personer även tänker sprida detta i mitt övriga privata liv, så som arbete t ex. Jag undrar nu hur allvarligt lagen ser på det hela och är det värt att anmäla?
Sandra Lundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga rör brott finns tillämpliga regler i brottsbalken (BrB). Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilket eller vilka brott som paret skulle kunna gjort sig skyldiga till samt om det isåfall är värt att anmäla paret för dem. Vilket brott kan paret gjort sig skyldig till?Utifrån din fråga tolkar jag det som att du först vill ha vägledning kring vilken brottsrubricering som kan vara aktuell. Du skriver om förtal och ärekränkning och jag kommer nedan utveckla vad de begreppen innebär.Vad krävs för att något ska vara ett förtals-brott?För att något ska räknas som förtal krävs att följande kriterier är uppfyllda: 1. Personen som blir utpekad ska vara vid liv. D.v.s ej avliden. 2. Uppgiften som lämnas ska vara lämnad till en tredje man. I ditt fall är tredje man exempelvis en eller fler andra medlemmar i flygklubben. 3. Uppgiften har lämnas vidare genom framställan eller spridning. I ditt fall är spridning aktuellt. Ett exempel på vad som bedömts vara att sprida en uppgift finns ett vägledande rättsfall där en kvinna blivit filmad under samlag och filmen sedan visades för en annan person. Visandet av filmen bedömdes vara att sprida uppgiften. 4. Uppgiften ska spridas i syfte att missakta den andre. Med missakta menar man att det ska vara i nedsättande syfte. Det krävs dock inget bevis på att uppgiften medfört missaktning.Det finns dock undantag från när man kan bli dömd för brottet förtal och det är om personen som spridit uppgifter var skyldig att uttala sig (till exempel i rättegång) eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgiften och uppgiften också var sann eller slutligen om personen hade skälig grund för sitt agerade. (5kap 1§ BrB) Vad innebär ärekränkning ?Ärekränkning är ett samlingsbegrepp för kränkande behandling mot en annan människas ära. Ärekränkning är inte en brottsrubricering vilket betyder att en person inte kan dömas för ärekränkning. En person kan dock dömas för brottet förtal, vilket är en typ av ärekränkning.Sammanfattning och är det värt att anmäla?För att en person ska kunna dömas för förtal krävs att de fyra punkterna ovan är uppfyllda och att inget av undantagen är tillämpliga. Enligt de uppgifter du framfört i din fråga är det i min mening absolut av värde att anmäla paret för förtal då din beskrivning täcker in de ovan nämnda fyra punkterna. Det blir sedan upp till polis och/eller åklagare att göra en bedömning av om din anmälan har så goda chanser att leda till en fällande dom så att ett åtal ska väckas.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss!

Är det lagligt att be någon dra åt helvete, kalla någon för andra kränkande ord?

2019-02-12 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag har två frågor angående yttrandefriheten. 1) Är det lagligt att be någon dra åt helvete? 2) Är det lagligt att kalla någon "hora"?
Ajla Velic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Är det lagligt att kallan någon "hora"?Att kalla någon för detta aktualiserar brottet förtal, 5 kap 1§ Brottsbalken. Anledning till att förtalbrottet finns är för att agera som ett integritets- och fridsskydd. Frågan som blir aktuell är om ordet är ägnat att utsätta personen för andras missaktning. Här råder det tyvärr tvivel, och just detta ordet är i den juridiska gråzonen. Huvudregeln är att rena värdeomdömen är inte förtal, exempel på detta är orden "ful" eller "äcklig". Ordet "hora" är ett påstående som innebär att en person säljer sexuella tjänster, vilket kan utsätta denna person för andras missaktning. Problemet som uppstår är dock att ordet används i ett sammanhang där man ofta menar att en person är äcklig, och inte menar att hon säljer sexuella tjänster. I en dom ansågs det inte förtal att kalla en kvinnlig polis för "snuthora". Å andra sidan medförde ordet ett ansvar i det så kallade Instagrammålet; här användes dock ordet med andra kränkande kommentarer också. Det går därför inte att komma fram till en slutsats genom att studera tidigare domar. Är det lagligt att be någon att dra åt helvete? Brottet som aktualiseras är olaga hot, 4 kap. 5 § Brottsbalken. "Om någon lyfter vapen mot någon annan eller annars hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år."Hur den hotade uppfattar hotet spelar roll för om brott har begåtts. Om den hotade till exempel inte blir rädd eller inte tror att hotet är allvarligt menat och inte känner "allvarlig fruktan för egen säkerhet", är sannolikheten stor att inget brott begåtts.Risken för att bli åtalad för detta och fälld för olaga hot för att be någon att dra åt helvete är liten. Uttrycket kan uppfattas som hotfullt, men det är inget hot med skada eller att man ska utföra en brottslig gärning.Jag hoppas verkligen att mitt svar har varit till hjälp, annars är du varmt välkommen att ställa en ny till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Förtal av avliden och skadeståndsmöjligheter för släktingar

2019-02-08 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Kränkning av avliden
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kränkning av en avliden kan klassificeras som ett ärekränkningsbrott enligt brottsbalken. Brottet i fråga är förtal av avliden. Kriterierna för brottet är de samma som för vanligt förtal; uppgifter ska ha lämnats om den avlidne som är ägnade att utsätta den avlidne personen för missaktning. Huruvida uppgifterna är sanna eller inte spelar därför ingen roll för om ageranden utgör ett brott. Det viktiga att bestämma är om personen utsätts för missaktning, alltså om uppgifterna medför ett dåligt rykte eller liknande.Det speciella angående kränkningen/förtal av avliden är att det är den avlidnes efterlevande/släktingar och närstående som såras av agerandet eller det kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne. Angående kränkning av den frid som bör tillkomma en avliden bör man beakta tiden som förflutit sen personen dog.Brottet kan anmälas till polisen och en åklagare för talan i domstol.Dessutom kan de efterlevande ansöka om skadestånd för den kränkning som de, genom den avlidne, har utsatts för. Rättsläget angående skadestånd för efterlevande är i detta fall ganska oklart. Högsta domstolen har diskuterat det i ett avgörande och framfört synpunkten att det blir märkligt om alla släktingar kan få skadestånd baserat på samma uttalanden om deras avlidna släkting. Trots detta tycks det vara så att släktingar kan föra en framgångsrik talan om skadestånd för kränkning så länge uttalandena om den avlidne varit sårande för släktingen som för talan.Skadeståndstalan kan föras i samband med åtal i domstol och alltså föras med hjälp av åklagare.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,