När kan förtal respektive förolämpning vara för handen?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om din medarbetares beteende kan utgöra antingen förtal eller förolämpning. Bestämmelser om ärekränkning finns i brottsbalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.
Förtal
Den som pekar ut någon annan som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning kan göra sig skyldig till förtal (5 kap. 1 § brottsbalken).
Eftersom de aktuella uppgifterna ska vara ägnade att utsätta någon för andras missaktning är en förutsättning för straffansvar att de aktuella uppgifterna lämnas till någon annan än den ärekränkte (i annat fall skulle det kunna röra sig om förolämpning, se vidare nedan). Detta betyder att din kollegas beteende inte kan utgöra förtal av dig. Möjligtvis skulle det kunna röra sig om förtal av dina föräldrar men observera att rena värdeomdömen inte faller in under bestämmelsens tillämpningsområde (se Bäcklund m.fl., Brottsbalken (24 nov. 2023, JUNO), kommentaren till 5 kap. 1 §; SOU 2016:7, s. 440). Istället måste det röra sig om "påståenden om fakta och omständigheter vars sanningshalt kan prövas [...] bl.a. uttalanden om vad någon gör, har gjort eller kan tänkas göra" (NJA 2022 s. 1163, p. 15). Detta skulle t.ex. kunna vara att beskylla någon för att ha gjort något brottsligt.
Vidare måste uppgifterna kunna anses vara nedsättande, d.v.s. "vara ägnade att utsätta den beskyllde för andra människors missaktning" (se Bäcklund m.fl., Brottsbalken (24 nov. 2023, JUNO), kommentaren till 5 kap. 1 §). Med detta ska förstås att uppgifterna är av sådan karaktär att de typiskt sett är tillräckliga för att utsätta den utpekade för andra människors missaktning, oavsett om sådan missaktning faktiskt uppstår eller inte (se Bäcklund m.fl., Brottsbalken (24 nov. 2023, JUNO), kommentaren till 5 kap. 1 §).
Av din fråga framgår det inte vad din kollega sa om dina föräldrar men att enbart rikta svordomar mot dessa lär, på förekommen anledning, inte vara tillräckligt för att brottsrekvisiten ska anses vara uppfyllda.
Förolämpning
Den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan kan göra sig skyldig till brottet förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken). Straffansvar förutsätter att det rör sig om muntliga eller skriftliga yttranden som är avsedda att kränka den andres självkänsla eller värdighet. I klartext innebär detta att det är yttranden som avser att såra den andres känslor. Det kan således röra sig om skällsord, öknamn och liknande.
Vid bedömningen av huruvida yttrandet är att anse som en kränkning av den andres självkänsla eller värdighet är det viktiga inte bara om den andre har känt sig kränkt utan även om yttrandet är ett sådant som typiskt sett kan uppfattas som kränkande utifrån rådande sociala normer. I förarbetena till lagen poängteras dessutom att yttrandet måste träffa den andre på ett personligt plan (se prop. 2016/17:222, s. 74). Bedömningen ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet vilket innebär att hänsyn tas till om det rört sig om ett opåkallat angrepp, om parterna känner varandra och, i så fall, hur de normalt brukar prata med varandra. Det skulle således mycket väl kunna utgöra förolämpning i det aktuella fallet. Observera dock att straffansvar förutsätter att gärningen har riktats direkt till den berörda personen och att denne uppfattat detta. Det rör sig alltså inte om förolämpning om man säger något om någon annan till en tredje person. I ett sådant fall skulle det dock kunna röra sig om förtal (5 kap. 1 § brottsbalken).
Sammanfattning
Det är svårt att ge något exakt svar på huruvida din kollegas beteende hade kunnat bedömas utgöra förtal eller förolämpning (eller inget av de aktuella brotten). Det kan inte utgöra förtal av dig, eftersom uppgifterna riktades direkt till dig. Möjligtvis skulle det kanske kunna utgöra förtal av dina föräldrar men detta framstår som långsökt om det endast rör sig om generella förolämpningar eller svordomar.
Vad gäller förolämpning så måste hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Exempelvis måste hänsyn tas till om om det rör sig om ett opåkallat påhopp på en okänd person eller om det rör sig om vanlig jargong mellan bekanta. Givet tidigare rättsfall rörande förolämpning verkar det dock finnas en inte obetydlig risk för att det skulle kunna bedömas som brottsligt.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. I den mån jag har missförstått din fråga, något är oklart eller om du bara har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.
Vänligen,
