Kan en förälder som underlåtit att förhindra övergrepp dess barn utsatts för straffas?

2021-07-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |hej !en mamma påstår att sin man har haft sex med hennes 16 åring dotter sen hon var 11 år och anmälde nu när dottern är 16 år och hennes man har varit otrogen med någon annan. kommer båda hon och mannen straffas?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om en mor som varit medveten om att hennes man haft samlag med hennes minderåriga dotter och underlåtit att förhindra det kan riskera att bli föremål för straffansvar om hon anmäler sin man. Reglerna om detta finns i brottsbalken, fortsättningsvis kallad BrB.Det vanligaste i svensk rätt är att det för brott krävs att de begås genom aktivt handlande. Det finns inte någon generell skyldighet att förhindra att brott begås. Vissa brott kan dock begås genom underlåtenhet, däribland underlåtenhet att avslöja vissa grövre brott. (23 kap. 6 § BrB). Bland dessa brott ingår bland annat underlåtenhet att avslöja eller förhindra våldtäkt eller grov våldtäkt mot barn (6 kap. 15 § BrB).För att ansvar för ett underlåtenhetsbrott ska bli aktuellt krävs att personen omfattas av en krets av personer som begränsas genom något som kallas garantläran. I garantläran ingår bland annat skyddsgaranter, som kan sägas ha en ställning av beskyddare i förhållande till exempelvis en person. Skyddsgaranten kan då ha en skyldighet att avvärja faror som hotar personen. En sådan skyddsgarantställning finns mellan föräldrar och barn. Modern har här alltså befunnit sig i en skyddsgarantställning där hon, om hon var medveten om vad som hände, borde ha agerat. Det är alltså möjligt att även hon skulle kunna åläggas ett straffansvar om hennes man fälls för brott. Värt att notera är dock att det då måste finnas tillräcklig bevisning både för att fälla hennes man och för att bevisa att modern, i egenskap av skyddsgarant, borde ha agerat.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Räknas egendom som förvärvats innan äktenskapets ingående som giftorättsgods?

2021-07-05 i Bodelning
FRÅGA |Räknas egendom som jag förvärvat innan mitt äktenskap som giftorättsgods? Jag har inte upprättat något äktenskapsförord
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om egendom som förvärvats innan äktenskapets ingående räknas som giftorättsgods vid en bodelning. Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken, fortsättningsvis kallad ÄktB.När ett äktenskap upplöses genom dödsfall ska en bodelning förrättas (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB).Har egendomen inte på något sätts gjorts enskild utgör den alltså giftorättsgods. Det spelar då ingen roll om egendomen förvärvats under äktenskapet eller om det är något som ena maken ägde innan äktenskapet ingicks, egendomen räknas oavsett som giftorättsgods.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur man kan ansöka om särskild handräckning vid olovlig besittningsrubbning

2021-06-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Vår granne lägger sin båt vid älvskanten, på vår mark, trots att vi sagt nej flera gånger samt var tydlig med det vid köpet av deras stuga. Vi har alltid ägt marken mellan deras stuga och älven, i 50 år minst. Vad kan vi göra då han inte lyssnar? Vi har tagit i denna fråga flera gånger.
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över vad ni kan göra åt att er granne lägger sin båt på er mark trots att ni flera gånger påtalat att hen ej har rätt till detta. Eftersom er granne inte lyssnat då ni tidigare påtalat detta kommer jag nedan gå igenom vad ni kan göra för att föra ärendet vidare och juridiskt fastslå er rätt.Tvistemål i domstol eller ansökan om särskild handräckningEn möjlighet givetvis är föra ärendet vidare vid en tingsrätt. Ett alternativ till detta är dock att ansöka om särskild handräckning hos KFM (4 § lag om betalningsföreläggande och handräckning) (BfL). Särskild handräckning är en form av summarisk process hos kronofogdemyndigheten (KFM) som används för att hantera olovliga besittningsrubbningar och brukar ofta vara enklare och billigare för både sökanden och svaranden än en process vid domstol. Man kan ansöka om särskild handräckning bland annat då någon olovligen vidtagit en åtgärd med sökandens fasta eller lösa egendom, vilket skett i ert fall då er granne olovligen utnyttjar er mark för att lägga sin båt.Vid särskild handräckning förekommer en viss begränsad prövning. När ansökningen kommit in till KFM ska myndigheten först pröva om den är uppenbart ogrundad. Är så fallet ska den genast avslås. Som huvudregel gäller att sökanden ska styrka de omständigheter hen åberopar till stöd för sin ansökan. Om svaranden inte bestrider sökandens ansökan ska enbart sökandens framställning av omständigheterna läggas till grund för prövningen. Om svaranden bestrider ansökan görs istället en bevisvärdering mellan vad svaranden och sökanden anför (39 § BfL). Sökanden ska till sin ansökan bifoga eventuella skriftliga bevis och andra uppgifter som styrker hans talan (15 § andra stycket BfL). Om sökanden inte tror att detta är tillräckligt för att övertyga KFM om att en besittningsrubbning ägt rum kan även vittnesattester inges (40 § BfL). Du skriver att ni länge ägt marken samt påtalat för er granne flera gånger även innan de köpte sin fastighet att hen inte har rätt att använda er mark för att lägga sin båt. Sådan förhållandevis begränsad bevisning som krävs från sökanden vis särskild handräckning borde då inte vara allt för svårt att förebringa.Skulle man vara besviken med utslaget i ett mål om särskild handräckning kan det överklagas till tingsrätten inom en treveckorsfrist från avgörandet (55 § BfL). Det finns alltså fortsatt en möjlighet att ta ärendet vidare till domstol om ni inte skulle vara nöjda med utslaget från KFM.Här finns en blankett för ansökan om särskild handräckning om det är något ni skulle vilja undersöka vidare: https://kronofogden.se/kfm9042.htmlJag hoppas att du fick lite vägledning kring hur ni kan föra ärendet vidare!Med vänlig hälsning

Kan ett äktenskapsförord tecknas under pågående äktenskap? + hur behandlas pensionssparande vid bodelning?

2021-06-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej, Jag och min fru är gifta och har inga planer på att skilja oss. Vi gick in i äktenskapet på lika villkor och äger gemensamt boende 50/50. Min fru tjänar nästan dubbelt så mycket som mig vilket gör att hon överlag har mer pengar och ett betydligt bättre pensionssparade etc. Problemet är att min fru gillar att spendera sin lön (hon vet att hon en dag kommer få ett större arv från sina föräldrar som är skyddade för henne) och har därför inte sparat något på egen hand och vi har inte enats om att sätta upp ett gemensamt sparande. Jag har därför sedan 2013 regelbundet sparat för att dels täcka upp min sämre framtida pension och att kunna klara mig om exempelvis min fru skulle gå bort i förtid. Detta har nu resulterat i att jag har ca 1,5 miljoner investerade som fram till pensionen (25 år framåt) mycket väl kan ha växt till +10 miljoner. Då jag känner att jag utifrån min sämre löneposition inte är sugen på att dela med mig av dessa pengar vid en eventuell framtida separation vill jag skydda dem med ett äktenskapsförord. När jag tagit upp detta sätter sig min fru på tvären och tycker att jag undanhållit detta för henne. Tänker att det här borde vara ett vanligt förekommande fall, hur ska jag resonera för att komma vidare? Är det för sent att kräva nu och något jag borde tänkt på tidigare? 50% av min del av insatsen i nuvarande boende är en personlig gåva från mina föräldrar, dock finns inget skrivit mellan mig och min fru om detta, är det ett kort jag ändå kan använda?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är för sent att upprätta ett äktenskapsförord under pågående äktenskap, samt om det finns något man rent juridisk kan göra för att förmå den andra maken att underteckna ett äktenskapsförord. Reglerna om bodelning finns äktenskapsbalken, fortsättningsvis kallad ÄktB. Jag kommer inledningsvis gå igenom hur pensionssparande behandlas vid en bodelning om inget äktenskapsförord finns.Pensionssparande i bodelningSom jag tolkar din fråga har du ett privat pensionssparande medan din fru framförallt pensionssparar genom sin tjänstepension. Rättigheter som inte kan överlåtas och är av personlig art ska inte ingå i bodelningen (10 kap. 3 § ÄktB). En tjänstepension undantas därav som huvudregel från bodelning men kan ibland ingå beroende på hur pensionsavtalet ser ut i det enskilda fallet.Vad gäller privat pensionssparande ska det däremot som huvudregel ingå i bodelningen. Dock finns en jämkningsregel som anger att privat pensionssparande helt eller delvis ska undantas från bodelningen om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden eller omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick (10 kap. 3 § tredje stycket ÄktB). Denna regel är dock avsedd som en undantagsregel och ska därför tillämpas restriktivt (prop. 1997/98:106 s. 43). Att den ena maken har sitt pensionssparande genom en tjänstepension och den andra maken genom privat pensionssparande är dock en sådan omständighet som bör föranleda att jämkning blir aktuellt, om makarna i övrigt är relativt jämbördiga i ekonomiskt hänseende (prop. 1997/98:106 s. 64 f.). Skulle det vara så att din fru framförallt har sitt pensionssparande genom sin tjänstepension medan du pensionssparar privat och ni anses vara relativt ekonomiskt jämbördiga finns alltså möjlighet att jämka så att ditt pensionssparande undantas från bodelningen även om ni inte upprättat ett äktenskapsförord.ÄktenskapsförordEtt äktenskapsförord är ett skriftligt avtal där makarna kan fördela egendom och göra egendom till enskild (7 kap. 3 § ÄB). Äktenskapsförordet kan tecknas både inför förestående äktenskap och under äktenskapet. Det är alltså inte för sent för din fru och dig att teckna ett äktenskapsförord. För att äktenskapsförordet ska beaktas vid en bodelning krävs dock att det registrerats hos skatteverket (7 kap. 3 § tredje stycket ÄktB), senast då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § första stycket ÄktB).Äktenskapsförordet ska undertecknas av båda makarna (7 kap. 3 § andra stycket ÄktB). Det krävs alltså att båda makarna samtyckt till avtalsinnehållet. Dessvärre finns det inte något man kan göra för att förmå den andra maken att ingå ett äktenskapsförord, utan liksom för andra avtal gäller avtalsfrihet. Att er gemensamma bostad delvis finansierats genom gåva från era föräldrar påverkar inte heller detta.Om du och din fru inte kommer vidare i diskussionerna kring ett äktenskapsförord finns alltid möjlighet att kontakta en jurist och diskutera fördelningen av era tillgångar vidare. Om du skulle vilja komma i kontakt med våra jurister hittar du dem här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Räknas en överstrykning av ett namn i ett testamente som en återkallelse?

2021-07-07 i Testamente
FRÅGA |Min moster har skrivit 4 personer som ska ärva i ett testamente. Nu har hon strukit 2 personer i testamentet med en penna och nu undrar jag om testamentet är giltigt? Det stämmer ju inte överens med kopian som advokaten har.
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om en överstrykning av en testamentstagares namn med penna i ett testamente kan anses som återkallelse av den delen av testamentet, eller om det ursprungliga testamentet trots överstrykningen gäller när en kopia av det ursprungliga testamentet också finns hos en advokatbyrå. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.Om en testator på något sätt otvetydigt givit tillkänna att ett testamente inte längre var uttryck för hans eller hennes yttersta vilja är testamentet utan verkan (10 kap. 5 § första stycket ÄB). Ett exempel på en sådan handling kan vara att testatorn förstört testamentet eller gjort en överstrykning i det. En återkallelse av ett testamente eller en del av ett testamente kan alltså ske formlöst, men det krävs att en tydlig viljeyttring ägt rum från testatorns sida som visar att testamentet inte längre ska gälla.I NJA 1948 s. 768 hade en testator på en av två kopior av ett testamente strukit över en av två testamentstagare. Den ena kopian var skriven på tjockt papper (helark) och den andra på tunt papper (sammanfogade halvark). Överstrykningen hade skett i kopian som var skriven på tjockt papper. HD ansåg att själva strykningen var en giltig återkallelse av testamentet, och den delen av testamentet som avsåg den testamentstagarens rätt att ärva förklarades därför vara utan verkan. I ett annat fall, NJA 1963 s. 512, var ett testamente också upprättat i två exemplar varav ett av dem framstod som huvudexemplar då det hade lämnats kvar på en juridisk byrå. En överstrykning hade gjorts i det exemplar som inte fanns på byrån. HD ansåg i detta fall att överstrykningen inte var en giltig återkallelse. Testatorn i fallet hade dock uttryckligen uttalat att syftet med att förvara ett exemplar av testamentet hos en byrå var att skydda testamentet mot obehöriga åtaganden från testamentstagarna. Han hade även cirka två månader före sin död påtalat för den testamentstagare som sedan blev struken ur testamentet att ett testamente till hennes förmån förvarades på byrån. HD ansåg därför att även om överstrykningen i testamentet antogs vara gjort av testatorn kunde det inte anses att hans förordnade till förmån för den testamentstagare som sedan blev struken inte längre var uttryck för hans yttersta vilja.Att avgöra huruvida ett testamente eller delar av ett testamente giltigt återkallats eller ej kan vara en svår tolkningsfråga. Som du ser ovan i rättsfallen kan omständigheterna kring testamentets upprättande och återkallelsen ha stor betydelse, och jag kan därför tyvärr inte utan att närmare känna till omständigheterna ge något definitivt svar på om det här rör sig om en giltig återkallelse eller ej. Generellt sett kan dock sägas att en överstrykning i ett testamente normalt anses vara ett uttryck för testatorns vilja och innebär att testamentet anses återkallat. Avgörande är dock i slutänden vad som bedöms vara testatorns yttersta vilja.Jag hoppas att du fått lite vägledning kring din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man adopteras i vuxen ålder och vad innebär det i så fall arvsrättsligt?

2021-07-05 i Adoption
FRÅGA |Hej! Min biologiska pappa gick bort när jag var 9år och jag har sedan dess vuxit upp med min bonuspappa och biologiska mamma. Nu börjar de blir till åren och mina barn ser min bonuspappa som sin morfar. Är det möjligt för honom att adoptera mig? Han har inga biologiska barn utan bara mig. Vi tänker både ur arv men även vårdsyfte om något händer. Vad kan de bästa alternativet vara annars? Mina föräldrar är inte gifta, alltså bonuspappa och biologiska mamma.
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om adoption finns i föräldrabalken (FB) och reglerna om arv i ärvdabalken (ÄB).AdoptionAdoption av en vuxenAdoption av någon som fyllt 18 år får ske endast om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som den sökande vill adoptera och om adoptionen även i övrigt är lämplig (4 kap. 4 § första stycket FB). Vid bedömningen om det finns särskild anledning till en adoption ska det särskilt beaktas som sökanden har uppfostrat den som denne vill adoptera eller om adoptionen annars avser att bekräfta en relation som motsvarar den mellan barn och förälder (4 kap. 4 § 2 andra stycket FB). Ytterligare en omständighet som kan vara av betydelse är vad den som ska adopteras biologiska föräldrar tycker om adoptionen. Om de motsätter sig kan det vara skäl att neka adoption. I NJA 1986 s. 604 nekades en adoptionsansökan som skedde i syfte att den adopterade skulle ärva den sökandens kvarlåtenskap utan att ett sådant personligt förhållande mellan den sökande och den som den sökande vill adoptera fanns.Ditt fallDu skriver att din biologiska far är avliden och att du sedan 9 års ålder vuxit upp med din bonuspappa och din biologiska mamma. Som jag förstår din fråga har din bonuspappa intagit en roll som en fadersfigur och deltagit i din uppfostran. Är så fallet finns en sådan personlig relation som motsvarar den mellan ett barn och en förälder vilket är en särskild anledning för att tillåta adoption. Förutsatt att din biologiska mamma ej motsätter sig adoptionen är min bedömning att något hinder för att genomföra en adoption ej finns, även om du är i vuxen ålder.Konsekvenser av en adoption arvsrättsligtOm den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott och ärvs av arvlåtarens bröstarvingar. Bröstarvingar är arvlåtarens biologiska eller adopterade barn. Om du adopteras av din bonusfar kommer du alltså arvsrättsligt att behandlas på samma vis som om du vore ett biologiskt barn till honom. Eftersom du efter en adoption skulle vara hans enda barn skulle du i så fall ärva hela hans kvarlåtenskap, såtillvida att han inte upprättat ett testamente som säger något annat.TestamenteEtt alternativ till adoption ur ett arvsrättsligt perspektiv är att din bonusfar upprättar ett testamente med dig som arvtagare. Då du skriver att din bonusfar inte har några andra barn utöver dig finns ingen inskränkning i hans rätt att testamentera över sin egendom i form av bröstarvingar som har rätt till en laglott eller liknande. Han är alltså fri att förordna över sin kvarlåtenskap som han önskar. Viktigt att tänka på om han skulle vilja upprätta ett testamente är då främst att det följer de formkrav som finns så att det inte kan ogiltigförklaras. Om ni skulle vilja få hjälp att upprätta ett testamente kan ni komma i kontakt med våra jurister här!Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan makes bankkontotillgodohavanden & en gemensamt ägd fastighet utmätas för ena makes skulder?

2021-06-30 i Utmätning
FRÅGA |Hej, Både jag och min man har haft skulder hos KFM. Nu efter vi haft löneutmätning båda två under en lång tid är han nollad men jag har en relativt hög skuld kvar. Min första fråga är, om han har sparpengar på sina konton som står på han. Kan dom plocka dom då för att vi bor ihop och är gifta? Nästa fråga är nu när priserna stiger på bostäder. Jag står ensam ägare och även på lånen för huset. om vi skriver över halva huset på honom. Kan dom då kräva försäljning då han äger hälften och inte har några skulder. Alla bolån mm sköts fläckfritt. Tack på förhand!
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över: (1) om din mans sparpengar som innehas på hans bankkonto kan utmätas för dina skulder, samt (2) om en bostad som ägs till hälften av dig och till hälften av din man kan utmätas för dina skulder trots hans ägarandel. Reglerna om utmätning finns i utsökningsbalken, fortsättningsvis kallad UB.Inledningsvis kan sägas att som generell utgångspunkt gäller att vardera maken svarar för sina egna skulder vilket innebär att en makes egendom inte ska utmätas för den andre makens skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken).Din mans bankkontoPengar är lös egendom och lös egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (4 kap. 17 § UB). För lösöre finns vissa andra presumtionsregler vid utmätning men då pengar inte är lösöre blir dessa regler ej tillämpliga. Den sökande som begär utmätning ska alltså i princip styrka att egendomen tillhör gäldenären, även om det inte ställs allt för höga krav på denna bevisning i utsökningsmål. Bankontotillgodohavanden kan alltså bara utmätas om det är utrett att bankkontot tillhör gäldenären. Din mans bankontoinnehavanden kan alltså inte utmätas för dina skulder, så länge det inte av kronofogdemyndighetens utredning framgår att bankkontot tillhör dig.HusetErt hus är fast egendom (1 kap. 1 § jordabalken) och fast egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (4 kap. 24 § UB). Om du och din man skulle skriva över hälften av fastigheten på din man blir ni samägare till fastigheten. I utsökningsbalken finns något som kallas för indragningsregeln som innebär att vid en utmätning av samägd egendom så kan hela egendomen säljas på exekutiv auktion oberoende av att den är samägd (8 kap. 8 § UB). Detta gäller även för fast egendom. Även om ni skulle skriva över en del av fastigheten på din man kan din andel i fastigheten utmätas och då dras din mans andel i fastigheten med för att fastigheten ska kunna försäljas exekutivt. Din man har då dock rätt till den andel av köpeskillingen som motsvarar hans andelsägande i fastigheten, vilket om inget annat har avtalats utgör hälften av fastigheten (1 § samäganderättslagen).Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad krävs för att en uppgift ska anses utgöra förtal?

2021-06-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag var för många år sedan kompis med en person som idag sprider rykten om mig. Att jag skulle triggat henne och en annan person till ätstörning och ljuger om massa annat. Detta säger personen till flera personer och det får mig att se dålig ut och folk tycker illa om mig. Kan jag anmäla detta till förtal?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om förtal finns i brottsbalken, fortsättningsvis kallad BrB. Med förtal avses att utpeka någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller att lämna en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB).MissaktningSom exempel på vad din före detta vän säger om dig nämner du att du skulle ha bidragit till att ge henne och en annan person en ätstörning. Du skriver även att hon ljugit om andra saker, dessa uttalanden kan jag tyvärr inte göra en bedömning av utan mer information om vad som sagts, då en bedömning måste göras för varje uttalande. Vad gäller påståendet om att du bidragit till att ge henne och en annan person en ätstörning är det inte ett utpekande av dig som brottslig eller ett utpekande av dig som klandervärd i ditt levnadssätt. Det skulle dock kunna vara en sådan uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning.När man avgör om en uppgift är ägnad att utsätta någon för andras missaktning saknar det, bortsett från några undantagsfall, betydelse om uppgiften är sann eller inte. Rekvisitet "ägnad" innebär att uttalandet typiskt sett ska duga till att framkalla missaktning hos andra, det vill säga vara en nedsättande uppgift. Huruvida en uppgift kan anses framkalla missaktning hos andra kan även variera beroende på den utpekades personkrets eller samhällsgrupp. Jag vet inte hur din personkrets ser ut, men min bedömning är att en uppgift om att du bidragit till att ge någon en ätstörning kan vara en uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning då det är en nedsättande uppgift som bör kunna framkalla missaktning hos andra. Du skriver även att spridningen av uppgiften rent faktiskt lett till att du upplever att du framställs i dålig dager och att personer till följd av uttalandet tycker illa om dig, vilket tyder på att det är en sådan uppgift som kan anses framkalla missaktning i din personkrets. Bedömningen av om något är ägnat att utsätta en person för andras missaktning kan dock vara komplex och jag kan därför inte ge dig något definitivt svar på om uppgiften din vän lämnat kan utgöra förtal utan närmare information om omständigheterna kring uttalandet. Utifrån vad du har skrivit är dock min bedömning att uttalandet skulle kunna utgöra förtal.Spridning av uppgiftenFör att förtal ska vara aktuellt krävs också att en viss spridning av uppgiften ska ha skett. Med detta avses att uppgiften ska spridas till någon utöver personen uppgiften berör som inte känner till uppgiften sedan tidigare. Detta är i ditt fall uppfyllt eftersom du skriver att din före detta vän spridit uppgiften till flera personer.Enskilt åtalVärt att nämna är att för förtal gäller enskilt åtal. Det innebär att det inte som för andra brott är åklagaren som väcker åtal för brott utan den som utsatts för brottet (5 kap. 5 § BrB). Skulle du vilja väcka åtal för förtal gör du det alltså på egen hand utan en åklagare.SammanfattningEnligt min bedömning skulle påståendet om att du givit din vän en ätstörning kunna utgöra förtal då det kan vara en uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning och som spridits till en viss personkrets. Jag kan dock inte göra någon definitiv bedömning utan att närmare känna till omständigheterna kring spridandet av uppgifterna. Skulle du vilja väcka åtal mot din vän görs det genom enskilt åtal och inte genom en åklagare.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning