Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar hur ni i Sverige kan upphäva ett äktenskap som ni ingick i Marocko. Är äktenskapet giltigt i Sverige?För att kunna skilja er i Sverige så måste äktenskapet vara erkänt/giltigt i Sverige. Eftersom ni ingick äktenskapet utomlands är lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL) tillämplig. Ett sådant äktenskap erkänns enligt svensk rätt om det är giltigt i den stat där det ingicks (1 kap. 7 § IÄL). Är ert äktenskap giltigt i Marocko så följer sedan frågan om svensk domstol är behörig att pröva er skilsmässa.Kan svensk domstol pröva er ansökan om skilsmässa?Det framgår inte i din fråga om någon av er är svensk medborgare eller bor här i Sverige, eller i något annat EU-land. För att svensk domstol ska kunna genomföra er skilsmässa ska som huvudregel något av följande vara uppfyllt (3 kap. 2 § IÄL):a) ni är båda svenska medborgareb) den av er som ansöker är svensk medborgare och bor härc) den av er som ansöker är svensk medborgare och har bott här efter att hen fyllt 18 ård) den av er som ansöker har bott här i minst ett åre) den andre av er (som inte ansöker) har bott här i minst ett år.Hur ni ansöker om skilsmässa i SverigeKommer ni fram till att äktenskapet är giltigt i Sverige samt att svensk domstol är behörig att pröva er ansökan om skilsmässa, se ovan, ska prövningen göras enligt svensk lag (3 kap. 4 § första stycket IÄL). Enligt svensk lag kan antingen en av er eller ni gemensamt ansöka om äktenskapsskillnad. Är ni ense om att ni vill upphäva ert äktenskap och ingen av er har ett barn under 16 år har ni rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid. Är ni däremot oense eller någon av er har ett barn under 16 år så har ni normalt sett rätt till en äktenskapsskillnad först efter en betänketid på sex månader (5 kap. 1-3 § äktenskapsbalken).Ni skickar in ansökan om skilsmässa till tingsrätten. Via domstol.se finner ni ansökningsblanketter samt anvisningar om hur ni identifierar er och betalar ansökningsavgift.Hoppas att jag har lyckats reda ut dina frågetecken, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar om du har företrädesrätt till återanställning när du har blivit uppsagd pga. arbetsbrist och arbetsgivaren nu utlyser en ny tjänst. Av din fråga förstår jag det också som att du tillhörde ett avtalsområde för tjänstemän när du blev uppsagd och tjänsten som nu utlyses tillhör ett annat avtalsområde.Företrädesrätt till återanställning enligt 25 § lagen om anställningsskydd (LAS)När arbetsgivaren har sagt upp en anställd pga. av arbetsbrist och sedan lägger ut en ny tjänst inom nio månader föreligger en företrädesrätt till återanställning (andra stycket). För att ha företrädesrätt krävs dock att arbetstagaren har varit anställd i minst tolv månader under de tre senaste åren och har tillräckliga kvalifikationer (första stycket). Finns det olika kollektivavtalsområden inom verksamheten så gäller dessutom företrädesrätten endast det avtalsområdet där arbetstagaren var sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde (tredje stycket).Ag påstår nu att pga att den lediga tjänst inte gäller samma avtal jag hade när jag slutade (tjänstemannaavtal) har jag inte rätt till återanställning trots att jag har rätt kompetens och kvalifikationer. Stämmer det?Vid återanställning ska arbetsgivaren utgå från den turordningslista som gällde vid uppsägningen. När en arbetsgivare är bunden av ett kollektivavtal så fastställs en turordning för varje avtalsområde för sig. Därav är det vanligt att tjänstemän och arbetare hamnar i olika turordningskretsar. Företrädesrätten gäller endast den turordningskrets som du har blivit uppsagd från. Om du som tjänsteman tillhörde ett annat avtalsområde när du blev uppsagd än det avtalsområde som den nya tjänsten tillhör har du alltså tyvärr ingen företrädesrätt (25 § tredje stycket LAS). Att du har arbetat inom samma avtalsområde tidigare har ingen betydelse, utan betydelse har endast det avtalsområdet som du tillhörde när du blev uppsagd. Även om du inte har någon företrädesrätt till återanställning så har du givetvis fortfarande rätt att söka tjänsten. Jag vet inte vem du är och om det föreligger någon diskrimineringsgrund, men som arbetssökande får arbetsgivaren inte diskriminera dig (2 kap. 1 § diskrimineringslagen). Skulle du inte få tjänsten trots att du har tillräckliga kvalifikationer så kan du kräva att få skriftliga uppgifter om vilka kvalifikationer den som fick arbetet har (2 kap. 4 § diskrimineringslagen).Hoppas att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar utgår jag från att din arbetsgivare är bunden av ett kollektivavtal på din arbetsplats eftersom det pågår en förhandling om uppsägningar. Rätten till studieledighetRätten till ledighet från arbete för att studera regleras i lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen). Du som arbetstagare har rätt till studieledighet om du vid ledighetens början har varit anställd de senaste sex månaderna eller sammanlagt tolv månader under de senaste två åren (3 § studieledighetslagen). Eftersom du redan har beviljats studieledighet så förutsätter jag att du uppfyller dessa kvalifikationskrav vilket innebär att din arbetsgivare inte kan vägra att ge dig studieledighet. Däremot har arbetsgivaren, precis som du säger, rätt att skjuta upp ledigheten i viss utsträckning (4 § studieledighetslagen). ...fick svar från chefen att hon inte kan godkänna ansökan som lämnas in senare än 6 månader innan tänkte ledighet...finns det nån laglig grund för vad min chef har gjort här? Kan hon verkligen vägra bevilja min ansökan?Din arbetsgivare kan givetvis godkänna en "för sent" inkommen ansökan men har ingen skyldighet att göra det. Det beror på arbetsgivaren har rätt att skjuta upp studieledigheten i sex månader utan att få arbetstagarorganisationens (fackets) godkännande (5 § studieledighetslagen). Ledighet som du önskar påbörja inom sex månader från att du lämnat din ansökan är det alltså upp till arbetsgivaren att bevilja eller inte. Det är inte ett beslut som kan prövas av varken dig eller facket. Din arbetsgivare kan inte vägra ge dig studieledighet men har alltså en lagstadgad rätt att skjuta upp din ledighet i sex månader från att du lämnat in din ansökan. Efter har fått henne svar lämnat jag en annan ansökan avser studieledighet från mars 2021, vilket är 6 månader från idag, kan hon vägra bevilja den igen?Eftersom du har ansökt om studieledighet sex månader i förväg så kan din arbetsgivare inte vägra bevilja din ansökan utan att facket godkänner detta (5 § studieledighetslagen). Vill arbetsgivaren skjuta upp din ledighet i detta avseende så måste hon genast meddela både dig och facket samt underrätta er om skälen till detta. Skulle facket ge sitt godkännande så har du rätt att få din studieledigheten prövad i domstol efter två år, från att du skickade in din ansökan (6 § studieledighetslagen). (Finns det inget kollektivavtal på arbetsplatsen så kan arbetsgivaren skjuta upp beslutet om studieledigheten ända fram till det kan prövas i domstol, dvs. i två år.) Din arbetsgivare kan alltså inte vägra bevilja din ansökan som avser ledighet sex månader fram i tiden hur som helst. Facket måste blandas in och ge sitt samtycke till ett sådant uppskov. Jag råder dig att ta kontakt med ditt fackförbund om din arbetsgivare inte vill bevilja din nya ansökan. Hoppas att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag är ärvdabalken (ÄB).I mitt svar utgår jag från att det inte finns något testamente.Vem har hand om dödsboet?När föräldern går bort så ska dödsbodelägarna förvalta dödsboets egendom under utredningen av boet (18 kap. 1 § ÄB). Arvingarna till föräldern är som huvudregel dödsbodelägare. Eftersom dottern är enda arvingen så är det alltså hon som ska förvalta dödsboet (2 kap. 1 § ÄB).vad händer när man inte kan betala begravning och övriga skulder som förälder har efter sin död?I gällande rätt finns en grundtanke att dödsbodelägarna inte ska kunna drabbas av personligt ansvar för boets skulder. Detta innebär att endast de skulder som det finns täckning för i boet kan krävas ut. Dock bör här påpekas att som dödsbodelägare ska boet vårdas med omsorg och borgenärernas intressen ska tillgodoses. Görs inte detta så kan arvskiftet gå tillbaka för att göras om och i vissa fall kan dödsbodelägaren bli skadeståndsskyldig (18 kap. 6 § och 21 kap. 4 § ÄB). Vad gäller begravningskostnaderna så ska de bekostas av dödsboets tillgångar. Skulle skulderna överstiga tillgångarna i boet kan dottern ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialkontoret i kommunen. Hon vill bo kvar i huset och vill inte sälja det. Dödsboet äger huset som inte har några skulder. Blir det tvångsförsäljning av huset om dottern inte vill sälja?Om dödsboets övriga tillgångar kan täcka skulderna så behöver inte huset säljas.Behöver dottern hjälp med att reda ut dödsboets ekonomiska förhållanden kan hon ansöka om en boutredningsman hos tingsrätten (19 kap. 1 § ÄB). Detta kommer dock att bekostas från dödsboet tillgångar och således minska hennes arv (19 kap. 15 § ÄB). SammanfattningSkulder ärvs inte utan det som inte kan betalas ur dödsboet skrivs av. Alltså kan varken dottern eller syskonen bli betalningsskyldiga. Hoppas att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du vill veta hur arvsrätten efter din mormor och morfar ser ut och om ditt ex kan ta del av deras arv på något sätt. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Vem ärver din mormor och morfar enligt den legala arvsordningen?Enligt den legala arvsordningen ärver barnen till din mormor och morfar hela deras kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Är din mormor och morfar gifta så ärver dock den efterlevande maken den andre maken först (3 kap. 1 § ÄB). Skulle någon av din mormor och morfars barn inte vara i livet så ärver det barnets barn dennes del. Dvs. barnbarnet till din mormor och morfar vars förälder har gått bort ärver i sin förälders ställe.Ditt ex har alltså ingen arvsrätt enligt den legala arvsordningen. Vad händer om de upprättar ett testamente?Om din mormor och morfar upprättar ett giltigt testamente så ska arvet fördelas i enlighet med testamentet (11 kap. 1 § ÄB). De har alltså en möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap så som de önskar genom ett testamente. Det finns dock ett s.k. laglottsskydd för din mormor och morfars bröstarvingar (barn och barnbarn osv.). Laglottsskyddet innebär att bröstarvingarna har rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är hälften av deras arv, det som de skulle ha ärvt enligt den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB). Jämkning av testamentet måste göras inom sex månader, efter att bröstarvingarna har fått ta del av testamentet, för att rätten inte ska gå förlorad (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).Din mormor och morfar kan alltså inte göra sina bröstarvingar helt arvlösa genom ett testamente. Skulle testamentet upprättas genom tvång eller otillbörligt inflytande från ditt ex så kan testamentet förklaras ogiltigt (13 kap. 3 § ÄB). Det ska då handla om att ditt ex har påverkat din mormor och morfars viljefrihet. För att förklara testamentet ogiltigt måste någon av bröstarvingarna klandrar det inom sex månader och bevisa att det har upprättats på ett rättsstridigt sätt (14 kap. 5 § ÄB). SammanfattningDitt ex ärver ingenting från din mormor och morfar så länge de inte har testamenterat något till henne. Skulle de testamentera något till henne genom ett giltigt testamente så har hon rätt till sin del i enlighet med testamentet med undantag för bröstarvingarnas laglott. Är testamentet ogiltigt pga. att det t.ex. upprättats under påtryckningar från ditt ex så kan någon av bröstarvingarna klandra testamentet för att ogiltigförklara det. De måste då klandra det inom rätt tid samt bevisa att testamentet upprättats på ett rättsstridigt sätt. Hoppas att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ni har ett s.k. solidariskt betalningsansvar för de skulder ni har tagit på er gemensamt, om inget annat har avtalats (2 § första stycket skuldebrevslagen). Detta innebär att den som kräver betalning av hyran kan kräva hela beloppet från någon av er. Sedan har den som har betalat hela hyran rätt att kräva betalning av den andra delägaren för dennes del (2 § andra stycket skuldebrevslagen). Att ni, om inget annat är avtalat, ska dela på de kostnader som uppkommer vid förvaltningen av den samägda bostadsrätten framgår också av lagen om samäganderätt (1 och 15 § lag om samäganderätt). Du har alltså rätt att kräva hyra från den andra delägaren även om han inte längre nyttjar bostadsrätten. Har du problem med att driva in hans skuld så kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.Det kan dock vara en god idé att försöka nå en överenskommelse mellan er. Förslagsvis genom att du köper ut hans del eller att ni avtalar att han inte längre ska betala någon hyra. Detta beror på att varje ägare till samägd egendom kan kräva att egendomen ska tvångsförsäljas på offentlig auktion, om ni inte kommer överens eller har avtalat om något annat (6 § lag om samäganderätt).Hoppas att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar vad din dotter har för rättigheter när hon blir av med jobbet enbart p.g.a. att hon har tackat nej till ett arbetspass. För det första kan nämnas att hon inte är skyldig att ta några arbetspass som de inte har kommit överens om i anställningskontraktet eller muntligen. För det andra så styrs arbetsgivarens rätt att avsluta hennes anställning av vilken anställningsform som hon har. Det framgår inte i din fråga vilken typ av anställning som din dotter har. Därför kommer jag att gå igenom vad som gäller för de olika anställningsformerna översiktligt. Tillämplig lag är lagen om anställningsskydd (LAS). Anställningsskyddet beror på anställningsformenReglerna för anställningsskydd är olika beroende på om det är en tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning eller en provanställning. Att hon får sitt schema löpande och med kort varsel tyder på att det är en timanställning. En timanställning är inte en anställningsform i LAS mening utan en löneform (motsatsen till fast lön). För att veta vilken anställningsform som din dotter har så kan hon se till anställningsbeviset som arbetsgivaren var skyldig att ge din dotter senast en månad efter att hon påbörjat sitt arbete (6 c § LAS). TillsvidareanställningEn tillsvidareanställning är tidsobestämd och sägs upp efter viss uppsägningstid (4 § första och andra stycket LAS). Den lagstadgade uppsägningstiden är minst en månad (11 § LAS). För uppsägning krävs att arbetsgivaren kan bevisa att saklig grund föreligger, antingen pga. arbetsbrist eller personliga skäl (7 § LAS).Finns det skäl för avskedande, se nedan, så kan arbetsgivaren även säga upp arbetstagaren med omedelbar verkan. Tidsbegränsad anställning En tidsbegränsad anställning kan vara en allmän visstidsanställning, ett vikariat, säsongsarbete eller någon annan av kollektivavtalets tillåtna tidsbegränsade anställningar (5 och 2 § tredje stycket LAS). Till skillnad från tillsvidareanställningar så kan de inte sägas upp utan arbetstagaren och arbetsgivaren är bundna av anställningen under avtalstiden (4 § andra stycket LAS). Dock kan arbetsgivaren avsluta anställningen tidigare om det finns skäl för avskedande (4 § fjärde stycket LAS). ProvanställningEn provanställning får var i max sex månader och kräver inget skäl för uppsägning (6 § LAS). Här har alltså arbetsgivaren rätt att avsluta anställningen med omedelbar verkan utan att ange något skäl (6 § tredje stycket LAS). Undantag från detta är om det rör sig om diskriminering eller en föreningsrättskränkning (8 § lagen om medbestämmande i arbetslivet och 2 kap. 1 § diskrimineringslagen). AvskedandeNär arbetstagaren sägs upp med omedelbar verkan, som i din dotters fall, rör det sig om ett avskedande. Ett avskedande baseras endast på personliga skäl och får bara ske om arbetsgivaren grovt har åsidosatt sina åtaganden (18 § LAS). Enligt praxis framgår att det exempelvis kan handla om grov misskötsamhet, illojalt handlande av allvarlig natur eller brottsligt agerande (t.ex. AD 2011 nr 24, AD 1999 nr 144 och AD 2011 nr 17). I din dotters fallAv vad som framgår i din fråga så har arbetsgivaren inte någon saklig grund för uppsägning och än mindre giltiga skäl för avskedande. Detta har dock bara betydelse om hon har en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning. När det rör sig om en timanställning så är arbetsgivaren och arbetstagaren bundna av kontraktet och den allmänna grundprincipen att avtal ska hållas (1 § AvtL). Detta innebär å ena sidan att din dotter endast är skyldig att arbeta de pass som hon har tackat ja till, å andra sidan att arbetsgivaren endast är skyldig att ge henne det arbete som de har kommit överens om. Vägrar arbetsgivaren ge henne de pass som de redan har kommit överens genom att avsluta hennes anställning så måste hen iaktta de regler som gäller för att avsluta hennes anställning. Gör inte arbetsgivaren det, utan handlar i strid med gällande regler och din dotter meddelar arbetsgivaren detta inom en månad från att anställningen upphörde så har hon rätt att yrka på skadestånd hos domstolen (38 och 40 § LAS). Är din dotter med i fackförbundet så råder jag henne att ta kontakt med dem. De kan både berätta vad som gäller i just hennes fall, föra hennes talan och driva saken vidare. Det finns också en möjlighet att få hjälp av våra jurister, hon kan boka tid här: https://lawline.se/boka Hoppas att svaret varit till din hjälp!Med vänlig hälsning,

Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga vill ni skriva över en del av äganderätten av lägenheten på dig utan att överlåtelsen sker genom att du köper in dig. Jag utgår också från att lägenheten är en bostadsrätt. Skulle jag ha missförstått dig är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Hur ni kan gå tillvägaDet finns två sätt för er att skriva över en del av lägenheten. Antingen genom att ni upprättar ett gåvobrev eller genom att ni gör en bodelning under ert bestående äktenskap. Dessutom måste ett överlåtelseavtal utfärdas när det är fråga om en bostadsrätt för att det ska vara giltigt.GåvobrevFör att gåvor mellan makar ska vara giltigt och få verkan mot utomstående så måste ett gåvobrev upprättas och registreras hos Skatteverket (8 kap. 1 § äktenskapsbalken). Finns det regler för hur viss egendom ska överlåtas så måste även de iakttas. För bostadsrätter finns det regler som säger att ett överlåtelseavtal måste upprättas, följa särskilda formkrav och att en kopia ska lämnas till bostadsrättsföreningen (6 kap. 4 § och 9 kap. 10 § bostadsrättslagen). Bostadsrättsföreningen måste också medge medlemskap i föreningen, vilket inte brukar vara några problem när ni är gifta (jmf 2 kap. 5 § bostadsrättslagen). BodelningNi kan även välja att dela upp lägenheten genom att göra en bodelning under bestående äktenskap (9 kap. 1 § andra stycket äktenskapsbalken). Likväl här ska denna handling registreras hos Skatteverket och reglerna i bostadsrättslagen ska tillämpas för giltig verkan. Om ni behöver juridisk hjälp vid upprättandet av ett gåvobrev/bodelningshandling och överlåtelseavtal kan ni kontakta Lawlines jurister här: https://lawline.se/boka.Lycka till med överlåtelsen!Med vänlig hälsning,