Vad kan man få för straff för olovlig körning?

2020-09-25 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Vad blir det för straff om man kör motorcykel klass A men endast innehar körkort med behörighet B?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Olovlig körningOm man kör ett körkortspliktigt fordon utan att ha körkort döms man för olovlig körning till böter (3 § lagen om straff för vissa trafikbrott). Har man tidigare haft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt eller är att anse som grovt, döms man till fängelse i högst sex månader. Det kan även hända att det körkortet man har återkallas p.g.a. den olovliga körningen. Detta om körkortsinnehavaren genom upprepade brott visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter bestämmelser i trafiken, eller om man med hänsyn till brottet olovlig körning kan antas inte kommer respektera trafikreglerna och därför inte anses vara lämplig som förare av körkortspliktigt fordon (5 kap. 3 § punkt 3 och 5 Körkortslagen). SammanfattningKör man en motorcykel klass A som inte täcks av ens B-behörighet döms man för brottet som olovlig körning till böter. I vissa fall kan man dömas till fängelse högst sex månader. Man kan även få sitt körkort återkallat. Med vänliga hälsningar,

Ska syskon bli kallade till bouppteckning om ena maken fortfarande lever?

2020-09-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min mors syster avled för några år sedan. Hon var gift med en person som ännu lever. De hade inga barn, vare sig gemensamt eller var för sig. Däremot har båda två syskon var kvar i livet. Vi vet inte om det fanns något testamente efter mors syster. Men nu till frågan: även om det fanns ett testamente där det kanske stod att efter båda makarnas död skall alla tillgångar tillfalla t ex Röda Korset - borde inte min mor, alltså den avlidnes syster, blivit kallad till bouppteckning som närmsta släkting? Min mor säger att hon ej blivit kallad.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Makar ärver varandraBestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). När en av makarna avlider ska först makarnas egendom fördelas lika mellan dem i en bodelning förutom egendom som tidigare undantagits som enskild egendom. Den avlidne makens halva utgör dennes arv, kallat kvarlåtenskap, och den andra halvan tillhör den efterlevande maken. Då din mor syster dött och hennes make fortfarande är livet ärver han hela kvarlåtenskapen efter din mors syster såvida inget testamente anger annorlunda (3 kap. 1 § ÄB). Då ingen av makarna har några barn har de således inga bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Nästa i ledet att ärva är makarnas föräldrar och är båda föräldrarna döda ärver makarnas syskon (2 kap. 2 § ÄB). Är detta situationen i ert fall kommer däremot din mor inte ärva något av sin syster förens efterlevande make avlider. Och då kommer hon, och eventuella andra syskon till din mors syster, ärva lika del av hälften av den totala egendomen som går i arv efter maken (3 kap. 2 § ÄB). Kallelse till bouppteckning är först aktuellt när din mor ska få del arvSåvida inget testamente finns kommer din mors systers make ärva all kvarlåtenskap efter henne. Och din mor ärver först sin syster när maken dör. Då det endast är dödsbodelägare som ska kallas till förrättningen kommer din syster inte kallas då hon inte kommer ärva så länge maken lever (20 kap. 2 § ÄB). Dödsbodelägare är efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Men då din mor först kommer ha rätt till arv efter att din mor systers make dör är hon inte delägare i sin systers dödsbo, utan kommer bli delägare i sin systers makes dödsbo (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Först då kommer hon bli kallad till en bouppteckning och ärva sin andel av systerns andel i dödsboet när systerns make har dött. SammanfattningDin mor har alltså inte blivit kallad till bouppteckningen för att hon inte är dödsbodelägare efter sin systers död då systerns make fortfarande lever. Hon kommer däremot bli dödsbodelägare i sin systers makes dödsbo då han dör och således kallad till bouppteckningen och få ärva sin systers andel i dödsboet efter systerns make. Med vänliga hälsningar,

Kan man i Sverige registrera ett varumärke som redan är registrerat i annat land?

2020-09-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kan en firma i Sverige registrera ett varumärke i som är registrerat i NordAmerka Och sedan stoppa den Amerikanska firman från att sälja sina produkter i Sverige?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kan en firma registrera ett varumärke som är registrerat i annat land och sedan hindra annan firma från att sälja sina produkter i Sverige?Det korta svaret på din fråga är att man kan registrera ett varumärke som är registrerat i ett annat land men däremot inte hindra att ett annat företag från att sälja sina produkter. Man kan endast hindra användningen av varumärket. Ett amerikanskt företag kan därför sälja sina produkter i Sverige även om varumärket finns registrerat här, så länge det amerikanska företaget inte använder varumärket. Jag kommer nu gå igenom hur ensamrätt till varumärke uppkommer. Vad krävs för att ett varumärke ska få skydd?Vad som är ett varumärke i Sverige bestäms av Varumärkeslagen (VML). Ett varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och kan återges i Patent- och registreringsverkets varumärkesregister (1 kap. 4 § VML). Med tecken menas ord, personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud, utstyrseln på varan eller förpackningen (1 kap. 4 § VML). Som exempel kan tas restaurangkedjan McDonalds distinkta "M" logga samt melodislingan "I'm lovin' it". Däremot behöver ett tecken ha särskiljningsförmåga för att det ska kunna utgöra ett varumärke. Med särskiljningsförmåga menas att det kan skiljas från varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan (1 kap. 5 § VML). Det är viktigt att varumärket inte endast tar sikte på varan eller tjänstens art, kvalitet, användning, geografiska ursprung m.m. för då anses varumärket inte ha tillräckligt mycket särskiljningsförmåga (1 kap. 5 § VML). Exempelvis om McDonalds varumärke istället skulle ha bestått av en bild på en hamburgare skulle det troligen inte anses ha tillräckligt mycket särskiljningsförmåga från andra hamburgerkedjor och därför inte kunna utgöra ett varumärke. Detta motiveras av att man vill ha konkurrens på marknaden och att tillåta varumärken som i princip utgör standardformen för viss produkt skulle leda till minskad konkurrens. Det här framgår även av att man inte kan få ensamrätt till varumärke som utgörs av form eller annan egenskap som följer av varans art, är nödvändigt för att varan ska uppnå ett tekniskt resultat eller ger varan betydande värde (1 kap. 9 § VML) Ensamrätt till varumärkeNär man väl har ett varumärke med särskiljningsförmåga kan man få ensamrätt till varumärket genom två sätt, registrering eller inarbetning. Registrering gör man i varumärkesregistret som förs av Patent- och registreringsverket (1 kap. 6 § VML). Registrering kan göras genom nationell registrering och internationell registrering (1 kap. 6 § VML). Av andra kapitlet i VML framgår hur en nationell ansökan om registrering ska göras och i femte kapitlet i VML framgår det hur man registrerar sitt varumärke internationellt. När man registrerar ett varumärke internationellt behöver man däremot först ha registrerat det nationellt (5 kap. 2 § VML). En internationell ansökan ska även vara skriven på engelska (5 kap. 3 § VML). Det andra sättet man kan få ensamrätt till ett varumärke är genom inarbetning (1 kap. 7 § VML). Ett varumärke anses inarbetat om det i Sverige är känt inom en betydande del av den krets varumärket riktar sig till (1 kap. 7 § VML). Däremot kan inarbetat varumärke ha ensamrätt endast inom en del av landet om det bara är inarbetat inom visst område (1 kap. 7 § VML). Detta är viktigt då din fråga gäller registrering i Sverige av ett varumärke som redan är registrerat i Nordamerika. Det amerikanska företaget skulle redan kunna ha ensamrätt till varumärket genom inarbetning i Sverige om en stor del av den krets företaget riktar sig till känner igen varumärket. Ensamrätten innebär att ingen annan än innehavaren av varumärket får använda varumärket för varor eller tjänster utan tillåtelse av innehavaren (1 kap. 10 § VML). Detta innefattar situationer där varumärket används för samma typ av varor och tjänster, då det finns förväxlingsrisk mellan varumärken eller om man kan dra otillbörlig fördel av varumärket eller skadar innehavarens varumärke oavsett om det är varor och tjänster av liknande slag (1 kap. 10 § VML). Internationell registreringSom jag redan nämn kan man registrera ett varumärke internationellt. Liksom svenska varumärken kan registreras internationellt kan utländska varumärken registreras i Sverige, genom internationell registrering. Det finns flera internationella samarbeten som erbjuder registrering av varumärke så att man får registrerat varumärke i flera länder. Bland annat kan man ansöka om EU-varumärke hos EU:s immaterialrättsmyndighet EUIPO eller göra en internationell registrering av varumärke genom ansökan hos Patent- och registreringsverket eller EUIPO som sedan leder till internationell registrering hos hos WIPO, World Intellectual Property Organisation. Det kan alltså vara en bra idea att kika om det amerikanska företaget registrerat sig i någon av dessa organisationer så att registreringen omfattar Sverige. VarumärkesintrångHar ett varumärke förvärvat ensamrätt innebär användandet av det varumärket intrång i ensamrätten vilket är straffbart (8 kap VML). Detta gäller för både nationellt registrerade varumärken, inarbetade varumärken och internationellt registrerade varumärken. Sammanfattning och handlingsplanSålänge det amerikanska varumärket inte är inarbetat i Sverige, registrerat nationellt eller internationellt i Sverige är det alltså fritt fram att registrera det i Sverige och använda det. Däremot om varumärket är likt produktens egenskaper kommer varumärket inte anses ha tillräckligt mycket särskiljningsförmåga och registrering kommer inte godkännas. Det innebär att det går visserligen att hindra annan från att använda visst varumärket i Sverige, men att om det amerikanska företaget väljer att inte använda det registrerade varumärket kan man inte stoppa försäljningen av det amerikanska företagets produkter. Jag rekommenderar därför att du kontrollerar om det amerikanska företaget på något sätt har förvärvat ensamrätt i Sverige innan du ansöker om registrering av varumärket. Olika databaser att hitta och söka efter registrerade varumärken hittar du hos Patent- och registreringsverket. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende, behöver hjälp att skriva ansökan för registrering av varumärke, eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på vendela.tingshammar@lawline.se Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag testamentera så mycket som möjligt till min sambo?

2020-09-06 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag är sambo och små två barn med min sambo.Min sambo och jag har gemensamt sparande.Jag har två barn 12 och 13 år gamla från tidigare äktenskap som i en annan stad (tyvärr).Jag och min sambo äger ett rätt stort hus tillsammans.Jag äger större delen av företaget där jag jobbar.Hur skriver jag ett testamente om det skulle hända mig nåt som skyddar min sambo så mycket som möjligt ekonomiskt?Jag vill ju inte att mitt ex ska få kontroll över det mina äldre barn skulle ärva.Det jag vill är att så mycket som möjligt går till min sambo så hon ska känna sig säkert.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?Jag tolkar din fråga som att du vill ha svar på hur du kan testamentera så mycket som möjligt av dina tillgångar till din sambo. Regler om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB). Dina barn har rätt till arvDe personer i ditt liv som är berättigade arv från dig är dina bröstarvingar vilket är dina barn (2 kap. 1 § ÄB). Utan ett testamente har dina barn har rätt till lika del av arvet efter dig, vilket kallas arvslott (2 kap. 1 § andra stycket). Skriver du ett testamente har dina barn rätt till laglott när du dör, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Då du skriver att du har fyra barn är alltså vardera barns arvslott en fjärdedel av arvet efter dig och laglotten en åttondel. Vill du skriva ett testamente där du endast lämnar laglott eller mindre till ditt barn och lämnar så mycket som möjligt till din sambo kan du göra detta på ett par olika sätt. Testamentera med fri förfoganderättDu kan skriva ett testamente där du anger att din sambo ärver dig med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att din sambo får spendera arvet från dig precis som denne vill med vissa begränsningar så att efterarv lämnas till dina barn. Hur du väljer att utforma det är självklart upp till dig exempelvis om du vill lämna en viss andel eller vill att dina barn inte tar del av sitt arv förens de fyllt 18 år eller liknande. Dina barn har däremot rätt att kräva att få sin laglott direkt (7 kap. 3 § ÄB). Testamentera med laglottDu kan även skriva ett testamente där du anger att din sambo ska ärva hela din kvarlåtenskap med undantag från att laglotten ska tillfalla ditt barn direkt. Testamentera med full äganderättOm du i ditt testamente skriver att din sambo ska ärva dig med full äganderätt innebär det din sambo ärver dig utan begränsningar. Din sambo får på så vis spendera ditt arv hur din sambo vill. Det innebär att du inte testamenterar något till dina barn. Dina barn kan däremot välja att jämka testamentet vilket innebär att barnet får ut sin laglott iallafall (7 kap. 3 § ÄB). Det kräver däremot aktivt handlande från barnet och måste göras inom sex månader från att barnen tagit del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Föräldrar förvaltar omyndiga barns arvSå länge dina barn är omyndiga får de inte själva råda över sin egendom (9 kap. 1 § Föräldrabalken). Det innebär att skulle du gå bort innan dina barn är myndiga är det den kvarlevande förälder som får förvalta arvet efter dig (10 kap. 2 § Föräldrabalken). Vilket i ditt fall innebär att det är ditt ex och din nuvarande sambo som skulle förvalta dina barns arv efter dig. För att komma runt detta kan du exempelvis skriva i ditt testamente att barnen har rätt till arv efter dig först när de är myndiga. Men som konstaterat ovan kan de alltid kräva ut sin laglott direkt. SammanfattningHur stor andel du vill testamentera till dina barn är upp till dig. Däremot har dina barn alltid rätt att kräva ut sin laglott direkt oavsett vad som står i ditt testamente. Förslagen ovan är några olika sätt du kan skriva ditt testamente för att lämna så mycket som möjligt till din sambo. Om du behöver hjälp att utforma ditt testamente är du varm välkommen att boka tid med Lawlines duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra om sitt myndiga barn inte flyttar ut?

2020-09-25 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej,Jag har en särbo som har en son som är 20 år, och vägrar att flytta hemifrån. Dessutom så misshandlar han henne dagligen både psykiskt och vid tillfällen även fysiskt. Detta har hållit på i åratal. Hon har nu fixat en lägenhet åt honom där han har skrivit på kontraktet och har tillgång till den från 1/10 2020. Vidare så har hon fått honom att skriva på flyttanmälan till Skatteverket som hon precis lämnat in. Har även ordnat med allt annat praktiskt till lägenheten. Han talar nu om för henne att han kommer att flytta i sin egen takt och det bestämmer han själv oavsett tid. Hon orkar som sagt inte en minut till och ska iväg till sjukhuset för en gastroskopi då läkaren tror att hon har ett magsår. Vad kan hon göra?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Föräldrars underhållsskyldighetEn förälder är underhållsskyldig för sitt barn tills dess att barnet är arton år, eller tjugoett år om barnet fortfarande går i skolan (7 kap. 1 § Föräldrabalken). Det innebär att om din särbos son inte går i skolan, är din särbo inte längre underhållsskyldig för sin son. Hon behöver således inte längre försörja sin son. Avhysning med hjälp av kronofogdemyndighetenEftersom hon inte längre behöver försörja sin son, behöver hon inte låta honom bo hos henne. Om sonen vägrar flytta kan hon därför vända sig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om avhysning, kallat vanlig handräckning (3 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). I ansökan kan hon begära att Kronofogdemyndigheten verkställer beslutet om avhysning, vilket innebär att de ser till att sonen flyttar ut. Det tillkommer en avgift om 300 kronor. Vid avhysning krävs grund för varför man vill avhysa någon. När det gäller exempelvis hyresgäst eller inneboende kan det krävas ett avtalsbrott mot hyresavtalet. Jag rekommenderar därför att ni kontaktar Kronofogdemyndigheten för att kontrollera ifall något sådant behövs för att kunna avhysa din särbos son. Skulle så vara fallet kan ni enkelt upprätta ett muntligt eller skriftligt avtal, om sonen kräver det, med din särbos son där ni kan uppställa krav på exempelvis att betala hyra (12 kap. 2 § Jordabalken). SammanfattningDin särbo kan ansöka om avhysning hos Kronofogdemyndigheten för att få sin son att flytta. Jag rekommenderar att ni kontaktar Kronofogdemyndigheten för att kontrollera om ni behöver ett hyresavtal för att ansöka om avhysning. Vill ni ha vidare hjälp med ärendet är ni varmt välkomna att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att mana till fredlig revolution?

2020-09-20 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Min fråga är ganska enkel: bryter jag mot lagen på något sätt om jag seriöst manar till revolution? FREDLIG revolution, ska tilläggas. Jag vill inte uppvigla folk till våldsamheter, men vars skulle gränsen gå?Det kanske inte blev så enkelt...Tack på förhand!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Revolution i svensk rättBegreppet revolution i sig finns inte i svensk straffrätt. Däremot kan vissa brott som förekommer i brottsbalken (BrB) aktualiseras. De flesta brott ska ske med någon form av avsikt, vilket kallas uppsåt, för att det ska föreligga straffansvar om inte annat anges i den paragraf som kriminaliserar gärningen (1 kap. 2 § BrB). I BrB finns två bestämmelser som eventuellt kan täcka uppmaning till fredlig revolution, i 18 kap. om högmålsbrott och 19 kap. om brott mot Sveriges säkerhet. Båda dessa kapitel innehåller en del brott som skulle kunna aktualiseras beroende på omständigheter men kommer ta upp de två brott jag anser är mest aktuella.Revolution kan vara brottsligtI regeringsformen (RF) finns uttryckt hur all makt i Sverige utgår från folket (1 kap. 1 § RF). Den främsta företrädaren för folket är riksdagen och förändring i samhället sker genom fria, hemliga och direkta val till riksdagen (1 kap. 4 § och 3 kap. 1 § RF). Vill man åstadkomma förändring i samhället behöver man således påverka förändring i riksdagen genom att rösta. Revolution åsyftar ofta snabb förändring av ett lands politiska, ekonomiska eller sociala system. Ofta med syfte till maktövertagande. Att vilja se att ett land styrs annorlunda i sig är inget brott. Det är däremot brottsligt att med uppsåt omstörta statsskicket med våld, eller liknande vilket kallas uppror (18 kap 1 § BrB). Det är också brottsligt om man gör det i syfte att få statsmakterna att ta ett visst beslut (18 kap. 1 § BrB). Även förstadier till brottet är kriminaliserat (18 kap. 7 § BrB). Syftet med detta brott är således att omstörta statsskicket vilket är grunden för det svenska samhället, och framgår i 1 kap. RF. Uppror kan alltså anses ligga nära begreppet revolution. Däremot krävs det att våldsamma medel för att uppror som brott ska kunna aktualiseras. Om man med uppsåt att riket ska läggas under främmande makt eller liknande med hjälp våldsamma medel eller andra lagstridiga medel döms man för brottet högförräderi (19 kap. 1 § BrB). Även detta är kriminaliserat på förstadier (19 kap. 14 § BrB). Högförräderi har till syfte att omkullvälta landets styrsätt och kan även det liknas vid revolution. Förstadier till brottBåde uppror och högförräderi är kriminaliserat även innan brottet fullbordats, på försöks-, förberedelse- och stämplingsstadiet. Dessa stadier regleras i 23 kap BrB och syftar ofta till olika planeringsstadier för brott. Stämpling är när man beslutar sig för att genomföra gärning med annan eller och anstiftan är när man försöker få någon annan att utföra gärningen (23 kap. 2 § 3 stycket BrB). Att uppmana till revolution skulle således hamna på stämplings- eller anstiftningsstadiet beroende på om man har för avsikt att delta själv eller endast få annan att göra det. En fredlig revolution innebär att revolutionen inte ska ske våldsamt, men en lagligt förändring av statsskicket kan endast ske genom förändring av grundlag. Förändring av grundlag görs genom att två likalydande besölut röstas igenom i riksdagen med ett riksdagsval mellan besluten innan grundlag anses stiftad (8 kap. 14 § RF). Det gör att det enda faktiskt lagliga sättet att förändra statsskicket är genom att rösta i riksdagsval. SammanfattningBegreppet revolution finns inte specifikt angivet i men tillvägagångssättet kan återfinnas främst i 18 kap. och 19 kap. BrB. Uppmaning till fredlig revolution är i sig inte direkt kriminaliserat, men jag kan inte svara på om uppmaning till fredlig revolution som sedan leder till våldsamt beteende kan anses vara stämpling eller anstiftan till uppror eller högförräderi då det kommer bero på omständigheterna. Att tänka på kan däremot vara att i slutändan så är röstning i riksdagsval det enda lagliga sättet att ändra statsskicket. Med vänliga hälsningar,

Kan man fastställa faderskap utan att personen är närvarande i domstol?

2020-09-09 i Faderskap
FRÅGA |Hej. Har ni någon aning om hur ofta man fastställt ett faderskap utifrån att modern lämnat sanningsförsäkran i domstol? Barnets far bor i annat land och familjerätten och domstol har ej lyckats få tag på honom.Mvh/Ensamstående
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Fastställande av faderskapFastställande av faderskap regleras i Föräldrabalken (FB). Som du påpekar kan en domstol fastställa faderskap (1 kap. 3 § FB). Om faderskap ska fastställas genom dom kan rätten göra det på ett par sätt.1. Genom en genetisk undersökning som fastställer faderskapet, 2. genom utredning att mannen haft samlag med barnets tid under den tid då barnet ska ha tillkommit och det med hänsyn till omständigheterna är sannolikt att barnet tillkom genom samlaget, eller3. insemination skett och det är sannolikt att barnet tillkommit genom behandlingen (1 kap. 5 § FB). I ditt fall är det alltså troligt att fastställande av faderskap kan ske om du haft samlag med mannen under den tid du du blev gravid. Socialnämnden har till uppgift att försöka utreda faderskapSocialnämnden är skyldiga att utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs (2 kap. 1 § FB). Socialnämnden ska bland annat hämta upplysningar från modern och andra personer som kan lämna uppgifter (2 kap. 4 § FB). Bedömer sedan socialnämnden att tillräcklig grund för faderskapsfrågan finns ska nämnden kontakta den som antas vara fader för att bekräfta det (2 kap. 5 § FB). Praxis på områdetJag har hittat två rättsfall som behandlar situation liknande din egen. Rättsfallen som behandlar detta är RH 1991:104, som tyvärr inte finns tillgänglig på lagen.se, samt RH 2000:55.I båda fallen har faderskap bekräftats genom moderns berättelse om samlag med mannen i mannens utevaro. God man har använts för att tillvarata mannens intressen i rättegången då han inte närvarat och inte varit känd. Exempelvis har mödrarna bara haft ett namn att gå på och rätten har beslutat att personen vid detta namn modern har bör fastställas till barnets far. I båda fallen befann sig däremot männen utomlands. God man utsågs för att tillvarata dessa mäns intresse i rätten, detta görs ibland då en part i tvistemål inte är tillgänglig eller kanske inte känd (11 kap. 3 § punkt 4 FB). SammanfattningUtifrån den praxis jag har hittat kan alltså faderskap i vissa fall fastställas om modern har en trovärdig berättelse även om den potentiella fadern inte närvarar i rätten. I dessa fall verkar då god man utses för att tillvarata mannens intressen. Detta innebär däremot inga garantier för att det kan ske i ditt fall. Vill du ha vidare hjälp är du varmt välkommen att boka tid med en av Lawlines jurister. Med vänliga hälsningar,

Får mitt ex sprida information om min ekonomiska situation?

2020-09-06 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Mitt ex hotar med att sprida information om min ekonomiska situation. Får han göra det?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Förtal kan aktualiserasJag tolkar din frågeställning som så att informationen ditt ex hotar att sprida kan skada dig då han just hotar om det. Om han sprider information om din ekonomiska situation i syfte att andra ska se ned på dig kan brottet förtal aktualiseras (5 kap. 1 § Brottsbalken). Däremot måste du kunna visa att han gjorde detta för att få andra att se ned på dig. Hade han däremot goda skäl att lämna uppgift om din ekonomiska situation och uppgiften är att sann, kommer han inte dömas till ansvar för brottet. En annan möjlighet är brottet förolämpningBrottet förolämpning aktualiseras snarare när en person säger något i direkt syfte att såra den andra och då du säger att han hotar att sprida information om dig passar brottsbeskrivningen inte riktigt in. Men om han uttalar sig nedsättande om dig och gör det för att kränka dig kan brottet förolämpning aktualiseras ändå såvida konversationen sker mellan er (5 kap. 3 § Brottsbalken). Du behöver själv väcka åtalBrotten förtal och förolämpning faller båda under enskilt åtal (5 kap. 5 § Brottsbalken). Det innebär att du själv behöver väcka åtal mot ditt ex om du vill påbörja en process. En åklagare väcker endast åtal i vissa fall om det är motiverat av allmänhetens intresse. Du väcker enskilt åtal genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (47 kap. 1 § Rättegångsbalken). Stämningsansökan ska innehålla en del uppgifter bland annat ska beskrivning om den brottsliga gärningen, vem den tilltalade är o.s.v. (47 kap. 2 § Rättegångsbalken). Vid enskilt åtal står inte staten för ens rättegångskostnader som målsägande utan det är något man själv gör. Det innebär att om du förlorar kan det bli dyrt då man får betala sina egna rättegångskostnader och ibland motpartens rättegångskostnader om motpart yrkat på det. SammanfattningSammanfattningsvis får ditt ex inte sprida information om din ekonomiska situation om spridandet av information är ämnat att skada ditt anseende hos andra personer. Däremot om ditt ex hade goda skäl till spridandet av informationen och uppgiften han spred vad sann utdöms inte ansvar. Om du vill gå vidare med ärendet behöver du väcka enskilt åtal om saken. Du är välkommen att boka tid hos Lawlines duktiga jurister om du vill ha ytterligare hjälp. Med vänliga hälsningar,