Efterlevande sambos rätt att bo kvar i gemensam bostad

2020-12-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Ang. testamente för sambor med (enbart) särkullsbarn.Kan arvinge kräva (del-)ägarskap i de fastigheter som ingår i bodelningen?Överlevande sambo vill helst bo kvar och bli ensam ägare och kompensera arvinge med annat.Vem bestämmer?
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är sambolagen (2003:376) (SamboL) som reglerar frågor gällande samboförhållanden. När ett samboförhållande upphör så ska s.k. samboegendom fördelas mellan samborna. Vad som menas med samboegendom är främst gemensam bostad och bohag (SamboL 3 §). Den totala samboegendomen ska fördelas jämnt mellan samborna och efter det kan arvingarna få sitt arv. Den som har bäst behov för lägenheten kan sedan i lottläggningen få hålla kvar lägenheten (SamboL 16 §). I detta fall går det att argumentera för att överlevande sambon har störst behov för att stanna kvar och kan av denna orsak bo kvar och sedan kompensera arvingen med annat. Det är alltså möjligt för den överlevande sambon att bo kvar och bli ensam ägare.Sammanfattning: Den överlevande sambon har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden om denne har bäst behov för att göra det. Om den överlevande sambon har möjlighet att kompensera så kommer det inte att medföra några som helst problem.Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Polisens rätt till information som preskriberats

2020-12-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag vet om att prickar i registret efter ett tag försvinner, hur länge den stannar kvar beror på dom osv. MEN min fråga är om polisen ändå i framtiden kan se om en människa för länge sedan begått ett brott.Tillexempel: Om man begår ett brott nu, kommer inte polisen kunna se det alls eller inte kunna hitta de någonstans om 20 år om ett nytt brott begås och de ska kolla upp personen?Tacksam för svar! :)
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om polisen fortfarande kan se om en person är dömd för ett brott även om det preskriberats och inte längre finns i belastningsregistret. Om preskriptionstiden är fem år så innebär det att polisen inte kan se i registret att du är dömd efter att preskriptionstiden löpt ut. Det finns dock vissa personuppgifter som kan finnas kvar i polisens databaser i ytterligare tre till fem år, men denna information är inte något som poliser använder sig av i sin vanliga yrkesutövning (polisdatalagen 3 kap. 11 & 14 §§). Hur detta system exakt fungerar har jag tyvärr inte koll på och det är något som polisen vet bäst. Huvudregeln är dock att polisen inte kan se vad en person blivit dömd för efter att preskriptionstiden löpt ut. Sammanfattning:Det är endast i vissa fall som polisen kan se om en person har begått ett brott efter att preskriptionstiden har löpt ut. Hur länge som det går att se beror naturligtvis på brottet och hur länge det tar för att ett brott inte längre kan ses i belastningsregistret. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

En bröstarvinges möjlighet att få ut sitt arv i förtid

2020-12-31 i Laglott
FRÅGA |Vår pappa har gått bort och efterlämnar maka och gemensamma barn. Inga särkullsbarn. Tillgångar i form av aktier och lägenhet samt lån.Vi syskon och vår mamma är överens om det mesta men undrar om vi kan utkräva vår laglott av det enkla skälet att vår mamma har mer egendom än hon kommer kunna använda. Alternativ 2 skulle kanske vara att göra enklast möjliga bouppteckning och sedan låta vår mamma ge en gåva eller förtida arv. Men till det senare bör noteras att vår mamma är dement men tidigare har valt att ge även större gåvor.
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om det går att få ut er laglott innan den efterlevande maken har avlidit. Detta är tyvärr inte möjligt. Ni som bröstarvingar har rätt till arv först efter att båda föräldrarna har avlidit. Det är endast särkullbarn som har möjlighet att få ut sitt arv efter att ena föräldern har avlidit. Det är dock möjligt att er mor ger bort egendom som förtida arv eller gåva, vilket jag rekommenderar att ni gör om ni upplever att det behövs. Sammanfattning: Det är inte möjligt att få ut sitt arv efter att en förälder har avlidit om den avlidne var gift och hade bara gemensamma barn. Så var fallet i detta fall och av denna orsak så går det inte att få ut något arv när den ena föräldern avlidit. Det finns dock andra alternativ som är möjliga. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Alla arvingar utom bröstarvingar kan uteslutas genom testamente

2020-11-23 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min bror är ensamstående utan barn, min bror har tidigare varit gift men nu skild. Vi har en bror som är bortgången med barn efter sig.Vi har alla samma föräldrar som inte längre lever, bara en faster och kusiner som nästa steg.Båda driver vi egna AB med varsin kollega med Partneravtal ang. företagets kvarlåtenskaper vid bortgång.Men hur är arvsrätten om ngn. av oss dör?Tanken är att jag och min levande bror ärver varandra! Kan man testamentera vem som helst som arvtagare så inte syskonbarnen ärver ngn av oss, oavsett om vi går bort samtidigt eller att den andra redan har ärvt den andra?MvhA
Linus Långbacka |Det är ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som reglerar frågor gällande arv. Jag tolkar din fråga som att både du och din bror vill att ni ska ärva varandra utan att er kvarlåtenskap ska gå till er avlidne brors barn. Det är endast bröstarvingar, dvs. den avlidnes avkomlingar som man inte kan göra arvslösa. Den avlidnes bröstarvingar har alltså alltid rätt till arv, då de hör till den första arvsklassen (ÄB 2 kap. 1 §). De andra arvsklasserna kan uteslutas genom ett testamente och då varken du eller din bror har egna barn så kan ni testamentera er kvarlåtenskap åt vem som helst. Det resulterar i att ni alltså kan testamentera er kvarlåtenskap åt varandra utan att er avlidne brors barn har rätt till er kvarlåtenskap. Sammanfattning: Man har rätt att testamentera hela sin egendom till vem som helst, om man inte själv har bröstarvingar. Det är alltså endast bröstarvingar vars arvsrätt inte kan uteslutas. Detta innebär att både du och din bror kan testamentera er kvarlåtenskap till varandra eller till någon annan. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Särkullbarns rätt till arv

2020-12-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Min far är omgift och har upprättat äktenskapsförord till fördel för sin nya fru . Han har även adopterat hennes yngsta son. Kan jag bli utan arv om far går bort före sin fru? Och om frun går bort hur blir det då? Huset står i hans frus namn.. mvh
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som reglerar frågor gällande arv. Eftersom du är en bröstarvinge till din far så innebär det att du alltid har rätt till arv efter din far. Du har alltså iallafall rätt till din laglott, vilket är hälften av arvslotten (ÄB 7 kap. 1 §). Du är dessutom ett särkullbarn, då din far har gift sig på nytt. När din far/ nya frun avlider så kommer en äktenskapsskillnad att ske. Frågor gällande äktenskap regleras i äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). I bodelningen så kommer din fars och hans frus gemensamma egendom att fördelas jämnt mellan parterna. Det som omfattas av äktenskapsförordet kommer dock inte att vara en del av bodelningen utan båda parterna får behålla det som är s.k. enskild egendom (ÄktB 7 kap. 2 §). Jag tolkar din fråga som att din far inte har enskild egendom utan att det som omfattas av äktenskapsförordet kommer att gynna din styvmor. Det innebär att all egendom som inte omfattas av äktenskapsförordet ska sedan fördelas mellan din far och hans nya fru. Båda ska ha lika mycket av detta och denna andel som tillfaller din far genom bodelningen kommer att gå till hans arvingar, dvs. dig och din adoptivbror. Din adoptivbror kommer dock att ärva först efter att hans mor har avlidit genom s.k. efterarv. Ni båda anses vara bröstarvingar och har således samma rätt till arv, vilket i detta fall innebär hälften av arvet för både dig och din adoptivbror. Samma bodelning kommer att ske även om den nya frun dör först. Din styvbror kommer då att ärva den andel som inte omfattas av bodelningen. Om huset inte är enskild egendom i och med äktenskapsförord eller någon annan föreskrift så kommer den att vara en del av bodelningen även om huset står i fruns namn.Sammanfattning:En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Vad som omfattas av en bodelning beror på vad som omfattas av t.ex. äktenskapsförord. I detta fall så är det oklart om vad som ska anses vara enskild egendom och vad som ska tillfalla en bodelning. Det som tillfaller bodelningen ska fördelas mellan makarna och det som tilldelas den avlidne maken ska fördelas till dess bröstarvingar. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Flera fall av ringa stöld vid olika tidpunkter

2020-12-31 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej,Jag har en tvådelad fråga.Om man blir påkommen med att vid upprepade gånger tagit saker från en butik, räknas det som stöld om totalsumman överstiger 1000 kr?Eller räknas var och ett av tillfällena som snatteri.Om man sedan tidigare vid ett tillfälle åkt dit för snatteri, hur kan det påverka straffet?
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är brottsbalken (1962:700) (BrB) som reglerar frågor gällande stöld. Jag tolkar din fråga som att det handlar om flera upprepade fall av ringa stöld (snatteri). Ringa stöld innebär att värdet på stöldgodset ska understiga 1 250 kr. Huvudregeln är att om brotten har begåtts vid olika tidpunkter, så ska dessa anses vara separata brott. Om en person tar flera saker på en gång så ska det anses vara ett fall av stöld. Det innebär alltså att om man har gjort sig skyldig till ringa stöld vid flera olika tidpunkter så ska dessa betraktas som flera fall av ringa stöld. Att man tidigare åkt dit för snatteri kan medföra att straffet blir strängare, men det kräver dock att man gjort sig skyldig till det flera gånger. Jag tolkar det som att det inte är så i detta fall. Sammanfattning: Huvudregeln i detta fall är att om brotten inte har skett vid samma tidpunkt så ska de gärningarna anses vara flera fall av ringa stöld och ska alltså inte betraktas som ett brott. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Efterlevande maken och den avlidne makens särkullbarn

2020-11-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Min man har särkullbarn. Jag äger huset vi bor i sedan 30 år och har en del sparade pengar. Vad händer med mina tillgångar när min make dör .Tacksam för svar
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du inte har barn och att din make har minst ett särkullbarn. Det är äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) som reglerar frågor gällande äktenskap. Jag utgår även från att ni inte har ett äktenskapsförord och att er egendom således är s.k. gemensamt giftorättsgods. Med det menas all egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §). Det innebär alltså att all er egendom ska upptas i en bodelning när ett äktenskap upphör (ÄktB 9 kap. 1 §). En bodelning ska alltså ske innan din makes arv ska fördelas. Jag vet inte i detta fall hur mycket egendom ni har så det blir svårt att ge ett exakt svar om vad som skulle ske med dina tillgångar om din make avlider. Om din make har mer egendom så kommer det inte att medföra några som helst problem för dina tillgångar. Om din make däremot har mindre egendom så kommer särkullbarnets rätt till arv att påverka dig och dina tillgångar om ni inte har ett äktenskapsförord. Jag ska försöka använda mig av ett exempel för att förtydliga mitt svar. Om du äger huset (den är värd 500 000 kr) och han äger t.ex. en bil som är värd 100 000 kr. Det innebär att er sammanlagda egendom är 600 000 kr och att båda skulle ha rätt till 300 000 kr och att du skulle vara tvungen att ersätta skillnaden med 200 000 kr. På detta vis skulle det alltså påverka dina tillgångar, då din make i så fall har rätt till en del av dina tillgångar. Särkullbarns rätt till arvDet är ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som reglerar frågor gällande arv. Ett särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv, vilket innebär att din makes särkullbarn kan kräva att få sitt arv genast när din make avlidit. Din make kan i ett testamente skriva att du ska ärva honom före särkullbarnet, men det kräver fortfarande att särkullbarnet godkänner det. Om särkullbarnet inte godkänner det så har hen fortfarande rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten. Arvslotten skulle i detta fall vara hela din makes egendom om hen är det enda barnet. Särkullbarnet kan också avstå från sitt arv och ärva din make genom ett s.k. efterarv efter att du avlidit (ÄB 3 kap. 9 §). Sammanfattningsvis finns det alltså flera möjliga scenarion som beror på hur mycket egendom ni har och om ni har äktenskapsförord och hur särkullbarnet känner angående sitt arv.Sammanfattning: Mycket beror på hur mycket egendom du och din make har. Om du har mer tillgångar än din make så kan det leda till att du är tvungen att avstå från egendom vid en bodelning som särkullbarnet sedan ärver efter din make. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Kan man ta bort uppgifter om sig själv på Mr Koll?

2020-11-23 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej jag vill ta bort alla information som gäller mig på Mrkoll.
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om det går begära att Mr Koll tar bort uppgifter om dig. Svaret på denna fråga är tyvärr ett nej. Webbsidan Mr Koll har ett utgivningsbevis och detta regleras i yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) (YGL) 1 kap. 5 §. De har alltså en grundlagsskyddad rätt att publicera dessa uppgifter på sin webbsida. Det hindrar dock inte dig från att kontakta dem och be dem att ta bort uppgifterna, men de är tyvärr som sagt inte skyldiga att göra det. Det finns dock ett annat möjligt sätt att skydda dina uppgifter. Informationen som Mr Koll publicerar är tillgänglig för allmänheten via offentlighetsprincipen. Med principen menas att allmänheten har rätt att ta del av dessa uppgifter från stat och kommun. Dessa uppgifter är alltså i vanliga fall offentliga. Du kan ansöka om att dina personuppgifter ska vara skyddade, vilket skulle leda till att Mr Koll inte lika lätt får tillgång till uppgifter om dig. Detta kan du göra hos skatteverket. Mer information om detta hittar du här: https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter.4.18e1b10334ebe8bc80001711.html Sammanfattning: I detta fall så skulle jag rekommendera att du kontaktar Mr Koll i första hand och ber dem att ta bort uppgifterna om dig. Om detta inte lyckas och du upplever att det verkligen skadar dig så skulle jag rekommendera att du hör av dig till skatteverket för att ansöka om att skydda dina personuppgifter. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.