Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Jag kommer först att gå igenom brottet uppvigling, sedan brottsprovokation och till sist medverkan till sexköp.Uppvigling förutsätter att man till allmänheten uppmanar till brottslig gärningDen som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller söker förleda till brottslig gärning, döms uppvigling (16 kap. 5 § BrB). Brottet utgör enkelt sagt uppmaning till brott. Bestämmelsen innehåller ett krav på att förfarandet ska ske till allmänheten, vilket innebär att det inte endast ska var riktat till en krets av personer som är både liten och sluten. Det innebär att kravet inte uppfylls när en person som säljer sex endast går fram till en man på gatan. En kontaktannons på nätet borde dock uppfylla kravet eftersom uppgifter på internet borde anses riktat till allmänheten. Ett annat krav är att personen som säljer sex ska uppmana eller söka föranleda sexköpet. Hur kontaktannonsen ska se ut samt vilka andra omständigheter som måste föreligga för att uppfylla kravet är inget jag kan svara på, utan en domstol måste pröva frågan med beaktande av samtliga omständigheter. Teoretiskt sett kan en sådan situation kanske omfattas av brottet, men personen som säljer sex hade eventuellt kunnat anses vara skyddsvärd. Det är oavsett ingen sådan situation som lagstiftarna tänkt sig ska omfattas av brottet.Det är inte olagligt för en privatperson att provocera annan till brott i SverigeDet ligger dock närmare till hands att pröva om ett sådant agerande anses vara brottsprovokation. Brottsprovokation innebär att man provocerar en annan person att begå ett brott. Det är dock inte olagligt att en privatperson provocerar annan till att begå ett brott om denne inte medverkar till brottet.Nödvändig medverkan till brott omfattas inte av reglerna om medverkanVärt att nämna är medverkan till köp av sexuella tjänster (6 kap. 11 § första stycket BrB, 23 kap. BrB). Bestämmelserna om medverkan tillämpas dock inte för nödvändig medverkan, det vill säga sådan medverkan som förutsätter att brottet kan begås. Personer som säljer sex måste agera på ett visst sätt för att de ska anses sälja sexuella tjänster, vilket är således en förutsättning för att köp av sexuella tjänster ens kan begås. Sammanfattningsvis går det inte riktigt att säga ifall en person som säljer sex och meddelar detta till allmänheten borde dömas för uppvigling. Det är svårt att svara på eftersom det inte prövats i domstol, men skulle kunna uppfylla kraven på ett teoretiskt plan.Det är bara att ställa fler frågor om något var oklart. Hoppas att du blev nöjd med ditt svar!Vänligen,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du är en gäldenär som är skuldsanerad, alltså den som ska betala av sina skulder.Din fråga regleras i skuldsaneringslagen.I beslutet om skuldsanering ska innehållet i en skuldsanerings fastställas, exempelvis bestäms betalningsplanen, när och hur borgenärerna ska få betalt och så vidare (29 § p 2, 6 skuldsaneringslagen). Endast på ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av skuldsaneringen kan skuldsanering upphävas gällande villkoren i 29 § punkterna 2–6 (48 § första stycket skuldsaneringslagen). På ansökan av gäldenären kan beslut om skuldsanering endast ändras beträffande det som har bestämts i innehållet i enlighet med 29 §, om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen har förändrats efter beslutet om skuldsanering och det beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet eller om det finns synnerliga skäl (49 § skuldsaneringslagen).Du kan som gäldenär ansöka om en omprövning av skuldsaneringen via en blankett på kronofogdens hemsida: https://www.kronofogden.se/omekonominforandras.html. Det finns inget reglerat pris i lag eller något pris på hemsidan eller på blanketten, så det borde rimligen vara kostnadsfritt!Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i föräldrabalken (FB) och lagen om belastningsregister (BRL).Ett godmanskap ska anordnas för den som, på grund av ett visst tillstånd, behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin personOm din mamma på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, ska rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för henne (11 kap. 4 § första stycket FB). Din mamma måste även samtycke till att godmanskap skall anordnas, om inte hennes tillstånd hindrar att hennes mening kan inhämtas. Förordnandet kommer att meddelas av antingen rätten eller en överförmyndare (11 kap. 4 § andra stycket FB).En god man ska vara en lämplig person till uppdragetEn god man ska vara rättrådig, erfaren och i övrigt en lämplig person (11 kap. 12 § första stycket FB). Föreslår din mamma dig som god man eller förvaltare ska du förordnas om du anses lämplig och vill åta sig uppdraget (11 kap. 12 § första stycket FB). Innan du förordnas till god man ska din lämplighet kontrolleras i den utsträckning som behövs (11 kap. 12 § andra stycket FB). Samma krav på lämplighet gäller även om din mamma föreslår dig som god man. Kontrollens omfattning avgörs från fall till fall, men i normalfallet sker en kontroll av belastningsregistret. Bokföringsbrott syns i belastningsregistret i tio årDet syns i belastningsregistret att du blivit ålagd en fotboja som straff för ditt bokföringsbrott (3 § första punkten BRL). Fotboja är en typ av verkställighetsform av en fängelsedom, vilket innebär att det tar lika lång tid för att det straffet ska försvinna ur ditt belastningsregister som om du hade fått ett fängelsestraff. Att du har blivit dömd för bokföringsbrott och fick bära fotboja medför alltså att brottet kommer att försvinna från belastningsregistret efter tio år (17 § första punkten BRL). Det innebär att straffet fortfarande syns i belastningsregistret och kommer att synas till år 2022. Sammanfattningsvis är utgångspunkten att det sker en kontroll av belastningsregistret vid förordnande av god man. Ditt brott syns fortfarande i belastningsregistret och kan vara ett problem, men hur mycket betydelse det kommer att tillmätas går inte att svara på. Det som kan tala för din lämplighet trots ditt belastningsregister är att brottet skedde för hela 8 år sedan och att det är din mamma som du hade varit god man för. Det som kan tala för din lämplighet är att du begått ett brott av ekonomisk natur och en del av godmanskapet innebär förvaltning av egendom.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i skadeståndslagen (SkL) och lagen om tillsyn över hundar och katter.Huvudregeln är att skadeståndsskyldighet förutsätter vårdslöshet (culpa)Huvudregeln i skadeståndsrätt är att om någon uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar skada av någon annan eller något annat så är denne skadeståndsskyldig (2 kap. 1 § SkL). Rätten gör en s.k. culpa-prövning för att fastställa ifall personen i fråga varit vårdslös eller inte. Denna culpa-prövning görs dock inte vid strikt ansvar. Strikt ansvar innebär att skadeståndsskyldighet inträder oberoende av någons vållande och är alltså ett undantag från huvudregeln.Hundägare eller hundinnehavare har strikt ansvar och ska ersätta skadan oavsett om denne vållat skadanEn hundägare eller en innehavare av en hund har strikt ansvar för skador som hunden åsamkat. Bestämmelsen grundar sig i att man som hundägare eller innehavare har en skyldighet att utöva tillsyn och är s.k. i garant-position över hunden. En skada som orsakas av en hund skall alltså ersättas av dess ägare eller innehavare, även om han eller hon inte vållat skadan (19 § första stycket lagen om tillsyn över hundar och katter). Du kan alltså få skadeståndsersättning för din skada som hundarna orsakat.Skadeståndet för en skada på handen kan omfatta ersättning för sjukvårdskostnad och andra kostnader, inkomstförlust, fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art samt särskilda olägenheter till följd av skadan (5 kap. 1 § första stycket SkL).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Åberopandet ska bestå av rättsfaktum och vara individualiserat samt konkretiseratAtt en part skall åberopa något innebär att parten ska angiva något. Ett åberopande ska bestå av aktuella omständigheter, s.k. rättsfaktum. Omständigheter som endast har betydelse i bevishänseende, s.k. bevisfaktum, behöver inte anges i åberopandet eftersom domstolen får beakta bevisfaktum utan att någon part åberopat det (17 kap. 3 § e contrario RB).Åberopandet måste vara individualiserat och konkretiserat för att grunden ska anses vara tydligt angiven. Hur individualiserat och konkret åberopandet ska vara beror på vad för typ av mål det handlar om, vad talan handlar om och så vidare. Åberopandet behöver inte innehålla vilka bestämmelser som aktualiseras, utan det står domstolen fritt att sätta åberopade rättsfakta under en rättsregel som ingen av parterna åberopat. När det gäller preciseringen vid åberopandet av komplexa rättsfakta, är det avgörande huruvida faktumet är tvistigt eller inte. Ifall ett komplext rättsfaktum inte är tvistigt borde ett allmänt åberopande kunna godtas. Åberopandets funktion i dispositiva respektive indispositiva målI ett dispositivt tvistemål, d.v.s. ett mål där parterna har möjlighet att reglera sin tvist i exempelvis ett förlikningsavtal, avgör parternas åberopanden processens ramar (17 kap. 3 § andra meningen RB). Det är därför viktigt att ha med all relevant rättsfaktum i sitt åberopande eftersom rätten inte kan bedöma utöver åberopandet. I ett indispositivt mål, där rättens avgörande inte kan ersättas med att parterna ingår ett avtal, är dock domstolen bara bunden till kärandens yrkande och inte svarandens. Alla brottmål är indispositiva mål.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i föräldrabalken (FB) och lagen om kontaktförbud.Din pappa och din brors mamma kan inte förbjuda dig från att träffa din brorVårdnadshavare har en rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Vårdnadshavaren ska även ta allt större hänsyn till barnets egen vilja i takt med barnets stigande ålder och utveckling (6 kap. 11 § FB). Att du är 18 år och därmed myndig tyder på att din egen vilja ska respekteras (9 kap. 1 § e contrario FB). Det innebär att din pappa och din brors mamma, rent rättsligt, inte kan neka dig från att träffa din bror.Kontaktförbud kan dock begränsa vem som får träffa digEtt kontaktförbud kan dock rent rättsligt begränsa vem som får träffa dig (1 § första tycket lagen om kontaktförbud). Ett kontaktförbud kan meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda (1 § andra stycket lagen om kontaktförbud) Förbudet kan begäras av någon annan än den personen som kontaktförbudet ska skydda, t.ex. en förälder, om det finns anledning till detta (7 § lagen om kontaktförbud).Skyddspersonen måste vilja att ett kontaktförbud meddelasOm din pappa eller din brors mamma tar initiativ till en begäran om kontaktförbud som gäller dig, måste det dock klarläggas om du vill att kontaktförbud meddelas. Det sker vanligtvis genom att polisen kontaktar dig som skyddsperson. Du kan då meddela att du vill träffa din bror, och då kommer inte ett kontaktförbud att meddelas om inte det finns ett behov och en åklagare prövas målet på eget initiativ (7 § lagen om kontaktförbud).Sammanfattningsvis har din pappa och din brors mamma ingen juridisk rätt till att neka vem du får träffa. Kontaktförbudet kan också endast meddelas ifall ovannämnda omständigheter är uppfyllda och du samtycker till kontaktförbudet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i utsökningsbalken (UB).Presumtionen är att du äger lös egendom i din besittning och då kan egendomen utmätasKronofogden får utmäta smycket om det framgår att egendomen faktiskt tillhör dig eller om du enligt 18 § eller 19 § ska anses vara ägare (4 kap. 17 § UB). Du anses vara ägaren om egendomen är i din besittning och det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (4 kap. 18 § första stycket UB). Eftersom din systers smycke var i din besittning så är det första kravet uppfylld. För att bryta presumtionen om att du äger smycket måste du bevisa att smycket tillhör någon annan. Detta borde du exempelvis kunna göra med ett kvitto/faktura på att smycket är köpt med hennes bankkort eller i hennes namn, leta fram bilder där hon använder smycket osv. Tredjeman kan påstå bättre rätt om egendomen redan blivit utmättOm smycket redan har utmätts kan din syster påstå bättre rätt till egendomen och då ska Kronofogden, om skäl föreligger, förelägga henne att inom en månad väcka talan i saken mot sökanden (4 kap. 20 § första stycket UB). Sökanden är den som begär verkställighet hos Kronofogden, alltså den som vill driva in sina pengar (1 kap. 7 § första stycket UB). Din syster förlorar rätten till smycket om hon inte följer föreläggandet (4 kap. 20 § andra stycket UB)Mitt tips är att leta fram bevis på att det är din systers smycke och sedan kontakta Kronofogden!Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Du har rätt att veta varför du blir gripen av polisenOm det finns skäl att anhålla någon kan en polis i ett brådskande fall gripa personen utan ett anhållningsbeslut (24 kap. 7 § RB). Den som blivit frihetsberövade vid ett gripande ska få besked om det brott som denne är misstänkt för samt grunden för frihetsberövandet (24 kap. 9 § RB). Den rättigheten är förenlig med artikel 5.2 i Europakonventionen om att den som arresteras ska, utan dröjsmål och på ett språk som personen förstår, underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse mot personen. Denna rätt är ovillkorlig och kan inte begränsas.En kroppsvisitation som grundas i misstanke för ett brott förutsätter att den misstänkte underrättas om misstankenKroppsvisitation av skäligen misstänkt får göras ifall det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa och visitationen kan utröna omständigheter av betydelse för brottets undersökning (28 kap. 11 § första stycket RB). Att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts förutsätter att en förundersökning inletts (23 kap. 16 § första stycket RB). När en förundersökning har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs (23 kap. 18 § RB). Det är samma krav på misstankegrad vid förundersökning och kroppsvisitation. Det innebär att om polisen kroppsvisiterar dig som misstänkt så ska du underrättas om att du är skäligen misstänkt för ett eventuellt brott. Kroppsvisitation av annan än den som skäligen kan misstänkas för brott får ske om det finns synnerlig anledningKroppsvisitation av annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får ske endast om det finns synnerlig anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet (28 kap. 11 § andra stycket RB). Här finns inga krav på att polisen ska underrätta dig om varför du blir kroppsvisiterad.Sammanfattningsvis har du rätt att, både vid ett gripande och en kroppsvisitation där du är visiteras som misstänkt, bli underrättad om vilket brott du är misstänkt på. Polisen ska även underrätta dig på vilken grund du är gripen på. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,