Kan man ärva en förälders skulder?

2020-06-22 i Alla Frågor
FRÅGA |HejMin och min brors mamma gick bort nyligen och lämnade efter sig skulder på ca 100 tusen. Det är smålån, mobilabonemang, försäkringar och andra räkningar.Efter begravningen finns det ca 15 tusen kvar i dödsboet. Inga fasta tillgångar. Vad sker med dessa pengar som är kvar? Om det är 10 olika skuldfodringar på diverse olika summor, vilken ska vi då betala?Eller måste vi ens betala någon av dom om vi inte kan betala alla hennes skulder i sin helhet?Tack på förhand. Mvh. Förvirrad
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att dödsboet efter din mamma efter begravningen kommer att ha skulder till olika företag och andra personer på cirka 100 000 kr och att dödsboet efter begravningen kommer att ha tillgångar till ett värde av cirka 15 000 kr.Du kan inte ärva en skuld I Sverige ärver man inte skulder. Det som istället händer är att en konkursförvaltare kommer att ta över skötseln av dödsboet och se till att de företag som din mamma var skyldig pengar får ta del av tillgångarna i dödsboet efter vissa i lag angivna prioriteringsregler. Detta innebär alltså att varken du eller din bror kommer att vara skyldiga att betala din mammas skulder. Dock kommer ni inte heller att ärva något efter henne, då hennes skulder överstiger hennes tillgångar. Hur bör du gå vidare? Det du bör göra nu är att ansöka om att dödsboet ska försättas i konkurs. Till din ansökan bör en bestyrkt kopia av bouppteckningen tillfogas. Om denna har registrerats bör även ett bevis på registreringen tillfogas. Detta framgår av 2 kap. 3 § konkurslagen. Din ansökan ska skickas till tingsrätten i den ort där du har din hemvist, alltså där du bor, enligt 2 kap. 1 § konkurslagen. Vänliga hälsningar,

Får man hindra sitt barn att ha kontakt med sin andra förälder?

2020-06-10 i Brott mot familj, 7 kap. BrB
FRÅGA |HejJag skriver å en väns vägnar;Han har en amerikansk sambo sedan 8år tillbaka. Dom har en autistisk son på 6år. I februari åkte hon och sonen till Austin, texas, för att hjälpa hennes sjuka mamma. Hon har sedan dess börjat agera fult med att inte låta min vän prata med sonen, ge tecken på att hon inte kommer tillbaka osv. Hon har sina demoner sedan innan, men det här beteendet är rakt av psykopat-stuk.Min vän är bruten och vet inte vad han ska göra, så vi i hans krets känner att vi måste ta tag i saker och ting.Min fråga är; När hon åkte med sonen(som jag tror har dubbla medborgarskap, men osäker) i god tro om att komma tillbaka efter någon månad.. Hur ser saker ut rent rättsligt när hon bara skiter i att komma tillbaka? Känslan trippar på gränsen till kidnappning, men skriver till er för att ta reda på vart vi står så vi kan utgå därifrån.Tacksam för svar!Med vänlig hälsning,Viktor
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När jag besvarar din fråga kommer jag att utgå från att föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet.Vilket brott kan ha begåtts? Egenmäktighet med barn är ett brott som återfinns i 7 kap. 4 § brottsbalken. För att ett brott ska anses fullbordat måste vissa krav vara uppfyllda. Inledningsvis måste barnet vara under 15 år. Vidare krävs det att barnet ska ha skiljts från någon som har vårdnad om barnet. Att även den som har skilt barnet från dess vårdnadshavare har vårdnaden om barnet påverkar inte bedömningen om ifall ett brott har begåtts eller inte. Ytterligare en omständighet som måste vara uppfylld är att skiljandet ska vara varaktigt. Visserligen kan bedömningen av vad som är ett varaktigt bortförande påverkas av den rådande pandemin och svårigheten att få tag i flyg mellan Austin och Sverige. Däremot omfattar inte straffansvaret endast det faktum att mamman vid det faktiska bortförandet skiljer barnet från pappan utan även de situationer där den som skiljer barnet från sin vårdnadshavare handlar på ett sådant vis att barnet faktiskt har skilts från pappan på ett varaktigt sätt. Alltså kan ett brott föreligga trots att mammans avsikt inte var att skilja barnet från pappan när de reste till Austin. Hur kan ni gå vidare? Ett sätt att lösa denna situation kan vara att göra en polisanmälan. Ni bör dock vara medvetna om att när en utredning kring egenmäktighet med barn görs så kommer åklagaren inte endast att pröva ifall ett brott faktiskt har begåtts eller inte, utan även om åtal är påkallat ur allmän synpunkt, vilket framgår av 7 kap. 6 § brottsbalken. Endast om svaret på den sistnämnda frågan är ja så kommer ett åtal att väckas. Bedömningen om ifall åtal är påkallat ur allmän synpunkt beror på ett antal olika omständigheter, däribland brottets art, syftet med straffet, de för det enskilda fallet utmärkande omständigheterna samt målsägandens situation. Huvudregeln är att om ett barn förts till ett annat land så är ett åtal alltid påkallat ur allmän synpunkt. Det är viktigt att vara medveten om bakgrunden till den särskilda åtalsprövningsregel som tillämpas vid egenmäktighet med barn. Relationen mellan föräldrar och barn är en särskilt känslig relation där lagstiftaren vill undvika att ingripa om problemet kan lösas på ett annat vis. Eftersom ett barn är inblandat kommer en åklagare även behöva ta ställning till om ett åtal är till barnets bästa. Om svaret är nej kan en åklagare välja att inte väcka åtal, trots att det finns goda utsikter att få till en fällande dom. Ytterligare en sak att ha i åtanke är att ett åtal och en lagföring kan göra mamman än mer obenägen att återvända med barnet till Sverige. Denna fråga är ytterst känslig och min rekommendation är att ni involverar barnets pappa i nästa steg, vad detta än är, och låter honom ta det slutgiltiga beslutet.

Företrädesrätt till återanställning för den som inte fyllt 68 år

2020-06-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag känner en som är uppsagd pga arbetsbrist från och med den 1 juni. Hen har 6 mån uppsägningstid och fyller 67 år i augusti. Har hen företrädesrätt till arbete efter uppsägningen trätt i kraft? Hen har varit anställd i förtaget i 15 år.
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När jag besvarar din fråga kommer jag att utgå från att själva uppsägningen i sig har genomförts på ett korrekt sätt. Pensionsåldern i Sverige har nyligen höjts Den 1 januari 2020 höjdes pensionsåldern i Sverige från 67 år till 68 år. Detta innebär att anställningsskyddet gäller på samma villkor för alla fram tills att man fyller 68 år, vilket framgår av 32 a § LAS. Hur fungerar företrädesrätten? Företrädesrätten innebär att den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har en rätt att återgå i tjänst i samma verksamhet om behovet av att anställa ny personal skulle uppstå som gäller framför någon som tidigare inte varit anställd i verksamheten. Denna företrädesrätt gäller i nio månader från den dagen uppsägningen skedde och anställningen upphörde. Ovanstående information återfinns i 25 § LAS. Företrädesrätten är visserligen begränsad på så sätt att den inte gäller för den som fyllt 68 år, men detta är inte något som kommer att påverka din bekant. Sammanfattningsvis har din bekant samma rätt till företräde till återanställning som hen hade haft även om hen var 20 år yngre. Företrädesrätten gäller dock endast i nio månader från den dagen anställningen upphörde att gälla.Vänliga hälsningar,

Hur kan en fullmakt återkallas?

2020-05-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag är 17 år och jag vill ta tillbaka min fullmakt. Jag blev tvingad av mina föräldrar att ge dem fullmakt över mig så att de skulle kunna hämta ut mediciner och sånt till mig. Jag vill nu inte längre ha de så och jag skulle vilja sköta det själv. Hur gör jag för att gå tillväga med det?
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom du i din fråga inte anger vilken typ av fullmakt du har utfärdat kommer jag i mitt svar beskriva hur du kan gå tillväga beroende på vilken typ av fullmakt du har gett dina föräldrar En fullmakt kan återkallas på samma sätt som den utfärdades Utgångspunkten är att en fullmakt upphör att vara giltig om den återkallas på samma sätt som den utfärdades, vilket framgår av 12 § 1 st AvtL, och innebär att om dina föräldrar har fått en skriftlig fullmakt, så bör du antingen ta tillbaka fullmakten, eller förstöra den. Om dina föräldrar istället har fått en muntlig fullmakt så bör du istället berätta för dem att fullmakten inte längre är giltig. Du kan alltid vända dig direkt till tredje man Utmärkande för en fullmakt är att den alltid slutar att vara giltig så fort tredje man, den som fullmakten vänder sig till, alltså i ditt fall apoteket, har blivit medveten om att fullmakten inte längre är giltig, vilket framgår av 20 § AvtL. Detta innebär att dina föräldrar inte kommer att kunna hämta ut dina mediciner med stöd av fullmakten, så fort apoteket har fått information om att du vill återkalla fullmakten. Dina föräldrar kommer fortfarande kunna hämta ut vissa mediciner åt dig Eftersom du fortfarande är omyndig kommer du inte genom att återkalla fullmakten kunna förhindra dina föräldrar från att hantera alla dina ärenden. Om du återkallar fullmakten kommer dina föräldrar fortfarande kunna hämta ut vissa typer av mediciner. Vilka mediciner som kan hämtas ut avgörs av en bedömning som görs av apotekets farmaceut. Dina föräldrar kommer kunna hämta ut mediciner så länge detta inte strider mot din personliga integritet fram tills att du fyller 18 år. Genom att återkalla fullmakten kommer dina föräldrar inte ha någon möjlighet att hämta ut mediciner som en farmaceut bedömer vara av sådant slag att ett utlämnande till någon annan än dig personligen skulle strida mot din personliga integritet. Du bör dock vara medveten om att inte kommer kunna hantera alla dina recept och mediciner helt själv innan du fyller 18 år. Vänliga hälsningar,

Vilken majoritet krävs för beslut på föreningsstämma?

2020-06-10 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag undrar om man kan överklaga ett beslut som tagits på våran förenings stämma? Beslutet handlar om vi som bor här skall betala för varm vatten eller ej och då det alltid är samma medlemmar vid varje årsstämma och det kanske är knappt 20% av alla boende så blev vi som ej vill betala för varmvatten nedröstade av dem få medlemmar som var på plats. Så jag undrar kan man överklaga ett sådant beslut med motivering att inte alla medlemmar är på plats ? Hälsningar Camilla
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du är missnöjd över ett beslut som har tagits på en föreningsstämma för en bostadsrättsförening du är delägare i. Under en föreningsstämma har varje medlem i bostadsrättsföreningen en röst, om inget annat framgår av föreningens stadgar, enligt 6 kap. 3 § lag om ekonomiska föreningar. Utgångspunkten är att mer än hälften av de avgivna rösterna krävs för att ett förslag ska röstas igenom. Detta framgår av 6 kap. 33 § första stycket lag om ekonomiska föreningar. I ditt fall har ni alltså blivit nedröstade och får därför finna er i att betala för varmvattnet, då det inte finns något krav på att ett visst antal medlemmar eller en viss andel av medlemmarna måste vara på plats på föreningsstämman. Det finns dock ett undantag från huvudregeln. Om det i föreningens stadgar anges att beslut på föreningsstämman förutsätter en annan majoritet än mer än hälften av de avgivna rösterna för att ett beslut ska anses fattats, ska detta gälla istället, 6 kap. 33 § andra stycket lag om ekonomiska föreningar. Ett exempel på detta är att stadgarna kan ställa upp krav på att ett visst antal medlemmar måste vara närvarande för att ett beslut ska kunna fattas. Om beslutet nu skulle strida mot föreningens stadgar har du som medlem rätt att föra talan mot föreningen vid allmän domstol, vilket framgår av 6 kap. 47 § lag om ekonomiska föreningar. Talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet ifall du inte vill att rätten att väcka talan går förlorad, enligt 6 kap. 48 § lag om ekonomiska föreningar. Sammanfattningsvis är inte stämmobeslutet olagligt, däremot finns det en möjlighet att det kan strida mot föreningens stadgar, och min rekommendation är därför att du går igenom föreningens stadgar noggrant för att få ett slutgiltigt svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Hur påverkar ditt belastningsregister dina möjligheter att bli anställd?

2020-06-09 i Alla Frågor
FRÅGA |hej jag har sökt jobb på akut psykiatrin och de inväntar svar från polisens register, jag har tidigare blivit dömd flrbedregeri på nätet och ställd detta är typ 8 år sen kommer det påverka mig att få anställnkng????
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du för åtta år sedan blev dömd för bedrägeri av normalgraden. Belastningsregistret är ett digitalt register som förs av Polismyndigheten, vilket framgår av 1 § lag om belastningsregister. Varför registreras en uppgift i belastningsregistret? Om du genom dom har ålagts påföljd för brott kommer denna uppgift att registreras i ditt belastningsregister, vilket anges i 3 § första punkten lag om belastningsregister. Hur påverkar detta din möjlighet att få jobbet? Om du dömdes till fängelse för brottet försvinner uppgiften från ditt belastningsregister tio år efter din frigivning. Om du däremot dömdes till böter försvinner uppgiften fem år efter domen. Denna information återfinns i 9 § lag om belastningsregister. Detta innebär att om du dömdes till böter så kommer inte uppgiften att finnas kvar i ditt belastningsregister. Om du däremot dömdes till fängelse så finns uppgiften fortfarande kvar i ditt belastningsregister. Detta innebär inte att arbetsgivaren är skyldig att avslå din ansökan. Däremot kan arbetsgivaren beakta faktumet att du tidigare är dömd för bedrägeri när denne väljer ifall du ska anställas eller inte. Syftet med belastningsregistret är visserligen inte att en arbetsgivare ska kunna använda detta som ett medel för att gallra kandidater, däremot har belastningsregistret i praktiken fått denna funktion. Bara faktumet att du förekommer i belastningsregistret innebär dock inte att du direkt kommer att nekas anställningen på grund av detta. Det finns alltid en möjlighet att den typ av brott du dömdes enligt rekryteraren inte är av en sådan typ att den bör påverka dina möjligheter att utföra arbetet hos akutpsykiatrin. Vänliga hälsningar,

Fördelning av arv när arvlåtaren har en bröstarvinge

2020-05-18 i Laglott
FRÅGA |Om jag vill fördela min kvarlåtenskap till min son och mina 2 barnbarn hur mycket får sonen och hur mycket får mina barnbarn vardera?
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom du inte nämner något om en make eller maka som fortfarande är i livet kommer jag när jag besvarar din fråga utgå från att du inte har någon levande make eller maka. Dessutom utgår jag från att du inte har några barn utöver den son du nämner i din fråga.Din son har rätt till laglott Din son är din närmaste arvinge och kommer, om du väljer att inte upprätta ett testamente, att ärva all din kvarlåtenskap, vilket framgår av 2 kap. 1 § ärvdabalken. Detta kan du dock ändra på genom att upprätta ett testamente där du anger hur stor andel av din kvarlåtenskap som du vill att din son respektive dina barnbarn ska erhålla. När du väljer att testamentera bort din kvarlåtenskap till någon annan än en bröstarvinge, alltså ett barn som fortfarande är i livet, måste du dock förhålla dig till dennes rätt till laglott. Ett enkelt räkneexempel Laglotten består av hälften av den arvslott som din son har rätt till enligt lag. Detta anges i 7 kap. 1 § ärvdabalken. Som tidigare angavs har din son enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken rätt till hela din kvarlåtenskap. Om vi utgår från att din kvarlåtenskap består av 100 000 kr kommer din son alltså ha en lagstadgad rätt till hälften av denna, alltså 50 000 kr. De övriga 50 000 kr som återstår av din laglott, kan du alltså fritt fördela mellan dina två barnbarn. Dina barnbarn kan ärva dig även om du inte upprättar ett testamente På samma sätt som din son är din bröstarvinge är dina barnbarn din sons bröstarvingar. Så länge han inte redan är gift, gifter sig eller upprättar ett eget testamente kommer dina barnbarn alltså att ärva hela hans kvarlåtenskap. Om han däremot redan är gift eller väljer att i framtiden gifta sig med mamman till dina barnbarn kommer hon att ärva hela din sons kvarlåtenskap, enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. Dina barnbarn kommer istället att ha en efterarvsrätt, som innebär att dem kommer att ha en rätt att få ut den del av mammans kvarlåtenskap som härstammar från deras pappa vid hennes bortgång. Detta framgår av 3 kap. 2 § ärvdabalken. Om din son istället gifter sig med någon som inte är mamman till dina barnbarn kommer dina barnbarn ha rätt att erhålla sin laglott redan när din son avlider, och behöver då inte vänta med att ta ut sitt arv tills att den efterlevande maken eller makan avlider.Avslutande summering Din son kommer att ha rätt till åtminstone hälften av din kvarlåtenskap. Om du vill fördela resten av din kvarlåtenskap kommer du att behöva upprätta ett testamente. Det är i ditt testamente du anger hur stor del av din kvarlåtenskap som ska tillfalla dina barnbarn. Vänliga hälsningar,

Beskattas pensioner från Bosnien i Sverige?

2020-05-11 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej.Jag har bott och arbetat i Sverige (svensk medborgare) i 22 år. Jag är nu pensionerad och får en svensk pension. Förra månaden fick jag en pension från Bosnien och Hercegovina (jag arbetade i Bosnien i 20 år). Det betalades till mig i nettobelopp. Måste jag betala skatt för den pensionen och hur mycket.Tack
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Sverige och Bosnien har ett dubbelbeskattningsavtal Sverige och Bosnien har ett dubbelbeskattningsavtal. Ett dubbelbeskattningsavtal är ett avtal som har ingåtts för att undvika att någon beskattas i en sådan utsträckning att personen behöver betala mer skatt än om inkomsten endast hade beskattats i ett av länderna som ingått avtalet. Detta innebär ofta att en inkomst endast beskattas i ett land, trots att personen som har rätt till inkomsten är skattskyldig i mer än ett land.I artikel 18 förordningen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jugoslavien anges hur pensioner beskattas när de härstammar från ett land men där mottagaren av pensionen bor i ett annat. Eftersom din pension redan har beskattats i Bosnien utgår jag ifrån att det rör sig om en pension som betalats ut enligt allmän socialförsäkringslagstiftning i Bosnien. En sådan pension får enligt artikel 18.4 samma förordning beskattas i det land som pensionen härstammar ifrån, alltså i detta fall Bosnien.Hur du bör gå vidare Den information som framgår av frågan innebär tyvärr att jag inte kan dra en konkret slutsats, Även om mycket tyder på att pensionen som du har fått från Bosnien inte behöver beskattas i Sverige rekommenderar jag dig att ta kontakt med Skatteverket. Om pensionen nämligen inte är av det slag att den endast ska beskattas i Bosnien finns alltså en möjlighet att du kan bli skattskyldig för pensionen i Sverige. Vänliga hälsningar,