Vem behöver betala under uppsägningstiden om den ena hittar boende snabbare?

2020-10-31 i Hyresavtal
FRÅGA |jag och min sambo hyr en lögenhet i malmö och gjorde slut för 1 vecka sen och hon flyttade till sin kompis i sthlm 2 dagar efteråt på eget val där hon bor gratis.. nu ska vi säga upp lägenheten men hon vill inte betala halva hyran under uppsägnings tiden. vi båda står på kontraktet. och båda har adressen skrivna på lägenheten. får hon göra så, bara för hon hitta ett alternativt boende före mig?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att ni båda är skrivna på kontraktet och har en bindande uppsägningstid i förhållande till hyresvärden så är ditt ex avtalsrättsligt bunden att betala hälften av hyran även under uppsägningstiden, 12:5 jordabalken. Hade hon hyrt lägenheten ensam så hade hon inte kunnat utebli med hyran under uppsägningstiden för att det hon hittat en ny bostad innan uppsägningstiden var över och desamma gäller nu när ni båda är skrivna på hyreskontraktet. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad händer med efterlevandes makes/-as tillgångar om den avlidne testamenterat bort sin förmögenhet?

2020-10-19 i Testamente
FRÅGA |Min mammas kusin som är ca 80 år vill upprätta ett testamente då han ej har andra släktingar än mej. Hans fru har långt gången alzheimers och kan dock inte upprätta ett eget testamente. Vad händer om han skulle gå bort innan sin fru och hon inte har något testamente. Han vill ju inte att arvet ska gå till allmänna arvsfonden Mvh marie
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns inget testamente skulle din mammas kusins fru ärva av honom enligt 3:1 ärvdabalken. Om han testamenterar sin förmögenhet till dig så ändrar han arvsordningen. Vid hans bortgång kommer isåfall först en bodelning innan arvskifte kan ske, 9:1 ÄktB jämte 23:1 ÄrvB. Vid bodelningen kommer gemensamma tillgångar delas så de får hälften var, med undantag för om något gjorts till enskild egendom, 11:3 ÄktB. Efter den beräkningen gjorts, så ska deras giftorättsgods delas upp på lotter. Den part som bäst behöver bostaden kommer att ha förtur att få den på sin lott, om inte hans fru bor på demenshem så är det svårt att tänka att hon inte skulle ha bäst behov av huset. Om det anses som hans fru har störst behov av bostaden kommer du få andra tillgångar som täcker upp bostadens värde, finns det inte tillräckligt med tillgångar för det kommer hon att behöva köpa ut dig ur bostaden, 11:8-9 ÄktB. Har hon inte möjlighet att köpa ut dig, så kan ni avtala om att du ska överta bostaden som ägare men att hon kommer ha fortsatt nyttjanderätt t.ex., men eftersom jag inte vet vilka tillgångar som ingår så stannar jag härvid. Det enda som kan begränsa din rätt att ta din mammas kusins andel om han testamenterat den till dig är ett minimumbelopp på motsvarande 4 prisbasbelopp om hon inte redan fått ut egendom för det värdet vid bodelningen i t.ex. bostaden eller övriga tillgångar. Prisbasbeloppet ändras för varje år, hade mannen avlidit idag hade hans fru haft rätt till 47 300x4 = 189 200, 3:1 2 st ÄrvB. Om hans fru inte heller har några släktingar vid liv kommer hon att behöva upprätta ett testamente för att inte allmänna arvsfonden ska ärva hennes andel. Om hon som du säger är dement dvs sjukdom kanske förhindrar henne att kunna upprätta ett testamente, så krävs det bara att hon gör en egenskriven lapp, som hon undertecknar, när där det tydligt framgår att hon vill du ska ärva hennes andel. Eller alternativt att hon uttalar sin vilja inför två vittnen (läs vad som krävs för vittnen 10:1-2).Hoppas detta är svar på din fråga, Med vänlig hälsning,

Vad krävs för ersättning pga uppsägning av hyreslokal från hyresvärden?

2020-10-18 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej, VI har fått skriftlig uppsägning av vår hyreslokal, och det har skett som det ska. Hyresvärden vill höja hyran. Men vad innebär det som står sist i uppsägningen, dvs ; få ersättning enligt 12 kap 58 b §? Vad är det vi kan få ersättning för, och krävs för att vi ska få det?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Den ersättning ni kan få är en årshyra från hyresvärden, det som krävs är att de den hyra som hyresvärden nu föreslår anses oskälig, vilket är ett luddigt begrepp men som jag utvecklar nedan. Det finns vissa specialregler för hyrande av en lokal i jämförelse med en lägenhet avsedd att bo i. Om ni inte hyrt lokalen i mindre än 9 månader, vilket jag förutsätter eftersom hyresvärden själv nämner bestämmelsen, så har hyresvärden vid uppsägning vissa skyldigheter. Om hyresvärden som i ert fall säger upp lokalen eftersom denne vill höja hyran vilket ni inte går med på/eller har möjlighet att betala så kan ni ha rätt till ersättning för att lokalen sägs upp om vissa omständigheter föreligger, isåfall ska ersättningen motsvara en årshyra. I ert fall blir det avgörande om den nya hyran som hyresvärden vill ändra till är skälig eller inte, och överensstämmer med god sed i hyresförhållanden, 12:57 p.5 jordabalken. För att ta reda på om hyran som föreslås är skälig, så ser man till vad andra liknande lokaler på orten har för hyra, man ser även till vad hyresvärden förväntas kunna hyra ut den för (om det hade funnits flera villiga hyresgäster för den hyran som nu föreslås) som vägledning. Eftersom jag saknar information om vad hyran var förr, vad höjning ligger på, var lokalen ligger med mer så kan jag tyvärr inte ge en mer konkret bedömning än att nämna vilka faktorer man ser till för att avgöra om den nya hyran är skälig eller inte. Så ni behöver som första steg ta reda på om den föreslagna hyresökningen är skälig. Är hyresökningen är skälig har ni inte rätt till ersättning, är hyresökningen oskälig kan ni få ersättningen genom att skicka stämningsansökan till tingsrätten, men för först en dialog med hyresvärden och se om det kanske inte krävs att ni tar det till domstol för att ni ska få ut ersättningen eftersom det också blir negativ publicitet för hyresvärden, 12:60 JB. Hoppas detta är svar på er fråga, Med vänlig hälsning

Kan man polisanmälas för inte gett kund i butik all information gällande kreditköp?

2020-09-22 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej. Jag jobbar som säljare i en butik. Om jag skulle sälja ett abonnemang till en kund och kund har skrivit på alla papper och kunden sedan i efterhand inte tycker att jag har informerat hen att det kommer nyttjas kredit. Har jag då gjort något fel? Säg att kunden skulle hota mig med att gå till polisen för att jag tydligen skulle ha brutit mot sekretesslagen. Vem har då rätt?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som säljare i butiken är du företagets representant och har vad som kallas en ställningsfullmakt. Denna gör så att du kan ingå avtal med kunden för butikens räkning, 2:10 2 st avtalslagen. Eftersom du ingår avtal för en näringsidkare och kunden är en konsument, så är det konsumentkreditlagen som reglerar kundens kredit och vad du måste informera om. Gällande sekretesslagen vet jag inte riktigt vad du syftar på, eller om det var kunden som tog upp det, jag kan inte se hur denna lagen skulle kunna bli aktuell i ert avtalsförhållande. Som näringsidkare (du räknas som näringsidkarens representant) ska man följa vad som kallas god kreditgivningsed, 6 § KkredL. Detta innebär att ni har skyldighet att ta tillvara kundens intressen och all den information som kunden behöver om krediten ska ges. Kunden ska vara denne skriver på ett kreditavtal få information om krediten i ett varaktig, läsbart och tillgängligt format, t.ex. en broschyr där all information ges om ränta, avgifter osv, 8 § KkredL. De påföljder som blir aktuella om du brustit i informationsplikten kommer att riktas mot företaget i första hand och inte dig personligen. Tillsynsmyndigheten för konsumentkrediter är Konsumentverket och de har möjlighet att ge företaget som du arbetar på sanktionsavgifter och i sista hand se till så att näringsidkaren inte får fortsätta med sin verksamhet, 57 § KkredL. Men för att näringsidkaren ska få förbud att fortsätta med sin näringsverksamhet krävs det mycket mer än ett enskilt fall. För att kunden skulle kunna rikta ett civilrättsligt skadestånd mot dig personligen krävs det att kunden orsakats sakskada, personskada eller ren förmögenhetsskada (dvs ekonomisk förlust utan fysisk skada). För att få skadestånd för en ren förmögenhetsskada krävs det att brott har begåtts, i detta fall är i så fall bedrägeri det som skulle kunna vara aktuellt. Detta brott bygger på att du vilselett kunden vilket orsakat denne skada och varit till vinning för din egen del. Jag saknar uppgifter för att kunna bedöma om kunden skulle kunna rikta ett skadeståndsanspråk mot dig. Men troligtvis inte, eftersom det krävs ganska stora summor för att det ska bli aktuellt att gå till domstol, dessutom har du ett omfattande skydd som arbetstagare och det är därför större chans att kunden skulle rikta sig mot företaget du arbetar på eftersom de har mer resurser och grundidén är att arbetsgivarna har ett långtgående skadeståndsansvar för sina arbetstagare. Vad som sannerligen kommer att hända är att kunden eventuellt lämnar en dålig recension, mejlar din arbetsgivare eller liknande. Saknar information om vad det är för typ av produkter ni säljer, vad ni har för villkor och liknande men för att göra kunden nöjd kanske företaget kommer att låta kunden frånträda avtalet och ditt sälj annulleras fast ni kanske inte brukar gå tillväga så annars. Företaget kanske ger dig en muntlig varning till exempel, det beror på vad för policys ni har och hur företaget väljer att hantera situationen. Men annars gällande kunden och dig personligen kan jag inte se att mer händer än att kunden lämnar negativt omdöme, kontaktar konsumentverket för att de ska lämna ett uttalande eller liknande. Att en polisanmälning gällande bedrägeri skulle leda någonstans ser jag inte att du behöver oroa dig för. Hoppas detta var svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vem ska underteckna samboavtalet?

2020-10-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har köpt hus men jag har betalt ca 3/4 av insatsen. Vi har skrivit ett papper på vem som betalat vad och skrivit under och skrivit att detta ska tas i beaktande vid en eventuell separation om någon vill bo kvar i huset eller om vi säljer det. Min fråga är om papperet är juridiskt bindande utan att en jurist tittat på det och skrivit under?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att avtalet ska vara giltigt och juridiskt bindande så krävs det bara att ni skriftligen upprättar ett avtal som ni båda undertecknar, 9 § 2 st sambolagen. Samboavtal behöver inte upprättas med hjälp av en jurist och även om ni hade valt att vända er till en jurist hade inte juristen behövt underteckna avtalet för att det skulle vara giltigt. Samboavtal behöver inte bevittnas, utan bara signeras av dig och din sambo. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Om sambos separerar och bara ena sambon står på lagfarten?

2020-10-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |När vi köpte vårt hus kunde jag inte stå på lånen eftersom jag var student. Min sambo stod alltså som ensam ägare och låntagare i flera år. Jag har dock alltid hjälpt till att betala lånen eftersom vi haft gemensam ekonomi. För 7 år sedan skrev han över halva fastigheten på mig som en gåva. Jag tog dock inte ut lagfart förrän för ca 2 år sedan. I gåvobrevet stod det att jag inte var tvungen att överta några lån, så det har jag inte gjort, men jag har fortsatt hjälpa till med lånekostnaden. När vi nu ska separera hävdar han att han har mer rätt till huset än jag eftersom han köpte det från början. Stämmer det? Han/vi köpte det ju för gemensamt bruk och vi har bott tillsammans i det med våra två barn i över 20 år. Vi har inget samboavtal.När vi köpte vårt hus ingick en del möbler och annat lösöre. Ingår dessa i samboegendomen, eller räknas det som hans eftersom jag inte stod på lånen i början?Efterhand har vi tagit flera lån på huset, men de har inte gått till förbättring av egendomen utan till inköp av maskiner som han har bokfört i sin enskilda firma. Har jag någon rätt till dessa? Måste jag betala för lån som har bekostat hans maskiner? Jag var tvungen att stå som medlåntagare eftersom han inte fick ta fler lån själv. En del av lånen har dessutom en annan egendom, som jag inte har någon rätt till, som säkerhet. Ska jag betala för lån på en fastighet som jag inte har någon rätt till?Är jag betalningsansvarig för lån som endast han står på vår gemensamma bostad?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din exsambo har inte rätt till huset mer än vad du har enligt de uppgifter du lämnar. Vad som ingår i samboegendom, vilket är den egendom som ska delas upp när ett samboförhållande upphör, är er gemensamma bostad och era möbler. Ett krav som ställs på både bostaden och möblerna är att de ska ha inhandlats för gemensam användning, 3 § sambolagen.Som er gemensamma bostad räknas huset oavsett om vem som står som ägare, om den förvärvades för er gemensamma användning vilket du uttryckligen förklarar att den köpets för, 5 § p.1 SamboL. I detta fallet står du dessutom numera på lagfarten. Att ni inte har något samboavtal ändrar inte på det faktum att ni har lika del i huset, finns det inget samboavtal som främst brukar framtas för att man vill avtala annorlunda än vad som står i lagen, så är det som lagen föreskriver som gäller. De möbler som ingick vid köpet och de möbler som inhandlats under förhållandet som är avsedda för er gemensamma användning, ska delas upp vid den bodelning ni står inför det spelar ingen roll att du inte stod på lånen från början, 6 § SamboL. Maskinerna som ingår i hans enskilda firma, ingår inte samboegendomen, utan är något som kommer att undantas. Eftersom du står som medlåntagare har du en direkt skyldighet i förhållandet till banken, om inte ditt ex kan betala så kommer banken kräva dig eftersom ni är solidariskt betalningsskyldiga. När det gäller er två emellan beror det på er överenskommelse, bara för att du enligt sambolagen inte har rätt att ta del av värdet för maskinerna så kan du fortfarande avtalat med honom om att stå på lånet och det är inget sambolagen kan upplösa. Eftersom du nu beskriver det som att du inte har rätt att ta del av maskinerna då ni inte verkar avtalat om något annat, så är det inte rimligt att du fortsatt står som medlåntagare. Går det inte att lösa att han står på det själv, och du accepterar att stå på lånen så länge han betalar, hade jag gett dig rådet att skriva ett avtal som reglerar lånen för maskinerna. Gällande bolånet så kommer din exsambo att få göra avdrag på värdet på hans andel av bostadsvärdet så att han får täckning för lånet som finns på huset. Ditt ex får inte täckning för de lån som tagits på fastigheten för hans maskiner eftersom det inte tillhör er samboegendom. Då det är svårt att beskriva hur det går till med ord så redovisas här ett exempel: bostaden är värd 1 000 000, och ni äger hälften var dvs 500 000/ var. På bostaden finns ett lån på 250 000kr som står i din exsambos namn. Ett avdrag kommer att göras på ditt ex andel för att ge täckning för lånet, eftersom lånet är en skuld och inte en tillgång. Hade ni sålt lägenheten nu hade ni ju inte fått ut 1 000 000, utan 750 000kr. Din andel: 500 000 Ditt ex andel: 500 000 – 250 000= 250 000 Så den summan som kommer att slås samman är 500 000 + 250 000 = 750 000 Sedan kommer summan halveras för att få ut era andelar dvs 750 000/= 375 000/ var. Så efter bodelningen av huset kommer ni "lämna" med följande" : Din andel: 375 000 Ditt ex andel: 375 000 (+ 250 000 som är ett lån, = 525 000). Denna beräkningen följer av 13-14 § § SamboL. Du är sammanfattningsvis inte betalningsskyldig för lånet på huset eftersom du inte står på lånet, men för de lån som du står som medlåntagare på. Ditt ex har inte mer rätt till huset i avseendet att hans andel är större eller liknande. Om ni båda vill behålla huset och båda har ekonomisk möjlighet att göra det, så kommer den som anses ha bäst behov av bostaden att ges förtur, vid vägledning av detta luddiga begrepp, ser man bl.a. vem av er som ska ha barnen boende hos sig, om någon era barn fortfarande bor hemma. Är det du som anses ha det största behöver, kommer du också att överta lånet på bostaden och ditt ex lån som har säkerhet i bostaden behöver ges annan säkerhet, 16 § SamboL. Hoppas detta är svar på din fråga, Med vänlig hälsning,

Kan man häva köpet om egenskaperna på produkten inte överensstämmer med produktkatalogen?

2020-10-18 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej,För några dagar sedan var jag i en butik för att köpa ett soffbord (ville ha ett i trä och marmor) kontant. Alla bord jag ville ha var tyvärr tillfälligt slutsålda men jag kunde beställa ett bordet från en bildkarta. Under bilden stod det att bordet var i trä och marmor. Jag betalade i butiken direkt och skulle få bordet levererat direkt hem 2 veckor senare. När paketet väl kom insåg jag att bordsskivan inte var tillverkat i marmor utan i trä med mormorliknande ytskikt i plast.Vad krävs för att jag ska få häva köpet? Vilka lagar kan jag hänvisa butiken till?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen du kan hänvisa butiken till är konsumentköplagen. För att kunna göra någon av åtgärderna som erbjuds i lagen gällande måste du börja med att vända dig till butiken och reklamera att det är fel på varan, 23 § KköpL. Du skulle främst kunna reklamera bordet med anledning av att bordet inte överensstämmer med de egenskaper som säljaren hänvisar till i sin marknadsföring, genom katalogen. Om det stod under bilden att bordet var i trä och marmor överensstämmer det inte med det bordet du fick. Det är stor skillnad i egenskaperna av att en bordsskiva är i marmor jämfört med ett marmorliknande plastskiva. Marmor var materialet du förväntade dig, vilket förmodligen är mer tåligt, ett dyrare material osv, därav har marknadsföringen avseende egenskapen "marmor", varit i stor grad vilseledande. Det spelar ingen roll om säljaren i butiken visade en katalog från det märke som tillhandahåller soffborden, och att de inte är deras egna märke eller katalog, 19 § 1-2 st KköpL. Den andra möjligheten du har att angripa avtalet för att eventuellt kunna häva det är att meddela att det är fel på varan då varan inte överensstämmer med den beskrivning och egenskaper som säljaren har hänvisat till. De soffbord du hade tänkt handla som var slutsålda gav säljaren en uppfattning om vad för material du ville att bordet skulle vara i. Om du dessutom uttryckt att du letade efter bord i trä och marmor, så bör säljaren rimligen upplysa dig om att själva bordsskivan på bordet i katalogen är gjort av plast och inte marmor, vilket är av stor betydelse när säljaren vet att du letar efter ett bord i marmor, 16 § 2 st p.3 jämte 16 § 3st p.2 KköpL. Efter att du vänt dig till butiken och gjort gällande någon av de ovanstående felen, så är egentligen utgångspunkten att påföljderna som finns är avhjälpande eller omleverans i första hand, 22 § jämte 26 § 1st KköpL. I ditt fel blir inte något av de alternativen aktuella eftersom det inte går att avhjälpa felet på bordet, eftersom felet inte ligger i något fysiskt som att det var en repa i bordet, utan i materialvalet i grunden. Inte heller omleverans blir aktuellt av samma anledning, felet hade inte upphört för att de skickat ett nytt likadant bord. Därefter kommer prisavdrag, vilket skulle kunna bli aktuellt ifall du skulle vilja behålla bordet men ett prisavdrag pga olägenheten att bordet inte består av det material som marknadsföringen gjort gällande eller som säljaren hänvisat till, 28 § KköpL. Men som jag uppfattar din vilja som att du vill du häva köpet av bordet vilket är den sista möjligheten om ingen av de andra påföljderna kan tillämpas på felet. Eftersom att felet i ditt fall inte går att lösa genom varken avhjälpande, omleverans eller prisavdrag rent objektivt sett. Eftersom felet är så pass väsentligt för dig eftersom du ville ha ett soffbord av materialet trä och marmor, och det dessutom har stått marmot runder bilden i katalogen så frångår soffbordet i så betydande del vad som avtalats så att du bör ha rätt att häva köpet, 29 § KköpL.Hoppas detta är svar på din fråga, Med vänlig hälsning

Vad händer med egendom som en gång getts mellan syskon om gåvomottagaren avlider?

2020-09-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Hoppas på någon form av svar på följande: Tre syskon ärver föräldrahemmet efter föräldrars död. Efter flera år ger två av syskonen sin del vardera till det tredje som gåva. gåvobrev är upprättat till det tredje syskonet som sedan tagit lån på fastigheten. Vad händer om gåvotagaren avlider före de andra två som gett bort sina delar till denne? Ingenting utom att de två kvarvarande ärver som "vanligt" ? Problem pga att de kvarvarande en gång ägt fastigheten? Ingen av syskonen är gifta, endast ett har ett barn. Tar banken fastigheten och säljer den p g a lånet eller? Med vänlig hälsning,
Jessica Sarhede |Jag kommer basera svaret nedan på att den eventuella gåvomottagaren inte är den som du nämner har ett barn och att denne inte har någon sambo. Avlider gåvomottagaren utan att ha egna barn och inte heller testamenterat sin egendomsmassa, så kommer de två kvarvarande syskonen som en gång gav föräldrahemmet i gåva, att ärva huset och resterande del av den avlidnes tillgångar.I första arvsklassen kommer bröstarvingarna dvs den avlidnes barn. Om den avlidne inte har barn är nästa att ärva den avlidnes föräldrar, men som du beskrivit det har era föräldrar avlidit, och då är det den avlidnes syskon som träder i de avlidna föräldrarnas ställe och ärver sitt syskon, 2:2 2 st ärvdabalken.Ärver ni syskon kommer det inte ha betydelse att ni en gång ägt huset. Är det ingen av er som vill behålla fastigheten kommer den att säljas och skillnaden som uppstår mellan lånet och husets värde kommer ni att få behålla och dela. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,