Fel på en valp

2020-05-24 i Köplagen
FRÅGA |Har köpt en valp med defekter, problem med ögonen, navelbrock och fick betala fullpris. Betalade innan jag läst veterinärutlåtandet eftersom de hade dålig täckning ute på landet så fick jag swischa innan jag var där.Har jag rätt att få tillbaka pengar och i så fall hur mycket. Vill fortfarande ha valpen. Betalade 12000 kr.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss med Lawline. Jag hoppas jag kan hjälpa dig besvara ditt problem. Jag kommer behandla det i tre steg (1) Vilka regler gäller?(2) Är det "fel" på hunden?(3) Vad om - något - kan du kräva1. Vilka regler gäller En hund är från en juridisk synvinkel att se som en sak detta gör att vid köp av valpar så gäller antingen konsumentköplagen (KKL) eller Köplagen (KöpL). Konsumentköplagen gäller när det är ett köp mellan en konsument och en näringsidkare medans köplagen gäller övriga köp, 1§ KKL. 1 § KöpL. För dig blir betydelsen om du har köpt valpen av en kennel eller av en privatperson. Detta kommer påverka reglerna och dina möjligheter kräva pengar tillbaka. Jag kan inte besvara vad som gäller just för dig och kommer därför att försöka - i resten av mitt svar- föra fram vad som gäller vid både konsumentköp eller och vanliga köp.2. Är det "fel" på hunden? Vid köp enligt båda lagar har man rätt att kräva någon form av kompensation om det man köpt är felaktigt. Vad som är ett fel beror på vad det är man köpt. Den generella regeln är att de är fel om de avviker från vad man hade fog att förvänta sig, 17 § 2 stycket KöpL, 16 § 2 stycket 3 punkten KKL. Köper man en hund för ett normalt pris, vilket jag utgår från att 12 000 är, så har man fog att förvänta sig att den inte har de defekter som du talar om. Vidare så tolkar jag det som att de framgår av veterinär utlåtandet att hunden hade dessa problem. Felen fanns alltså när du fick hunden, 21 § KöpL, 20 § KKL. Vidare så tolkar jag det som att du märkte felen inom en rätt kort tid från köpet. Detta är en förutsättning för att du ska få göra felet gällande. Är det ett konsumentköp så är 6 månader alltid inom rätt tid, 20a § KKL. Vid ett köp enligt Köplagen ska man göra det gällande inom skälig tid. Vad som är skälig tid påverkas av att man har en skyldighet att undersöka varan i enlighet med sedvanan vid sådana köp, 31 § KöpL. I ditt fall så borde du oavsett hur du fick reda på veterinär informationen (se nedan) ha påkallat felet direkt efter du läste informationen. Har du då inte påpekat direkt, eller i nära tid, från när du väl läst utlåtandet så har du med största sannolikhet försuttit din rätt att reklamera felet, 32 KöpL. Men förutsatt att du har påkallat felet i rätt tid så blir frågan om du får göra det gällande. De är nämligen bara fel som man inte visste om innan som får göras gällande. Att du har köpt utan att läsa veterinär utlåtandet talar mycket för att de fel som du vill göra gällande är något som du borde vetat om. Att läsa utlåtandet kan ses som något som gör att du hade fog att förvänta dig att hunden skulle ha problem. Detta beror dock helt på hur du fick utlåtandet. Här spelar: Hur din möjlighet att läsa innan köpet var samt vad säljaren i övrigt sagt om valpen stor roll. En liknande bedömning sker om det är ett konsumentköp men där borde bedömningen vara mer givmild till din fördel, 16 § KKL. Ett exempel på sådan bedömning är följande. Ifall de har skickat utlåtandet till dig och du då har swishat pengarna, utan att ha läst informationen, men har fått möjligheten så har du inte rätt till avdrag. Du hade fog att förvänta dig defekterna. Är de däremot så att du köpte hunden och du sedan först senare fick reda på veterinär informationen och de sedan i övrigt inte framgick av priset eller annonsen att hunden hade dessa problem, ja då har du rätt att kräva prisavdrag enligt båda regelverken. Sammanfattning: Att hunden har dessa defekter är normalt något som man inte har fog att förvänta sig. De kan dock vara att just du hade det då du borde ha läst veterinär utlåtandet. Om sådan krav kan ställas beror helt på vilka möjligheter du haft att kontrollera veterinär informationen. Om du inte vetat om informationen när du köpte valpen så har du ifall de är ett konsumentköp rätt att göra det gällande. Är de däremot ett vanligt köp så ställs även krav på att du påpekar det efter en kort tid. 3. Vad om - något - kan du kräva Om de är ett fel så har du rätt till en påföljd, 30 § KöpL, 22 § KKL. Eftersom en hund inte kan "lagas" så är inte avhjälpande aktuellt. Vidare är inte omleverans möjligt eftersom hundar är en sådan unik vara. Istället blir påföljden för båda lagrum prisavdrag, 37 § KöpL, 28 § KKL. Prisavdraget blir då vad som en hund av den "kvalitet" som du har fått hade varit värd, 38 § KöpL. Jag hoppas att detta har besvarat din fråga. Med vänliga hälsningar

Skadeståndsansvar för avverkande av skog

2020-05-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad kan jag göra för åtgärder när en granne olovligen avverkat 8st stora träd på min tomt?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas vi kan hjälpa dig med din fråga. De finns olika regler som kan aktualiseras. Jag tror att speciellt två typer av åtgärder blir aktuella. De kan både finnas straffrättsliga regler och civilrättsliga regler som blir relevanta. Straffrätt Straffrättslig kan främst två typer av brott aktualiseras, som inte är direkt miljöbrott vilket är svårt att utreda utan att veta omständigheterna, och de är stöldbrott och skadegörelsebrott. Dessa regler finns i brottsbalken (BrB) Eftersom träd har ett ekonomiskt värde så kan de vara stöldobjekt.Vidare eftersom träden är på din mark så tillhör de dig, de är således stöld ifall din granne hade tanken att tillägna sig dem och tog dem utan samtycke. Jag förutsätter att du inte samtyckt. Frågan blir då om han hade uppsåt att tillägna sig träden. Detta kravet innebär att de är stöld om han tar virket och gör de till sitt, t.ex genom att sälja det vidare, 8 kap. 1 § BrB. Däremot är de inte stöld om han bara låter slänga träden eftersom han då inte har ett tillägnelseuppsåt, d.v.s inte hade för avsikt när han tog dem att göra virket till sitt. En annan typ av brott är skadegörelse. De kommer jag redogöra för mer nedan under skadeståndsanspråk eftersom detta brott i stort korresponderar med skadeståndsansvar, 12 kap. 1 § BrB. Här är alltså alternativet att ta kontakt med polisen. Skadestånd Din granne har varit medveten om vad han gjort när han avverkade träden. Jag kan inte uttala mig om att han visste att de var dina träd eller inte. Men om han visste detta så hade han uppsåt till att han högg ner dina träd, d.v.s skadade din egendom. De är grund för skadeståndsansvar enligt skadeståndslagens regler, 2 kap. 1 § Skadeståndslagen (SkdL). De krävs dock inte att visste att de var dina, de är tillräckligt att han varit vårdslös för skadeståndsansvar. I denna bedömningen kan de konkretiseras ned till om han borde eller har insett risken att de var dina träd. För de straffansvar som jag nämnde ovan krävs uppsåt, d.v.s de är inte tillräckligt med vårdslöshet, 12 kap. 1 § BrB. I övrigt korresponderar reglerna med varandra, jfr 2 kap. 1 § SkdL och 12 kap. 1 § BrB. De du kan göra här är att ansöka om stämning mot din granne för värdet av träden, 42 kap. 1 § RB och 13 kap. 1 § RB och 2 kap. 1 § SkdL. Du kan här kräva att din granne ska förpliktas ersätta trädens konkreta värde eller ev. Värdeminskning som följt av avverkandet 13 kap. 1 § RB. Sammanfattning och råd Detta är alltså juridiska alternativ. Beroende på trädens värde och hur mycket de påverkar dig så kanske inte värdet av att driva en process i sig inte är så stort. De jag rekommenderar är att du försöker ta kontakt med din granne och på så sätt utan att blanda in domstolen löser er tvist. De kommer nog i slutendan vara de mest ekonomiskt gynnsamma för er båda. Men som sagt i svaret så finns de tillvägagångssätt som blandar in rätten som en sista utväg.Hoppas de var ett svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Behöver man registrera en upphovsrätt?

2020-04-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Lisa arbetar som författare och ingår ett avtal med bokförlaget Bok AB om utgivningen av hennes nya roman "Efter stormen". Efter någon tid kan Lisa se sin bok på bokdiskarna, men upptäcker till sin förtvivlan att romanen nu kallas "I vått och torrt" och som författare anges förlagsredaktör Anders Wik. Mycket uppretad vänder sig Lisa till förlaget, som dock hävdar att Lisa ej förvärvat någon upphovsrätt till verket,eftersom detta ej registrerats hos PRV. Detta medför också att man har rätt att ändra på titeln och att man inte behöver ange Lisa som författare, menar förlaget.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag har lite svårt att bedöma vad din fråga är. Av omständigheterna tolkar jag den dock på följande sätt: Har förlaget rätt när de säger att de inte behöver ange Lisa som författare då hon inte har registrerat sig hos PRV? Samt får förlaget publicera boken med en annan författares namn?(Är det fel så är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen så hjälper vi mer än gärna) Vilken typ av rättighet handlar det om? Rättigheter till saker som i grunden inte är fysiska utan mer existerar på ett tankeplank som t.ex ritningar, böcker och musik brukar kallas immateriell rättigheter. De manifesterar sig ofta fysiskt genom t.ex tryckta böcker men de är iden bakom som man har rätten till. I detta fallet har vi att göra med manuset till en bok. Detta är ett verk och därmed är det fråga om en upphovsrätt, 1 § 1p URL. Dessa rättigheter regleras i upphovsrättslagen (URL), 1 § URL. Eftersom Lisa är författare så kan vi utgå från att det hon skriver är originellt och därmed når upp till kravet på verkshöjd och är ett eget skönlitterärt verk, 1§ 1p URL. Den som skapar ett verk är den som får upphovsrätten till verket, 1§ URL. I detta fallet är Lisa författaren och därmed skaparen. Det finns enbart ett undantag från att skaparen är den som är upphovsrättshavare och det gäller enbart för datorprogram, 40 a § URL. det blir alltså inte aktuellt här. Hon är därför upphovsrättshavaren. Detta kräver inte någon registrering till skillnad från t.ex rätten till ett varumärke. Vad ger det för rättigheter? De framgår att hon ingår ett avtal med förlaget. Då vi inte vet vad det avtalet säger så kan jag inte uttala mig så mycket om de ekonomiska rättigheterna till böckerna. Alltså vem som har rätt att trycka, sälja och marknadsföra böckerna, 2§ URL. Dessa kan nämligen överlåtas, 27 § URL. Något som inte kan överlåtas är dock de ideella rättigheterna, 27§ URL. T.ex att bli namngiven i den omfattning som god sed kräver när verket framställs, 3§ URL, 27§ URL. God sed inom bokbranschen inkluderar att bli namngiven på böckerna när det marknadsförs och säljs. Vidare får inte ett verk ändras så att upphovsmannens litterära anseende kränks, 3§ 2 st URL. Inte heller denna rätt kan överlåtas, 27 § URL. De är dock tveksamt om en ändring av titeln är sådan att den kan ses som kränkande. Endast sådana ändringar som utgör en verklig kränkning omfattas. Ändringar och justeringar av redaktionell karaktär faller alltså normalt utanför bestämmelsens tillämpningsområde, prop. 1960:17 s. 72. Eftersom ändringen här är marginell och är i samma tema så anser jag inte att de är en kräkning. Mot detta talar dock att även ett annat namn anges vilket gör att ändringen får det att se ut som att verket inte alls kommer från Lisa. Detta är dock främst en repetition av det som utgjorde en kränkning enligt första stycket. Sammanfattning Jag besvarar de frågor som jag tolkade fram på följande sätt. -Företaget har fel när de säger att Lisa inte har någon rättighet för att hon inte registrerat det. En registrering krävs inte för upphovsrätt -Företaget får inte publicera boken utan att namnge Lisa på det sättet som de gör Jag hoppas det besvarade din frågaMed vänliga hälsningar

Kan farmor bli vårdnadshavare?

2020-04-18 i Vårdnadstvist
FRÅGA |kan barnets mamma som är vårdnashavare övelämna detta till barnets farmor barn är familjehemsplaserat hos farmor
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas vi kan besvara din fråga. För att besvara din fråga kommer vi behöva se på reglerna i Föräldrabalken (FB). Främst föräldrabalkens 6 kapitel.Vem kan vara vårdnadshavare? Enligt svensk rätt är det bara föräldrar som kan vara just "vårdnadshavare". Detta blir mamman automatiskt vid barnets födelse, 6 kap. 3 § FB. Även fadern blir det automatiskt ifall föräldrarna är gifta, 6 kap. 3§ FB. Är de inte gifta så krävs istället en anmälan, 6 kap. 4 § FB. Vårdnadshavarskap kan fråntas en förälder samt flyttas över till den enbart en förälder, 6 kap. 5 & 7 § FB. Någon annan än föräldrar kan inte vara vårdnadshavare enligt svensk rätt. De kan dock vara "särskilt förordnad vårdnadshavare", 6 kap. 8 § FB. Detta kan ske om en förälder dör vilket inte är aktuellt här. Det som är mer intressant är sjätte kapitlets åttonde paragraf som säger att under två förutsättningar så kan en särskilt förordnad vårdnadshavare utses av rätten, 6 kap. 8 § RB. Den första förutsättningen är att barnet stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrarnas. Om barnen är familjehemsplacerade hos farmorn och detta har pågått under en längre tid kan denna förutsättning vara uppfylld. Det ska dock nämnas att de ska vara fråga om en mycket lång tid som leder till att barnets egentliga familjära band är till den som barnet bor med. Ett antal rättsfall som kan visa på detta är NJA 1993 s. 666 där barnet bott i ett familjehem i 14 år, NJA 2014 s. 307 där barnet bott där i sju år och Svea HovR dom T 1296-14 där barnet som var mycket ungt hade bott där i 2 och ett halvt år. Barnet i det sista fallet var tre år gammalt. Den andra förutsättningen är att de är uppenbart bästa för barnet att förhållandena består och vårdnaden överflyttas. Här kan man jämföra med sjätte kapitlets andra paragraf. Men i övrigt är frågan om vad som är barnets bästa svår att besvara generellt. Det måste alltid göras en helhetsbedömning. Saker som kan beaktas är barnets vilja, barnets koppling till sina biologiska föräldrar, barnets koppling till familjehemmet samt barnets behov av stabilitet. I förarbetena säger man att ifall det finns en god kontakt mellan föräldern och barnet så bör inte överflyttande komma på fråga, Prop 1981/82:168 s. 40. Som du märker är regel uppbyggd så att de inte ska vara att de är mer passande för föräldrar och andra vuxna att en förälder inte har vårdnad. Istället är fokus på barnet. Detta fokus på barnet är anledningen till att de är socialnämnden som kan föra talan om överflyttande av vårdnad, 6 kap. Andra stycket 8 § FB. Är detta något som är på tapeten så är det alltså socialnämnden som ska ansöka om det till rätten. De är alltså dessa som ska kontaktas av de inblandade ifall de anser att de finns skäl för en överflyttning. Socialnämnden ska dock på eget initiativ pröva frågan om överflyttning av vårdnad ifall placeringen i ett föräldrahem har överstigit 3 år, 6 kap. 8 § Socialtjänstlag. Sammanfattning De finns en möjlighet att en den som tagit emot barnet får vårdnad om barnet. Ifall denna person även är farmor så påverkar de inte bedömning. Detta är dock inte något som föräldern kan besluta om utan de är en bedömning som socialnämnden och i slutändan rätten ska göra. Bedömningen går ut på att bedöma vad som är barnets bästa.Jag hoppas det besvarade din frågaMed vänliga hälsningar

Behöver skriva ett testamente för att ens sambo ska få ärva?

2020-05-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |hej ! mitt namn är Per ! min fråga är ! vi är sambos med särkullebarn alltså inga gemensamma barn ! vi äger inga fastigheter tillsammans eller var för sig ! vi har en gemensam bil som vi delar alla kostnader med ! vi bor i en hyresrätt som bägge står för kontraktet på ! vad behöver vi skriva för juridiska papper för att vi ska få ärva varandra om något händer den ene ? samägandeskap för bilen ? testamente sins emellan ? eller nåt annat ? mvh per
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas jag kan hjälpa dig med din fråga. Jag identifierar främst två frågor som jag kan hjälpa till att besvara: (1)Den första är samägandet av bilen och den (2) andra är fördelning av arv om någon av er avlider. Eftersom ni är sambos, d.v.s inte gifta så kommer inte de faktum att ni har särkullbarn spela så stor roll. Gifter ni er däremot så spelar de större roll och jag kommer därmed också berör det i mitt svar. (1) Samägande av bilen Samägande av saker är något som kan uppstå vid köpet och är sällan något som aktualiseras eller man tänker på innan man måste fördela värdet av saker. Normalt är de den som köper något och betalar för det som äger saken. T.ex är de den som köpte bilen som äger den, de påverkas inte av vem försäkringen står på även om de är ett starkt bevis. De finns dock undantag och de är just främst i förhållanden. HD har sagt att man kan presumera samägande om en sak är köpt för gemensamt bruk och bägge personerna i förhållandet har bidragit ekonomiskt, NJA 2013:242 6-7 p. I ert fall så beskriver du att de är en gemensam bil. Har bilen köpts för detta ändamålet och ni båda i vart fall bidragit något ekonomiskt till köpet eller i övrigt om vart annat står för ekonomiska utgifter så samäger ni troligtvis bilen redan. Bilar är något som typiskt sett anses vara samägt. De krävs därmed inte ett formenligt avtal mellan er om det. De är dock alltid säkrast och att rekommendera att man skriver ett avtal - om inte annat för att ha de som bevis - om att ni äger hälften var. De finns inga formkrav på ett sådant avtal, men de är alltid att rekomendera att göra det skriftligt, 1 § Avtalslagen (2) Arv Att vara sambos påverkar inte fördelningen av arvet från en person på de sätt som ett äktenskap gör, 3 kap. 1 Ärvdabalken (ÄB). Samboskapet kan dock påverka vad som utgör arvet. Detta eftersom om en sambo avlider så upphör samboförhållandet - SamboL 2 § - och den andra sambon kan då begära en sambodelning, 8 § Sambolagen (SamboL). En sambodelning kan mycket kortfattat beskrivas som att man delar lika på följande saker: (1) Bohag som köpts för den gemensamma hemmet, 6 § SamboL. Bohag är möbler, vitvaror, konst osv. Detta inkluderar inte saker som köpt innan man träffats, inte saker som inte köpts för att användas för de gemensamma hemmet och inte heller pengar t.ex på ett konto, 3 § SamboL (2) Den gemensamma bostaden. Detta under förutsättning att den köpts för att användas som gemensamma bostad, 3 § SamboL Ifall en sambo avlider så kan den andra sambon inom ett år begära en sambodelning, 8 SamboL. Detta kan alltså påverka hur mycket tillgångar som arvet utgör men i övrigt påverkar inte att man varit sambos hur själva arvet fördelas. Huvudregeln gäller därmed vilken är att de är den avlidnes biologiska barn som ärver allt i första hand, 2 kap. 1 § ÄB. Skulle ni gifta er aktualiseras ett undantag och de är att den överlevande makan eller maken får hela arvet och att eventuella barn får vänta på sin del till den efterlevande maken avlider, 3 kap. 1 § ÄB. Ett undantag från undantaget är dock er situation. Särkullbarn har nämligen rätt att få ut sitt arv direkt om det inte finns ett testamente, 3 kap. 1 § ÄB. Om ni gifter hade detta dock påverkat storleken av arvet. För även ett äktenskap upphör ifall en make avlider, 1 kap. 5 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Men vid en bodelning av äktenskap så är inte delningen begränsad till saker som köpts för den gemensamma bostaden eller bostäder som köpts för att vara gemensam bostad. Vid ett äktenskap är nämligen utgångspunkt att allt ingår och att allt delas lika, 7 kap. 1 § ÄktB, 10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3§ ÄktB. Så vid upplösningen av ett äktenskap inkluderas t.ex bostäder som köptes innan personerna träffades eller pengar på ett bankkonto. Först efter bodelningen har gjorts ska arvet fördelas. Testamente Som jag konstaterat så kommer arvet inte tillfalla din sambo om du avlider utan istället kommer de gå till dina barn direkt. De kan därför vara behövligt att skriva ett testamente där arvet istället tillfaller din sambo, 9 kap ÄB. Detta för att undvika en situation där din sambo förlorar hälften av era tillgångar när du dör. Dina barn kommer dock alltid ha rätt till hälften av ditt arv enligt den s.k laglotten, 7 kap. 1 § ÄB. Detta är dock något som de aktivt behöver kräva ut, 7 kap. 3 § ÄB. Jag hoppas att de har förklarat lite vad som gäller.Med vänliga hälsningar

Skilnanden mellan samboskap och äktenskap

2020-05-23 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |För snart två år sedan blev jag änka efter ett 25 årigt äktenskap, jag har två vuxna barn. I somras träffade jag en man som jag nu är sambo med. Han är skild sedan 12 år och har en vuxen dotter. Jag har flyttat in i hans villa och ska sälja min lilla gård. Min dotter har svårt att acceptera att jag träffat en ny man men min son och hans dotter är glada för vår skull. Vi älskar varandra och vill gärna skapa en framtid tillsammans, det känns så fint och rätt. Hur ska vi göra det på bästa sätt? Är det bäst att gifta sig? Eller kan man skriva något? Vi vill att det ska bli rätt om det skulle hända någon av oss något. Tacksam för råd!
Karl Montalvo |Hej! Vad trevligt att du har hittat kärleken. Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas jag vi kan ge dig råd som är hjälpsamma. Rent juridisk är tyvärr de mest intressanta i parförhållanden när dom upphör. De kan antingen vara för att någon avlider eller för att man flyttar isär. Jag kommer här försöka ge dig vägledning i de olika alternativen och så får du ses vad som känns bäst. Vad finns det för parförhållanden i svensk rätt? De finns typer av parförhållanden som får rättsliga verkningar i sverige: Samboskap och Äktenskap. De regleras i sambolagen (SamboL) och Äktenskapsbalken (ÄktB). Vilken typ av förhållande man har kommer påverka hur en upplösning av förhållandet sker. Vad är ett samboskap och vad är ett äktenskap? Samboskap Ett samboskap är när två personer stadigvarande lever tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll, 1§ SamboL. För att de ska vara stadigvarande får de inte vara en helt tillfällig förbindelse och har man sambott över 6 månader brukar man säga att man presumeras vara sambos. Kravet på att det ska vara ett parförhållande innebär att de normalt ska ingå ett sexuellt samliv, Prop 2002/03:80 s. 44. Fråga om man har ett gemensamt hushåll avgörs av om man t.ex samarbeta med de dagliga sysslorna eller har någon form av gemensamt samarbete ekonomiskt. T.ex att man köper dagligvaror åt varandra, Prop 2002/03:80 s. 44. Dessa är kriterierna men ofta görs en helhetsbedömning där folkbokföringsadress och om man har gemensamma barn spelar stor roll. Det är i denna kategorin som du hamnar Ett äktenskap å andra sidan är mycket simplare att se när det finns. Är man gift så har man ingått ett äktenskap, 1 kap. 1 § ÄktB. Vad är skillnaden när förhållande upphör genom att parterna går skilda vägar? Ett samboskap upphör när parterna flyttar isär, 2 § 1p SamboL. Vad händer med parternas egendom då? Jo, till skillnad från äktenskap som jag ska gå igenom nedan så händer inget om inte någon av parterna agerar. Ifall två sambos flyttar isär och ingen begär en sambodelning (mer om det snart) inom ett år så händer inget. Varje part behåller vad som är deras., I ditt fall så skulle du behålla dina saker och din nya sambo skulle behålla sina, 8 § SamboL. Annorlunda är det dock om en part begär en sambobodelning, 8 § 2 stycket SamboL. Bodelningen betyder ganska självförklarande att man delar lika på det gemensamma boet, 14 § SamboL. Vad som utgör boet i ett samboförhållande är s.k samboegendom. Samboegendom är parternas gemensamma bostad och bohag som är förvärvat för gemensam användning, 3 § SamboL. Här kan termen bohag behöva förklaras. De är t.ex TV, böcker, vitvaror, matapparater, konst, osv så länge som de inte uteslutande används av den ena sambon, 6 § SamboL. De viktigaste som inte inkluderas i bohag är sådan förmögenheter som aktier och pengar. I din situation är en mycket viktigt sak att påpeka följande. Som sagt är bara sådant som förvärvats för gemensam användning samboegendom. Detta betyder att din sambos villa aldrig kommer bli samboegendom men om du säljer din gård och sedan använder dina pengar för att köpa något som är samboegendom, t.ex inredning till villa, så kommer de att bli samboegendom, 3 och 14 § SamboL. För att undvika denna situationen går det dock att skriva ett samboavtal, 9 § SamboL. Genom ett sådant kan man avtala att en sambodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska anses vara samboegendom. För dig skulle de kunna vara att ett avtal som undantar den egendom som du köper med pengarna från gården. Ett äktenskap upphör bl.a genom en skilsmässa, 5 kap. 1 § ÄktB. Här finns dock stora skillnader i förhållande till samboskap. Jag ska lyfta de tre viktigaste: (1) Som huvudregel så kommer all egendom delas mellan parterna oavsett när den köptes. Detta inkluderar alltså även din sambos villa, 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB. (2) Vid en skilsmässa så ingår all typer av egendom. Här inkluderas alltså även pengar och andra liknande ekonomiska poster. (3) Vid en en skilsmässa så är en bodelning så ska en bodelning ske, 9 kap. 1 § ÄktB. Rätten till en bodelning kan alltså inte som vid samboskap gå förlorad om man inte kräver det inom ett år. De finns dock vissa likheter som att fördelningen sker mycket förenklat sker på så sätt att båda parterna får lika mycket samt att de även här finns en möjlighet att avtal om bodelningen, 7 kap. 2§ 1p och 7 kap 3 § och 11 kap. 3 § ÄktB. Vad händer när ett äktenskap upplöses genom att en part avlider? Både samboskap och äktenskap upplöses om en av parterna avlider, 2 § SamboL, 1 kap. 5 § ÄktB. Vid Samboskap så blir här situationen först samma som den ovan, d.v.s att samboegendomen delas mellan parterna. Den avlidne sambons tillgångar blir sedan en del av arvet. Detta arv delas sedan ut enligt de vanliga reglerna i Ärvdabalken (ÄB). Här är de viktigt att nämna att den andra sambon inte har någon arvsrätt. För dig innebär det att om din sambo skulle avlida så skulle villan ni bor i tillfalla hans barn i sin helhet, 2 kap. 1§ ÄB Vid äktenskap är förhållandet lite annorlunda. Precis som vid samboskap så kommer först tillgångarna fördelas genom en bodelning och efter en sådan har genomförts så tar Ärvdabalkens regler över. Men det finns ett stort undantag - som inte blir jätterelevant för dig dock - och de är att den kvarvarande maken ärver före makarnas gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Detta gäller dock inte om den avlidne maken har särkullbarn, 3 kap. 1 § ÄB. Dessa ärver nämligen direkt så länge som den kvarvarande maken har tillgångar som överstiger fyra prisbasbelopp ( 4 * 47 300 år 2020), 3 kap. 1 § ÄB. För er så kommer sålunda inte ett giftesmål påverka fördelningen av era arv eftersom alldeles oavsett så kommer era egna barn ärva direkt. De är dock värt att poängtera igen att innan fördelningen av arvet kommer alla tillgångar delas lika genom bodelningen. Testamente Så oavsett om ni gifter er eller inte så kommer arvet att tillfalla era egna barn direkt, 2 kap. 1 § ÄB. Vill ni ändra detta så kan de vara värt att tänka på att skriva ett testamente där ni testamenterar era tillgångar till varandra, 9 kap. 1 § ÄB. Här ska nämnas att om ni skapar ett sådant testamente och ni skiljs åt innan någon av er avlider så kommer testamentet vara utan verkan som huvudregel, 11 kap. 8 § ÄB. Undantaget är om de är tydligt att de fortfarande är den avlidnes vilja att arvet ska tillfalla sin föredetta, 11 kap. 1§ ÄB. AvslutningJag hoppas att detta svar har gett lite klarhet i vad som gäller. Eftersom jag inte vet riktigt om er situation så har jag försökt beskriva grunderna i reglerna på ett tydligt sätt så att ni kan göra ett eget, informerat, val. Med vänliga hälsningar

Hru ger jag en gåva till min son så att egendomen går till mitt barnbarn efter honom?

2020-04-18 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Har en son som är gift. Den han är gift har ett barn från tidigare förhållande. Nu i dessa svåra tider kan vi behöva ge dem ekonomiskt stöd. Hur ska vi ge detta då vi vill att våra pengar vid vår bortgång ska gå till vår son och vårt barnbarn (makarnas gemensamma barn). Testamente är redan skrivet. Ska vi låna ut till sonen bara och skriva papper oss emellan? Ska vi låna ut till båda och skriva papper oss emellan? Ska vi ge sonen som förskottsarv (han ärver som enskild egendom) och skriva papper om det? Om något av fallen är genomförbara, kan vi skriva ett enkelt papper själva oss emellan.Margareta
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att vi kan hjälpa dig besvara din fråga. Jag tolkar er fråga som att ni undrar hur ni kan se till att vid en eventuell skilsmässa mellan er son och hans fru så ska pengarna stanna kvar på er sons sida. Jag ska besvara den frågan nedan. Jag ser att ni redan har förordnat om enskild egendom (EE) i ert testamente. De är dock detta regelverk som jag ser passa er situation även nu bäst. Jag kommer därför först kort förklara reglerna och varför EE passar bra även här. Äktenskapsskillnad Vid en äktenskapsskillnad så är huvudregel att allt delas lika mellan makarna, 7 kap. 1§ ÄktB, 11 kap. 3 § ÄktB. Undantaget för detta är s.k enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. Är något EE så kommer den egendom stå utanför delningen. Här är ett mycket förenklat exempel: Om A har 300 000 på banken samt en bil värd 50 000 som är EE och B har 300 000 på banken så kommer delning bli följande. A och B kommer få hälften var av pengarna på banken, d.v.s 300 000 vardera. Utöver detta kommer A få behålla sin bil värd 50 000. Hade bilen istället inte varit EE så hade A och B delat på alla egendom. De hade alltså fått saker till ett värde av 325 000 vardera. För att ert barn ska behålla allt de ni ger honom så ska de alltså vara EE. Värt att nämna är att om er son avlider så kommer även då en bodelning till följd av äktenskapet ske. Är er gåva EE så kommer den inte delas, se ovan, vilket innebär att er son kommer kunna testamentera det vidare till sin son. Annars hade pengarna i detta fallet gått till änkan, 3 kap. 1 § ÄB. Hur gör man något till EE?De finns en punktlista i lagen som anger sätt som något kan bli enskild egendom, 7 kap. 2 § ÄktB. De som blir intressant här är punkt 2 och 3. Enligt punkt nummer två är en gåva EE om det ges med villkor om att den ska vara det. Så ni kan alltså ge er son en gåva med villkor att den är EE. Gör ni detta så blir den EE, 7 kap. 2§ 2p ÄktB. Saker att tänka på här är följande. De finns inget krav på att det ska vara skriftligt. De är dock alltid att rekommendera att skriva skriftliga avtal om att det är EE ur bevissynpunkt. En annan sak att tänka på är att de kan vara mer lämpligt att ge egendom istället för pengar. Ger ni egendom är det enkelt att särskilja vad som är EE och vad som inte är det. Ger ni istället pengar så finns de stor chans att de sätts in på ett konto men pengar som inte är EE. De kan då hända att dessa pengar sammanblandas med övriga tillgångar och därmed förlorar sin ställning som EE. Vill ni ge pengar är det lämpligt att ni särskiljer dem så att de finns på ett separat konto. Ett konto för enbart dessa pengar. Eftersom ni skrivit en testamente så utgår jag från att ni har med det. Men det är värt att påpeka att ni i ert testamente förordna vad som ska hända med den egendom ni testamenterar till er son efter hans död, 9 kap. 2 § ÄB samt hela 12 kap. ÄB. Det är alltså möjligt att i ert testamente föreskriva att de ni testamenterar till er son ska gå vidare till hans barn när han avlider. Sammanfattningsvis Det jag rekommenderar är att ni ger det som en gåva till er son. Ni ska dock upprätta ett tydligt avtal som föreskriver att det är frågan om enskild egendom. Detta eftersom pengarna då inte ska delas med hans maka vid en eventuell äktenskapsskillnad. Jag hoppas jag besvara er fråga. Med vänliga hälsningar

När fullbordas en plankning?

2020-04-18 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Det är rätt att böta någon som plankade men åkte inte med tåget ?Jag menar gick förbi dörren men åka inte med tåg?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas vi kan hjälpa dig besvara din fråga. Din fråga blir i juridiska termer en fråga om när brottet är fullbordat. Att planka är brottsligt enligt 9 kap. andra stycket 2 § Brottsbalken (BrB). Brottet är ringa bedrägeri men brukar kallas för snyltning. De brottsliga är att tillgodogöra sig något som man får under förutsättningen att man senare kommer betala för det. Två vanliga exempel är att man tar en springnota på en restaurang eller tar en plankar. Snyltning kräver att man faktiskt tillgodogör sig maten, transporten eller vad det nu är som man får. Detta innebär t.ex att de inte är brottsligt att boka ett hotellrum och inte dyka upp, men det är brottsligt att boka ett hotellrum, sova i det och sen inte betala. Man tillgodogör sig aldrig husrummet, 9 kap. andra stycket 2 § BrB. Det spelar ingen roll om ens bokning har gjort att rummet inte kan hyras ut till någon annan. Samma gäller för transporter. Har inte transporten påbörjats så har man inte tillgodogjort sig transporten. Därmed är brottet inte fullbordat. Vidare är inte försök till ringa bedrägeri straffbart. För att det ska vara straffbart krävs nämligen att de finns en särskild regel som säger att visst brott är straffbart som försök, 23 kap. 1 § BrB. Någon sådan regel finns inte för ringa bedrägeri, 9 kap. 11 § BrB. Slutsatsen är alltså att du inte begått ett brott innan transporten har påbörjats. En sak måste dock påpekas. De kan vara så att en transport anses påbörjade innan vi börjar rulla om de är så att de inte längre går att stanna transporten eller lämna den utan att tillgodogöra sig transporten. Man kan nämligen inte kräva att bolaget ska göra något extra för att stanna tåget för att det ska vara ett brott. Om det dock sker, d.v.s de tar av dig från tåget innan de startat så är det inte ett fullbordat brott. Med vänliga hälsningar