Jonna Anderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SamäganderättÄganderättsförhållandena delägare sinsemellan regleras av lagen om samäganderätt. Jag utgår från att ert gemensamma boende ägs gemensamt, det vill säga att ni innehar ert boende med samäganderätt. SamgäldAv rättsfallet NJA 2016 s.1057 från Högsta Domstolen har ägarna till samägd egendom presumerats svara, var och en i förhållande till sin andel, för kostnader för åtgärder som någon av dem med övriga delägares samtycke vidtar för förvaltning eller förbättring av den samägda egendomen. Ansvaret för lånet presumeras alltså delas mellan er i förhållande till era andelar, 2 § SamägL och 15 § SamägL. Denna presumtion kan emellertid brytas om den delägare som motsätter sig ansvar för skulden kan visa att det varit fråga om en gåva eller att parterna kommit överens om att kostnaden inte ska fördelas på detta sätt mellan delägarna. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SambolagenSambolagen reglerar rättigheter och skyldigheter sambor inbördes, för det fall sambor ej avtalat om annat, 9 § SamboL.Rättigheter vid upphörande av samboförhållandenVid upphörande av ett samboförhållande genom separation, har varje sambo rätt att begära bodelning. Bodelning görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde. I bodelningen ska sambornas gemensamma bostad och bohag ingå, så kallad samboegendom, 2, 3 och 8 §§ SamboL. Med ledning av de andelar som beräknas genom bodelningen ska samboegendomen sedan fördelas mellan samborna på lotter. Den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna i avräkning på sin lott, vilket i praktiken innebär att sambon har rätt att köpa ut den andre. En förutsättning för ett sådant övertagande är dock att det även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Det torde exempelvis vara oskäligt för den ena sambon att överta en gemensam bostad då denna gemensamma bostad utgör den enda samboegendom som den andra sambon äger. Vidare förutsätter ett övertagande att din före detta sambo i sådana fall övertar din del av lånet (vilket kräver godkännande från långivaren), 16 § SamboL. Om din före detta sambo inte kan betala dig genom egendom eller penningbelopp, kan din före detta sambo få skäligt anstånd med betalningen om en godtagbar säkerhet ställs för betalningen, 17 § SamboL. För det fall ett övertagande av bostaden inte skerOm det inte är möjligt för din före detta sambo att överta bostaden och köpa ut dig, alternativt ställa en godtagbar säkerhet för betalningen, har du rätt att begära att bostaden ska säljas, 6 § lagen om samäganderätt. Samäganderättslagen reglerar äganderättsförhållandena delägare sinsemellan, 1 § SamägL. Vid samäganderätt av fastighet är huvudregeln att var och en av delägarna på eget initiativ kan ansöka hos rätten om att egendomen ska säljas, under förutsättning att delägarna inte avtalat om annat, 6 § SamägL. I detta fall skulle du alltså kunna åberopa 6 § SamägL för att få bostaden såld och då får du ut din andel om 50% av fastighetens värde. Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Vänligen,

Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SambolagenSambolagen reglerar rättigheter och skyldigheter sambor inbördes, för det fall sambor ej avtalat om annat, 9 § SamboL. Rättigheter vid upphörande av samboförhållandenVid upphörande av ett samboförhållande genom separation, har varje sambo rätt att begära bodelning. Bodelning görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde. I bodelningen ska sambornas gemensamma bostad och bohag ingå, så kallad samboegendom, 2, 3 och 8 §§ SamboL. Med ledning av de andelar som beräknas genom bodelningen ska samboegendomen sedan fördelas mellan samborna på lotter. Den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få detta i avräkning på sin lott, vilket i praktiken innebär att sambon har rätt att köpa ut den andre. En förutsättning för ett sådant övertagande är dock att det även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Det torde exempelvis vara oskäligt för den ena sambon att överta en gemensam bostad då denna gemensamma bostad utgör den enda samboegendom som den andra sambon äger. Vid avgörandet av vem som anses "bäst behövande" i frågor om övertagande av bostad, har barn haft en avgörande betydelse. Om du exempelvis har ensam vårdnad av ditt barn som bor tillsammans med dig i den gemensamma bostaden, då talar detta starkt för din rätt att få bostaden i avräkning på din lott. Vidare förutsätter ett övertagande att du i sådana fall övertar din sambos lån (vilket kräver godkännande från långivaren), 16 § SamboL. För det fall bodelning inte sker Om ni gemensamt väljer att inte bodela eller om ingen av er åberopar er rätt att begära bodelning vid samboförhållandets upphörande, då reglerar samäganderättslagen äganderättsförhållandena delägarna sinsemellan. Vid samäganderätt av bostad är huvudregeln att var och en av delägarna kan ansöka hos rätten om att egendomen ska säljas, under förutsättning att delägarna inte avtalat om annat, 6 § SamägL. I detta fall skulle alltså din före detta sambo kunna åberopa 6 § SamägL för att få bostaden såld och då får du ut din andel om 50% av fastighetens värde. I detta fall blir alltså ett övertagande av bostaden inte aktuellt. Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Vänligen,

Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FöräldrabalkenGodmanskap regleras i 11 kap. föräldrabalken. GodmanskapEtt godmanskap förordnas under vissa i lagen angivna förutsättningar. Överförmyndaren ska förordna en god man i följande fall:- Ifall en till namnet känd arvinge vistas på okänd ort och därför inte kan bevaka sin rätt i ett dödsbo- Om det på grund av okunskap om en arvinges namn och vistelseort krävs en god man för att bevaka och förvalta dennes lott i ett dödsbo- Om en testamentstagare vistas på okänd ort och dennes rätt behöver iakttas- Om det i övrigt krävs att en bortavarandes rätt bevakas eller en bortavarandes egendom förvaltas - Om det krävs att en blivande testamentstagares rätt bevakas eller egendomen förvaltas för den blivande ägarens räkning, då det enligt testamente beror av en framtida händelse vem egendom ska tillfalla eller egendom först senare ska tillträdas med äganderätt- Om egendom ska ställas under vård och förvaltning av god man (11 kap. 3 § föräldrabalken).En god man kan förordnas om den som talan enligt äktenskapsbalken riktar sig emot saknar känd hemvist samt om den som talan enligt föräldrabalken riktar sig emot vistas på okänd ort (11 kap. 3 a § FB). En god man kan även förordnas om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Rätten ska då besluta om ett godmanskap för henne eller honom. Ett sådant beslut får dock inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskapet avser, om inte den enskildes tillstånd hindrar att samtycke inhämtas (11 kap. 4 § FB). Entledigande av god manEtt godmanskap kan upphöra på alternativa sätt. Om en god man inte längre behövs, ska godmanskapet upphöra. Ett godmanskap som förordnats enligt 3 § ska entledigas så snart den som förordnandet avser begär det. När en god man har slutfört sitt uppdrag, ska han eller hon genast anmäla det till överförmyndaren (11 kap. 19 § 1 st FB). En god man har, oavsett under vilka omständigheter denne har förordnats, rätt att på egen begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Om godmanskapet ska fortsätta, är den gode mannen dock skyldig att kvarstå till dess att en ny god man har utsetts (11 kap. 19 § 2 st FB). Skyldigheten att kvarstå som god man gäller inte om en en god man som förordnats enligt 4 § har skälig orsak att bli entledigad innan en ny god man har utsetts (11 kap. 19 a § FB). Om godmanskapet förordnats på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande hos den som godmanskapet avser, krävs därmed skälig orsak för att en god man ska ha rätt att, innan en ny god man tillträtt, frånträda sitt uppdrag som god man. En skälig orsak för entledigande föreligger exempelvis om den gode mannen ska tillträda en tjänst som på grund av jäv omöjliggör ett fortsatt uppdrag som god man eller att den gode mannen drabbats av allvarlig sjukdom. Den enskildes ageranden kan också utgöra skälig orsak för entledigande av en god man, om den enskilde utövat våld eller hotat denne. Rätten att frånträda uppdraget gäller då även om ett behov av godmanskap fortfarande föreligger. I rättsfallet RH 2016:83 framgick att samarbetsproblem och svårigheter att finna en ny god man som är lämplig och vill åta sig uppdraget inte utgör en skälig orsak för att god man ska bli entledigad från uppdraget innan en ny god man har utsetts. Det framgår av rättsfallet NJA 2018 s.246 från Högsta domstolen att när det hade dröjt ett år från det att en god man hade begärt att få bli entledigad och någon annan lämplig för uppdraget inte hade rekryterats, medförde denna tidsutdräkt enligt Högsta domstolen att den gode mannen hade skälig orsak att bli entledigad från sitt uppdrag trots att en ny god man ännu inte hade förordnats.SlutsatsDu har rätt att bli entledigad från uppdraget som god man på egen begäran. Om godmanskapet ska fortsätta, är du dock skyldig att kvarstå som god man till dess att en ny god man har utsetts. Skyldigheten att kvarstå som god man gäller dock ej om du förordnats som god man enligt 4 § och har skälig orsak att bli entledigad innan en ny god man har utsetts. Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Vänligen,

Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SambolagenSambolagen reglerar rättigheter och skyldigheter sambor inbördes, för det fall sambor ej avtalat om annat, 9 § SamboL.Rättigheter vid upphörande av samboförhållandenVid upphörande av ett samboförhållande genom separation, har varje sambo rätt att begära bodelning. Bodelning görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde. I bodelningen ska sambornas gemensamma bostad och bohag ingå, så kallad samboegendom, 2, 3 och 8 §§ SamboL. Avgörande för om en bostad eller bohag ska anses vara samboegendom är att den är förvärvad för gemensamt bruk. Ni köpte en bostad under ert samboförhållande och därmed har denna införskaffats för gemensamt bruk. Det faktum att du stått helt och hållet för det ekonomiska tillskottet föranleder ingen annan bedömning. Detta får som konsekvens att bostaden ska ingå i en bodelning, om endera sambon begär det, 8 § SamboL, och värdet av den samt all annan samboegendom ska delas lika mellan er. Med ledning av de andelar som beräknas genom bodelningen ska samboegendomen sedan fördelas mellan samborna på lotter, 16 § SamboL. SamboavtalGenom samboavtal går det att avtala bort hela sambolagen, med undantag för 22 § SamboL (som behandlar övertaganderätt av bostad i vissa fall), 9 § SamboL. Du hade kunnat försöka träffa en överenskommelse med din sambo om ett annat bodelningsresultat än den likadelning som följer av sambolagen. Jämkning av bodelningFör det fall en bodelning genomförs, kan du försöka påkalla jämkning av bodelningsresultatet, 15 § SamboL. För det fall du innehar en större förmögenhetsmassa (samboegendom) än din före detta sambo, kan en jämkning leda till att du får behålla mer av din egendom. Huruvida jämkning kan komma i fråga avgörs med hänsyn till långvarigheten av ert samboförhållande, era ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt. Det går inte att dra några säkra slutsatser angående jämkningsmöjligheter utifrån de uppgifter som framförs i frågan. Bodelning med hjälp av bodelningsförrättareFör det fall bodelningsförrättare förordnas av tingsrätten för att hjälpa er med en bodelning, är huvudregeln att bodelningsförrättarens arvode ska betalas av er med hälften vardera, 26 § SamboL, 17 kap. 1 § ÄktB och 17 kap. 7 § ÄktB. Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Jonna Anderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gåva till omyndigOmyndiga saknar som huvudregel rättshandlingsförmåga, 9 kap. 1 § föräldrabalken. Barn får emellertid vara gåvomottagare under vissa förutsättningar. Fram tills att din son blir myndig är förmyndaren den som förvaltar hans tillgångar och företräder honom i angelägenheter som rör tillgångarna, 12 kap. 1 § FB. Förmyndaren är den förälder som har vårdnaden av barnet, 10 kap. 2 § FB. Ett omyndigt barn kan motta gåva under förutsättning att barnet har de psykiska egenskaper som krävs för att förstå gåvans innebörd. Om gåvan medför förpliktelser för barnet, exempelvis vid fall av gåva av fastighet eller aktier, krävs att en god man utses som kan företräda barnet och ta emot gåvan för barnets räkning, 10 kap. 3 § FB. Är det fråga om gåva av fast egendom krävs utöver detta överförmyndarens samtycke, 13 kap. 10 § FB. Om tavlan inte är någon extraordinär gåva som medför förpliktelser för barnet, torde inte en god man behöva utses. Ett gåvobrev som uppfyller formkraven och överlämnas till gåvomottagaren räcker alltså i sådana fall för att ge tavlan i form av gåva till din son, 1 § gåvolagen. Din son ska alltså underteckna gåvobrevet i egenskap av gåvomottagare. Adkvisitiva arvsavtalDet förefaller dock problematiskt att villkora gåvan på så sätt att den görs gällande först vid din död. Sådana här avtal kallas adkvisitiva arvsavtal och är ogiltiga, 17 kap. 3 § ärvdabalken. Om din vilja är att din son ska få del av tavlan först vid din död krävs istället att detta sker genom ett testamentsförordnande för att det ska vara rättsligt giltigt. För det fall din son är den enda legala arvingen, krävs emellertid inget testamentsförordnande, eftersom tavlan då tillfaller honom enligt den legala arvsordningen vid din död, 2 kap. 1 § ÄB. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄrvdabalkenArvsrätt regleras i ärvdabalken.Efterlevande makes arvsrättFör det fall din make avlider, har du som efterlevande make rätt att ärva kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Ert gemensamma barn får en så kallad efterarvsrätt och kan få ut sin arvslott först vid den tidpunkt då du som efterlevande make avlider (2 kap. 1 § ÄB). Ett undantag gäller dock för barn som är arvlåtarens egna (så kallade särkullbarn), vilka har rätt att få ut sin arvslott direkt vid sin förälders död (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att du i egenskap av efterlevande make och särkullbarnet kommer att dela lika på arvet efter din make (3 kap. 1 § ÄB). Eftersom särkullbarnet redan har fått ut sin arvslott vid sin förälders död, kommer denne inte att ha rätt till arv vid din eventuella senare bortgång (3 kap. 2 § ÄB). Din kvarlåtenskap kommer vid din död enbart att tillfalla ert gemensamma barn (2 kap. 1 § ÄB). Möjligheten för särkullbarn att avstå sitt arv till förmån för efterlevande makeSärkullbarn har en möjlighet att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Detta innebär att särkullbarnet får, liksom ert gemensamma barn, efterarvsrätt. Det blir alltså för särkullbarnet fråga om att "skjuta upp" sitt arv. För det fall särkullbarnet vill avstå sitt arv till förmån för dig, kommer särkullbarnet och ditt gemensamma barn att få ut sina arv först vid din bortgång (3 kap. 1 § och 2 kap. 1 § ÄB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄrvdabalkenÄrvdabalken reglerar arv och förskott på arv. Förskott på arv innebär en kompensation i form av en avräkning av förskott för de bröstarvingar som inte fått ta del av gåvor under arvlåtarens livstid.Förskott på arv Vad en arvlåtare har gett en bröstarvinge (sitt barn) ska avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, under förutsättning att inget annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ärvdabalken). Med detta menas att det råder en presumtion för att gåvor som ges från arvlåtaren till bröstarvingar då arvlåtaren fortfarande var i livet, är ett förskott på bröstarvingens arv från arvlåtaren. Ett undantag från detta är för det fall den verkliga avsikten hos arvlåtaren visat sig vara en annan. I ett sådant fall är den verkliga avsikten i stället avgörande. Om exempelvis arvlåtaren i samband med givandet av gåvan uttryckligen sagt eller stadgat att gåvan inte ska vara att anse som ett förskott på arvet, då bryts denna presumtion och följden blir att bröstarvingarna behandlas olika då ingen kompensation för övriga bröstarvingar kommer i fråga. Gåvor som betraktas som förskott på arvTillämpningsområdet av 6 kap. 1 § ÄB begränsas genom 6 kap. 2 § ÄB. Enbart gåvor som står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor kan betraktas som förskott på arv (6 kap. 2 § 2 st ÄB). Sedvanliga gåvor som exempelvis födelsedagspresenter som inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor betraktas därmed inte som förskott på arv i lagens mening. Dessa gåvor kan alltså inte övriga bröstarvingar kompenseras för. Även kostnader som en förälder lagt ned på ett barns uppehälle och utbildning räknas ej heller av som förskott på arv (6 kap. 2 § 1 st ÄB). Det kan konstateras att lägenheten värd 800 000-900 000 svenska kronor, sannolikt kan tas upp som ett förskott på arvet då detta utgör en extraordinär gåva, men detta avgörs även med beaktande av givarens ekonomiska villkor. Rättsverkan av förskott på arvGåvans värde vid givandet är utgångspunkten vid beräkningar av förskott på arv (6 kap. 3 § ÄB). Rättsverkningarna av förskott på arv innebär en avräkning av förskottet från arvslotten. Först beräknar man arvslotten vid arvlåtarens död som att förskottet ej hade givits, sedan dras förskottet av från dennes arvslott (6 kap. 5 § ÄB). Om förskottet utgör ett mindre värde än arvslotten, kommer denna bröstarvinge vid arvlåtarens död att utfå arvslotten minus förskottet (en avräkning sker för förskottet), det vill säga ett mindre värde än vad övriga bröstarvingar får ut vid tidpunkten för arvlåtarens död. Reglerna om förskott på arv utgår från tanken att föräldrar vill behandla sina barn lika och rättvist. För det fall en bröstarvinge har fått ett förskott på arv som är större än värdet av arvslotten, kommer denna bröstarvinge inte att få ut något mer arv från arvlåtaren vid dennes död då övriga bröstarvingar får ta del av deras arvslotter. Detta resulterar dock i att bröstarvingen som mottagit ett förskott som är större än arvslotten, därmed fått ett större arv från arvlåtaren än arvlåtarens övriga arvingar. Konsekvensen kan därmed bli att bröstarvingarna inte likabehandlas i detta fall. SlutsatsDu kan troligtvis (beroende på givarens ekonomiska villkor) ta upp dessa gåvor till dina halvsyskon som förskott på deras arv. Då sker en avräkning av förskottet vilket innebär att du kompenseras för detta vid arvlåtarens död. Som nämnts ovan, kan dock ingen kompensation ske för det fall då gåvans värde varit större än arvslotten. Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Vänligen,