Skillnad på olika arrenden

2019-07-17 i Arrende
FRÅGA |Hej! Min fråga är: Vad är skillnaden på arrendetomt och ett vanligt arrende? Vi har en stuga på mark som vi arrenderar. På samma ö finns en stuga där kallet man det för arrendetomt. Jag förstår inte vad skillnaden är. Vi arrenderar av samma markägare?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om arrende: Arrende är en nyttjanderätt och innebär att man har rätt att aktivt använda en eller flera fastigheter, eller en del av en fastighet. En nyttjanderätt uppkommer när en fastighetsägare upplåter en eller flera fastigheter eller viss del av fastighet till någon annan. Således krävs det ett avtal mellan en fastighetsägare och en fysisk eller juridisk person, för att en upplåtelse ska räknas som en nyttjanderätt. Vidare ska nyttjanderätten vara knuten till en viss fastighet och en viss person för att nyttjanderätten ska anses giltig.Exempel på nyttjanderätter är: Arrende, hyra, tomträtt eller bostadsrätt, till exempel.Utmärkelser av ett arrende: En upplåtelse räknas som ett arrende om dessa förutsättningar är uppfyllda:- Parterna har ingått ett avtal om upplåtelse av jord.- Arrendatorn (den som hyr jorden) har rätt att aktivt använda jorden. - Arrendatorn ska ersätt jordägaren (den som äger jorden och som hyr ut den) för arrendet. - Arrendatorn har egen besittning till det upplåtna området.- Om arrendet gäller jordbruk, bostad eller anläggning ska det vara skriftligt, enligt 8 kap. 3 § jordabalken (JB).Vilken arrendetyp? Det som är avgörande för vilket arrendeslag som upplåtelsen ska räknas som, är hur jorden ska användas. Jord kan upplåtas som jordbruks-, bostads-, lägenhets-, eller anläggningsarrende.Jordbruksarrende: en jordägare och en arrendator har ingått ett skriftligt avtal om upplåtelse av jord för jordbruksändamål. Arrendatorn ska ersätta jordägaren för upplåtelsen, enligt 9 kap. 1 § JB.Bostadsarrende: arrendator har rätt att bygga eller ha ett bostadshus på arrendetomten. Arrendatorn ska ersätta jordägaren för arrendet, enligt 10 kap. 1 § JB.Anläggningsarrende: arrendatorn har rätt att för förvärvsändamål bygga eller ha kvar en eller flera byggnader på arrendetomten. Arrendatorn ska ersätta jordbruksägaren, enligt 11 kap. 1 § JB. Lägenhetsarrende: en upplåtelse av jord räknas som lägenhetsarrende när den inte uppfyller förutsättningarna för att vara jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende, enligt 8 kap. 1 § 2 stycket JB.Sammanfattande svar: Utifrån informationen i din fråga och ovanstående fakta, antar jag att det finns två arrenden, det vill säga två nyttjanderätter. Till att börja med har du som ställer frågan ett bostadsarrende, enligt 10 kap. 1 § JB, eftersom ni har en stuga på en mark som ni hyr. Den andra stugan du nämner i din fråga och som andra kallar "arrendetomt", är också ett bostadsarrende, enligt 10 kap. 1 § JB, eftersom de också har en stuga på en mark som de hyr.Jag förstår om det låter krångligt, men hoppas att jag kunde göra det något enklare för dig med mitt svar. Det nödvändigaste här är att arrende är en nyttjanderätt och kan bestå av olika arrendetyper, beroende på hur marken används. Och på grund av informationen i din fråga, tolkar jag det som att ni båda hyr mark, som ni sedan har en stuga på, vilket gör att de båda arrendena i din fråga är bostadsarrenden, enligt 10 kap. 1 § JB. Detta innebär då att "arrendetomten" är den mark ni hyr och har en stuga/hus på. Ett "allmänt arrende" är en nyttjanderätt och kan delas in i olika arrendetyper, beroende på hur marken används. Om du vill läsa mer om arrenden kan du göra det på arrendenämndens hemsida. Allt gott,

Vad kan sambos göra för att skydda varandra vid frågor om arv?

2019-06-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Är sambo sedan ett år och min sambo säger att han vill att jag ska kunna bo kvar i hans fastighet om han dör före mig. Han har två barn och jag har tre sedan tidigare äktenskap. Vad ska vi tänka på att göra så att jag blir trygg i min nya situation och han med
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid frågor rörande sambos, tillämpas Sambolagen (SamboL). Sambos ärver inte varandra, vilket gör att om din sambo dör före dig, kommer hans fastighet att tillfalla hans barn genom arv, enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). För att få era önskemål uppfyllda, skulle jag rekommendera er att skriva ett testamente som säger att du får bo kvar i hans fastighet om han dör. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att vissa formkrav i 10 kap 1 § ÄB är uppfyllda. Dessa formkrav är:- Testamentet ska vara skriftligt.- Två vittnen ska närvara när testamentet skrivs.- Du som ska testamentera ska skriva under testamentet i vittnenas samtidiga närvaro.De båda vittnena ska skriva under testamentet med namn, yrke, hemvist och tid för bevittnandet, eller övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet, enligt 10 kap. 2 § ÄB. - Vittnena ska även ha kännedom om testamentets egenskap, men behöver inte veta dess innehåll.Ni bör också veta att ett testamente går att ändra genom att man återkallar det, enligt 10 kap. 5 & 6 § §. Återkallande och ändringar av ett testamente kan göras genom att antingen förstöra det gamla testamentet och skriva ett nytt, eller genom att göra ändringar i det redan existerande testamentet. Ett villkor för att ändringar eller tillägg i testamentet ska bli giltiga, är att samma formkrav följs som vid upprättandet av testamentet. Alltså de ovan uppskriva formkraven som hittas i 10 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att ändringen/tillägget ska göras skriftligen och undertecknas av testator och två vittnen. Undantag för att formkraven i 10 kap. 1 § ÄB ska vara uppfyllda är om testatorn inte skulle kunna uppfylla dessa formkrav genom sjukdom eller annan nödsituation. Testatorn kan då förordna sin kvarlåtenskap muntligen inför två vittnen eller utan vittnen genom att skriva ner sin vilja och underteckna handlingen, enligt 10 kap. 3 § ÄB.Något som ni också bör veta är att ni inte kan göra era barn lottlösa genom testamente. Detta innebär att ett testamente som inskränker barns rätt till lott och arv kan jämkas och således bli ogiltigt. Om ni skulle vilja ha mer juridisk rådgivning gällande er fråga, eller få hjälp med att upprätta ett testamente, rekommenderar jag er att kontakta några av våra jurister här på Lawline. Annars hoppas jag att ni fick hjälp med er fråga. Vänligen,

Vilken egendom ska ingå i bodelningen?

2019-06-29 i Bodelning
FRÅGA |Vi har begärt skilsmässa för 2 månader sen, nu har han gått och köpt en husbil , hur gäller det? kan jag kräva hälften?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i din fråga antar jag att du och din make var gifta, vilket gör äktenskapsbalken (ÄktB) tillämplig för att bevara din fråga. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom en bodelning, enligt 9 kap. 1 § ÄktB. Vad som ska ingå i bodelningen är makarnas giftorättsgods, enligt 10 kap. 1 § ÄktB. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, enligt 9 kap. 1 § ÄktB. Vad som utgör enskild egendom framkommer i 9 kap. 2 § ÄktB och kan till exempel vara egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, eller egendom som make fått genom gåva, arv eller testamente. Vidare ska bodelning göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad (skilsmässa) väcktes, enligt 9 kap. 2 § ÄktB. Detta innebär att endast den egendom som fanns i makarnas besittning när talan om äktenskapsskillnad väcktes, är den egendom som ska ingå i bodelningen och fördelas mellan makarna. Vidare innebär detta att egendom som kom till någon av makarnas besittning efter att talan om äktenskapsskillnad väcktes, inte ska ingå i bodelningen. Jag tolkar informationen i din fråga som att din make har köpt husbilen efter att talan om äktenskapsskillnad väcktes, vilket innebär att den inte ska ingå i bodelningen och således har du inte rätt till "hälften" av husbilens värde. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Underhåll och underhållskostnader vid arrende

2019-06-12 i Arrende
FRÅGA |Kommunen är markägare, stugan uthyres till hyresgäst av arrendator. Oljepannanär gammal och bör bytas ut. Vem ska stå för kostnaden - markägaren eller arrendatorn?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller arrende, vilket är när en ägare av mark eller fastighet (till exempel) upplåter nyttjanderätt till exempelvis jord mot ersättning. Arrende innebär därmed rätt till marken. Det finns fler olika typer av arrende. De allmänna bestämmelserna om arrende hittas i 8 kap. Jordabalken (JB). Men eftersom du i din fråga berättar att arrendet berör en stuga på den arrenderade marken, tolkar jag din fråga som att det i ert fall är en fråga om bostadsarrende. Reglerna om bostadsarrende hittas i 10 kap. JB.Vid bostadsarrende får parterna fritt avtala om arrendeställets skick, vårdnad och underhåll. Det är därmed vanligt att parterna vid arrende upplåter ett avtal om underhållet och vem av parterna som ska stå för eventuella kostnader gällande detta. Jag råder dig därmed till att i första hand söka upp om ni har ett arrendeavtal, för att sedan se om ni har avtalat om underhållet och underhållskostnader som uppstår under arrendetiden. Finns det inget avtal angående detta, är utgångspunkten att arrendestället hyrs ut i befintligt skick och att arrendestället ska vid arrendets slut, lämnas tillbaka så som skicket var när man fick tillträde till arrendet. Enligt allmänna rättsprinciper anses därför arrendatorerna skyldiga att vårda arrendestället.Vad som kan anses med arrendatorernas "skyldighet att vårda arrendestället" ser olika ut för varje arrende och bör diskuteras mellan parterna innan arrendet börjas. En riktlinje för denna skyldighet är som sagt att arrendestället ska lämnas tillbaka så som arrendatorerna fick det och om arrendatorerna inte skulle uppfylla sin skyldighet, kan arrenderätten bli förverkad och jordägaren blir berättigad att säga upp arrendeavtalet, enligt 8 kap 23 § JB. Vidare rent allmänt ska det noteras att i de fall arrendestället minskas eller försämras genom vattenflöde, jordas eller annan sådan händelse som arrendatorn inte har orsakat, kan arrendatorn få rätt till ersättning eller skälig nedsättning av arrendeavgiften, enligt 8 kap. 10 § JB. Det nämnda gäller alla arrenden och ger ett visst stöd för att arrendatorn kan få rätt till ersättning om det skulle bli så att denne får stå för kostanden för oljepannan. För att förtydliga mitt svar till dig råder jag dig först och främst till att leta upp om ett eventuellt arrendeavtal mellan dig och resterande parter i arrendet finns. I avtalet bör det regleras om vem som ska stå för underhållskostnader under tiden för arrendet. Om inget avtal finns råder jag dig till att diskutera underhållskostnaderna och hur de ska betalas med de andra parterna för arrendet. Ni bör även lyfta frågan om hur er "skyldighet för att vårda arrendet" ska tolkas, eftersom denna fråga är speciell för varje specifikt arrende. Skulle ni ha fler frågor gällande er fråga eller vill ha mer hjälp, råder jag till att kontakta någon av våra jurister här på Lawline. Våra jurister kan även hjälpa dig med att upprätta ett arrendeavtal om ett sådant inte skulle finnas. Annars hoppas jag att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har jag rätt till umgänge med mitt barn?

2019-07-17 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, pappan till min son och jag har gemensam vårdnad. Han är hos pappa mest nu på sommaren men vi hade bestämt att sonen skulle vara hos mig ( skriven hos mig) nästa vecka. Nu vägrar han; vad är mina rättigheter här?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din situation gäller umgänge med barn tillämpas föräldrabalken (FB) för att utreda din fråga. Vidare är principen och regeln om "barnets bästa" avgörande i frågor som rör barns vårdnad, boende och umgänge, enligt 6 kap. 2a § FB. Vid bedömningen om vad som anses vara barnets bästa, tas barnets ålder och mognad till beaktande.Vidare, angående vårdnad och speciellt umgänge anses det bästa för barnet att få spendera tid med båda sina föräldrar, enligt 6 kap. 2a § FB. Observera här att det är barnet som har rätt till umgänge med föräldern och inte föräldern som har rätt till umgänge med barnet. I ditt fall innebär detta att du som förälder inte har några specifika "rättigheter" till umgänge med ditt barn som du efterfrågar i din fråga, det är ditt barn som har rätt till umgänge med dig. Men om det är så att din sons pappa utgör umgängessabotage, det vill säga, förhindrar er son från att träffa dig, kan din sons pappa förlora vårdanden om er son, enligt 6 kap. 7 § FB. Detta på grund av att din sons pappa i sådana fall anses utgöra missbruk eller försummelse i omsorgen om er son, vilket strider mot barnets bästa eftersom er son har rätt till umgänge med båda sina föräldrar, enligt 6 kap. 2a § FB. Om det är så att din sons pappa utgör umgängessabotage är det upp till rätten att besluta om ändring av vårdanden. Utifrån informationen i din fråga framkommer dock ingen information om din sons ålder, vilket är av betydelse i frågor som rör barns vårdnad, boende och umgänge. Utifrån praxis (tidigare domar från högsta domstolen) anses barns vilja bli mer avgörande i sådana frågor om barnet är över 12 år. Detta på grund av att högsta domstolen anser att barn över 12 år har en högre mognad och således bör deras vilja om dennes vårdnad, boende och umgänge få stor betydelse. I ditt fall innebär detta om din son är 12 år eller äldre, kommer hans vilja bli avgörande för vart han vill vara över sommaren. Sammanfattande svar:-I frågor som rör barns vårdnad, boende och umgänge är barnets bästa avgörande.-Om barnet är 12 år eller äldre ska barnets vilja vara avgörande för dennes vårdnad, boende och umgänge. Om ditt barn då är 12 år eller äldre och vill bo mer hos sin pappa eller dig är det så och den andra förälderns får acceptera barnets vilja.-Det är barn som har rätt till umgänge med sina föräldrar och inte föräldrarna som har rätt till umgänge med barnet. Detta innebär enligt avgöranden från högsta domstolen att det är barn som har rättigheter till sina föräldrar och inte föräldrarna som har rättigheter till sina barn.-I fall där ena föräldern utgör umgängessabotage är det upp till rätten att besluta om ändrad vårdnad. Om du anser att din sons pappa utgör umgängessabotage och således hindrar er son från att träffa dig råder jag dig till att kontakta någon av våra jurister här på Lawline.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till! Vänligen,

Kan Kronofogden begära att deras krav ska betalas av lösöre i dödsbo?

2019-06-29 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Min mamma har gjort en bouppteckning efter att hennes man/min pappa gått bort. I bouppteckning tog hon upp 25000:- vardera i lösöre. Detta är då för bohag som t ex möbler och husgeråd.Min far hade en skuld till ett inkassobolag och de menar nu då att de har rätt till 25000:- pga lösöret. Men det är saker som inte har något värde och dessutom innebär det då att min mamma måste sälja saker som hon använder. Kronofogden har tidigare fastslagit att det inte finns något värde i detta. Då man inte ärver en skuld så undrar jag om inkassobolaget har rätt till detta och tvinga mamma till försäljning av sakerna som hon troligtvis inte får något för.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i din fråga tolkar jag det som att din pappa (den avlidne) hade skulder att betala och att inkassobolaget nu vill få betalt för dessa skulder av det som är av värde i dödsboet, vilket mitt svar nu kommer att grunda sig på. Då din pappa och mamma var gifta, upplöstes deras äktenskap när din pappa avled. När ett äktenskap upplöses ska en bodelning göras, enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). Denna bodelning ska göras med utgångspunkt i de egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade, enligt 9 kap. 2 § ÄktB. Vad som ska ingå i bodelningen är makarnas giftorättsgods, enligt 10 kap. 1 § ÄktB. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, enligt 9 kap. 1 § ÄktB. Vad som utgör enskild egendom framkommer i 9 kap. 2 § ÄktB och kan till exempel vara egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, eller egendom som make fått genom gåva, arv eller testamente. Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas, enligt 11 kap. 1 § ÄktB och vid denna andelsberäkning ska en makes skulder som fanns när dödsfallet inträffade avräknas från dennes giftorättsgods, enligt 11 kap. 2 § ÄktB. När bodelning sedan har upprättats, ska denna bodelningshandling lämnas in till skatteverket för registrering, enligt 13 kap. 6 § ÄktB. När bodelningshandlingen har registrerats blir den synlig för eventuella borgenärer, för att de ska få möjlighet att sedan driva in sina fordringar.Sammanfattningsvis kan alltså inkassobolaget begära att deras fordring ska betalas av lösöret i dödsboet, eftersom skulder ska avräknas från en makes giftorättsgods vid bodelning och ska sedan lösas mot tillgångar i dödsboet. Dock får endast kronofogden begära in sådan egendom som är av värde, för att täcka och lösa in dem för gäldenärens skulder, enligt 4 kap. 3 § Utsökningsbalken (UB). Detta innebär att Kronofogden inte kan kräva gäldenären på försäljning av egendom, om egendomen inte är av värde för att gäldenärens skuld kommer att täckas.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vad händer med min lägenhet när jag och min sambo separerar?

2019-06-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |hej jag äger en lägenhet, min flickvänn har blivit min sambo förra året. Hon har en 9 åring på 50% jag har en 11 åring på 50% båda från tidigare äktenskap.Nu har vi gjort slut och jag vill att hon flyttar ut mitt hem men hon säger att hon inte har nånstans att vara.Vad har jag för rättigheter, som ägare av lägenhet och ensam låntagare? Får hon verkligen göra så? Tack
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Med anledning av informationen i din fråga blir Sambolagen (SamboL) tillämplig för att besvara din fråga. Då ert samboförhållande har upphört enligt 2 § SamboL ska en bodelning mellan er göras, enligt 8 § SamboL. Denna bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphördes. Det som ska ingå i bodelningen är samboegendom, enligt 12 § SamboL. Enligt 3 § SamboL är samboegendom bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk. Vad som anses som sambors gemensamma bostad framkommer i 5 § SamboL. Notera 5 § 3 p SamboL som säger att sambors gemensamma bostad är byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknade rätt, om byggnaden eller delen av byggnaden är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehavs huvudsakligen för detta ändamål. Detta innebär att om lägenheten ni bor i, införskaffades för ert gemensamma bruk och hem, kommer lägenheten att anses som er gemensamma bostad, trots att du står som ägare och ensam låntagare för lägenheten, enligt 5 § SamboL och blir därmed samboegendom som kommer att ingå i bodelningen, enligt 3 och 8 § § SamboL. Detta då din före detta sambo kan ha dold samäganderätt till lägenheten, enligt lag om samäganderätt. Dold samäganderätt innebär att make/sambo kan ha rätt till en andel i en egendom, trots att den andra maken/sambon står ensam som avtalspart. För att dold samäganderätt ska föreligga ska tre kriterier vara uppfyllda. Det första är att egendomen har köpts för gemensamt bruk. Det andra kriteriet är att den andra maken/sambon som inte utåt framträder som ägare (den så kallade dolda ägaren, i ditt fall, din före detta sambo) har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet vid köptillfället. Om dessa två kriterium är uppfyllda, blir utgångspunkten att det tredje kriteriet också är uppfyllt, att äganderätten är gemensam.Utifrån informationen i din fråga tolkar jag det som att du köpte lägenheten innan din före detta sambo flyttade in hos dig, vilket i sådana fall skulle innebära att dold damäganderätt inte föreligger och därmed är inte din lägenhet samboegendom och ska inte ingå i bodelningen, enligt 2 och 8 § § SamboL. Detta innebär då att din lägenhet ska hållas utanför bodelningen då den utgör enskild egendom och därmed kan inte din före detta sambo få rätt till lägenheten. Dock kan din före detta sambo få rätt till din lägenhet och överta din äganderätten, om din före detta sambo anses bäst behöva den och att det med övriga omständigheter anses skäligt. Detta kan göras då hon har barn, enligt 22 § SamboL. Men med tanke på att du också har barn och att det är din lägenhet från början, bör din före detta sambo bevisa att hon verkligen behöver bostaden och att du skulle kunna hitta en annan bostad enklare, än vad hon kan. Detta innebär att din före detta sambo endast kan få rätt till din lägenhet om synnerliga skäl talar för det, vilket enligt rättspraxis (det vill säga tidigare avgöranden från högsta domstolen) är mycket svårt. Om det dock skulle anses att din före detta skulle få rätt till din lägenhet, ska hon ersätta dig för bostadens värde. Detta beräknas genom att bostadens värde avräknas vis bestämmandet av era andelar i bodelningen, om du som lämnar bostaden kan tillgodoses på det sättet, enligt 22 § 3 st SamboL.För att sammanfatta mitt svar kan din föredetta sambo få rätt till din lägenhet om:1.Hon anses ha dold samäganderätt till bostaden enligt lag om samäganderätt eller,2.Hon anses bäst behöva bostaden och synnerliga skäl talar för det.Dock bör det tilläggas att utifrån informationen i din fråga verkar inte din förra sambo ha dold samäganderätt och att hon ska få rätt till lägenheten på grund av synnerliga skäl är mycket svårt. Därav borde din rätt till din lägenhet vara starkare och därmed bör den tillfalla dig. Om du känner dig osäker på din situation och önskar mer stöd eller hjälp, råder jag dig till att kontakta några av våra jurister här på Lawline. Annars hoppas jag att du fick hjälp med din fråga och lycka till!Vänligen,

Vad kan jag göra om jag inte vill ha kontakt med mitt barn?

2019-05-29 i Barnrätt
FRÅGA |Jag träffade en kvinna och vi umgicks, och hon råkade bli gravid.Vi hade sedan innan konstaterat att ingen av oss vill ha barn men när hon blev gravid så ville hon inte göra abort.Jag vill inte ha detta barn, jag vill inte ha något att göra med detta Jag förstår att jag måste betala underhåll men jag vill bara försvinna bort och aldrig behöva träffa barnet eller dess mamma.Vad har jag för val?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du kommer behöva ta ansvar för barnet och hur du ska gå till väga, vilket mitt svar därmed kommer att utgå ifrån. Lagstiftning kring förhållandet mellan barn och föräldrar regleras i föräldrabalken (FB) och därför kommer mitt svar grunda sig därifrån.Frågor som rör barn utreds alltid efter vad som är barnets bästa, vilket även mitt svar till dig kommer att göra, enligt 6 kap. 2a § FB.Fastställande av faderskapHuvudregeln säger att du ska antas som barnets pappa, till dess att motsatsen är bevisad, enligt 1 kap. 1 § FB. Det är endast domstolen som kan fastställa undantag från faderskapet, enligt 1 kap. 2 § FB. Vidare har även socialtjänsten i din kommun en skyldighet att försöka utreda om du är pappa till barnet och se till att faderskapet fastställs, 2 kap. 1 § FB. Vanligen sker fastställande av faderskap genom att pappan bekräftar faderskapet. Detta ska göras skriftligt och bevittnas av två personer. Bekräftelsen ska sedan godkännas av socialnämnden samt av modern, enligt formkraven för fastställande av faderskap i 1 kap. 4 § FB.VårdnadshavareUtifrån informationen i din fråga kommer du inte att bli vårdnadshavare till ditt barn, eftersom du och kvinnan inte verkar vara gifta med varandra, vilket gör att kvinnan kommer att bli ensam vårdnadshavare för barnet, om inte du fyller i en blankett om att få bli det, enligt 6 kap. 3 § FB. Vårdanden om ett barn innefattar rätten och skyldigheten att besluta om barnets personliga angelägenheter. Detta innebär att du inte kommer ha rätt att besluta om barnets personliga angelägenheter, om du inte är barnets vårdnadshavare, enligt 6 kap. 11 § FB.Om du och kvinnan som du nämner i din fråga, inte skulle komma överens om vårdanden över barnet, ska rätten besluta om vårdanden för ert barn ska vara ensam eller gemensam, enligt 6 kap. 5 § FB. Denna bedömning ska såklart avgöras efter barnets bästa, 6 kap. 2a § FB. En orsak för att rätten skulle kunna döma ena föräldern till ensam vårdnad är om den andra föräldern har gjort sig skyldig till försummelse eller missbruk gällande sin omsorg om barnet, enligt 6 kap 7 § FB. Förtydligande om skillnad mellan vårdnadshavare och förälderVårdnadshavaren för barnet är därmed den som har den rättsliga (juridiska) vårdanden över barnet och ska till att barnets personliga behov blir tillgodosedda. Den som är förälder har inte vårdanden om sitt barn och har därmed inte ansvar på samma sätt som en vårdnadshavare. Detta innebär att en förälder inte har samma rättigheter som vårdnadshavaren, vad gäller att få veta barnets personliga uppgifter eller information. Den som inte har vårdnaden om ett barn, blir därför begränsad till information som gäller barnet.Underhållsskyldighet för föräldrarNär ditt faderskap är fastställt är du skyldig att betala underhåll åt barnet. Underhållet som du ska betala bestäms utifrån barnets behov och din ekonomiska förmåga. Barnet ska ha samma ekonomiska levnadsstandard som sina föräldrar. En förälderns underhållsskyldighet består trots att föräldern inte har vårdanden om barnet eller om barnet bor varaktigt hos någon av föräldrarna, enligt 7 kap. 2 § FB. Din skyldighet att betala underhåll står fast till dess att barnet fyller 18 år, eller till dess att barnet fyllt 21 år och går i skolan, enligt 7 kap. 1 § FB. UnderhållsbidragUnderhållsbidraget som du som förälder ska betala fastställs genom dom eller avtal, 7 kap. 2 § FB. Du och mamman till barnet kan själva skriva ett avtal om underhållsbidraget, i de fall ni kommer överens. På försäkringskassans hemsida finns hjälp och verktyg för att beräkna vad som är och kan anses som ett rimligt underhållsbidrag, utifrån er samlade ekonomiska förmåga. Här blir omständigheter som era löner och barnets boende avgörande.Om ni inte kommer överens om vad du ska betala i underhållsbidrag kan det fastställas genom dom. Om så är fallet, ska någon av er föräldrar väcka talan om att ge/få underhållsbidrag till ert barn. Talan ska väckas i den ort som motparten bor i, enligt 7 kap. 12 § FB. Så om du väcker talan för underhållsbidrag, ska du göra det i den ort som mamman bor i. Men om mamman till barnet väcker talan, ska det göras i den ort där du bor i. Om ni bor i samma ort, blir det i den orten som talan väcks. UnderhållsstödFörsäkringskassan betalar ut underhållsstöd när en förälder inte betalar ut det underhållsbidrag som denne ska göra enligt överenskommelse eller dom. Underhållsstöd betalas ut till barn vars föräldrar inte bor tillsammans, enligt 17 kap. 2 § FB. Underhållsstödet är på ett fast månadsbelopp. Underhållsstöd söks via försäkringskassan. Barnets rätt till umgängeAngående vårdnad och speciellt umgänge anses det bästa för barnet att få spendera tid med båda sina föräldrar. Barnet har rätt att få veta vem dennes föräldrar är och få umgås med dessa, enligt 6 kap. 2a § FB. Observera att det är barnet som har rätt till umgänge med föräldern och inte föräldern som har rätt till umgänge med barnet. Utifrån informationen i din fråga verkar det som att du inte vill träffa ditt barn, vilket troligtvis kommer leda till att det inte ses som barnets bästa att träffa dig. Jag råder dig dock att tänka för barnets bästa och dennes behov först, det vill säga att arbeta för en fungerande relation och en närvarande förälder, då det skulle vara det bästa för barnet. Sammanfattande svar och rådFör att knyta ihop säcken och ge ett sammanfattat råd, bör du se och agera utifrån vad som i ert fall är bäst för barnet. Kommer barnets bästa verkligen vara att du inte ska ha någon kontakt med barnet eller dess mamma? Från ett utomstående och juridiskt perspektiv är det bästa för barnet att ha kontakt med båda sina föräldrar, vilket barnet även har rätt i. Kontakt med barnet eller inte kommer du oavsett vara skyldig att utge underhållsbidrag för barnet, utifrån din och mammans ekonomiska förmåga samt barnets behov. Detta då du som förälder har en underhållsskyldighet för barnet.Det är försåtligt att du befinner dig i en svår situation. Men som ett sista råd, uppmanar jag dig till att fundera över situationen ännu en gång och sedan fatta ett beslut efter vad som är bäst för barnet. Är barnets bästa verkligen att inte ha någon kontakt med sin pappa?Vänligen,