Kan jag testamentera min bostadsrätt till min flickvän som bor i Thailand?

2019-09-02 i Testamente
FRÅGA |Min sambo bor i Thailand. Kan hon vara ärvtagare av min bostadsrätt i Sverige om jag önskar så i min testament? Jag har en son som skall ärva ngt annat
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om testamente och arv hittar vi i ärvdabalken (ÄB).Det finns inga problem med att testamentera bort din bostadsrätt till din flickvän även om hon bor i Thailand, ÄB 9 kap 3 §. Det enda du behöver tänka på är att följa de formkrav som finns för upprättande av testamente. Det vill säga att du skriftligt upprättar ett testamente och har två vittnen som skriver under samt närvarar när du skriver under testamentet, ÄB 10 kap 1 §.Vad som däremot kan påverka testamentet är din sons rätt till arv. Enligt svensk lag kommer nämligen din enda son ärva all din egendom efter din död om du inte testamenterar bort något. Detta kallas för arvslott, ÄB 2 kap 1 §. Men även om du testamenterar bort viss egendom så har din son åtminstone rätt till halva arvslotten. Detta kallas för hans laglott, ÄB 7 kap 1 §. För de flesta människor är en mycket stor del av ens förmögenhet knuten till bostaden. Om din bostadsrätt motsvarar mer än hälften av värdet av din totala egendom (det vill säga mer än vad som motsvarar din sons laglott) kommer din son ha rätt till en så stor del av bostadsrätten så att han får ut sin laglott. Dock är det möjligt för din son avsäga sig sitt arv genom att godkänna testamentet, ÄB 17 kap 2 §.SammanfattningDet finns inga problem med att testamentera din bostadsrätt till din thailändska flickvän. Vad som däremot kan bli problematiskt, beroende på hur dina egendomsförhållanden ser ut, är din sons rätt till sin laglott. Laglotten motsvarar hälften av hans arvslott, det vill säga hälften av den totala egendomen du efterlämnar dig vid din död. Om bostadsrätten är värd mer än så kommer din son ha rätt till en viss del av bostadsrätten, eller åtminstone värdet av den, så länge han inte godkänner testamentet och därmed delvis avstår sitt arv.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Får arbetsgivare neka personer med neuropsykiatriska funktionshinder arbete enbart på grund av diagnosen?

2019-09-01 i Trakasserier
FRÅGA |Får arbetsgivare neka personer med neuropsykiatriska funktionshinder arbete hos dom enbart pga diagnosen?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att förhålla mig till diskrimineringslagen (DL).I diskrimineringslagen räknas de så kallade diskrimineringsgrunderna upp. Diskrimineringsgrunderna utgör de sju grunder som en enligt lag inte får bli diskriminerad på, varav funktionshinder är en av dessa. Diskrimineringslagen tar även upp inom vilka områden det är förbjudet att diskriminera människor. Däribland finns ett förbud mot att diskriminera människor som söker jobb, DL 2 kap 1 §. Det är alltså som huvudregel förbjudet att neka en person arbete enbart på grund av dennes funktionshinder. Om det neuropsykiatriska funktionshindret innebär att en inte uppfyller något avgörande yrkeskrav är det dock inte att se som diskriminering trots allt, DL 2 kap 2 §. Om du ska bli polis får du exempelvis inte ha något neuropsykiatriskt funktionshinder. Detta räknas inte som diskriminering då yrket innebär att du kan hamna i många oförutsägbara och stressiga situationer som är svårare att hantera för en person med exempelvis autism.Sammanfattningsvis är det i regel förbjudet att neka en person arbete enbart på grund av att denne har något neuropsykiatriskt funktionshinder. Undantaget är dock om det finns ett lämpligt och nödvändigt yrkeskrav som kommer av arbetets natur och som en person med viss neuropsykiatrisk diagnos inte möter. I sådana fall är det okej att neka personen arbete just på grund av att denne har en diagnos.Om du eller någon du känner har blivit nekad arbete på grund av att du/denne har en neuropsykiatrisk diagnos och det nämnda undantaget inte är tillämpligt på situationen rekommenderar jag dig att göra en anmälan till diskrimineringsombudsmannen. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan en målsägande lägga ner ett av åklagaren väckt åtal?

2019-08-30 i Domstol
FRÅGA |Hejsan, en kille hota mig eller ja min mor genom mig förra året när han var full, jag då i stundens hetta var väldigt arg och gjorde en anmälan om olaga hot, nu har dem valt att gå vidare med detta gill åtal, jag klarar verkligen inte av att va i ett rum med massa människor då jah får panik, klarar inte heller av att vara via video länk, jag får panik vet inte vad jag ska göra, vill ba få bort skiten för det är bortglömt och inget jag vill gå vidare med.. Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som jag kommer att förhålla mig till i mitt svar finns i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).Olaga hot är ett brott som åklagaren får väcka åtal för även om målsägande motsätter sig detta, 11 § 4 kap BrB. Åklagaren är skyldig att väcka åtal om hen menar att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och det är troligt att den misstänkte kommer att dömas, 6 § 20 kap RB.Den som har fallit offer för brottet, du i detta fall, kallas för målsägande. Målsägande behöver inte alltid delta i rättegången utan gör enbart detta om det behövs för att åklagaren ska kunna fullgöra sin uppgift. Om du blir kallad till domstolen måste du dock närvara. Annars riskerar du att bli betalningsskyldig, 15 § 45 kap RB. Vad du kan göra för att underlätta för dig själv är att begära ett målsägandebiträde som kan vara ett stöd för dig både innan och under huvudförhandlingen, 15 § 20 kap RB.SammanfattningDessvärre är åtalet inget som du själv kan lägga ner. Om åklagaren har valt att väcka åtal kommer hen inte lägga ner åtalet om det inte framkommer information som gör åtalet obefogat. Om åklagaren skulle lägga ner åtalet ändå begår hen tjänstefel.Vidare har jag alla förståelse för att det känns mycket jobbigt att uppträda i domstol. Du skriver att du rädd för att vara i ett rum fullt av människor och därför vill jag bara klargöra att det kommer troligtvis inte vara mer än 6-9 personer i rummet inklusive dig själv. Dessutom kommer inte du att behöva prata särskilt mycket om du skulle bli kallad, vilket som nämnt inte ens är säkert att du blir. Det bästa du kan göra är att avvakta och se och om du blir kallad rekommenderar jag starkt att du begär ett målsägandebiträde som kan hjälpa dig genom rättegången.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Får jag rita av fotografier som någon annan tagit och sedan sälja dem?

2019-08-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag tänkte sälja bilder på ishockeyspelare. Eftersom jag inte tagit bilderna själv så undrar jag om man kan rita av bilden exakt likadant, fast för hand och sälja dem? Är det lagligt eller är det som att dem fortfarande äger bilden?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som rör din fråga hittar vi i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Den/de som har tagit bilderna av ishockeyspelarna är skapare till bilderna och får därmed automatiskt upphovsrätt till de, 1 § URL. I upphovsrätten ligger en ensamrätt att framställa kopior av bilderna oavsett hur framställningen sker, exempelvis genom att en ritar av dem. Även en ensamrätt att sprida bilderna, exempelvis genom försäljning, tillfaller skaparen av verken, 2 § URL. I det omtalade Svenska syndabockar-målet prövades ett fall med liknande omständigheter av Högsta domstolen. En fotograf hade tagit en bild som blev avmålad av en konstnär. Fotografen stämde konstnären för intrång i hens upphovsrätt. I det här fallet ansåg Högsta domstolen att konstnären fick rätt. Det berodde dock på att konstnären hade bearbetat originalbilden i den mån att tavlan kunde ses som ett helt nytt konstverk, se NJA 2017 s. 75. För att det inte ska ses som upphovsrättsintrång krävs det alltså att du omvandlar bilden tillräckligt mycket för att det ska ses som ett helt nytt konstverk. Då det är en svår balansgång kring vad som ses som ett nytt eget verk och vad som faktiskt är intrång i någon annans upphovsrätt vill jag rekommendera att inte måla av och sälja bilderna då det sistnämnda är ett brott som kan leda till böter eller fängelse samt stora skadestånd, 53 § URL. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Vänliga hälsningar,

Hur ska en gå tillväga för att adoptera sin sambos barn?

2019-09-02 i Adoption
FRÅGA |Hej! Funderar på hur man ska gå tillväga att adoptera en sambos dotter! Dottern är 9 år, hennes biologiska mamma är död sedan 8 år tillbaka.. Sedan 2 årsåldern har fadern en nykvinna som nu vill bli barnet laglig förälder! Vad behöver dom göra? Pappan önskar det samma.Skriver denna fråga i syftet att hjälpa detta par att komma vidare i sin önskan!! //Maja
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som rör adoption finns i föräldrabalken (FB). Kvinnan får adoptera sin sambos dotter om sambon samtycker till det. Eftersom sambon samtycker och den biologiska mamman är död så finns det inga formella hinder för kvinnan att adoptera barnet, FB 4 kap 6 §. Vad behöver de göra?Kvinnan som vill adoptera barnet behöver göra en ansökan om adoption till tingsrätten i den ort där familjen bor, FB 4 kap 11–12 §. Socialtjänsten kommer därefter göra en utredning kring om adoptionen är i enlighet med barnets bästa samt om det är lämpligt, FB 4 kap 14 § jämte 1–2 §. I samband med utredningen kommer socialtjänsten bland annat att prata med barnet och pappan kring hur de känner gällande adoptionen. När utredningen är klar kommer socialtjänsten att lämna ett förslag till beslut till tingsrätten, FB 4 kap 15 §.Om du har fler funderingar kring adoption eller något annat får du gärna ställa en ny fråga till oss på Lawline. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om en domstol som är sista instans har behandlat min dom felaktigt?

2019-09-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej jag upplever att miljööverdomstolen har slarvat och inte behandlat dommen på rätt sätt. fins det någon som kan granska dommen och tilrättavisa miljööverdomstolen.Vad jag Förstår så går dommen inte ändra efter som den vinner laga kraft omedelbart. Med det måste vara möjligt att få uprättelse när de har gjort ett fel?Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du skriver att domen vinner laga kraft omedelbart utgår jag från att mark- och miljööverdomstolen (MÖD) är sista instans i ditt mål. Det finns egentligen två vägar att gå om du känner att domstolen har gjort fel. Nedan ska jag beskriva dessa möjliga vägar.Du kan ansöka om resningResning innebär att en domstol prövar ditt mål på nytt. Detta möjliggör att domens utfall ändras. Resning är ett särskilt rättsmedel som enbart kan användas om: - någon av domarna har begått ett brott eller tjänstefel i samband med rättegången, - ett vittne har ljugit eller annan falsk bevisning har lagts fram under rättegången, - du åberopar ett bevis eller en omständighet som inte lagts fram under rättegången vilket skulle kunna leda till att domen får en annan utgång samt - rättstillämpning som använts i domen strider mot lag, RB 58 kap 1 §.Om någon av dessa omständigheter stämmer in på din situation kan du ansöka om resning. Det är dock mycket ovanligt att en resningsansökan godkänns. Du kan kontakta justitieombudsmannen (JO)JO granskar myndigheter och domstolar som du anser dig blivit felbehandlad av. JO granskar dock inte domen utan snarare hur domstolen bemött dig samt hur de handlagt frågan. JO:s granskning kan leda till en tillsägelse där MÖD och/eller de aktuella domarna kritiseras. SammanfattningResning möjliggör en ändring av domens utfall, men kräver att någon av resningsgrunderna som jag nämnde ovan är applicerbara i ditt fall. En resningsansökan ska skickas till Högsta domstolen. Blankett för resningsansökan hittar du här. JO kan granska hur du och ditt mål behandlats av domstolen men de har inte behörighet att ändra domen. Du kan skicka en anmälan till JO här.Lycka till!Vänliga hälsningar,

När ska en framställa sitt yrkande om rättegångskostnader?

2019-08-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Fortsättning på tidigare fråga ang rättegångskostnader Svaret jag fick var som om rättegången redan genomfördes! Men frågan är vad man ska yrka eller på summa, i förhand, i en stämningsansökan? Och betalar man för domare mm i en rättegång eller handlar det bara om de ombud mfl man tar in?Med vänlig hälsning
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om rättegångskostnader hittar du i rättegångsbalken (RB). Jag utgår från att det är en civilrättslig tvist och inte ett brottmål som din fråga rör och kommer därför att hänvisa till just dessa regler i 18 kap RB.När ska du framställa yrkandet om ersättning för rättegångskostnader?Vad gäller när du ska yrka på vilka rättegångskostnader du vill ha finns det ledning att få i rättegångsbalken. Där står att ett sådant yrkande ska göras innan handläggningen avslutas, 14 § 18 kap RB. Du behöver alltså framställa det senast i slutskedet av själva huvudförhandlingen. Detta beror troligtvis på att det är först då som du vet vilka kostnader och utgifter du har haft under processens gång.Vilka kostnader kan du få ersatta?De kostnader som kan ersättas är följande: - rättegångens förberedande och talans utförande, - arvode till ombud samt - ditt arbete och tidsspillan i anledning av rättegången.Observera dock att ovan utgifter enbart ersätts om de har varit nödvändiga, 8 § 18 kap RB. Domare är inget du betalar för utan själva huvudförhandlingen är så att säga "gratis". Den enda utgiften till domstolen är kostnaden för stämningsansökan. SammanfattningDu behöver inte yrka på rättegångskostnaderna i förhand utan detta gör du under själva huvudförhandlingen. Du betalar inte för domare utan detta "ingår". Rättegångskostnaderna utgörs istället av arvode till ombud samt kostnader du lagt ut för att exempelvis samla in bevis, förhöra vittnen eller dylikt.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Ska egendom som min exman köpte innan vi gifte oss vara med i bodelningen?

2019-08-24 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej.Jag ska skilja mig. Min emxan köpte två tomter innan vi gifte oss. Ska dessa vara med i bouppdelningen?Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Den egendomen som ska vara med i bodelningen är det så kallade giftorättsgodset, 1 § 10 kap ÄktB. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom, 1 § 7 kap ÄktB. Om din exman köpte tomterna själv är enda möjligheten att de INTE är giftorättsgods om ni har skrivit ett äktenskapsförord enligt vilket tomterna är din exmans enskilda egendom. Om det inte finns ett äktenskapsförord är tomterna giftorättsgods och ska därmed vara med i bodelningen, 2 § 7 kap ÄktB. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Vänliga hälsningar,