Nedlagd förundersökning – omprövning/överprövning av åklagarens beslut

2019-03-20 i Förundersökning
FRÅGA |Jag vart utsatt för en våldtäkt i början av året och nu i veckan blev det nedlagt.Pratade med åklagaren som själv säger att jag ska överklaga hennes beslut med hjälp av antingen hon själv eller mitt ombud. Hur kan det komma sig att en åklagare ber målsägande att överklaga deras beslut?Hon har ringt till både gyn och polis om at spara alla dokumentation av skador och rape-kit, men mer än så vet jag inte.
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill först och främst säga att jag förstår att din situation kan vara extremt jobbig och att det kan kännas frustrerande att få ett nedläggningsbeslut. Att en åklagare väljer att lägga ner en förundersökning innebär dock inte att hon eller han inte tror på dig och din historia om vad som har hänt, utan det handlar i allra flesta fall om att det är väldigt svår att bevisa att en våldtäkt har skett i juridisk mening. Om en åklagare inte anser att bevisen räcker för en fällande dom i tingsrätten, ska åklagaren inte väcka åtal – alltså istället välja att lägga ner förundersökningen. Det är viktigt att komma ihåg att en nedlagd förundersökning alltid kan komma att tas upp igen, om det skulle dyka upp nya bevis eller andra omständigheter. Det är då därför "bättre" att lägga ner en förundersökning, än att väcka åtal med svaga bevis som kan innebära att en person frikänns helt. Men om åtal inte väcks, kvarstår istället möjligheten att väcka åtal om det finns nya bevis som är tillräckliga för en fällande dom. Eftersom jag inte vet exakt vad åklagaren har sagt till dig, är det svårt för mig att svara på varför hon bad dig att ompröva / överpröva hennes beslut. Det kan ha varit så att hon velat upplysa dig om att det är möjligt att få beslutet omprövat / överprövat. Det är vanligt att målsägande inte anser att åklagaren tagit rätt beslut när de lägger ner en förundersökning, och därför kan det ibland kännas "tryggt" att beslutet prövas på nytt. Du kan därför, om du är missnöjd med beslutet begära en så kallad överprövning av beslutet. En begäran skickas till polismyndigheten eller åklagarkammaren där beslutet fattades. Tänk på att din begäran ska vara skriftlig, tydlig och fullständig. Mer information om överprövning samt en överprövningsblankett hittar du här. Slutligen vill jag upplysa dig om att det finns stöd och hjälp att få när man varit utsatt för en våldtäkt. Brottsofferjouren ger stöd till alla brottsutsatta, helt kostnadsfritt. Exempelvis kan du få råd, vägledning eller information om hur rättsprocessen går till. Du kan även få hjälp med att söka ersättning. Du kan läsa mer på deras hemsida som du hittar här. Hoppas du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänliga hälsningar,

Hur gör vi för att gåvorna till barnen, ska ses som förskott på arv?

2019-03-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Vi har och avser att hjälpa våra barn ekonomiskt. Vi har både särkullbarn och ett gemensamt barn. Gåvorna är olika stora, beroende på barnens olika behov, men vi vill förstås att det ska bli rättvist på sikt och därför ska gåvorna ses som förskott på arv.Hur gör vi för att det ska bli rätt?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med er fråga! Bestämmelserna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Allmänt om förskott på arv Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Det innebär således att gåvans värde, ska avräknas från bröstarvinges arv. Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Att gåvor ska avräknas från arvet gäller dock endast om ni inte uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Det kan även vara så att exempelvis samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor, vilket talar för att en avräkning inte ska ske. Mot bakgrund av uppgifterna i er fråga, verkar det alltså inte aktuellt i ert situation. Det finns dock två typer av överföringar som inte ska avräknas mot arvet, se 6 kap 2 § ÄB. Det gäller kostnader som en förälder lagt ner på sitt barns uppehälle och utbildning, om föräldern därmed endast fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller ska sedvanliga gåvor, som inte står i missförhållande till givarens villkor, avräknas från en bröstarvinges arv. SammanfattningEftersom ärvdabalken utgår från att varje bröstarvinge ska ärva lika mycket, kommer varje gåva som en bröstarvinge erhållit under givarens livstid, anses utgöra förskott på arv och därmed avräknas från bröstarvinges arv. Det gäller dock under förutsättning att inget annat föreskrivit, såsom att givaren uttryckts att en avräkning inte ska ske. Vidare ska varken sedvanliga gåvor eller kostnader som en förälder lagt ner för att fullgöra sin underhållsskyldighet, avräknas från arvet.Det sagda innebär, att de kostnader ni lagt ner på era barn, presumeras utgöra förskott på arv, med undantag för de situationerna jag ovan beskrivit. Hoppas ni fick svar på eran fråga!Med vänliga hälsningar,

Ärver mina barn min enskilda egendom, eller måste jag upprätta ett testamente?

2019-02-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi har 2 gemensamma barn och min make 3 barn sen tidigare.Jag äger ett fritidshus som enskild egendom. Vem ärver det om jag dör?Jag vill att våra gemensamma barn ska ärva fritidshuset, måste jag skriva testamente ?Mvh
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för vad som händer vid ena makens bortgång, för de arvsrättsliga konsekvenserna därtill och slutligen för vad som gäller i din situation. Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Vad händer med egendomen vid första makens död?När äktenskapet upplöses genom ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, tillhör första arvsklassen och är dom som i första hand ärver till lika stora delar var, 2 kap. 1 § ÄB. Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken ärver alltså de gemensamma barnen del av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, med vilken den efterlevande kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den. Den fria förfoganderätten innebär att egendomen kommer att gå tillbaka till bröstarvingarna till den avlidne, vid den efterlevandes bortgång. Detta framgår av 3 kap. 1 § ÄB. Vid den efterlevande makens bortgång, realiseras alltså efterarvet vilket för bröstarvingar innebär rätt till en viss kvotdel i egendomsmassan från den efterlevande 3 kap. 2§ ÄBKvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel av den efterlevande makes totala förmögenhetsmassa. På grund av att värdet på egendomsmassan kan såväl öka som minska, gäller en kvotdel istället för den summa som efterlevande ärver med fri förfoganderätt. Efterarvsrätt innebär alltså inte en rätt till en viss bestämd egendom (exempelvis fritidshuset) utan är just en andel av förmögenhetsmassan. Vanligtvis är kvotdelen hälften, som fördelas lika mellan bröstarvingarna till den först avlidne. Resterande kvarlåtenskapen fördelas sedan lika på den sist avlidnes arvingar, 2 kap. 1 § ÄB. Om din man däremot skulle gå bort före dig, innebär det att hans tidigare barn har rätt att få ut sitt arv direkt, medan du "ärver" era gemensamma barn del av kvarlåtenskapen. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. När du i sin tur går bort, kommer arvet efter dig att realiseras och fördelas mellan dina barn. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteAtt fritidshuset är enskild egendom innebär att den undantas från bodelningen, men kommer ändå att ingå i kvarlåtenskapen som den efterlevande maken kan få ärva på grund av gemensamma barn. För att försäkra dig om att kvarlåtenskapen fördelas i enlighet med dina önskemål eller för att den efterlevande maken inte ska ha rätt att ärva enskild egendom, förutsätter det ett testamente där det framgår. Om du vill att dina barn ska ärva fritidshuset (eller annan bestämd egendom) och att samma egendom även ska vara dina barns enskilda, måste du upprätta ett testamente. Genom testamente kan du bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas. Det är exempelvis även möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din man, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis fritidshuset medan andra testamentstagare, era gemensamma barn, får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din mans bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Min sambo står som lagfaren ägare till gemensamma huset, vad gäller när sambo går bort?

2019-02-09 i Sambo
FRÅGA |Jag och min sambo sedan 20 år, inga gemensamma barn men båda har från tidigare förhållanden.Vi kommer nu att bygga ett gemensamt hus. Tomten inköptes härom dagen och i köpekontraktet står min sambo som ägare. Nästa steg är fastighetens lagfart. Vad gäller när sambon står som ägare av tomt och lagfart och avliderVi har inte skrivit något samboavtal eller testamente.
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras av bestämmelserna i Sambolagen (SamboL).Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB). Jag kommer först att redogöra för vad som händer med egendomen vid ena sambos bortgång, för de arvsrättsliga konsekvenser därtill och slutligen vad ni kan göra för att stärka efterlevande sambos ställning i kvarlåtenskapen. Vad händer med egendom vid ena sambons bortgång?Huvudregel i svensk rätt är det saknas legal arvsrätt för sambos. Istället är det den avlidnes bröstarvingar, barn, barnbarn, syskon och föräldrar som ärver den avlidnes kvarlåtenskap, se 2 kap ÄB. Vid en sambos bortgång, kan det dock bli aktuellt att göra en bodelning enligt Sambolagen. Det är dock inte obligatoriskt för sambos att bodela och det är endast den efterlevande sambon som kan begära att en bodelning ska genomföras, senast i samband med att bouppteckning efter den avlidne görs, se 8 § och 18 § SamboL. En sambos rätt att begära bodelning gäller dock inte om ni tidigare avtalat bort delningsrätten av samboegendomen, se 9 § SamboL. Jag kommer dock i mitt svar utgå från att du och din sambo inte avtalat om att lagens bestämmelser inte ska tillämpas.Vad omfattas av en bodelning mellan sambos?I en eventuell bodelning mellan sambos, ingår endast begränsad egendom, så kallad "samboegendom", 3 § och 8 § SamboL. Samboegendom är endast gemensam bostad och bohag, under förutsättning att egendomen har införskaffats för gemensam användning. Det avgörande är om avsikten med förvärvet var att egendomen skulle användas gemensamt. Undantag finns i 4 § och 7 § SamboL.Bostad och BohagDet är alltså bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning ska delas lika vid en bodelning, oavsett vem som är ägare, 3 § SamboL. Enbart tomtmark inte utgöra gemensam bostad, men eftersom du skriver att ni kommer att bygga ett gemensamt hus, kommer jag utgå från huset vid besvarandet av din fråga. Med bostad menas exempelvis fast egendom som samborna eller någon av samborna äger, om egendomen är avsedd som sambornas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för detta ändamål, 5 § p 1 SamboL. Det avgörande för om bostaden ska ingå i en eventuell bodelning eller inte, är alltså om syftet med förvärvet har varit för för att du och din sambo skulle bo där tillsammans. Det spelar alltså ingen roll om bostaden förvärvats av din sambo och att din sambo står som ensam ägare till bostaden. Är bostaden att anse som samboegendom har du alltså rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning, den andra hälften tillfaller dödsboet. Bostad och bohag som förvärvats av bara ena sambon, kan alltså komma att ingå i en bodelning om egendomen var avsedd för gemensamt bruk. Efter att skulder har täcks, läggs samboegendomen samman och delas lika mellan samborna, 14 § SamboL. Skulle en hälftendelning av samboegendomen leda till ett oskäligt resultat med hänsyn till samboförhållandets längd, ekonomiska förhållanden, såsom insatser till den gemensamma ekonomin, samt omständigheter i övrigt kan bodelningen istället göras så att sambon med störst behållning får behålla mer av sin egendom, 15 § SamboL. Jämkningsregel gäller även till förmån för den avlidnes arvingar. Anmälan om gemensam bostad Om endast en av samborna är lagfaren ägare till den gemensamma bostaden, kan ni till inskrivningsmyndigheten anmäla att bostaden är gemensam, 5 § 2 st SamboL. Anmälan måste vara skriftlig och undertecknas av båda samborna. Inskrivningsmyndigheter gör då en anteckning i fastighetsboken. Anmälan får effekten att fastigheten ska ingå i en eventuell bodelning. Det blir också även en extra säkerhet, eftersom den sambo som äger fastigheten, inte utan samtycke, kan sälja eller pantsätta fastigheten. Eftersom bostaden då är att anse som samboegendom, kommer alltså efterlevande sambo ha rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning, den andra hälften tillfaller dödsboet. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteFör att försäkra er om att den efterlevande sambon ska få bo kvar i huset vid ena sambons bortgång, skulle jag rekommendera er att upprätta ett testamente för att skapa ett skydd för den som överlever den andre. Genom testamente kan ni bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas och exempelvis föreskriva att den andre sambon får överta eller nyttja bostaden efter ett eventuellt dödsfall. Det är fullt möjligt att föreskriva att en testamentstagare ska få nyttjanderätt till en viss egendom, medan en annan får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att era respektive barn blir ägare till bostaden vid nyttjanderättshavarens, bortgång, se 12 kap 2-9 § ÄB. Ett testamente kan utformas på olika sätt. Behöver ni hjälp med att upprätta ett testamente eller är osäkra på något skulle jag rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med era önskemål. Du elller ni är välkomna att vända er till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Jag och min sambo funderar på att gifta oss, vad får det för arvsrättsliga konsekvenser?

2019-03-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Vi är ett äldre par som varit sambos i över 20 år. Jag har varit emot äktenskap på grund av att jag är ensam ägare till fastighet (som vi bor i) och att jag har fyra vuxna barn. Min sambo har inga barn men en åldrig mamma och många syskon i livet. Vi har skrivit varsitt testamente där det i mitt står att min sambo får en femtedel av mina tillgångar och får bo kvar i huset ett år eller tills det säljs. I min sambos testamente står det att hans tillgångar ärvs av mig och sedan mina barn.Nu har vi pratat om giftermål och jag undrar vad som händer med mina tillgångar om jag skulle gå bort före honom. Vi vill absolut inte att mina tillgångar skall hamna på min sambos sida. Allt ska gå till mina barn efter att vi båda inte finns mer.Måste vi skriva nytt testamente eller hur ska vi göra?Hoppas på svar!
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för vad som händer med egendomen vid ena makens bortgång, samt för de arvsrättsliga konsekvenserna därtill, för ett gift par. Jag kommer slutligen att redogöra för de väsentliga skillnaderna mellan att vara gift och sambo. Hoppas det ger svar på din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Vad händer med egendomen vid första makens död?När äktenskapet upplöses genom ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.På grund av giftorätten, kan det alltså komma att innebära att "din" egendom, tillfaller din make till följd av en bodelning. Ni kan däremot genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå i framtida bodelning och inte, 7 kap. 3 § ÄktB. Att egendom är enskild har dock bara den rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell bodelning, 10 kap 1 § ÄktB. Den avlidnes enskilda egendom kommer att tillhöra kvarlåtenskapen som ska fördelas i arv, medan efterlevande make kommer att behålla sin enskild egendom. Ett äktenskapsförord kan alltså inte användas för att reglera hur arvet fördelas , utan endast användas för att bestämma vad som ska delas vid en bodelning.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, tillhör första arvsklassen och är dom som i första hand ärver till lika stora delar var, 2 kap. 1 § ÄB.Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, den efterlevande maken saknar därför arvsrätt om det bara finns särkullbarn, 3 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingarna, det vill säga avkomlingarna till den först avlidne kommer därför ha rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap 1 § ÄB. Dina barn kommer alltså att ärva hela din kvarlåtenskap, såvida det inte finns ett testamente som anger annat, 3 kap 1 § ÄB.BasbeloppsregelSärkullbarnens rätt till arv kan dock komma att skjutas upp på grund av basbelopp regeln 3 kap 1 § ÄB. Bestämmelsen ger den efterlevande make rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp och i beloppet räknas även värdet av enskild egendom och egendom som efterlevande erhållit genom bodelning, arv eller testamente. Vad som eventuellt skulle saknas för att uppnå fyra prisbasbelopp, kan därför i den mån som krävs och som är möjligt, utgå från kvarlåtenskapen och från särkullbarnets arv. Vad som eventuellt tas av kvarlåtenskapen för att ge efterlevande make fyra basbelopp, räknas som arv och ger särkullbarnen rätt till efterarv när efterlevande make sedan går bort.Särkullbarn har alltså rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnen själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Skulle du gå bort innan först, kan det alltså innebära en möjlighet för din make att bo kvar eftersom han i sådana fall ärver din kvarlåtenskap och särkullbarnens del av arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap. 2 § ÄB.Skillnader mellan att vara sambo och att vara giftDet finns stora juridiska skillnader mellan att vara sambo och gifta. Den största skillnaden är att sambos inte har arvsrätt efter varandra, utan det förutsätter då att man upprättar ett testamente, precis som ni har gjort. När man är gift, ärver efterlevande make enligt huvudregel. Det gäller dock inte om det enbart finns särkullbarn, eftersom de då ärver hela kvarlåtenskapen. När ett äktenskap upplöses, genom äktenskapsskillnad eller genom ena makens bortgång, kommer även en bodelning att äga rum innan att arvet fördelas. I bodelningen mellan makar, ska enligt huvudregel all egendom, delas lika mellan parterna, i den mån egendomen inte är enskild egendom. På grund av giftorätten, kan det alltså komma att innebära att din egendom, tillfaller din man till följd av en bodelning. Ni kan däremot genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå eller inte ingå i framtida bodelning , 7 kap. 3 § ÄktB. Bodelning mellan sambos är däremot inte obligatoriskt. I bodelningen ingår dessutom begränsad egendom, enbart bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteEftersom du och din sambo inte har gemensamma barn, kommer det innebär det att dina barn kommer ärva hela kvarlåtenskapen efter dig vid din bortgång, även om ni skulle gifta er. Därför rekommenderar jag er att upprätta ett nytt inbördes testamente för att ni fortsättningsvis ska ärva varandra. Jag skulle även rekommendera att ni upprättar ett äktenskapsförord, exempelvis om du vill att din fastighet ska undantas från en eventuell bodelning. Det är även möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din make, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis huset medan andra testamentstagare, dina barn, får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din makes bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina/ era önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag genom gåva göra mitt biologiska barn arvlös?

2019-03-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan en far ge bort sin halva del i huset till ett särkullebarn så hans biologiska dotter mister arvet
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar att du ger bort halva delen av huset till särkullbarnet. Gåvan kan dock få arvsrättsliga konsekvenser, eftersom gåvan kan ses som förskott på arv och kan därför komma att aktualisera bestämmelser i samband med din bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskap vid beräkning av arvet.I svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Bröstarvingar har alltså alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Det förstärkta laglottskyddetEftersom bröstarvingar enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB, innebär det att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller göra sig av med sin egendom genom gåvor. Om gåvan av fastigheten, medför att det inte finns någon egendom kvar att fördela i arv kan det förstärka laglottskyddet komma att aktualiseras, 7 kap 4 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet, innebär att gåvor som går att likställa med testamente, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet. Värdet av gåvan ska läggas till givarens kvarlåtenskap vid beräkningen av laglotten. För att regeln ska kunna tillämpas krävs det dock att syftet med gåvan kan antas vara att ordna sitt arv.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är dock möjligt att genom testamente bestämma hur till viss del, hur kvarlåtenskapens ska fördelas.Ditt biologiska barns arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som du genom testamente kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett eventuellt testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan mina halvsyskon ärva min pappa, om han upprättar ett testamente?

2019-02-09 i Alla Frågor
FRÅGA |HejMina föräldrar har bara mig gemensamt. Båda mina föräldrar har barn sedan tidigare äktenskap. Vad gäller angående arv? Kan mina "halvsyskon" ärva min pappa som ej är deras biologiska far om mina föräldrar upprättar ett testamente där det ska delas lika emellan syskonen?Med vänlig hälsning
Paula Reich Zackrisson | Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB). Bodelning med anledning av ena makens död När äktenskapet upplöses genom ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktBDet samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften ingår i kvarlåtenskapen efter den avlidne. Det som sedan återstår på den avlidnes sida, efter att en bodelning har genomförts och att efter att dödsboet skulder är betalda, utgör kvarlåtenskapen och är den egendom som sedan kommer att fördelas i arvskifte, se 23 kap 1 § ÄB. Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen efter dina föräldrar kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB. Bröstarvingars arvsrättDu som bröstarvinge, det vill säga avkomling till din förälder tillhör första arvsklassen och den som i första hand ärver till lika stora delar som andra bröstarvingar till samma förälder , 2 kap 1 § ÄB. Enligt huvudregeln ärver efterlevande make före gemensamma barn, vilket innebär att efterlevande maken kommer ärva din del del av kvarlåtenskapen, 3 kap 1 § ÄB. Du har sedan rätt till efterarv som inträder först vid efterlevande makes bortgång, 3 kap 2 § ÄB. Särkullbarnen, det vill säga säga dina halvsyskon, har dock rätt att få ut sitt av direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock välja att avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när efterlevande i sin tur går bort, 3 kap 9 § ÄB. Det är alltså bara bröstarvingar som har legal arvsrätt, dina andra halvsyskon har alltså inte rätt att ärva sin "styv" förälder. Det är dock möjligt för dina föräldrar att genom testamente bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas och på så sätt kan dina halvsyskon erhålla arvsrätt. Bröstarvingars rätt till laglottÄven om det finns ett giltigt testamente där din dina föräldrar har testamenterat bort hela eller delar av sin kvarlåtenskap, så har bröstarvingar alltid rätt att få ut minst sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap 1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som arvlåtare genom testamenteras kan förfoga över. Din far kan alltså testamentera bort hälften av sin kvarlåtenskap som du och dina syskon ska dela på.Laglotten faller dock inte ut automatisk när det finns ett testamente som inskränker laglotten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är även individuell för varje bröstarvinge och begäran om jämkning ska framställas senast 6 månader från delgivningen av testamentet, 7 kap 3 § 3 st ÄB. Om en bröstarvinge inte kräver jämkning av testamentet gäller dock testamentet. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Bör jag ha med mig en advokat vid förhör?

2019-02-06 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Jag har blivit kallad till ett förhör hos pålisen nu på fredag 8/2 ang att jag är misstänkt för en misshandel.och jag vet vad detta gäller händelsen hände den X/12 och Jag slog henne 1gång efter att hon provocerade mig och jag har mess från henne där hon skriver att hon inte tänker anmäla mig, men nu 2månader senare har hon valt att anmäla mig.Bör jag ha med mig en advokat på förhöret?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I Rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser rätt till offentlig försvarare. I vissa fall, har den misstänkte, alltid rätt efter begäran få en offentlig försvarare förordnad. Av 21 kap. 3 a § RB framgår att offentlig försvarare, på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, som inte har lindrigare straff än sex månaders fängelse. Ju grövre brottet är, desto större sannolikheten att du kan få en offentlig försvarare utsedd. Dessutom kan en offentlig försvarare utses om den misstänkte är i behov av en försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör. Du skriver att du är misstänkt för misshandel. Om du är skäligen misstänkt för brottet om du delgivits misstanke om det, har du rätt att få en försvarare utsedd, se 23 kap. 18 § RB. Du ska då ha blivit underrättad om din rätt att under viss förutsättningar få en offentlig försvarare, 12 § förundersökningskungörelsen (1947:948) Det är då inte tillåtet att hålla förhör med dig som misstänkt eller att låta en person sväva i ovisshet om misstanken är så stark att den når upp till "skälig misstanke". Om du blivit delgiven skälig misstanke, kan du när som helst vända dig till förundersökningsledaren (det kan vara åklagaren eller en polis) för att begära en offentlig försvarare. Förundersökningsledaren har då en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Det krävs inte att du fyller i någon blankett, utan det är helt formlöst och du kan lättast göra begäran muntligt genom att ringa. Även om domstolen bedömer att du inte har rätt till en offentlig försvarare, har du har alltid rätt att anlita en privat försvarare som kan hjälpa dig med försvaret, 21 kap. 3 § RB. Däremot får du själv stå för kostnaderna för en privata försvarare. Om du har en offentlig försvarare, betalar staten kostnaderna.Vad kan du göra? Jag skulle rekommendera dig att kontakta polisen (förundersökningsledaren) redan imorgon för att begära en offentlig försvarare. Ofta är det första förhöret hos polisen viktigast, det finns alltså ingen anledning att vänta med din begäran. Försvaren hjälper dig att förbereda förhöret på bästa sätt. Du kan antingen begära en försvarsadvokat som du känner till, eller så kan du överlämna det till tingsrätten som sedan utser en försvarsadvokat åt dig. Vid misstanke av mindre allvarliga brott, som vanligtvis endast medför böter i straff, kan det vara så att polisen inte anser att du behöver en försvarsadvokat eller att de försöker övertala sig att du kan förhöras utan försvarare. Det är dock i slutändan tingsrätten som avgör om du ska få en offentlig försvarare eller inte. Förundersökningsledaren har som sagt även en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Om du begär en offentlig försvarare, måste polisen som sagt kontakta domstolen för ett beslut och får då vänta med att förhöra dig. Flera advokatbyråer erbjuder sig även att kontakta domstolen med en begäran om offentligt biträde åt dig, men ta i första hand kontakt med polisen eller åklagare. Lycka till! Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,