Arbetsgivaravgift/socialavgifter.

2018-02-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Då jag är intresserad av juridik så har jag spekulerat hypotestiskt kring en viss situtation vad som skulle gälla i praktiken. om Rickard är anställdpå ett bemanningsföretag (enskild firma) och får lönespecifikationer varje månad med bifogad avdragen skatt samt anställningensavtal/bevis i samband med nyställningen, om det skulle visa att arbetsgivaren inte betalt in arbetsgivareavgiften/sociala avgifter och dylikt, vem får skulden då av skatteverket. Tack på förhand.
Henrik Berg |Hej.Tack för din fråga. Jag kommer nedan att beskriva hur arbetsgivaravgifter fungerar. Kortfattat svar finns längst ner.Socialavgifter:Det finns 2 typer av socialavgifter. Dessa 2 versioner är arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter regleras båda i Socialavgiftslagen. Enligt 2 kap. 1§ socialavgiftslagen ska arbetsgivaren betala in denna avgift till staten. Arbetsgivaren ska rent allmänt göra alla skatteavdrag för den anställdes räkning enligt 10 kap. 2§ skatteförfarandelagen. Denna avgift utgår på all avgiftspliktig ersättning som t.ex. är löner och arvoden som utgår p.g.a. tjänst (2 kap. 10§ socialavgiftslagen). Detta gäller oavsett vilken företagsform Rickard är anställd av. Det som spelar roll är hur mottagaren ska beskattas inkomstmässigt. Enligt 2 kap. 5§ socialavgiftslagen ska mottagaren istället betala egenavgift om denne är godkänd för F-skatt. Om utbetalaren är en fysisk person ska arbetsgivaravgifter bara betalas om ersättningen totalt på 1 år antas bli över 10 000 kronor. Om Rickards chef ej betalat arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap. 1§ socialavgiftalagen eller/och inte gjort skatteavdragen enligt 10 kap. 2§ skatteförfarandelagen kan han dömas till skatteavdragsbrott eller vårdlös uppbördsredovisning enligt 6§ skattebrottslagen.Arbetstagarens ansvar.Rickard som fysisk person har ingen skyldighet att betala arbetsgivaravgifter och kan ej åläggas detta av skatteverket. Däremot måste Rickard kunna uppvisa lönespecifikationen att preliminärskatten och arbetsgivaravgiften har/ska ha erlagts av arbetsgivaren. Om Rickard inte kan uppvisa detta kan han i värsta fall skönsbeskattas enligt 57 kap. skatteförfarandelagen. Svar:Rickard som arbetstagare har ingen skyldighet att inge arbetsgivaravgiften så länge han inte är godkänd för F-skatt. Denna avgift ska inges av arbetsgivaren och Rickard kan inte åläggas att göra detta. Han bör dock spara sin lönespecifikation för att inga andra negativa skattekonsekvenser ska ske. Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Om du behöver mer juridisk rådgivning är du varmt välkommen att höra av dig till Lawlines betaltjänster för snabb och bra rådgivning.Mvh/Henrik Berg.

Fel i begagnad vara.

2018-01-20 i Konsumentköplagen
FRÅGA |https://lagen.nu/1990:932#P17Hej Köpt beg bil "i befintligt skick och utan garanti" av bilhandlare. Volvo v70 åm 2001 för 24900. Fullservad på märkesverkstad (kollade serviceboken) och godkända besiktningar. Fick ingen specifik skriftlig varudeklartion (mer än det som stod i annonsen samt att handlaren sa att "allt fungerar"). Jag gick själv igenom bilen och dess reglage samt provkörde. Missade tyvärr att kontrollera bakrutetorkaren som sen visade sig inte fungera, vilket jag upptäckte efter att jag kom hem samma eftermiddag. Är detta att anse som ett sådant "fel" som jag kan begära att handlaren åtgärdar? Eller har jag missat min rätt för att jag inte kollade att torkaren verkligen fungerade? (Hade jag gjort det hade jag ju påpekat det och begärt prisavdrag. Vi pratade om torkaren då jag såg att det saknades ett "skal/hylsa" över muttern/fästet på torkararmen vilket jag påpekade föe säljaren som sa att "det gör inget för funktionen, det finns att köpa nytt om man vill ha". Jag höll med om det och tänkte att det kan jag acceptera på en så gammal bil). Samma eftermiddag började även en felkod "larm service erfordras" lysa varje gång jag startade bilen. Detta felmeddelande kom inte upp vid min provkörning och jag hade ingen anledning att misstänka att det skulle vara något fel på larmet. Är detta ett sådant fel som jag kan kräva att säljaren åtgärdar trots att jag köpt bilen i befintligt skick? Tack Ingela P
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att redogöra kort hur denna situation hanteras. Sammanfattat svar finns längst ned.Konsumentköplagen: 17§§ konsumentköplagen.Av att döma på frågan verkar detta röra sig om ett konsumentköp. Med andra ord mellan konsument och näringsidkare. Det innebär att du som konsument har ett utökat skydd än om köplagen skulle gälla. Vidare finns det inget krav på undersökning av varan innan köpet som det finns i köplagen. Däremot kan faktumet att köparen vetat om en brist i varan vägas in i bedömningen om fel föreligger enligt konsumentköplagen.Den paragraf som reglerar köp allt begagnade varor är 17§ konsumentköplagen. 17§ konsumentköplagen tar framför allt sikte på varan som helhet och reglerar förhållandet mellan funktion och pris. Gemensamt för alla paragraferna är att felet måste funnits där vid köpet.När man köper en vara som sålts i t.ex. "begagnat skick" eller "befintligt skick" så finns fortfarande vissa minimikrav som man kan ställa på varan. De här kraven är däremot väldigt flytande då man måste göra en bedömning om "vad man med fog kan förutsätta" (förväntad kvalité). Bedömningen innebär att man utgår från priset för att se vad som är rimliga minimikrav. Även andra omständigheter kan vägas in som t.ex. vad säljaren och köparen visste om vara innan köpet. För att kunna få en bild av hur kraven varierar finns ett antal äldre rättsfall.Rättsfall:I ARN (Allmänna Reklamations Nämnden) nr 1996-5602 ville en person häva ett köp av en kamera denne köpt på en auktion. Direkt efter köpet fick denne erbjudande om att kontralera varan men hade ingen kasset och kunde därför inte undersöka kameran. Kameran kostade 2700 och gick sönder samma dag. ARN ansåg att köparen kunnat förvänta sig mer för 2700 kronor och menade att 17§ konsumentköplagen var tillämplig. Eftersom varans funktions understeg de krav som köparen kunnat ställa på varan. Köparen fick häva köpet.I ARN 2002-0134 köpte en person en begagnad bil. Köparen gjorde gällande fel enligt 16§ konsumentköplagen. Felet ska ha varit att bilens motor varit betydliga svagare än vad säljaren sa och kraftig rök ska senare ha utvecklats i samband med köring. ARN menade att detta var att anse som ett fel i köprättslig mening och att köparen kunnat förutsätta mer för bilen jämfört med priset. Priset för reparations skulle ha uppgått till lite mer än 50 000.Sammanfattat utgår 17§ konsumentköplagen från samma grund som 16§. Det måste föreligga ett fel i varan och felet måste ha funnits där vid köpet. Sen görs en bedömning om vad köparen kunnat förvänta av varan. En bil som kostar 5000 kanske man inte kan förvänta sig mycket av medan en bil för 100 000 kan man förvänta sig lång mer för. Ekvationen blir:Fel i bilen (t.ex. kostnad att åtgärd)- Förväntad funktion (priset för varan)= fel eller inte fel.19§ konsumentköplagen.Sedan finns även 19§ konsumentköplagen som reglerar säljarens utfästelser. Om säljaren utfäster att varan har speciella egenskaper eller att en viss kvalité garanteras föreligger fel i varan om den funktionen eller egenskapen inte finns i varan. Därmed måste man inte göra en bedömning om vad köparen kunnat förutsätta jämfört med priset för varan. Däremot måste man göra bedömningen om det säljaren sa verkligen är en garantiutfästelse eller vanligt "säljsnack". Att t.ex. säga att bilens torkarblad fungerar men att den inte gör det är ett fel enligt 19§ konsumentköplagen. Men att säga att bilen torkarblad är i helt okej skick kanske inte räknas som en garantiutfästelse enligt 19§ konsumentköplagen. I ditt fall:Vad gäller torkarbladen bör du kunna göra gällande att säljaren ska åtgärda felet eller att du vill ha prisavdrag. Om säljaren sa att "torkarbladen fungerar" eller "funktionen påverkas inte" bör detta vara att se som en garantiutfästelse enligt 19§ konsumentköplagen för en specifik funktion som uppenbarligen inte finns. Vad gäller varningslampan är det lite mer komplicerat. Som sagt måste vi göra en bedömning om vad du kunnat förutsätta för funktion i bilen. Denna bedömning sker som sagt utifrån erlagt belopp för bilen. Om bilen var ovanligt billig sänks kraven på funktion och tvärt om. Sedan måste felet och anledningen till felet identifieras. Om din varningslampa blinkar utan anledning kanske själva larmet är trasigt. Men det kan även vara problem med motorn vilket är grövre. Så jag skulle råda dig att identifiera felet först. Grövre fel kanske säljaren ansvarar för medan mindre fel står köparen för. Om det skulle visa sig att motorn är trasig eller snart kommer gå sönder helt kan du nog göra detta gällande mot säljaren. Men om själva lampan är trasig kanske du själv får åtgärda felet. Beror som sagt på förväntad funktion kontra pris.Svar:Ta reda på vad det exakta felet är. Om det är lampan eller ett motorfel. Beroende på priset du köpte varan för kanske du kan göra gällande 17§§ konsumentköplagen. Alltså att bilen varit i väsentligt sämre skick än vad som kunnat förutsättas jämför med priset. För att kunna göra bedömningen måste du veta exakt fel. Vad gäller torkarbladen bör du kunna göra det gällande eftersom det verkar som du fått en funktionsgaranti av säljaren som då ansvarar för den (19§ konsumentköplagen). Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Behöver du fortsatt hjälp är du varmt välkommet att kontakta Lawlines betaltjänst.Mvh/Henrik Berg.

Hur testamente och arvslott fungerar/Efterarv

2018-01-09 i Efterarv
FRÅGA |Vår morfar avled 1998, han var då omgift sedan flera år. Vår mormor avled 1975 och 1979 avled vår mamma som var och blev min morfars enda barn. Hans nya fru har/ hade inga barn. Det visade sig att de skrivit testamente tillsammans där allt skulle ärvas av mig och min bror. Den som överlevde den andre skulle ha fri förfoganderätt tills även den andre avled. Nu har även hon avlidit. Hennes två bröder har under denna tid tagit allt av värde, hon har dessutomtydligen ändrat sin del av testamentet trots att hon många år bott på demensboende. Bör vi ha en advokat med vid bouppteckningen? Hur ska vi bete oss? Dessa bröder har planerat och hittat alla kryphål för att komma åt vårt arv.
Henrik Berg |Hej.Tack för din fråga. Jag kommer sammanfattat förklara hur arv och testamente fungerar nedan. Längst ned finns ett sammanfattat svar.Bodelning:När någon som var gift går bort kommer en bodelning ske (9 kap. 1§ äktenskapsbalken) där egendomen delas upp. Bodelning sker eftersom någon bortgång räknas som att äktenskapet tar slut (1 kap. 5§ äktenskapsbalken). Då kommer man alltså göra en lista över vad som tillhör vem inklusive hur stor del man har i t.ex. hus eller båt etc. Det som ska ingå i listan är den egendom som inte är gemensam (7 kap. 1§ äktenskapsbalken). Saker som personliga föremål som kan vara kläder, dekorationer etc. eller saker man fått i gåva med villkor om att det ska vara ens egen egendom tillhör alltså en själv (7 kap. 2§ äktenskapsbalken) Egendom som man köpt gemensamt eller som har använts av båda lika mycket är giftorättsgods/gemensam egendom. Denna ska delas lika.Däremot finns en regel som menar att den överlevande maken begära att vardera part behåller sin del av den gemensamma egendomen (12 kap. 2§ äktenskapsbalken). Man får även undanta större del av giftorättsgodset om den ena hade mycket mer från början än den andre (12 kap. 1§ äktenskapsbalken).Det är även viktigt att nämna att arvet från er mormor som er morfar fick inte ska räknas in i bodelningen (3 kap. 6§ ärvdabalken). T.ex. om er mormor hade 200 000 och er morfar hade 200 000 kommer er morfar ha 400 000, eftersom ni är gemensamma barn och får vänta på ert arv. När er morfar gifte om sig hade han 400 000 men 200 000 räknas inte med i bodelningen. De 200 000 som var er mormors arv. Ni ska ha fått denna egendom innan bodelningen skedde efter er morfar.Arvsfördelningen:Enligt 2 kap. 1§ 2 stycket ärvdabalken är du och din bror arvtagare efter er morfar. Det innebär att den egendom som er morfar lämnade efter sig ska du och din bror dela lika på. Den rätten gäller bara mot er morfars egendom så ni ärver alltså inte den egendom som tillhör er morfars fru. Den egendomen kommer gå till hennes bröder (2 kap. 2§ 2 stycket ärvdabalken). Avtal om att den efterlevande maken ska få all egendom med fri förfoganderätt är vanligt. Det innebär att du och din bror måste vänta på ert arv. När er morfars fru går bort kommer ni få ut efterarv (3 kap. 2§ ärvdabalken). Ni ska därför få ut halva hennes arv + er mormors arv som juridiskt sett inte tas med i bodelningen. Testamente:Man kan ändra ett testamente hur man vill så länge man har det skriftligt och inför 2 vittnen (10 kap. 1§ ärvdabalken). De 2 vittnena måste närvara samtidigt och inte vara nära släkt till den som upprättar testamentet (10 kap. 4§ ärvdabalken). Har nära släkt bevittnat underskriften/testamentet är testamentet ogiltigt. I testamentet får man inte testamentera hur som helst. Man får inte testamentera bort laglott. Laglott är det skydd som bröstarvingar/direkta barn har (7 kap. 1§ ärvdabalken). Detta gäller även barnens barn eftersom de träder in i deras ställe om barnen gått bort. Ett testamente som inte tar hänsyn till laglotten är i den delen ogiltig. Bröder, systrar och andra arvtagare har ingen laglott.Om man anser att testamentet är ogiltigt eller inte har hänsyn till laglotten måste man påkalla jämkning (7 kap. 3§ ärvdabalken). Alltså begära ändring av testamentet.Arv i praktiken:Det första som ska ske vid någons bortgång är att man utser någon att förvalta dödsboet. Detta kan göras av dödsbodelägarna/arvtagarna (18 kap. 1§ ärvdabalken). Om man inte kommer överens kan man begära att rätten ska utse en dödsboförvaltare (19 kap. 1§ ärvdabalken). Förvaltaren ska alltså gå igenom vad som personen lämnade efter sig och reda ut om det finns avklarade affärer. Detta kan t.ex. vara räkningar eller skatter som den avlidne ej betalat. Det som finns kvar blir sedan arvet. I ert fall är ni inte dödsbodelägare (18 kap. 1§ 3 stycket ärvdabalken) efter er morfars fru dödsbo men ni har fortfarande rött till er del av arvet.Svar:Det som var er morfars enskilda egendom är ert. Det som er morfar fick fri förfoganderätt över från er mormor är ert och er morfars del av giftorättsgods från bodelningen med hans fru är ert. Detta ska ni få i etterarv från er morfars fru. Vad gäller testamentet kan ni kontrollera att testamentet är giltigt eller går emot er laglott/del av arv. Om testamentet inte bevittnats av 2 vittnen som närvarat samtidigt är testamentet ogiltigt. Då gäller det tidigare testamentet.Normalt sett delar man bara upp värdet i bodelningen. Om 500 000 ska delas har man alltså rätt till egendom värt 250 000. Hur man delar upp objekten i sig är upp till varje fall. Att er morfars frus bröder redan tagit saker från dödsboet är normalt sett inte okej och ska återges. Eller så räknas värdet av sakerna de tog från deras senare del av arvet. Jag skulle råda er att kontakta advokat för mer hjälp.Hoppas att du fick svar på din fråga. Du är varmt välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå för hjälp i ärendet.Mvh/Henrik Berg

Bodelning.

2017-12-18 i Bodelning
FRÅGA |HejHar en fråga om Bodelning, min blivande exfru och jag har ett antal gemensamma skulder, hon är långtidssjukskriven och har således en låg inkomst från försäkringskassan.Jag har fast inkomst och tillräckliga medel att betala dessa skulder.Vid en bodelning, gör man uppdelning rätt av i alla fall eller ser man främst till vem som kan betala av dom gemensamma skulderna?
Henrik Berg |Hej.Tack för din fråga. Jag kommer kort förklara hur en bodelning sker. Ett kort svar finns nedan.Grund för bodelning:Den grundläggande principen är att när man skiljer sig så ska man få det som man äger. Om egendomen ägs gemensamt så ska denna delas lika (9 kap. 1§ Äktenskapsbalken). Vad gäller skulder så ansvarar makarna själva för dem. Det innebär att om ena maken är skuldsatt så kan inte borgenärerna vända sig till den andra maken (1 kap. 3§ äktenskapsbalken). Efter det att giftermålet tagit slut så ska makarna ansvara helt för sig själva vad gäller ekonomiskt (6 kap. 7§ äktenskapsbalken). Däremot har den andra maken rätt till bidrag under en viss tid efteråt om det är så att maken får problem av sin försörjning. Den tiden är däremot ganska kort. Tiden då maken har rätt till bidrag varierar. Man brukar ta hänsyn till hur länge äktenskapet varat (6 kap. 7§ 2 och 3 stycket äktenskapsbalken) och vilket behov den andra maken har av stöd. Om man dessutom har barn tillsammans så ska makarna gemensamt ta hand om barnet även om barnet intå bor med båda (7 kap. föräldrabalken). Barnen ska ses som det centrala vid bodelningen.I ditt fall:Du har ingen skyldighet att betala av din makes skulder om skulderna är din makes privata skulder. Är skulderna gemensamma ansvarar ni båda för dem. Det innebär att ni mest delar allt rakt av bortsett från den enskilda egendomen (7 kap. 1,2,3 §§ äktenskapsbalken). Däremot så nämnde du att din make är sjukskriven och skuldsatt. Om det innebär att din make kommer få problem men försörjningen efter en skilsmässa så har din make rätt att få visst bidrag under en tid därefter. Tiden och beloppen räknas som vad som är "skäligt"/rimligt. Ert äktenskaps tid spelar också in på bedömningen om vad som är skäligt.Svar:Du måste inte betala din makes skulder men det finns inget som hindrar dig från att göra det. Dina skulder är dina och din makes skulder är din makes. Det innebär att ni delar allt som är gemensamt rakt av och behåller det som tillhör er. Principen är att ni ska få lika mycket i värde efter bodelningen. Det innebär däremot att ni inte måste dela exakt alla saker rakt av. Utan så länge ni får motsvarande värde så är det okej.Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Om du behöver mer juridisk hjälp så är du varmt välkommen att kontakta Lawlines betaltjänster för snabba svar. Mvh/Henrik Berg

Avdrag för kläder.

2018-02-08 i Avdrag
FRÅGA |Hej!Jag driver ett företag med två kollegor och vi ska gå på gala och representera företaget. Vi har tänkt att köpa in klänningar för ca. 15 000 kr var och undrar om det är något som vi kan dra av som kostnad för företaget. Det är en viktig marknadsföringskanal för företaget nämligen.Tack på förhand!
Henrik Berg |Hej.Tack för din fråga. Jag kommer nedan att redogöra för hur avdrag fungerar allmänt och sedan redogöra för hur avdrag runt kläder fungerar. Ett sammanfattat svar finns längst ned.Avdrag i näringsverksamhet:Den grundläggande principen för avdrag i företaget (näringsverksamheten) är att alla kostnader och utgifter som hänför sig till företagets vinst får dras av. Alltså att kostnader som uppkommer för att bibehålla vinsten är avdragsgilla enligt 16 kap. 1§ Inkomstskattelagen. Saker som här är avdragsgilla är t.ex. nytt material till produktionen, mindre personalförmåner etc. Privat konsumtion:När lagen skrevs delade man upp vad som är avdragsgillt för att undvika att folk skulle kunna skriva privata saker på företaget. Det innebär att man gör en bedömning om man kan eller kommer använda saken man vill skriva av för privat bruk. Det finns däremot inga absoluta listor eller liknande på vad som är avdragsgillt. De saker som inte är avdragsgilla normalt sett är saker som inte hänför sig till näringsverksamheten. Ett exempel på detta är att H&M får skriva av klädinköp som hänför sig till deras lager och därmed verksamheten, menad Volvo troligen inte får göra det. Däremot om H&M som skulle få köpa in kläder med avdrag kommer de som bär kläderna troligen förmånsbeskattas enligt 11 kap. 1§ Inkomstskattelagen. Lagstiftaren anser att kläderna ges/lånas ut till personen p.g.a. dennes tjänst i företaget. Detta ses som en form av lön.Att man inte får skriva av personlig konsumtion framgår tydligast i 9 kap. 2§ Inkomstskattelagen sett utifrån den skattskyldiges perspektiv (ditt perspektiv). Personalvård:Viss privat konsumtion tillåts däremot att göra avdrag för. Mindre saker som t.ex. kaffe, viss motion, enklare förtäring etc. räknas som personalvård enligt 11 kap. 11§ Inkomstskattelagen. Alltså en förmån som ska göra arbetstagarnas vardag lite bättre. Personalvårdsförmåner är skattefria för mottagaren och avdragsgill för företaget om den är av mindre värde. 15 000 kronor är ej av mindre värde och en klänning är inte i syfte att göra arbetstagarnas vardag bättre. Er situation/svar:En samlad bedömning menar att era klänningar inte kommer vara avdragsgilla för företaget. Även om ni kommer använda klänningarna i vad som verkar vara marknadsföringssyfte kommer inköpet troligen inte kunna hänföras till verksamhetens vinst (16 kap. 1§ Inkomstskattelagen). Klänningarna kommer inte heller kunna gå under personalvårdsförmån enligt 11 kap. 11§ Inkomstskattelagen. Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Om du behöver vidare juridisk rådgivning är du varmt välkommen att höra av dig till Lawlines betaltjänster för snabb och bra service.Mvh/Henrik Berg.

Företagskonkurs/Borgensförbindelse.

2018-01-11 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Min man står ensam i styrelsen, men det är två ägare. Båda har borgat privat för hyran på fastigheter. Vad händer vid en konkurs ? Är min man som är ensam i styrelsen personligt ansvarig i något? MVH
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan förklara hur ansvar i företag fungerar. Kort svar finns längst ned.Olika företagsformer:Till att börja med skiljer sig ansvaret vid ev. konkurs beroende på vad för företag det är. Huvudformerna av företag är aktiebolag (AB), handelsbolag (HB), enskilda bolag (EB) och kommanditbolag (KB). Man ser vad för företag det är om man ser på namnet eller via bolagsverket. Jämte företagsnamnet ska det framgå vad för bolag det är. Om ingen av förkortningarna för bolagen står är det troligen ett enskilt bolag.Aktiebolag:Reglerna för ansvar vid aktiebolag är till synes lätta men väldigt komplicerade rent praktiskt sett. Huvuddragen är att aktiebolagets ägare (aktieägarna) inte är ansvariga för bolaget (1 kap. 3§ aktiebolagslagen). Detta inkluderar styrelse, vd och firmatecknare eftersom de ofta också är aktieägare. Struktured aktiebolagen har är att bolagsstämman har mest makt. Denna utgörs av aktieägarna (7 kap. 1§ aktiebolagslagen). Eftersom bolagsstämman bara samlas 1-2 gånger per år har styrelsen den mesta av det praktiska makten och ansvarar för bolagets förvaltning (8 kap. 4§ aktiebolagslagen). Sedan har även fe flesta bolagen en VD. VD:n svara inför styrelsen och ansvarar för den dagliga verksamheten (8 kap. 29§ aktiebolagslagen). Ansvar genom skadestånd:Man kan bli personligt ansvarig för företagets ekonomi om aktieägare, VD eller styrelse har brutit mot någon lag i aktiebolagslagen. Anledningar till att styrelse, vd eller aktieägare ibland blir ansvariga är t.ex. om de går emot ett direktiv från styrelsen eller bolagsstämman eller om de går utanför sin respektive behörighet. I sådana fall kan bolaget som juridisk person rikta skadeståndskrav mot aktieägare, styrelse eller VD (29 kap. 1§ aktiebolagslagen). Detta kräver dock att man på en bolagsstämma beslutar om detta. Om man inte beslutar om detta blir man ej ansvarig. Strikt ansvar/Ansvarsgenombrott:När det kommer till strikt ansvar som inte kan undgår är om företaget inte följer kontrollbalansräkningsreglerna. Ett aktiebolag har alltid ett visst aktiekapital. Detta ska minst vara 50 000 eller 500 000 om det är ett publikt bolag (1 kap. 14§ aktiebolagslagen). Om man har förlorat mer än 50% av sitt aktiekapital måste man upprätta en så kallad kontrollbalansräkning (25 kap. 13§ aktiebolagslagen). Det innebär att man kontrollerar exakt alla tillgångar bolaget har och låter en revisor granska resultatet. Därefter ska bolagsstämman besluta om man ska fortsätta verksamheten eller inte. Om man inte upprättar kontrollbalansräkningen kan de som tog beslutet att inte göra det eller underlät att göra det bli personligt ansvariga (25 kap. 19§ aktiebolagslagen). Och om man valde att fortsätta bolaget men senare gick i konkurs kan man även då bli ansvarig. Reglerna runt det strikta ansvaret är för komplicerat för att gå in på här. Jag rekommenderar att ni söker upp de exakta reglerna i bolagsverket eller kontaktar en affärsjurist. De här reglerna är bara grunden för hur reglerna fungerar.Handelsbolag och kommanditbolag.Handelsbolags ansvarsfördelning fungerar i raka motsatsen från aktiebolagens. I ett handelsbolag är alla personer solidariskt ansvariga (2 kap.20§ bolagslagen). Det innebär också att alla bolagsmän kan utöva makt i bolaget med bindande verkan medan i aktiebolag är denna rätt starkt begränsad (2 kap. 17§ bolagslagen). Makten i handelsbolag varierar dock beroende på avtal inbördes. Men skulle ett handelsbolag gå i konkurs, oavsett anledning, är alla bolagsmän och styrelse betalningsansvariga till lika del. Oavsett anledning. Det man måste vara försiktig med är att en bolagsman kan krävas på hela skulden från borgenärerna. Denna bolagsman har sedan regressrätt mot övriga bolagsmän.I kommanditbolag är strukturen densamma bortsett från att kommanditbolag har något som kallas kommanditdelägare. Kommanditdelägare är lite som aktieägare. Dessa har ingen plikt mot bolaget bortsett från deras investering men har ingen rätt att agera i bolagets namn utan fullmakt (3 kap. 3§ bolagslagen och 3 kap. 7§ bolagslagen). Så kommanditdelägare är inte solidariskt ansvariga med resten. De som är ansvariga kallas för komplementär och är vanliga bolagsmän. I ett kommanditbolag får inte alla vara kommanditdelägare.Enkla bolag:Enkla bolag är enkelt. Dessa bolag är ingen juridisk person och kan därför inte ta på sig egna skulder eller förpliktelser. Juridiskt sett är ägaren bolaget och har samma ansvar som denna. Så vid konkurs är styrelse eller de som är delaktiga i bolaget personligt ansvariga.Svar:Som sagt gäller olika regler beroende på vilken form av bolag det är. Första steget är att identifiera typen av företag. När det är gjort hänvisar jag till någon av ovanstående rubriker.Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Jag ber om ursäkt för ett krångligt svar men frågan har många svar. Om du behöver fortsatt juridisk hjälp är du varmt välkommen att höra av dig till Lawlines betaltjänst.Mvh/Henrik Berg

Makars egendom.

2017-12-18 i Alla Frågor
FRÅGA |I somras brände min (blivande, har betänketid kvar) exmake en tavla för mig. Den har ett stort personligt värde för mig och fanns bara i 200 exemplar i hela världen.Polis kom, men gjorde bara en anmälan om själva branden -att det var farligt för de som bodde nära. De menade att jag ej kan anmäla honom för min förlust, då allt i hemmet räknas som gemensamma tillgångar. Stämmer detta verkligen?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Beklagar det som hänt. Jag kommer kort redogöra för hur makars egendom fungerar. Ett kort svar finns nedan.Makars egendom.I makars gemensamma hem finns ofta 2 sorters egendom. Den kan antingen vara enskild eller gemensam. I (7kap. 1§ äktenskapsbalken) står det att all egendom som inte är enskild är gemensam. Enskild egendom är den egendom som ena marken fått i t.ex. gåva eller arv med villkor att denna ska vara enskild. Enskild egendom räknas då som ena makens egendom bara, och den andra maken har då ingen rätt att sälja eller förstöra egendomen. Om den andra maken fortfarande gör det så räknas det som vanlig stöld eller annat. Enskild egendom kan även uppstå om man skriver ett äktenskapsförord (7 kap. 3§ räkenskapsbalken). Äktenskapsförordet ska vara skriftligt och sedan skickas till skatteverket. Vad gäller den gemensamma egendomen så äga denna av båda. Den grundläggande principen är att båda makars samtycke krävs för att man ska sälja eller på annat sätt göra sig av med egendomen (7 kap. 5§ äktenskapsbalken) eftersom makarna äger hälften vara av egendomens värde. Det finns däremot ett undantag som säger att om den andra makens inte kunde inhämtas inom rimlig tid får maken t.ex. sälja egendomen (7 kap. 7§ äktenskapsbalken). Däremot får make inte bara förstöra egendomen. Om make har gjort sig av med gemensam egendom och undantaget inte gäller är det alltså inte tillåtet. Den make som fått något förstört för sig kan väcka talan i domstol om att handlingen ska ogiltighetsförklaras (7 kap. 9§ äktenskapsbalken). Det ska ske inom 3 månader från dess att den andra maken fick reda på vad som hänt.I ditt fall:Om tavlan var din enskilda egendom så kan du föra talan i domstol om att din make har förstört din egendom och ska ersätta den. Om tavlan var gemensam egendom har du fortfarande rätt till halva värdet. Däremot så kan du inte få tillbaka den som 7 kap. 9§ äktenskapsbalken menar. Att få ut värdet av din del av tavlan borde inte vara orimligt.Ett problem är att du har 3 månader på dig från att du visste att tavlan brändes att väcka talan i domstol (7 kap. 9§ 2stycket äktenskapsbalken). Det här gäller inte om tavlan var din enskilda egendom. Det är i så fall vanlig skadegörelse enligt brottsbalken (12 kap. 1§ brottsbalken).Svar:Om tavlan var enskild egendom så kan du föra talan i domstol mot din make. Är den gemensam egendom så har du rätt att få ut din del av värdet. Däremot så har du bara 3 månader på dig att föra talan i domstol om tavlans förstörelse. Bara för att det är gemensam egendom får makarna inte göra vad de vill med det. Hoppas att du fått ett svar på din fråga. Om du behöver mer juridisk hjälp är du varmt välkommen att kontakta Lawlines betaltjänst för snabba svar.Mvh/Henrik Berg

Köparens rätt vid småhusentreprenad

2017-12-14 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi har beställt ett garage av en entreprenör, garaget är ihopbyggt med sedan tidigare befintligt bostadshus och vi hade en muntlig överenskommelse om ett pris på 500 000kr. Inga skrivna avtal finns då vi tidigare anlitat samma firma och det då fungerat väl. Nu fakturerar entreprenören uppemot 700 000kr (jobbet dock inte riktigt klart än). Är tillbyggnaden att betrakta som småhusentreprenad och är då §51 i Konsumenttjänstlagen tillämplig i det här fallet?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att sammanfatta reglerna runt din situation. Kort svar finns längst ned.Definition av småhusentreprenad:I begreppet småhusentreprenad ingår egentlige alla former av till och ombyggnader. Det framgår inte riktigt i lagen utan i förarbetena till denna. Det innebär att 51§ konsumenttjänstlagen blir tillämplig i ditt fall med villkor att du bor i en fastighet och inte i en bostadsrätt.Vem har rätt vid tvist:51§ konsumenttjänstlagen är tydlig. Om det är så att oenighet uppstår när det gäller t.ex. arvodet så ska konsumentens version gälla. Det gäller inte om säljaren kan visa upp något form av skriftligt avtal eller liknande som styrker att ett visst arvode ska gälla. Att det blir dyrare än väntat att uppföra en byggnad är inte ovanligt. Därför menar förarbetena till konsumenttjänstlagen också att säljaren har rätt till "skälig ersättning" i vissa fall. Alltså rimlig ersättning. Hur mycket "skäligt" är blir svårt att säga. I äldre rättsfall resonerar Hovrätten att konsumentens pris ska gälla men om säljaren har varit tvungen att dra på sig extra kostnader för att kunna göra sitt jobb så måste det vara tillåtet. Sammanfattningsvis kan sägas att syftet med 51§ konsumenttjänstlagen är att se till att konsumenten inte blir lurad. En normal konsument har ingen koll på vad hus, material, etc kostar. Så paragrafen hindrar säljaren att hitta på olika summor eller göra det dyrare än nödvändigt. Samtidigt menar äldre rättsfall att säljaren/entreprenören måste kunna få oväntade kostnader ersatta eftersom alla kostnader är omöjliga att beräkna exakt. Svar:I ditt fall skulle jag säga att ditt pris om 500 000 gäller. Hovrätten brukar resonera att konsumentens version av priset väger tyngst. Det innebär att om inga andra handlingar finns så följer hovrätten bara 51§ konsumenttjänstlagen.Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Om du har fler frågor eller behöver mer juridisk hjälp är du varmt välkommen att kontakta Lawlines betaltjänst för snabb hjälp.Mvh/Henrik Berg