Hur fördelas begravningskostnader vid bodelning?

2007-04-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi undrar hur begravningskostnader skall fördelas då maka med särkullsbarn skall ärva i icke orubbat bo. Skall dessa fördelas eller är det de efterlevande barnen till den avlidne som skall bära hela kostnaderna?
Emelie Brorström |Hej! När någon har dött skall man genomföra en bodelning och detta oavsett om den efterlevande maken kommer att sitta kvar i orubbat bo eller ej. Vid en bodelning beräknar man tillgångar och skulder för vadera make och sedan delar man de sammanlagda tillgångarna på två, om äktenskapsförord ej funnits. Begravningskostnaderna för den avlidne (vilket bl.a. innefattar kostnader för förtäring vid minnesstunden, dödsannons etc.) räknas som en skuld hos den avlidne. Vänligen,

Äktenskapsförord

2007-05-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag och min blivande man ska skriva ett äktenskapsförord. Jag vill att delar av min förmögenhet, dvs aktier och pengar, ska vara min enskilda egendom. Hur ska ett sådant äktenskapsförord upprättas? Jag undrar också vad man ska räkna för avkastning på pengarna?
Martin Ågren |Hej. Ett äktenskapsförord skall upprättas skriftligen och undertecknas av makarna eller de blivande makarna. Dessutom måste äktenskapsförordet registreras hos domstol, se Äktenskapsbalken 7:3 2 – 3 st. se lagen http://lagen.nu/1987:230 . Ett äktenskapsförord består helt enkelt av att makarna anger vilken egendom som skall vara enskild egendom. Avkastning av enskild egendom kommer dock att vara giftorättsgods om inte annat föreskrivs i äktenskapsförordet. Om Du vill att avkastningen av pengarna och aktierna ska vara enskild egendom måste du alltså ange detta i äktenskapsförordet. Då behöver Du inte räkna med någon specifik avkastning på pengarna utan helt enkelt ange att all avkastning skall vara enskild egendom. Hoppas att detta hjälper. Med vänlig hälsning

Beräkning av arv

2007-05-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Min bror avled nyligen, (vållande av annan), han var gift med ett barn i äktenskapet samt att han hade två barn i ett tidigare förhållande. Vid dödsfallet uppgick min bror och hans frus samlade tillgångar, (förmögenhet), efter avdrag av skulder, till 5.500 000 kr i aktier och en fastighet. Inget testamente eller äktenskapsförord finns, min bror ägde fastigheten innan giftemålet, står som ägare till den, det hade "inte blivit av" att även registrera frun som medägare, (om det nu spelar någon roll). Aktier har köpts både före och under äktenskapet. - Hur stor del av den samlade förmögenheten får min brors fru behålla? inkl det gemensamma barnet. - Hur stor del ska de två särkullsbarnen vardera ha i arv? Dvs pengar som nu måste betalas ut till de två barnen. Vi har fått olika svar på frågan i bekantskapskretsen så vi prövar här. 1/12 till 1/6 av tillgångarna till respektive särkullsbarn är det vi fått vilket är stor skillnad i kronor räknat, änkan blir tvungen att sälja fastigheten i det ena fallet då aktierna inte räcker.
Emelie Brorström |Hej! När en make dör så gör man en bodelning (se http://www.lagen.nu/1987:230#K9 i äktenskapsbalken 9:1). Eftersom det inte finns något äktenskapsförord i delas egendomen lika mellan makarna (se http://www.lagen.nu/1987:230#K11 i ÄktB 11:3). De får alltså vardera ½ av 5.500.000 kr. Makar ärver inte varandra, men den efterlevande maken kan sitta kvar i orubbat bo, dvs kvarlåtenskapen efter den avlidne tillfaller den efterlevande med fri förfoganderätt. Undantaget är om det finns särkullbarn som kräver ut sin andel med en gång (se http://www.lagen.nu/1958:637#K3 i ärvdabalken 3:1). Då ärver endast dem efter Er bror. Kvarlåtenskapen efter er bror är alltså ½ av 5.500.000. Er bror har tre barn som skall dela lika på kvarlåtenskapen efter denne. Med tanke på att inget testamente finns delar de på hela kvarlåtenskapen. (Annars har de alltid rätt till hälften av vad de skulle ha fått utan testamente. Detta kallas för laglott och kan läsas om http://www.lagen.nu/1958:637#K7 i ärvdabalken 7:1) 1/3*1/2 av 5.500.000 ger att vadera särkullbarn har rätt till 1/6 av 5.500.000. Det gemensamma barnets 1/6 efter pappan får dock stanna kvar hos mamman. Detta resulterar i att mamman ”får” 4/6 och särkullbarnen 2/6 tillsammans. Vänligen,

Surrogat för enskild egendom

2007-04-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag och min make ska skiljas efter 19 års äktenskap. Vi skrev äktenskapsförord när vi gifte oss. Där står att gåva, arv och min släktgård skall vara min enskilda egendom. Jag har under äktenskapets gång fått ärva mina föräldrar och en moster. Dessa arv fick jag för 10- 12 år sedan. En del av arven har "försvunnit" in i hushållsekonomin, en del finns kvar på samma konto, fonder etc som då arvet tillföll mig. Nu undrar jag; skall jag räkna samman arvsbeloppen och dra av summan innan vi bodelar vårt giftorättsgods?
Elzbieta Kaczorowska |Hej, Enligt 7 kap 2 § 1 stycket 6 punkten äktenskapsbalken (ÄB, se http://www.lagen.nu/1987:230 ) skall egendom som har trätt i stället för enskild egendom även den vara enskild. Denna regel, som behandlar så kallat surrogat, stadgar att det just är egendom, d v s tillhörighet, som träder i stället och som då skall vara enskild, och inte en viss andel eller ett visst belopp. Denna egendom kan dock bestå i pengar. För att det skall röra sig om enskild egendom får inte sammanblandning ske. Detta medför ett krav på att egendomen måste hållas avskild från resterande egendom. Detta innebär att den delen av arvet som flutit in i den gemensamma ekonomin har förlorat sin egenskap som enskild egendom, såvida inte något annat införskaffats för pengarna, som t ex tavla, vilket i sådana fall skulle kunna betraktas som enskild egendom. När det gäller pengar insatta på ett konto så behåller dessa sin egenskap av enskild egendom om de hålls på ett separat konto. I det fall pengarna har satts in på ett gemensamt konto behåller de sin egenskap av enskild egendom enbart om medelsslagen ändå hålls avskilda genom t ex bokföring. När bodelning sedan skall ske så går det lite förenklat till så att värdet av all egendom som utgör giftorättgods slås ihop efter att värdet på makarnas skulder dragits av. Denna summa delas sedan på två och sedan skall varje make erhålla egendom till värde av den summa denne tilldelats, plus för att täcka sina skulder, se närmare lagtext, ÄB 11 kap. Med andra ord skall inte arvsbeloppen dras av, utan den egendom som fortfarande kan anses vara enskild skall helt enkelt bara inte ingå i bodelningen alls. Med vänlig hälsning,

Arv för särkullbarn.

2007-05-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Min fästman och jag ska gifta oss i sommar. Båda har vi barn sedan tidigare, men planerar inga gemensamma. Vi ska upprätta äktenskapsförord som säger att allt det vi för med oss in i boet plus det som vi ev. kommer att få genom t.ex. arv ska vara enskild egendom. Vad händer sedan om jag dör? Jag vill att mina barn ska ärva allt efter mig, inte min blivande make som redan har det gott ställt. Måste man upprätta ett testamente då eller ärver mina barn allt eftersom vi har ett äktenskapsförord?
Cornelia Svensson |Hej, dina barn kommer att ärva dig fullt ut. Detta eftersom din make inte kommer att tilldelas något vid en eventuell bodelning eftersom all er egendom är enskild. Dessutom kan särkullbarn (barn som endast är biologiskt barn till ena maken) kräva ut sitt arv redan vid ”sin” förälders bortgång. Se 3 kap 1§ och 3 kap 9 § Ärvdabalken (http://lagen.nu/1958:637 ). Vänliga hälsningar

Kan särkullsbarn göra make arvslös?

2007-04-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Min mor skrev ett äktenskapsförord med sin nu avlidne man. I det förordet står det att vid skilsmässa får hon inget av vad hennes man hade med sig in i äktenskapet. Hennes man skrev aldrig ett testamente. Hennes man har fyra barn som nu påstår att min mor är arvslös och måste flytta ut från den bostad som hon och deras pappa förvaltade under deras äkteskap. Enligt hans barn så är äktenskapsförordet gällande!! Min mor är 62år och saknar tillgångar. Vad kan hon göra ?
Emelie Brorström |Om jag förstår Er rätt hade Er mor och hennes make ett äktenskapsförord som gjorde i varje fall makens egendom enskild (vilket innebär att modern inte skulle få något av denna egendom vid en framtida bodelning). Jag utgår i mitt svar ifrån att Er mor och hennes man aldrig skiljde sig, utan faktiskt var gifta när maken dog. När en make dör gör man en bodelning, dvs. delar upp makarnas egendom på de båda. Den döde makens del skall faktiskt tillfalla den efterlevande maken enligt huvudregeln (se http://www.lagen.nu/1958:637#K3 i ärvdabalken 3:1). Om den döde maken hade barn tillsammans med någon annan (s.k. särkullsbarn) har de dock rätt att begära ut sin del av arvet med en gång. Om Er mors make endast hade särkullsbarn kommer det att innebära att de kan kräva hela kvarlåtenskapen efter denne med en gång. Det finns dock en liten säkerhetsventil i 3:1 2st samma lag. Det står att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger basbeloppet som idag ligger på 40 300. Tillsammans med sina egna tillgångar har Er mor rätt att behålla så stor del av kvarlåtenskapen efter hennes make som tillsammans med hennes egna tillgångar motsvarar 161 200 kr. Om Er mor fick ytterst lite eller ingenting vid bodelningen så har makens barn fel. Hon är inte arvslös utan har rätt till egendom upp till minst 161 200 kr. Med vänliga hälsningar,

Bodelning

2007-04-16 i Alla Frågor
FRÅGA |När man skiljer sig har man ju rätt att få \"hälften\" av giftorättsgodset om man inte skrivit äktenskapsförord. Men om man inte kräver det i samband med äktenskapsskillnaden, kan man utkräva det i efterhand när skilsmässan är klar? Och i så fall, hur lång tid efter? Finns det någon lag kring detta?
Lova Unge |Hej! Frågor om bodelning vid äktenskapsskillnad regleras i äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB. Lagen hittar Du på www.lagen.nu. Av 9 kap 4 § ÄktB framgår att bodelningen ska förrättas när äktenskapet har upplösts. Däremot framgår inte av lagen hur lång tid det får gå innan bodelningen förrättas. Frågan har dock behandlats i praxis. I NJA 1993 s. 570 hade den ena maken väntat i 24 år med att påkalla bodelning. Efter så lång tid ansågs rätten till egendomen definitivt ha gått förlorad. Detsamma gäller för den som väntat i 9 år med att påkalla bodelning, se RH 2002:19. I ett annat fall ansågs drygt sju år efter äktenskapsskillnaden vara för lång tid att vänta, se RH 2003:41. Det är alltså svårt att svara på exakt hur många år det får gå, men sju år har alltså bedömts vara för sent. Mitt råd är att göra det så snart som möjligt. Lycka till! Med vänlig hälsning

Ska lön utbetald efter skilsmässa ingå i bodelning

2007-04-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Vid tidpunkten för skilsmässa och bodelning hade jag en styrelsepost som arvoderades med en årlig summa. Denna betalades ut fyra månader efter bodelningen, ska fd maken ha del av denna?
Martin Ågren |Hej. I en bodelning vid skilsmässa skall makarnas så kallade giftorättsgods ingå, se Äktenskapsbalken (ÄktB) 10:1, http://www.lagen.nu/1987:230 . Giftorättsgods är alla tillgångar och skulder som makarna har om inte annat avtalats genom äktenskapsförord eller följer av villkor i gåvor eller arv. Inkomster är även giftorättsgods. Vilken egendom som skall ingå i bodelningen avgörs med utgångspunkt i den så kallade kritiska tidpunkten. Vid bodelning i anledning av äktenskapsskillnad är denna kritiska tidpunkt den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, se ÄktB 9:2., alltså dagen då ansökan inkom till rätten. All inkomst som intjänats innan den kritiska tidpunkten skall ingå i bodelningen oberoende av när inkomsten betalas ut. Din f.d. make har alltså rätt till del av pengarna. Med vänlig hälsning,