Mårten Andersson |Hej!Enligt äktenskapsbalken 1 kap. 3 § svarar varje make för sina egna skulder. Detta innebär helt enkelt att lånet blir din pappas skuld som han själv svarar för. Något äktenskapsförord behövs inte för att reglera detta.Det enda sättet på vilket din pappas hustru kan drabbas är om det blir utmätning för din pappas skulder i deras hem. I sådant fall presumeras den egendom som finns i din pappas besittning vara hans, vilket innebär att kronofogden kan utmäta egendomen. Detta gäller dock inte om det framgår att egendomen tillhör din pappas fru, eller om hon kan göra sannolikt att de innehar egendomen med samäganderätt. Dessa regler stadgas i utsökningsbalken 4 kap. 19 §, och aktualiseras som sagt först om utmätning blir aktuell.Äktenskapsbalken hittar du http://www.lagen.nu/1987:230, och utsökningsbalken http://www.lagen.nu/1981:774.Frågan påminner om några andra frågor här på Lawline, som du hittar http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=824 och http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=521.Vänlig hälsning,

Daniel Waerme |Hej! Du kan göra den enskilda egendom till giftorättsgods genom att föreskriva detta i ett äktenskapsförord eftersom gåvoavtalet stadgar att egendom skall vara enskild om inte annat föreskrivs i ett äktenskapsförord. (Äktenskapsbalken 7 kap 3 §) 7:3 omfattar egentligen inte situationen att egendomen är enskild pga förebåll från gåvogivaren men i RH 1994:48(vari hänvisas till förarbetena) har fastslagits att paragrafen ändå är tillämplig på den situationen. Äktenskapsförordet skall upprättas skriftligen, undertecknas av makarna och registreras hos tingsrätten. Du behöver således inte tillgång till gåvoavtalet. Med vänliga hälsningar

Linnea Ljung |Hej. Att en gåva ges med villkor att egendomen skall vara enskild är av betydelse för det fall att gåvotagaren är gift eller kommer att gifta sig. Enskild egendom ingår nämligen inte i den egendom som skall delas vid en eventuell skilsmässa eller vid den ena makens död. När två personer gifter sig behåller var och en sina tillgångar. Makarnas tillgångar läggs inte ihop till en egendomsmassa. Däremot har makarna giftorätt i den andra makens egendom. Giftorätt är en makes principiella rätt till hälften av förmögenhetsvärdet av den andre makens giftorättsgods Giftorätten betyder inte särskilt mycket under själva äktenskapet. Vid skilsmässa eller den ena makens död får giftorätten betydelse. I dessa fall skall en bodelning göras. Enligt 10:1§ ÄktB skall makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen. Det betyder lite förenklat att all egendom som är giftorättsgods skall delas mellan makarna. Enligt 7:1§ äktenskapsbalken är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Enskild egendom räknas alltså inte in i sammanläggningen vid bodelning och det är därför det är viktigt att fundera över om egendom skall vara enskild. Om en gåva ges med villkor att den skall vara enskild så är den enskild. Makarna kan beträffande övriga tillgångar genom äktenskapsförord bestämma att viss egendom skall vara enskild. 7:2§ ÄktB ÄktB hittar du http://www.lagen.nu/1987:230

Michael Witting |Jag förutsätter att din kompis och hans fru ska skilja sig. Vid en äktenskapsskillnad ska makarnas giftorättsgods delas lika. Giftorättsgods är enligt 7 kap. 1 § äktenskapsbalken, se http://www.lagen.nu/1987:230, all egendom som inte är enskild. Av 7 kap. 2 § följer att egendom är enskild bl.a. om det stadgas i ett äktenskapsförord eller ett testamente att den ska vara enskild. Det har inte framgått av den information du lämnat att varken lägenheten eller ersättningen för den skulle vara enskild. Därmed är ersättningen för lägenheten att betrakta som gifträttsgods. Eftersom äktenskapet bara varat i 4 månader är det dock möjligt att din kompis får behålla allt eller i vart fall en stor del av sitt eget giftorättsgods. Därmed också ersättningen för lägenheten. I 12 kap. 1 § äktenskapsbalken finns nämligen en regel som möjliggör jämkning p.g.a. kortvariga äktenskap. En likadelning vid korta äktenskap kan ofta framstå som oskälig främst om den ena maken vid äktenskapets ingående har fört in egendom till stort värde i boet. Med kortvariga äktenskap förstås sådana som inte har varat mer än fem år. Den tid då makarna före äktenskapet har bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden ska emellertid medräknas.

Michael Witting |Nej, det är det inte. Det upphör att vara giltigt i och med att ni gifter er. Är ni gifta måste ni ha ett äktenskapsförord. Ett samboavtal kan inte reglera fördelning av giftorättsgods. Dessutom måste ett äktenskapsförord enligt 7 kap. 3 § äktenskapsbalken, se http://www.lagen.nu/1987:230, registreras hos domstol för att vara giltigt.

Miranda Berg |Hej,Under ett äktenskap äger varje make sitt, och svarar för sina skulder, precis som när man inte är gifta. Detta gäller oavsettom man har ett äktenskapsförord eller inte. Den stora skillnaden mellan ett äktenskap och ett samboskap när det gäller ägande uppkommer först vid en bodelning vid skiljsmässsa eller dödsfall. Det är främst denna situation som ett äktenskapsförord syftar till att reglera. Vid en eventuell utmätning har alltså kronofogden inte rätt att ta din sambos/makes saker, men det är mycket viktigt att man i så fall verkligen kan visa vad som tillhör den andre maken. Detta gäller även medan ni bara är sambos, eftersom vid en utmätning kronofogden annars kan utmäta allt som finns i din besittning, det vill säga hemma hos dig.Ägandeförhållanden kan vara svåra att bevisa. Kvitton eller vittnen kan vara till hjälp. Ett äktenskapsförord kan ha bevisverkan vid en utmätning, men då måste det finnas en förteckning exakt över vilken egendom som är makens enskilda och det måste registreras hos domstol. Man kan också göra en bodelning under pågående äktenskap, en bodelningshandling måste i så fall lämnas in till domstol för sakrättsligt skydd.

Sara Edström |Att något är enskild egendom innebär att föremålet i fråga inte är sådan egendom som delas lika vid den bodelning som sker vid äktenskapsskillnad. Enskild egendom behåller man alltså själv. För din del innebär detta att om du är gift så kommer hela din andel av lägenheten tillfalla dig vid en eventuell skilsmässa. Om lägenheten inte hade varit din enskilda egendom hade din make haft rätt till halva värdet. Det är vanligt att gåvor ges med förbehåll om att det ska vara enskild egendom just av den anledningen. Ett annat sätt att göra egendom enskild är att avtala om det i ett äktenskapsförord. Äktenskapsbalkens 7 kapitel som handlar om om makars egendom hittar du http://www.lagen.nu/1987:230

Mårten Andersson |Hej! Det förstärkta laglottsskyddet, som stadgas i ärvdabalken (ÄB) 7 kap 4 §, omfattar gåvor som till sitt syfte är att jämställa med ett testamente. Laglottsreglerna är ett skydd för bröstarvingar för att de inte skall kunna göras arvlösa. ÄB hittar du http://lagen.nu/1958:637. En förutsättning för att regeln skall kunna tillämpas är att givarens avsikt med gåvan kan antas vara att han eller hon velat fördela sin kvarlåtenskap. Således omfattas inte alla gåvor under givarens livstid, även om inte lagtexten stadgar någon speciell tidsfrist. Två typer av gåvor omfattas av ÄB 7 kap 4 §. Dels omfattas gåvor som äger rum strax innan dödsfallet, eller åtminstone när givaren trodde att han eller hon snart skulle dö. Dels också gåvor där givaren behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Ett exempel på det senare är att givaren förbehållit sig fri nyttjanderätt under sin livstid. Ett ytterligare exempel är om två sammanboende makar har överfört egendom på den ene maken genom gåvor, bodelningar och äktenskapsförord. Eftersom att makar ärver varandra endast framför gemensamma bröstarvingar (ÄB 3:1) blir regeln särskilt viktig för särkullbarn, se exempel http://lagen.nu/dom/1985/4802. Vad som utmärker bägge typerna av gåvor som omfattas av den förstärkta laglottsregeln är följaktligen att gåvan knappast innebär någon ekonomisk uppoffring för givaren under dennes livstid. Om regeln om förstärkt laglott är tillämplig, kan gåvomottagaren bli återbäringsskyldig till ett belopp motsvarande bröstarvingarnas laglott. Laglotten beräknas såsom att gåvan aldrig givits. Enligt ÄB 7 kap 1 § utgör laglotten hälften av vad bröstarvingen skulle ha mottagit om gåvan funnits kvar i dödsboet, med andra ord hälften av dennes arvslott. Återbäringsskyldighet föreligger dock bara om inte särskilda skäl talar däremot. Generellt sett kan man säga att om det ter sig otillfredsställande att gåvomottagaren skulle vara tvungen att återbära gåvan, så aktualiseras ingen återbäringsskyldighet. I rättspraxis har exempelvis en gåvomottagare som länge arbetat för gåvogivaren för en liten ersättning och dessutom dragit på sig arbetsskador inte blivit återbäringsskyldig. Slutligen kanske det bör noteras att om den avlidne under sin livstid givit gåvor till en av flera bröstarvingar kan också reglerna om förskott på arv tillämpas, se ÄB 6 kap. Hoppas du har fått svar på din fråga. Vänlig hälsning,