Vad är påföljden för att obehörigen låna ut sitt vapen till någon utan tillstånd?

2021-09-25 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Jag har en bekant som lånar ut sin jaktvapen som han såklart i sin tur ha vapenlicenser på till sina barn som är 14 & 16 år gamla som han sedan skickar ut i skogen för att de ska få gå och jaga på egen hand.Vet ej vad som gäller för jaktarean där de går dessa pojkar men vet att ingen av de tre köpt jaktkort av något slag och att min bekanta ej är med under de som bör gå till som en uppsiktjakt, utan dessa två pojkar är helt ensamma med varsitt vapen ute i skogen för att jaga småvilt.Vad skulle straffet bli för detta om de skulle stöta på polis eller annan inspektion eller dylikt.
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den lag som blir av relevans för din fråga är vapenlagen (1996:67). Frågan du ställer ger upphov till ett relativt enkelt svar och besvaras bäst genom en återgivning av det som står i 9 kap. 1 § vapenlagen: "Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år". Här blir just begreppet "lånar ut" det som blir aktuellt och kan som regeln beskriver ge fängelsle i upp till tre år. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Får man inneha skjutvapen i försvarssyfte?

2021-09-25 i Polis
FRÅGA |Hej! Kan man som privat bära en pistol i försvarsyfte? Dvs om man tidigare har varit med om saker och av den anledningen får bära en pistol? ( om det finns ett undantag för det?)Sen vill jag ju samtidigt fråga om vad konsekvenserna kan bli för en som påstår sig att ha jobbat som Interpol polis i 20 år? Mvh
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den lag som blir av relevans för din fråga är vapenlagen (1996:67). För att få inneha bl.a en pistol krävs tillstånd enligt 2 kap. 1 § vapenlagen, det är polismyndigheten som utfärdar sådant tillstånd enligt 2 kap. 2 § vapenlagen. Enskilda får beviljas tillstånd att inneha vapen enligt 2 kap. 3 § p.1 vapenlagen men måste enligt 2 kap. 4 § vapenlagen ha ett "godtagbart ändamål" med innehavandet av vapnet (detta kan t.ex innebära innehav för samlarändamål, prydnadsändamål el.dyl.), men en bedömning om vad som ska anses utgöra ett godtagbart ändamål prövas från fall till fall. Vidare ges tillstånd endast om det skäligen kan antas att vapnet inte kommer att missbrukas vilket framgår av 2 kap. 5 § vapenlagen. Att inneha ett skjutvapen i försvarssyfte är alltså möjligt, men kräver att man kan bevisa att man har ett godtagbart skäl och ändamål för att få inneha vapnet, men det är som sagt en bedömning som polisen gör i den enskilda fallet. Missbrukar man tillståndet, t.ex genom att använda skjutvapnet för annat ändamål än vad man fick tillstånd för så riskerar man böter eller fängelse upp till sex månader enligt 9 kap. 2 § vapenlagen. Till den andra delen av din fråga om det medför några konsekvenser för någon som påstår sig ha jobbat för intepol i 20 år beror helt och hållet på under vilka omständigheter detta påstående gjores, om påståendet är sant samt i vilket syfte påståendet gjordes. Men det finns inget generellt förbud mot att lämna felaktiga påstående (läs ljuga) och det medför heller inga rättsliga konsekvenser för denne. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Är det lagligt för en enskild att inhämta personuppgifter från diverse digitala databaser för att sedan föra in de i privata register?

2021-09-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Är det lagligt, och i enlighet med GDPR, att en tredje part använder sig av publik information som finns tillgänglig via exempelvis Eniro, Facebook eller LinkedIn?Ponera att jag som tredje part använder data från Eniro för att skapa en egen databas med personuppgifter hämtade från Eniro; såsom adresser, födelsedagar, etc.
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Man kan tro att GDPR är den tillämpliga lagen här då det förvisso rör sig om behandling av personuppgifter på automatiserad väg, men de uppgifter som du nämner är direkt undantagna från GDPR genom art. 86 GDPR. Härvid tar den svenska tryckfrihetsförordningen (TF) staffetpinnen, specifikt 2 kap. 1 § TF om envars rätt att få ta del av allmänna handlingar. De uppgifter du anger i din fråga ska även anses utgöra en del av skatteverkets folkbokföring (adresser och födelsedagar), vilket är att betraka utgöra en av skatteverket sammanställd databas. Detta får följdaktligen konsekvensen att lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (även känd som PSI-lagen) blir tillämplig. Lagen i fråga avser att göra de databaser eller annan informationsinsamling som myndigheter har upprättat tillgänglig för allmänheten (privata och kommersiella aktörer) att ta del av samt vidareutnyttja vilket framgår av 1 § PSI-lagen. Denna rätt att ta del av samt vidareutnyttja de av det allmänna framställda databaserna är gäller endast såtillvida uppgifterna inom dessa databaser inte är behäftade med någon sekretess. Här blir offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) tillämplig, men för just de uppgifter som du anger i frågan råder en presumtion mot sekretess (dvs. att uppgifterna får lämnas ut) vilket framgår av 21 kap. 7 § OSL. Det är med anledning av det nyss sagda alltså fritt fram för enskilda att ta del av personuppgifter så som adresser och födelsedagar och föra register över de från hemsidor så som Eniro då dessa företag själva har hämtat denna information från myndigheters databaser. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Hur länge får ens personuppgifter lagras, och går det att begära att dessa tas bort med hänvsing till GDPR?

2021-09-24 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej, för en tid sedan så provkörde jag en bil på en bilfirma.då fick jag skriva på ett kontrakt där jag förband mig att bland annat betala en självrisk om 9600:- vid eventuell skada,oklart om det gällde även om jag till exempel blivit påkörd..sedan tog det en kopia på mitt körkort.Nåväl jag provkörde bilen och återlämnade den i samma skick som när jag provade den.. men jag på talade om att jag ville ha tillbaka lappen med kopian på mitt körkort så sa säljaren att icke den behåller vi i ett låst skåp.fråga: är det lagligt att firman nu har en kopia av mitt körkort i sin ägo (GDPR) och i så fall vad gäller .
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du har uppmärksammat blir GDPR tillämplig då det rör fråga om bilfirmans behandling av personuppgifter förs in i ett register enligt art. 2 GDPR. Bilfirman ska anses personuppgiftsansvarig enligt art. 4.7 GDPR då de bestämmer målet och medlet för hur personuppgifterna ska behandlas. Det ligger inom personuppgiftsansvarigas ansvarsområde att garantera de dataskyddsprinciper som framgår av art. 5 GDPR dvs. vissa särskilda krav på behandlingen av dina personuppgifter som ska säkerställa att din personliga integritet skyddas. Vidare måste bilfirman i egenskap av personuppgiftsansvarig som huvudregel ha en rättslig grund enligt art. 6 GDPR för att behandla dina personuppgifter, härvid är samtycke en av de grunderna som anges vilket jag enligt din angivna bakgrund tolkar vara given i samband med att du provkörde bilen. Det som blir intressant just för din fråga är dock, om vi återgår till art. 5 GDPR om dataskyddsprinciperna att en personuppgiftsansvarig (bilfirman) enligt art. 5.1.e GDPR endast får lagra dina uppgifter under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen (dvs. att säkerställa din identitet vid eventuell trafikolycka under provkörningen). Med det sagt så har du laglig rätt att kräva att dessa uppgifter raderas enligt art. 17.1.a GDPR (även känd som rätten att bli bortglömd). Gör inte bilfirman detta efter en uppmaning riskerar de att åka på både skadestånd enligt art. 82 GDPR samt sanktioner i enlighet med art. 84 GDPR. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vilka regler gäller vid byte av efternamn?

2021-09-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Jag vill byta till ett efternamn som fanns 4 generationer tillbaka i släkten. Mormors mormor hette namnet samt hennes föräldrar. Namnet är ***** von ***** och 144 personer bär det. Räknas det som dubbelnamn och borde namnbytet gå igenom?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som blir tillämplig vid frågor gällande namnbyte är lag (2016:1013) om personnamn. Enligt 3 § ska den som vill förvärva eller ändra ett personnamn ansöka om detta hos Skatteverket, och den ska framställas i skriftlig form enligt 37 §. Det finns det en lättnadsregel i 18 § med två krav som talar för att det som utgångspunkt ska vara möjligt och tillåtet att byta till ett familjenamnsom som har funnits inom släkten i rakt uppstigande led i minst två generationer (kravet är här uppfyllt genom att din mormors mormor samt hennes förälder bar namne). Det får dock inte vara längre sedan någon i släkten bar namnet än fyra generationer tillbaka, räknat från och med personens föräldrar (vilket för din del stämmer då din mormors mormor blir just fyra generation i uppståigande led räknat från din mor). Det ska enligt min bedöming alltså inte finnas några hinder för dig att byta till det namnet du önskar, men det är i slutändan upp till skatteverket att göra en individuell prövning där t.ex skyddsvärda skäl för vissa namn enligt 15 § och 23 § kan komma att beaktas. Skulle du mot all förmodan få namnbytet nekat så kan du alltid överklaga skatteverkets beslut i enlighet med 42 §. Namnet som du anger ska, om jag har uppfattat namnet rätt, inte enligt min mening räknas som ett dubbelt efternamn, men det spelar - som nyss redovisat för - ingen roll för de ändamål du önskar nå. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Får polis beslagta alkohol från tonåring som denne har hittat?

2021-09-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Får en polisman beslagta alkohol från en sjuttonåring som hittat alkoholen i en buske?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att bära på alkohol är inte olagligt, detta gäller även om en minderårig innehar alkoholdrycker. Om det finns anledning att anta att alkoholen som tonåringen bär bå har anskaffats olagligt genom t.ex langning så ska, enligt alkohollagens 12 kap. 1 §, dessa drycker då förverkas. Men då det här är fråga om alkohol som hittats i en buske finns det inga skäl till att anta att någon olaglig gärning ska ha inträffat. Beslagtagandet av alkoholen enligt de omständigheter du har angivit ska enligt min bedömning därför anses olovlig. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Får en bostadsrättsförening fota registreringsskyltar som parkerar på deras parkeringsplatser?

2021-09-24 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej,Vi bor i en bostadsrättsförening där vi har en gästparkering. En av de bosatta här samlar in registreringsnummer på de som är på besök. Detta för kunna samarbeta med parkeringbolaget i fall någon som inte är besökande parkerar där och ska bötfällas. Är detta förenligt med GDPR, om inget samtycke ges från fordonsägarna?Tack på förhand.
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du har uppmärksammat blir GDPR tillämplig då det rör fråga om behandling av personuppgifter som förs in i ett register enligt art. 2 GDPR. Det är här fråga om indirekta personuppgifter (registreringsskyltarna) då det genom dessa uppgifter går att fastställa en viss persons identitet. Bostadsrättsföreningen ska anses personuppgiftsansvarig enligt art. 4.7 GDPR då de bestämmer målet och medlet för hur personuppgifterna ska behandlas. Det ligger inom personuppgiftsansvarigas ansvarsområde att garantera de dataskyddsprinciper som framgår av art. 5 GDPR dvs. vissa särskilda krav på behandlingen av personuppgifter som ska säkerställa att den personliga integriteten av de som registreras skyddas. Vidare måste bostadsrättsföreningen i egenskap av personuppgiftsansvarig som huvudregel ha en rättslig grund enligt art. 6 GDPR för att behandla personuppgifterna. Samtycke som du nämner är en av de grunder som anges i art. 6 GDPR, men det finns fler. Det som bostadsrättsföreningen i detta fall kan tänkas använda som rättslig grund för behandlingen är art. 6.1.f GDPR om personuppgiftsansvariges (bostadsrättsföreningens) berättigade intressen. Genom denna grund görs en intresseavvägning mellan å ena sidan den registrerades intresse av att inte få sina personuppgifter behandlade, och å andra sidan bostadsrättens intresse av att säkerställa att ingen olovligen parkerar på deras parkeringsplatser. Detta bör enligt min egna uppfattning utgöra ett sådant berättigat intresse som ger bostadsrättsföreningen rätt att lagligen fota registreringsplåtarna på bilarna, och därmed föra in dessa personuppgifter i ett register. Det som blir relevant utifrån den registrerades perspektiv är dock att denna har ett antal rättigheter gentemot bostadsrättsföreningen. För att få behandla personuppgifter krävs det att bostadsrättsföreningen först och främst informerar den registrerade om att dennes personuppgifter behandlas enligt art. 14 GDPR. Vidare har den registrerade rätt enligt art. 15 GDPR att få veta varför, hur och hur länge dessa personuppgifter avses att behandlas. Till sist har den registrerade även rätt att göra invändningar mot behandlingen enligt art. 21 GDPR vilket även föranleder rätten till radering av personuppgifterna i enlighet med art. 17 GDPR. Om bostadsrättsföreningen inte ger något gehör i dessa avseenden kan föreningen riskera att åka på både skadestånd enligt art. 82 GDPR samt sanktioner i enlighet med art. 84 GDPR.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Kan man begära att ens personuppgifter tas bort från sidor så som Ratsit med hänvisning till GDPR?

2021-09-24 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hejsan!Utav skäl att tro att en person försöker använda min identitet för att begå bedrägeri så skulle jag behöva juridisk vägledning.Personen i fråga har redan lyckats stulit pengar utav mig samt ofredat mig, stalkat mig och orsakat mycket stress och mental ohälsa för mig.Nu är jag väldigt rädd att personen kommer använda Ratsit för att få mina personuppgifter och använda dom för att än en gång beställa och göra köp i mitt namn.En person har redan tagit min information från Ratsit och beställt varor i mitt namn utan min vetskap.Går det inta att ta bort mina personliga uppgifter från Ratsit via GDPR lagen?Tack på förhand.
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du har uppmärksammat blir GDPR den första lagen man kommer att tänka på då det rör frågor om Ratsits automatiska behandling av personuppgifter. Ratsit ska anses personuppgiftsansvarig enligt art. 4.7 GDPR då de bestämmer målet och medlet för hur personuppgifterna ska behandlas. Det ligger inom personuppgiftsansvarigas ansvarsområde att garantera de dataskyddsprinciper som framgår av art. 5 GDPR dvs. vissa särskilda krav på behandlingen av dina personuppgifter som ska säkerställa att din personliga integritet skyddas. Vidare måste Ratsit i egenskap av personuppgiftsansvarig som huvudregel ha en rättslig grund för att behandla dina personuppgifter, men eftersom att personuppgifterna som det här är fråga om är att betraktas vara offentliga allmänna handlingar (uppgifter direkt knutna till folkbokföringen) så undantas behandlingen från GDPR:s regelverk enligt art. 86 GDPR. Detta är ett resultat av en väldigt debatterad balansgång mellan å ena sidan intresset av att skydda enskildas privata integritet genom skydd av personuppgifter, och å andra sidan intresset av att främja öppenhet och insyn i den offentliga verksamheten. Utgången i denna balansgång blev att den senare tycks väga snäppet tyngre varför just allmänna handlingar undantas från regleringen. Med detta sagt så kan du dessvärre inte rikta några lagliga krav mot Ratsit att ta bort din personuppgifter. Det jag hade rekommenderat dig att göra är att polisanmäla själva gärningspersonen för brotten som har härletts från dessa tråkigheter, dvs. brotten stöld (8 kap. 1 § BrB), ofredande (4 kap. 7 § BrB) samt bedrägeri (9 kap. 1 § BrB). Gärningspersonen kan vara inne för en riktigt tråkig vistelse hos tingsrätten om åtal väcks, och du kan på sådant sätt få någon slags upprättelse i den bemärkelsen men även bli berättigad till ett skadestånd. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,