Ärver jag av min moster som inte har några barn eller efterlevande?

2021-04-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Min moster var gift med min mammas bror. Hon har inga barn eller efterlevande . Har jag någon arvsrätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kika i ärvdabalken (ÄB).ArvsklasserVem som ärver av vem följer av den så kallade legala arvsordningen. Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och innebär helt enkelt att barn eller barnbarn till den avlidne ärver (2 kap 1 § ÄB). Finns inga bröstarvingar är det nästa arvsklass som ärver. Då är det den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn som ärver (2 kap 2 § ÄB). Om din moster inte har några föräldrar vid liv och inte heller några syskon är det alltså du som ärver, eftersom du är din mosters syskonbarn. Om du har några syskon ska arvet fördelas lika mellan er (2 kap 2 § andra stycket ÄB).Det kan dock finnas testamente som sätter den legala arvsordningen ur spel (9 kap 1 § ÄB). Det framgår dock inte i din fråga om ett testamente finns, så jag kommer utgå ifrån att det inte gör det.Därmed kommer du att ärva av din moster, förutsatt att hennes föräldrar eller syskon inte är vid liv. Finns föräldrar och syskon till din moster vid liv är det alltså istället de som ärver av din moster.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan makar göra egendom till enskild egendom genom villkor i gåvobrev?

2021-04-26 i Enskild egendom
FRÅGA |Gåvobrev mellan makar avseende bostadsrättslägenhet. Vad händer vid bodelning vid skilsmässa?.Har jag fattat rätt: En gåva som ges mellan makar kan aldrig bli enskild egendom. Det fordras ett äktenskapsförord mellan makarna för att göra en gemensam.egendom enskild.I min fråga var förutsättningarna: Det finns ett formellt riktigt gåvobrev som upprättats på HSB: förtryckta blankett. Gåvan avser specifikt den bostadsrättslägenhet som makarna bor i. En av makarna äger idag hela bostadsrätten men är inte enskild egendom. I det aktuella gåvobrevet ges en andel av bostadsrätten bort och i gåvobrevet finns särskilda villkor avseende gåvan, nämligen att gåvan ska vara gåvotagarens enskilda egendom liksom avkastningen av den. Gåvobrevet är undertecknat av bägge makarna och HSB är förstås medveten om denna gåva. Om jag uppfattat rätt i svaret från Er har detta gåvobrev ingen rättslig verkan vid en bodelning vid skilsmässa utan hela bostadsrätten är giftorättsgods och delas lika vid en bodelning.Har jag uppfattat rätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som aktualiseras för att besvara din fråga finns i äktenskapsbalken (ÄB). Vilken egendom ingår i skilsmässa?Vid en skilsmässa ska en bodelning göras. I bodelningen igår all egendom som utgör så kallad giftorättsgods (10 kap 1 § ÄB). Vad som är giftorättsgods definieras negativt. Det är nämligen all sådan egendom sin inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄB).Gåva mellan makarI 7 kap 2 § ÄB framgår att enskild egendom är sådan egendom som make fått i gåva av någon annan än den andra maken, med villkor om att egendomen ska vara mottagarens enskilda.Om man läser denna meningen motsatsvis innebär det alltså att makar inte genom villkor i samband med en gåva kan göra egendom till enskild egendom. Det innebär alltså att äktenskapsförord är det enda sättet genom vilket makar sinsemellan kan förordna vad som ska vara enskild egendom. Om äktenskapsförord alltså saknas kommer egendomen att fortsättningsvis utgöra giftorättsgods och därmed ingå i bodelningen.Svar på din frågaJa, du har alltså uppfattat svaret rätt. Villkoren i gåvobrevet saknar rättslig verkan på grund av den begränsning som uppställs i 7 kap 2 § ÄB. Enligt denna regel förhindras makar från att göra gåvor till enskild egendom genom villkor i gåvan. Dessa villkor blir inte rättsligt bindande och gäller därmed inte. I en eventuell bodelning saknar därför gåvobrevet rättslig verkan i den del som reglerar att egendomen ska vara enskild egendom. Gåvan i sig blir alltså dock inte ogiltig, bara kravet om att egendom ska vara enskild.Den enda möjligheten som makar alltså har för att omvandla giftorättsgods till enskild egendom är att skriva och registrera ett äktenskapsförord.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förlorar jag min återanställningsrätt om jag tackar nej till ett erbjudande om sommarjobb?

2021-04-17 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angende lagen om återanställningsrätt. Jag är tillsvidareanställd och blev varslad pga arbetsbrist. Jag har skrivit på uppsägningspappret men redan nu under uppsägningstiden har jag blivit erbjuden sommar jobb där det inte framkommer tidsperiod. Min fråga är om jag kan mista min företrädesrätt på återanställning om jag tackar nej till detta erbjudande?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan berör företrädesrätt till återanställning vilket behandlas i anställningsskyddslagen (LAS).Ska man tacka ja eller nej till ett jobberbjudande?Om en arbetsgivare lämnar ett skäligt erbjudande om återanställning måste man tacka ja till det för att inte gå miste om sin återanställningsrätt (27 § 3 st LAS). Det innebär alltså att om arbetsgivaren erbjuder ett oskäligt arbetserbjudande så kan arbetstagaren avvisa det erbjudandet utan att förlora sin företrädesrätt. Frågan är alltså om erbjudande om sommarjobb är ett sådant skäligt erbjudande du måste tacka ja till, eller om det istället ska anses vara oskäligt och som du därför kan tacka nej till.Vad som räknas som ett skäligt erbjudande varierar från fall till fall. Arbetsdomstolen har i sin rättspraxis meddelat att ett erbjudande om visstidsanställning om 3 månader varit oskäligt för en anställd som varit anställd i 5 år hos arbetsgivaren (AD 1982 nr 158). AD sa att om det föreligger risk för att arbetstagaren skulle gå miste om erbjudanden om tillsvidareanställning är erbjudandet inte något som skäligen borde antas.Jag vet inte hur länge du har varit anställd, om arbetsuppgifterna du kommer få under sommarjobbet är samma/liknande som de du hade under tillsvidareanställningen etc. Du skriver dock att erbjudandet inte har någon begränsad tidsperiod vilket troligtvis skulle tala för att erbjudandet är skäligt och som du därmed bör tacka ja till för att inte riskera att gå miste om din företrädesrätt.Avslutning och rådJag kan tyvärr inte göra någon närmare bedömning i ditt fall eftersom jag som sagt vet för lite om omständigheterna kring din tidigare anställning. Om det är så att du har varit anställd många år hos arbetsgivaren (ca 5 år kanske) så är erbjudandet nog inte skäligt mot bakgrund av det rättsfall jag redovisade för ovan. Om du har varit anställd kortare tid, kanske något/några år, skulle jag nog säga att erbjudandet troligtvis skulle bedömas som skäligt (särskilt mot bakgrund av att anställningen inte verkar tidsbegränsad). Du bör därmed tacka ja till erbjudandet för att inte riskera att förlora din återanställningsrätt.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får bostadsrättsföreningen bestämma att man inte får ha katt utomhus?

2021-04-17 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om brf får bestämma att man inte får lov att ha katt ute om man bor i bostadsrätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kika i Bostadsrättslagen. I denna lag finns dock endast regler på ett generellt och övergripande plan. Specifika frågor som gäller för just bostadsrättsföreningen i ditt fall regleras istället i bostadsrättsföreningens stadgar. Stadgarna är föreningens grundläggande regler som beslutas av föreningsstämman (1 kap 2 § första stycket). Det saknas regleringar i bostadsrättslagen som hindrar bostadsrättsföreningen från att ställa upp en regel som innebär att boenden inte får ha husdjur utanför bostaden. Det innebär att bostadsrättsföreningen alltså kan anta en sådan regel i sina stadgar. Som bostadsrättsinnehavare ska du rätta dig efter de särskilda regler som föreningen beslutat om (7 kap 9 § första stycket tredje meningen). Som bostadsrättsinnehavare har du en skyldighet att se till att grannar inte utsätts för störningar samt gör vad som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick både inom och utanför bostaden (7 kap 9 § första stycket). Detta görs alltså bland annat genom att följa de ordningsföreskrifter som föreningen fastställt i sina stadgar.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan företag kräva tillbaka en vara jag köpt till för lågt pris?

2021-04-26 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej. Hur fungerar det här med ond tro när man handlar av företag?Om jag till exempel hittar en vara för 300:-, som andra företag säljer för 3000:-.Jag beställer och betalar varan, en eller fler, varan/varorna blir skickade och jag tar emot dom.Har företaget rätt att kräva tillbaka varan/varorna på grund av uppenbart felaktigt pris? Har företaget, om jag använt eller på annat sätt inte har kvar varan, rätt att kräva mig på mellanskillnaden upp till vad dom tycker är skäligt pris / marknadspris?Hur lång tid har dom i så fall på sig att kräva tillbaka varan eller mellanskillnaden, från det att jag tog emot varan? Jag vet inte om företaget håller till i Sverige eller utomlands, men hemsidan är på svenska och man betalar i svensk valuta.Tack!
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Regler som aktualiseras för att besvara din fråga finner i avtalslagen (AvtL).En grundläggande princip inom avtalsrätten är den så kallade "pacta sunt servanda" vilket är latin för "avtal ska hållas". Detta innebär att avtal är juridiskt bindande för parter som har ingått avtalet.Hur ingås avtal?Avtal ingås genom att ett anbud accepteras (bekräftas) (3 § AvtL). Anbudet ska dessutom rikta sig mot en specifik person.Exempelvis: "vill du köpa min cykel?" utgör ett anbud. Säger du då ja blir det en accept och ett avtal har ingåtts.I det fall du dock vänder dig till en butik kan konstateras att priser och andra erbjudanden istället riktas sig mot en omfattande krets, alltså inte på en specifik person. Det rör sig då istället om ett så kallat utbud (9 § AvtL). Innebörden av utbudet är att säljaren inte är bunden av sitt pris. När du dock beställer varan så accepterar butiken istället ditt anbud och ett bindande avtal uppstår därmed. Som utgångspunkt har det därmed uppstått ett bindande avtal. Avtals ogiltighetDet finns dock flera regler i avtalslagen som reglerar situationer då ett avtal blir ogiltigt, dvs saknar rättslig verkan. En sådan ogiltighetsregel finner vi i 32 § AvtL och innebär att säljaren är bunden av det angivna priset så länge priset inte är uppenbart felaktigt eller att köparen har handlat i ond tro. Ond tro innebär helt enkelt att köparen har insett eller borde ha insett att det angivna priset var felaktigt.I detta fall tolkar jag det som att du har handlat en vara för 300 kr som hos andra företag kostar 3000 kr. Eftersom du specifik frågar om ond tro när man handlar av företag så utgår jag ifrån att du misstänkt att det rört sig om en felskrivning i prissättning. Eftersom du då handlat i ond tro får det rättsföljden att avtalet är ogiltigt, dvs saknar rättslig verkan. Det ska dock noteras att det är företaget som har bevisbördan för att du varit i ond tro. Det är dock ganska sannolikt att de kan bevisa detta eftersom priset uppenbarligen verkar vara en felskrivning då det är ganska stor skillnad på 300 kr och 3000 kr. Bedömningen beror dock också på vad det är för produkt. Det verkar dock vara en produkt som vanligtvis verkar kosta 3000 kr och därmed kan företaget nog visa att du handlat i ond tro respektive att det har rört sig om en uppenbar felskrivning. Kan bolaget kräva tillbaka varan?Företaget kan häva köpet om priset är uppenbart felaktigt och kräva tillbaka produkten. Avtalet är inte bindande mellan er eftersom det är ogiltigt. Vad händer om du har kvar varan?Om du vill ha kvar varan eller har förbrukat varan kan företaget kräva att du ska betala mellanskillnaden mellan det pris du betalat och det faktiska priset som varan uppgår till. Med hänsyn till att varan hos andra företag kostar 3000 kr är det troligtvis det pris du får köpa varorna till eftersom det verkar vara marknadsmässiga värdet på varan.Hur lång tid har de på sig att kräva tillbaka varan alternativt få betalat?Eftersom du är en privatperson som handlar av en näringsidkare så handlar du i egenskap av konsument. Preskriptionstiden för en fordran är därför tre år. Företaget kan alltså kräva tillbaka varan/kräva betalt för varan inom tre år innan preskriptionen bryts (2 § andra stycket preskriptionslagen).Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag tacka nej till ett erbjudande om ett vikariat utan att gå miste om min företrädesrätt till återanställning?

2021-04-17 i Övrigt
FRÅGA |Hej igen beskriver lite mer utförligt i min fråga angende lagen om återanställningsrätt. Jag är tillsvidareanställd sen februari 2020, och anställd hos företaget sen juni 2018 och blev varslad pga arbetsbrist. Jag har skrivit på uppsägningspappret men redan nu under uppsägningstiden har jag blivit erbjuden sommar vikariat där det inte framkommer specifik tidsperiod. Men semester tidsperioden hos företaget kommer att vara mellan v. 26-v. 32 men kan kräva upplärning på ytligare 3 veckor. Arbetsbeskrivningarna är likt det jag gör nu. Min fråga är om jag kan mista min företrädesrätt på återanställning om jag tackar nej till detta erbjudande?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vi ska kika i anställningsskyddslagen (LAS) för att besvara din fråga.För att kunna tacka nej till ett erbjudande utan att mista din företrädesrätt till återanställning krävs att arbetsgivaren har lämnat ett oskäligt arbetserbjudande (27 § 3 stycket LAS). Frågan om huruvida ett erbjudande är skäligt eller oskäligt varierar från fall till fall och beror på många olika omständigheter.Praxis på området som kan belysas är följande:AD 1982 nr 158 behandlade ett fall där en arbetstagare som varit anställd i 5 år ansågs ha rätt att avvisa ett erbjudande om tidsbegränsad anställning om 3 månader utan att förlora företrädesrätten.I AD 1977 nr 159 meddelade arbetsdomstolen att om man inte har tillräckliga kvalifikationer för den tjänst som erbjudandet avser är det ok att tacka nej till erbjudandet som då anses vara oskäligt.I RF 1986:48 ansågs det tillåtet att tacka nej till ett erbjudande om arbetsuppgifter som låg under en arbetstagares kompetens. I ditt fallDet är alltså en svår bedömning som tar hänsyn till många olika aspekter. Det ska dock noteras att man inte endast kan tacka nej till ett skäligt erbjudande bara för att invänta en "bättre" anställning.Mot bakgrund av rättsfallen skulle jag göra bedömningen i ditt fall att eftersom du bara haft en tillsvidareanställning i drygt ett år är inte erbjudandet om vikariatet i och för sig oskäligt. En annan anställningsform är alltså inte oskäligt i och för sig. Inte heller verkar vikariatet löpa på särskilt kort tid, snarare tvärt om eftersom någon specifik tidsperiod inte angetts. Du skriver dessutom att arbetsbeskrivningarna till vikariatet är likt det du gör nu. Det inte rör sig därför om ett erbjudande du har tillräckliga kvalifikationer till att utföra. Inte heller verkar det röra sig om ett erbjudande som ligger under din kompetens.Mot bakgrund av dessa rättsfall och i jämförelse med omständigheterna i ditt fall skulle jag alltså säga att vikariatet skulle anses vara ett skäligt erbjudande och att du måste tacka ja till det för att inte gå miste om din företrädesrätt till återanställning (27 § 3 stycket LAS).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste jag betala ut full månadslön om arbetstagaren inte arbetat sina 40 timmar i veckan?

2021-04-17 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Jag som företagare har anställt nån med månadslön och 40 timmar per vecka får han jobba!Min fråga är om han inte har kört 40 timmar per vecka, måste jag trots betala ut sin lön som finns i avtalet?? Eller betalar man de timmarna som han har jobbat??
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De grundläggande skyldigheterna som följer med anställningsförhållandet är att arbetstagaren har en arbetsskyldighet och arbetsgivaren har en skyldighet att betala lön.Måste man betala ut full lön trots att arbetstagaren arbetat för lite?I detta fall verkar det som att arbetstagaren har ett anställningsavtal som stadgar en rätt/skyldighet att arbeta 40 timmar i veckan och lönen betalas ut månadsvis. Om personen inte har arbetat sina 40 timmar, till exempel för att det finns för lite att göra för att sysselsätta denne, behöver arbetsgivaren ändå betala ut full månadslön. Detta gäller eftersom det i anställningsavtalet regleras just en månadslön. Arbetstagaren har alltså enligt anställningsavtalet rätt till en månadslön.Hade lönen enligt anställningsavtalet till exempel betalats ut per arbetad timme hade bedömningen dock blivit annorlunda. Då hade ju lönen istället utbetalats per arbetad timme, och för de timmar arbetstagaren inte arbetar utgår därmed inte heller någon lön. Anledningen till att det ser ut så är för att det är arbetsgivarens ansvar att se till att det finns tillräckligt mycket att göra på jobbet. Om det inte finns tillräckligt mycket att göra är det alltså inte arbetstagaren som ska drabbas för det genom en reducerad lön.Som svar på din fråga gäller alltså att ja, du måste betala ut full månadslön trots att den anställde inte arbetat 40 timmar. Hoppas du har fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,

Borde jag gå till domstol efter ett beslut från ARN?

2021-04-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Har fått ett beslut från ARN i min favör, gällande en faktura för fiberinstallation på summan 6900:-Motparten är XX och jag har betalt fakturan för att få in fibern i huset, men enligt ARN är fakturan preskriberad då den är äldre än 3 år. Tyvärr tror jag inte att de kommer betala tillbaks summan, så min fråga är, Arn säger att jag kan gå till domstol med detta ärende men frågan är om det är värt det eller att de för med sig högra kostnader?Tacksam för råd
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Beslut från ARNTill att börja med vill jag framhålla att ARNs beslut inte är rättsligt bindande. ARNs beslut utgör istället rekommendationer, vilka många visserligen väljer att följa. Företag kan dock välja att strunta i rekommendationerna utan rättslig påföljd.Bör du gå till domstol?Att gå till domstol är riskabelt. Processerna är ofta långdragna och kostsamma. Det ska dock noteras att den som förlorar som utgångspunkt ska ersätta motpartens rättegångskostnader (och då också stå för sina egna kostnader) (18 kap 1 § Rättegångsbalken). Om man vinner behöver man alltså som utgångspunkt inte betala sina egna rättegångskostnader.I ditt fall rör det sig dock endast om en summa som understiger 23 650 kr och det är därför ett så kallat "småmål" (1 kap 3 d § Rättegångsbalken). För dessa gäller andra regler för fördelningen av rättegångskostnader. För denna typ av mål får man nämligen endast ersättning för rättslig rådvigning under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för part, vittnesbevisning och översättning av handlingar (18 kap 8a § Rättegångsbalken). Det innebär att oavsett om du vinner så kommer du få stå för en stor del av rättegångskostnaderna själv.I domstol gäller om utgångspunkt att den som påstår något ska bevisa det. I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering (35 kap 1 § Rättegångsbalken). Det innebär att man i princip får lägga fram vad som helst som bevis i en tvist och domstolen avgör därefter själv vilket värde bevisningen har för målet.Att du har fått ett beslut från ARN till din favör indikerar att du har fog för din sak och det kan därmed finnas förutsättningar för att föra process i den här frågan. ARNs beslut ger alltså en indikation på att du kan få rätt även i domstol.Det krävs dock att du kan lägga fram tillräckligt stark bevisning för din sak. För att du ska vinna ska domstolen anse att du har styrkt ditt yrkande. Men styrkt anses att det ska vara mer än "sannolikt", men det behöver inte vara på nivån att det är "uppenbart", dvs kanske ca 75% chans att det är som du säger.RådVisserligen har du ett beslut från ARN som ger viss indikation på att du hade kunnat vinna om du tog ärendet vidare till domstol. Du har alltså i domstol rätt att åberopa beslutet från ARN som bevisning.Mot bakgrund av att det rör sig om en förhållandevis liten summa i relation för till de rättegångskostnader processen kan vara förenad med, skulle jag dock avstå från att gå till domstol. Det är helt enkelt ingen idé eftersom rättegångskostnaderna troligtvis kommer överstiga de pengar du kan få in även om du vinner tvisten.BetalningsföreläggandeDu kan dock vända dig till Kronofogden och ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande. Du skickar då in en ansökan med information kring skuldförhållandet och bevisning på att du har rätt till pengarna. Beslutet från ARN kan du exempelvis bifoga, men gärna mer/annan bevisning som du kan skrapa fram och som styrker att du har rätt till pengarna skickar du in. Kronofogden skickar därefter betalningsföreläggande till motparten. Om motparten dock invänder mot kravet, dvs säger att de inte finns en skuld, så kommer kronofogden dock inte kunna göra mer, utan då är det tyvärr domstol som gäller. Om motparten dock accepterar skulden så är skulden i sig otvistig och då kan kronofogden fatta ett beslut om att fastställa skulden och därmed börja driva in skulden.Ansökan om betalningsföreläggande kostar 300 kr, och jag tycker att det kan vara värt att försöka på den vägen, snarare än att gå till domstol.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,