Är det ett ofredande att vid upprepande tillfällen fotografera någon?

2021-02-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om min granne vid upprepade tillfällen fotograferar mig, mina vänner och min altan, från sitt sovrumsfönster och utifrån utan min vetskap, räknas det då som ofredande?Med vänlig hälsning,Annsofi
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) när jag besvarar din fråga. I BrB 4 kap. 7 § regleras brottet ofredande. Där framgår följande: "Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år".För att din grannes gärning ska räknas som ofredande krävs att alla rekvisitan i brottsbeskrivningen är uppfyllda. I detta fall hade det kunnat vara fråga om ett hänsynslöst agerande som varit ägnat att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Det förutsätts därmed att din grannes agerande har utgjort ett angrepp på den privata sfär som varje människa kan sägas ha rätt att hålla fredad. Att bli fotograferad upprepande gånger bör därför räknas in här. Agerandet måste dessutom vara ägnad att kränka fin frid på ett kännbart sätt. Detta innebär att gärningsmannen (din granne) måste veta om att det hen gör är fel och ha uppsåt till att kränka din frid på ett kännbart sätt. Om ni exempelvis har sagt åt honom att ni inte vill bli fotograferade så räknas det som att han är medveten om det faktumet. Det räcker att han misstänkt att han kränker er frid och att han trots den misstanken fortsätter och accepterar den risken. Har du och dina vänner blivit fotograferade inne i din bostad kan även kränkande fotografering vara aktuellt (BrB 4 kap. 6 a §). Detta förutsätter att fotograferingen skett olovligen, det vill säga utan ditt samtycke och att det skett på en privat plats (t.ex. omklädningsrum eller hemma i någons bostad). Eftersom varje gärning bedöms utifrån omständigheterna i det enskilda fallet kan jag inte ge dig ett rakt svar på din fråga. Jag hoppas dock att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Kan man dömas för sexköp i Sverige även om man köper sex utomlands?

2021-01-29 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej kan en man som köper sex utomlands dömas för sexköp i Sverige?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att någon ska kunna ansvaras för att ha köpt sex utomlands krävs att: 1. Handlingen utgör brott mot svensk lag 2. Svensk domstol har jurisdiktion att döma över det brott mot svensk lag som gjortsBrott regleras i brottsbalken (BrB) och är en gärning som är straffbelagd (BrB 1 kap. 1 §). I detta fall utgör sexköp ett brott mot svensk lag, vilket föreskrivs i BrB 6 kap. 9 och 11 §§. Första frågan besvaras därmed jakande. Gällande andra frågan, att en svensk domstol måste ha jurisdiktion att döma över gärningen, krävs det att gärningen har begåtts av en svensk medborgare eller en utlänning med hemvist i Sverige (eller annan som nämns i paragrafen) och att gärningen är straffbelagd även på den plats där gärningen begåtts (BrB 2 kap. 2 §). Det finns således ett krav på en s.k. dubbel straffbarhet. Detta innebär att svaret på din fråga är beroende av det land som brottet förövas i. Förövas brottet i ett land där sexköp är kriminaliserat kommer köparen att kunna dömas för sexköp i Sverige och tvärtom om brottet förövas i ett land där sexköp inte är kriminaliserat. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny. Med vänliga hälsningar,

Vem får behålla vad i en bodelning?

2021-01-22 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag och min man har varit tillsammans i 5,5 år men gifta i 3,5 år. Har ett barn som är 2 år. Han äger innan jag kom i bilden två lägenheter, en hyresrätt och ett företag där även jag har använt honom för att fakturera etc. Dock aldrig tagit ut någon lön. Mer låtit det ligga i företaget då han och jag och en 3:e part har ett företag ihop och hans företag är huvudförslag - men ett "under" företag har inte registrerats ännu, pga att han blev sjuk. Så allt fakturering etc sker just nu i hans företag. En punkt: jag har varit skriven i hans lägenhet som han äger men han har varit skriven i sin hyresrätt. Men vi har alltid bott ihop. Min fråga är: Vid en skilsmässa, hur fördelas allt? Jag har inga tillgångar, utan endast arbete och endast en skuld på CSN. Men han har haft skulder som vi har gemensamt betalat på och betalar av varje månad och personliga skulder till sina föräldrar. Vem får behålla vad? (Den ena lägenheten han äger delar han ägande med en vän) jag vill veta hur det "slutar" enligt lag.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur din och din makes egendom kommer att fördelas vid en skilsmässa. Jag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) som innehåller regler om äktenskap. Vad ingår i en bodelning?När ett äktenskap upplöses ska en bodelning förrättas, där makarnas egendom ska fördelas mellan dem (ÄktB 9 kap. 1 §). I bodelningen är det makarnas giftorättsgods som skall ingå (ÄktB 10 kap. 1 §). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §). Enskild egendom är i sin tur allting som tas upp i ÄktB 7 kap. 2 §, d.v.s. egendom som till följd av ett äktenskapsförord gjorts enskilt via ett äktenskapsförord, egendom som givits i gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda, o.s.v.. Detta innebär att lägenheterna, hyresrätten, och företaget kommer att ingå i bodelningen och delas lika mellan er om inte något av dessa faller in under punkterna i ÄktB 7 kap. 2 §. Vad gäller skulderna kommer dessa att räknas av från er respektive andel i boet innan andelarna läggs ihop och delas lika mellan er (ÄktB 11 kap. 3 §). Jämkning av bodelning Dock finns det i lagen en möjlighet att jämka en bodelning ifall resultatet av en hälftendelning av giftorättsgodset anses oskäligt (ÄktB 12 kap. 1 §). Detta innebär att en make får behålla mer av sin egendom om exempelvis äktenskapet varit kortvarigt eller om ena maken har en betydligt större förmögenhet att dela på. Eftersom att du och din man har varit tillsammans i 5,5 år och gifta i 3,5 år är det inte fråga om ett kortvarigt äktenskap.Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående, juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Kan jag drabbas av att min make hamnar hos kronofogden?

2020-12-31 i Utmätning
FRÅGA |Hej.Min maka har dragit på sig skulder som ligger hos inkasso och kan hamna hos kronofogen.Bostadsrätten och bostadslånet står i mitt namn och vi köpte den några år efter att vi gifte ossÄven vår bil står skriven på mig från att vi köpte denVad händer om kronofogden kommer och hur blir jag drabbad.Tack för svar
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB), som innehåller regler om äktenskap.Varje make råder över sina skulderHuvudregeln är att varje make råder över sin egna egendom och svarar för sina egna skulder (ÄktB 1 kap. 3 §). Detta innebär att du inte kan krävas på pengar som din make är skyldig. Kronofogden får endast utmäta egendom som tillhör gäldenären (den skuldsatta)Eftersom du skriver att din make eventuellt kan hamna hos kronofogden kan han riskera att drabbas av en utmätning. Utgångspunkten är att Kronofogden endast får utmäta egendom som tillhör den som har skulden. Detta innebär att dina tillgångar inte får användas till utmätningen. Dock finns det en lagregel i utsökningsbalken som säger att all egendom i makars gemensamma besittning ska antas tillhöra den skuldsatte maken som blir utmätt (UB 4 kap. 19 §). Detta innebär att om din make skulle drabbas av en utmätning så kan även bostadsrätten och bilen ni äger utmätas om inte du kan bevisa att du äger antingen hälften av egendomen eller hela egendomen. Du skriver att du står som registrerad ägare på bostadsrätten och bilen vilket betyder att det inte borde vara några problem att bevisa att de tillhör dig.Skydd vid utmätning av gäldenärens bostadViktigt att notera är att en bostadsrätt som används av er som stadigvarande bostad kan undantas från utmätning enligt UB 5 kap. 1 § p. 6. Likaså ska inte Kronofogden utmäta egendom som utgör en olägenhet för din make (UB 4 kap. 3 § andra stycket.) Detta innebär att det finns viss skydd i lagen vid utmätning av gäldenärens bostad. SammanfattningSvaret på din fråga är att så länge du kan göra gällande att bostaden och bilen tillhör dig och inte din make så kan de inte utmätas. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående, juridisk hjälp. Med vänlig hälsning,

Vem får bo kvar i bostaden under betänketid vid skilsmässa?

2021-01-29 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej Min fru vill skilsmässa sig och jag vill inte, vi har tre son 29,23 och snart 18 år, vi bor i lägenhet som jag stor på kontrakten ,jag ska söka betänketid för att när hon bli nervös säger jag vill skilsmässa ,frågan vem bor kvar i lägenheten under betänketiden om hon vill inte bo till samma under betänketiden,tack
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som får bo kvar i lägenheten under betänketiden. Jag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) som innehåller regler om äktenskap. Om en make inte vill bo tillsammans med den andra maken under betänketiden kan maken vända sig till tingsrätten och ansöka om ett interimistiskt beslut som säger att hen ska ha rätt att bo i lägenheten under betänketiden. Ett interimistiskt beslut är ett tillfälligt beslut (ÄktB 14:7) och kommer därmed att sluta gälla efter betänketidens slut. Det domstolen kommer att göra är att bedöma vem som ska beviljas kvarsittningsrätt, alltså en rätt att bo kvar i lägenheten under betänketiden. Domstolen kommer bland annat att ta hänsyn till vem som har störst behov av att bo kvar i bostaden, vem som kommer att bo med barnen och vem som har bäst förutsättningar att få en annan bostad. Jag kan därmed inte ge dig ett rakt svar på din fråga men jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående juridisk hjälp.

Vem ärver när en testamentstagare är avlidet?

2021-01-24 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har ett särkullsbarn (mitt barn). Min sambo har skrivit ett testamente om att all hans kvarlåtenskap med full äganderätt ska tillfalla mig. Min fråga är då: om vi båda går bort samtidigt, säg vid en olycka, vem ärver allt? Tack på förhand!
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) som innehåller regler om arv och testamenten. Den som ges rätt enligt ett testamente kallas testamentstagare (i detta fall du) och den som utfärdar ett testamente kallas testator (i detta fall din sambo). Vem ska anses ha avlidit först?Om du och din sambo avlider samtidigt, t.ex. vid en olycka, och det inte går att avgöra vem som avled först, utgår man från att det är arvingen som avlidit först (ÄB 1 kap. 2 §). Det vill säga är det du som kommer att anses ha avlidit först. När en testamentstagare är avlidet kan dennes barn endast ärva om dessa ändå annars skulle ha haft arvsrätt efter testatorn om ett testamente inte upprättats. Detta innebär att ditt särkullsbarn inte kan inträda som arvinge eftersom att hen säkerligen inte annars skulle ha arvsrätt efter din sambo (ÄB 11 kap. 6 §). Utgångspunkten - testatorns vilja Vem som ärver istället för dig är svårt att veta då det blir en bedömning utifrån det enskilda fallet. Huvudregeln är att ett testamente ska ges den tolkning som kan antas överensstämma med testatorns (din sambos) vilja, t.ex. om det går att utläsa ur testamentet vem som ska ärva istället för dig eller om din sambo har uttryckt sin åsikt i frågan på andra sätt (ÄB 11 kap. 1 §). Om det inte går att utläsa ur testamentet eller på annat sätt vad testatorns vilja kan tänkas vara så träder den legala arvsordningen in. Den legala arvsordningen regleras i ÄB 2 kap. och bestämmer hur arvet ska fördelas om ett testamente inte upprättats. Den legala arvsordningenEnligt den legala arvsordningen är det den avlidnes bröstarvingar (barn) som är först i tur att ta arv (ÄB 2 kap. 1 §). Om det inte finns någon bröstarvinge vid liv så är det den avlidnes föräldrar och, om någon av dem är avliden, den avlidnes syskon, syskonbarn, syskonbarnbarn o.s.v (ÄB 2 kap. 2 §). Lever inte heller arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar är det far- och morföräldrar som får ärva, och om någon av dessa är avliden, dennes barn (dvs. den avlidnes moster, morbror, faster eller farbror) (ÄB 2 kap. 3 §) SammanfattningSammanfattningsvis innebär det att arvet förmodligen kommer att fördelas enligt den legala arvsordningen om du avlider före din sambo under förutsättning att din sambo inte har gett uttryck för någon annan vilja. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående, juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Vem ärver när en förälder har gift om sig?

2021-01-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur är det när det gäller om en förälder gifter om sig? Min pappa har gift om sig och min lillebror har tagit över gården efter honom och jag och min storebror har fått pengar för det. Men till frågan sakerna alltså lösöret hur är det med det? Lösöret som är från pappas sida från början ärver vi barn det eller går det till hans nya fru om pappa dör först?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga enligt följande. Du vill veta vem som ärver din pappas egendom om han går bort före sin nuvarande fru. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Lagarna innehåller regler om arv, testamente och äktenskap. Du och dina syskon har arvsrätt efter er pappaOm det inte finns något testamente (vilket jag nu utgår från) så gäller den legala arvsordningen. Vi tittar därför i ÄB 2 kap. som består av de lagregler som gäller för arv när en avliden person inte har skrivit något testamente. Du och dina syskon är vad som kallas bröstarvingar och tillhör första arvsklassen vilket innebär att ni har arvsrätt efter er pappa (ÄB 2 kap. 1 §). Huvudregeln är att bröstarvingarna ska få en lika stor del av arvet. Om din pappa är gift när han avlider är det hans make som ärver egendomen först (ÄB 3 kap. 1 §). Ett undantag från detta är dock om din pappa efterlämnar så kallade särkullbarn, det vill säga barn som bara din pappa är förälder till. Jag tolkar det som att du och dina syskon bara är barn till er pappa och inte hans nuvarande fru. Detta innebär att ni är särkullbarn och har därmed rätt att få ut er arvslott från er avlidna pappa direkt (ÄB 3 kap. 1 §). Det är därmed ni som kommer att ärva er pappas kvarlåtenskap. Bodelning ska förrättas innan ett arvskifte skerViktigt att notera är dock att när en make dör ska en bodelning förrättas innan arvet efter denne fördelas (ÄktB 9 kap. 1 § och ÄB 23 kap. 1 §). Vid en bodelning ska makarnas egendom fördelas mellan dom (ÄktB 9 kap. 1 §). I bodelningen är det makarnas giftorättsgods som ska ingå (ÄktB 10 kap 1 §). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §) och enskild egendom är i sin tur egendom som inte faller in under punkterna i ÄktB 7 kap. 2 §, d.v.s. egendom som inte gjorts enskilt via ett äktenskapsförord, egendom som inte givits i gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda, o.s.v.. SammanfattningDetta innebär att din pappas kvarlåtenskap som inte är enskilt kommer att fördelas mellan honom och hans fru innan ni kan få ut ert arv. Det som tillkommer din pappa efter en bodelning kommer därmed att fördelas lika mellan dig och dina syskon. Med vänliga hälsningar,

Fastighet i gåva med föreskrift om överlåtelseförbud och/eller förköpsrätt

2020-12-31 i Gåva
FRÅGA |Hej, min pappa ämnar skriva över sin del av en fastighet som gåva ( enskild egendom ) till mig o min bror. Vår fundering är om vi bör lägga till något slags förbehåll i texten, såsom att en av oss inte får avyttra sin del utan att den andra tillfrågas först? Vi vill få något sätt få nedskrivet att fastigheten inte helst skall lämna familjen
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att ni vill veta om ni bör skriva något i gåvobrevet för att hålla fastigheten inom familjen. Överlåtelseförbud En lösning hade varit att uppställa ett villkor om att fastigheten inte får säljas utan ett samtycke från den andra, ett så kallat överlåtelseförbud. Enligt rättsfallet NJA 1993 s. 529 anses ett överlåtelseförbud som uppställs i samband med gåva också innefatta ett förbud mot att pantsätta egendomen (om inte annat uttryckligen anges eller framgår av andra omständigheter). Detta i sin tur skyddar fastigheten från en eventuell utmätning om någon av er skulle pantsätta fastigheten. Ett överlåtelseförbud måste dock alltid antecknas i fastighetsregistret för att vara rättsligt giltigt (20 kap. 14 § jordabalken)FörköpsklausulEn annan möjlig lösning hade varit att uppställa ett villkor om förköpsrätt om varandras andelar i gåvobrevet. Enligt rättsfallet NJA 1984 s. 673 är förköpsklausuler är giltiga för gåvor, under förutsättning att det är en klar gåvotransaktion (att ni inte erlägger någon motprestation så att gåvan istället kan betraktas som ett köp). Även här krävs det att villkoret är antecknat i enlighet med 20 kap. 14 § jordabalken. Sammanfattning Svaret på din fråga är att jag skulle råda er att anteckna ett överlåtelseförbud eller en förköpsklausul i gåvobrevet för att uppnå det resultat ni vill. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående, juridisk hjälp. Med vänlig hälsning,