Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en make avlider har den efterlevande maken rätt att ärva denne enligt 3 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Makarnas gemensamma barn ärver först när den efterlevande maken avlider. Beträffande särkullbarn, dvs. barn som inte är gemensamma, ser rättsläget dock annorlunda ut. Särkullbarn har enligt 3 kap 1§ ÄB rätt att få ut sitt arv direkt. Ett särkullbarn kan dock välja att avstå från att få ut sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken, vilket anges i 3 kap 9 § ÄB. Särkullbarnet kommer då att få ut sin del av arvet när den efterlevande maken avlider.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vanessa Hannah |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 3 kap 1 § skadeståndslagen (1972:207) regleras någonting som kallas för principalansvar. Principalansvaret innebär att den som har en arbetstagare i tjänst ska ersätta person- eller sakskada som denne vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Principalansvaret gäller således om arbetstagaren orsakar skadan genom att vara oaktsam. Det finns dock en bestämmelse i 4 kap 1 § skadeståndslagen som anger ett undantag från huvudregeln om att arbetsgivaren ansvarar för skador som en arbetstagare orsakar i tjänsten. Undantaget innebär att det istället är arbetstagaren som ska ansvara för skadan. Detta gäller endast vid synnerliga skäl och vid bedömningen tar man hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Huvudregeln är alltså att det är arbetsgivaren som blir skadeståndsskyldig för skador som en arbetsgivare orsakar i tjänsten av oaktsamhet. I undantagsfall, där synnerliga skäl föreligger, är det istället arbetstagaren som blir skadeståndsskyldig. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anmälningsplikt gällande barn som far illa regleras främst i 14 kap Socialtjänstlagen (2001:453). I 14 kap 1 c § Socialtjänstlagen anges att var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Med var och en avses privatpersoner, vilket innebär att de träffas av denna bestämmelse. Det anges dock att enskilda bör anmäla och inte att de måste göra det. Privatpersoner har alltså inte någon lagstadgad skyldighet att anmäla till socialnämnden om de misstänker att något barn far illa. Om du misstänker att ett barn far illa kan det dock vara bra att anmäla detta även om det inte finns något lagstadgat krav på att det.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den legala arvsrätten kan indelas i tre arvsklasser (parenteler). Den första arvsklassen består enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB) av bröstarvingar, dvs. avkomlingar. Den andra arvsklassen består enligt 2 kap 2 § ÄB av arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn. Den tredje arvsklassen består enligt 2 kap 3 § ÄB av arvlåtarens mor- och föräldrar och deras barn. Kusiner ingår inte i någon av dessa arvsklasser och om det inte finns någon efterlevande släkting som är arvsberättigad så går arvet istället till den allmänna arvsfonden, vilket följer av 5 kap 1 § ÄB. Om din kusin är den enda släkting du har kvar vid liv och du vill att denne ska ärva dig finns det en möjlighet till att upprätta ett testamente och på så sätt undvika att arvet istället går till den allmänna arvsfonden. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller testamenten så är huvudregeln att de ska tolkas utifrån testatorns vilja vid upprättandet, vilket anges i 11 kap 1 § Ärvdabalken (1958:637)(ÄB). I 11 kap 6 § ÄB regleras vad som ska gälla om en testamentstagare avlider innan dennes rätt har inträtt. Där anges att testamentstagarens avkomlingar, i en sådan situation, ska träda i dennes ställe och ärva istället för denne. Detta förutsätter dock att avkomlingarna är arvsberättigade efter testatorn, enligt den legala arvsordningen. Om så inte är fallet så ska testamentet tolkas utifrån testatorns vilja. Det innebär att man kommer att utgå från hur man tror att testatorn hade önskat att arvet skulle fördelas vid en sådan situation, och därefter bestämma vem som ska ärva istället för den avlidne testamentstagaren.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap 3 § Aktiebolagslagen får en aktieägare som inte kan närvara personligen vid en bolagsstämma, utöva sin rätt genom ett ombud, förutsatt att denne har fullmakt. Fullmakten ska vara daterad och undertecknad av aktieägaren. Detta innebär alltså att ett ombud kan närvara istället för dig vid stämman och även rösta å dina vägnar. Det krävs dock att du utfärdar en fullmakt till ombudet som ska utöva din rätt vid stämman och att fullmakten uppfyller formkraven, dvs. att den ska vara daterad och undertecknad av aktieägaren. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med en "prick" avses att man är registrerad i det s.k. belastningsregistret. För att registreras i brottsregistret så ska man ha dömts för ett brott, fått en ordningsbot från polisen eller liknande (3 § Lag om belastningsregister). Pricken finns kvar i belastningsregistret i ett antal år, beroende på vilken påföljd man döms till (17 § Lag om belastningsregister), Om du skulle bli påkommen med att snatta smink men ingen polis tillkallas till platsen är det ytterst tvivelaktigt att du skulle få en prick i registret. Detta eftersom polis oftast tillkallas om en anmälan ska upprättas. Det finns dock inga hinder för att upprätta en polisanmälan i efterhand. Du kommer då att få kännedom om detta. Sammanfattningsvis kan du enbart få en prick i registret om du har dömts för ett brott eller fått en ordningsbot från polisen, Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Turordningsreglerna som ska beaktas vid uppsägning på grund av arbetsbrist regleras i 22 § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Av bestämmelsen följer att "sist in, först ut" ska gälla, dvs. att den som har arbetat längst på arbetsplatsen ska ha företräde. Om två arbetstagare har arbetat på arbetsplatsen lika länge ska den som är äldst ha företräde. Det finns dock ett undantag från denna bestämmelse som gäller för företag som har högst tio anställda. Undantaget stadgar att arbetsgivaren i sådana fall får undanta två arbetstagare från turordningsreglerna. Detta om arbetstagarna enligt arbetsgivarens bedömning har särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Det finns även en annan möjlighet till undantag från turordningsreglerna. Detta i form av en avtalsturlista som ska gälla enligt kollektivavtal. Arbetsgivaren och fackförbundet upprättar tillsammans avtalsturlistan och bestämmer hur turordningen ska se ut vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Avtalsturlistor får inte vara diskrimerande eller strida mot god sed. Utöver detta kan de utformas på vilket sätt som helst i princip. De baseras exempelvis ofta på arbetstagarnas kompetens.Det finns alltså undantag från turordningsreglerna som är tillämpliga om företaget har högst tio anställda eller om företaget har upprättat en avtalsturlista tillsammans med ett fackförbund. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,