Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tyvärr inget korrekt juridisk svar på vem som ska skjutsa barnen vid överlämning mellan hemmen. Eftersom ni har gemensam vårdnad så ska ni fatta beslut angående barnen gemensamt med hänsyn till barnets bästa (6 kap. 13 § Föräldrabalken)( FB). Beslut som handlar om den dagliga omsorgen (kläder, mat, fritid, det vill säga saker som hör till vardagen) kan dock göras av endast en vårdnadshavare. Vem som ska skjutsa barnen är alltså något ni måste lösa tillsammans. -Ni kan få hjälp i form av så kallade samarbetssamtal av kommunen där barnen är bokförda om ni har svårt att komma överens. (5 kap. 3 § socialtjänstlagen) ( 6 kap. 17 a § FB).-Ni kan också avtala om en ändring i vårdnad, umgänge och boende utan att gå till domstol. Ni kan även få hjälp att träffa avtal angående vårdnad, boende eller umgänge av socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört. (5 kap. 3 § socialtjänstlagen) ( 6 kap. 17 a § FB). -Du kan väcka talan i domstol om ändring av vårdnad, boende eller umgänge. (6 kap. 17 § FB). Barnets bästa kommer vara avgörande för alla beslut. (6 kap. 2 a § FB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Med vänliga hälsningar,

Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Konsumentköplagen och KöplagenMan brukar skilja på konsumentköp, då konsumentköplagen(KKöpL) blir tillämplig, och köp mellan privatpersoner/företag, då blir vanligtvis köplagen (KöpL) användbar istället. Dessa lager skiljer sig åt och jag kommer därför att förklara vad som gäller utifrån båda lagarna eftersom jag inte vet vilket partsförhållande som gäller för ditt köp. Om du har beställt varan som privatperson från ett företag blir konsumentköplagen tillämplig. Denna lag är tvingande vilket innebär att lagen inte kan avtalas bort genom avtal (3 § KKöpL) Dock är det okej för företag att erbjuda förmånligare villkor till konsumenten än vad som följer av konsumentköplagen.Om det däremot gäller ett köp av en vara mellan två privatpersoner eller företag blir köplagen tillämplig, och denna lag går att avtala bort. Eftersom jag inte vet något om ditt avtal så kommer jag utgå ifrån att köplagens bestämmelser gäller.Risken för varanFrågan blir om risken för varan har gått över på dig som köpare/konsument. Om detta har skett så har företaget/personen du köpte varan av inget ansvar för att varan blev stulen (förutsatt att säljaren inte själv orsakat händelsen). Du måste i sådana fall betala för varan även om du inte har fått varan (12 § KöpL och 8 § KKöpL). När övergår risken?När konsumentköplagen är tillämplig övergår risken vid varans avlämnande. Avlämnande innebär att varan har kommit i konsumentens besittning, det krävs med andra ord en besittningsövergång. (6 § KKöpL). Alltså bör risken inte har övergått förrän konsumenten har hämtat ut varan från posten, förutsatt att det är företaget som har åtagit sig att handha transporten. Om du själv har anlitat en transportör självständigt är det antagligen så att risken har övergått på dig när företaget lämnade över varan till den transportören, men jag vill påpeka att rättsläget här är oklart. När köplagen är tillämplig övergår risken när varan har avlämnats för avhämtning och köparen har fått information om att varan finns tillgänglig för avhämtning (13 § tredje stycket KöpL). Jag antar att du innan stölden hade faktiskt vetskap om att paketet fanns tillgänglig för avhämtning. Därmed har risken övergått på dig förutsatt att köplagen är tillämplig. Jag vill nämna att risken kan övergå i tidigare skede beroende på vilket typ av köp de är, men jag går inte in på de reglerna nu eftersom de inte är relevant för ditt fall. Slutsats och sammanfattningOm konsumentköplagen är tillämplig:Risken har antagligen inte övergått på dig, förutsatt att näringsidkaren har anlitat transportören. Detta innebär som sagt att säljaren har ansvaret för varan om den försvinner eller förstörs. Därmed kommer dröjsmålsreglerna bli tillämpliga eftersom du inte har fått varan inom rätt tid. Då kan du häva köpet och därmed få pengarna tillbaka från företaget. Du måste dock meddela företaget inom skälig tid att du vill häva köpet (13 § KKöpL). Om köplagen är tillämplig:Risken har övergått på dig och du kan inte begära ersättning av säljaren. Jag tror att det blir svårt att begära ersättning av postombudet eftersom de brukar avskriva sig ansvar för hinder eller omständigheter som är utanför deras kontroll, som de inte kunde undvika eller övervinna. Om tjuven blir fast kan hen bli skyldig att betala skadestånd till dig enligt skadeståndslagen. Du kan såklart testa att vända dig till postombudet och begära ersättning. Du kan också vända dig till ditt försäkringsbolag (om du har sådan försäkring). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.

Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur stor är laglottenLaglotten är bröstarvingars (den avlidnas barn) rätt till att få hälften av sin arvslott (7 kap. 1 § Ärvdabalken) (ÄB). Som förälder kan man därmed inskränka sina barns arvsrätt till hälften. Arvslotten är den del som arvingar har rätt att ärva om det inte skulle finnas något testamente. Storleken på arvslotten beror på antalet arvingar. Laglott och testamenteLaglotten går inte att testamentera bort och den delen av testamentet som inskränker laglotten är ogiltig. Om du och din fru har gemensamma barn har de rätt till varsin laglott. Om din fru har barn som inte är era gemensamma (så kallade särkullbarn) så har de också rätt till sin laglott från din fru, oavsett vad som står i testamentet. Bröstarvingar måste påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från då de blev delgivna testamentet (7 kap. 3 § ÄB) för att behålla sin rätt till laglotten. Om din fru går bort innan dig kommer du ärva innan era gemensamma bröstarvingar (3 kap. 1 § ÄB). Alltså kommer era gemensamma barn inte att ärva sin laglott förrän du också avlider. Detta kallas efterarvsrätten. Om din fru däremot har särkullbarn så kan de ta ut sin laglott direkt när hon avlider om de vill (3 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.

Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ärvdabalken (ÄB) innehåller regler angående testamente. Allmänt om nödtestamenteEtt nödtestamente kan upprättas under en begränsad tid om det föreligger en sjukdom eller annat nödfall som gör att de vanliga kraven för testamente inte är möjliga att uppfylla. Ett nödtestamente kan antingen ske muntligt med två vittnen eller holografiskt (testamentsgivaren skriver för hand ner sin vilja och själv undertecknar, inga krav på vittnen) (10 kap. 3 § första stycket ÄB). Om testamentsgivaren överlever nödsituationen så har hen tre månader på sig att upprätta ett giltigt testamente annars blir nödtestamentet ogiltigt (10 kap. 3 § andra stycket ÄB)Vem får vara vittne vid upprättande av testamente?Det finns vissa begränsningar när det kommer till vem som kan vara vittne och om dessa inte följs blir testamentet ogiltigt. Begränsningarna framgår i 10 kap. 4 § ÄB.Följande lista är inte uttömmande. Jag har tagit fram det som kan vara relevant för ditt fall:-Vittnet får inte vara under 15 år eller lida av en sådan psykisk störning som innebär att vittnet inte förstår betydelsen av vittnesbekräftelsen. -Testatorns syskon, make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap (alltså testators föräldrar eller barn) får inte vittna. Om du är testator är din syster alltså inte ett giltigt vittne. - Ett vittne får inte heller ha ett eget intresse av testamentet, alltså får inte testamentet förordnas till just hen som vittnar. Detta kan leda till att syskonbarn inte är giltiga vittnen.En advokat bör vara ett giltigt vittne så länge hen inte har ett eget intresse av testamentet.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Med vänliga hälsningar,

Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tänkte börja med att kortfattat gå igenom olika bestämmelser som kan vara relevanta för ditt fall. I slutet av svaret hittar du en sammanfattning och lite tips för hur du kan gå till väga. Avtalslagen (AvtL) är tillämplig på din situation. Avtal som ingåtts under tvång är ogiltiga under vissa förutsättningar. Om du är under 18 årFör det första vill jag påpeka att omyndiga, alltså personer under 18 år, inte kan ingå i avtal för egen räkning (9 kap. 1 § föräldrabalken). Det spelar ingen roll om motparten (den som den omyndige sluter avtal med) tror att den omyndige är myndig, avtalet blir ogiltigt oavsett. Om du är under 18 år så är detta avtalet ogiltigt och köpet ska återgå. Lindrigt och grovt tvångInom juridiken skiljer man på grovt tvång och lindrigt tvång (28 § och 29 § AvtL). Grovt tvång är av allvarligare art, exempelvis att man tvingas ingå avtal under pistolhot. Grovt tvång är inte tillämplig på din situation.Lindrigt tvång kan däremot vara aktuellt utifrån omständigheterna i ditt fall. När man utsätts för lindrigt tvång så har man möjlighet att välja att ingå i avtalet eller inte, även om båda valen är "dåliga". För att det ska anses vara lindrigt tvång måste det föreligga orsakssamband mellan rättshandlingen och tvånget. Om man aldrig skulle ha ingått i avtalet om man inte blev tvingad till det så föreligger det orsakssamband.God troOm köparen var i god tro angående det lindriga tvånget, det vill säga köparen inte visste om att du blev tvingad till att ingå i avtalet, är avtalet tyvärr giltigt. I ditt fall säger köparen att hen inte hade kunskap om missförhållandet. Om du inte har något som visar på att han borde ha insett att du blev tvingad så kan det därför bli svårt att hävda att köpet ska återgå på grund av lindrigt tvång.36 § AvtLDet kan krävas en del för att tillämpa lindrigt tvång och ibland kan det därför vara lättare att använda sig av generalklausulen 36 § AvtL. Enligt denna paragraf kan ett avtal vara oskäligt på grund av omständigheter vid avtalets ingående. Eftersom du blev mer eller mindre tvingad att ingå i avtalet så kan detta vara en sådan oskälig omständighet. Om avtalet anses vara oskäligt enligt denna paragraf så kan köpet återgå eller jämkas. Slutsats och sammanfattningDet är svårt för mig att säga exakt vad du bör göra eftersom jag inte vet tillräckligt mycket om situationen, men nedanför har jag sammanställt några förslag som förhoppningsvis kan vara till hjälp.-Om du är under 18 år är avtalet ogiltigt och köpet ska återgå. Om motparten vägrar kan du stämma hen, mer information om det kan du hitta här.-Om du har utsatts för lindrigt tvång och köparen visste om att du blev tvingad så ska köpet återgå. Om motparten vägrar kan du stämma hen, mer information om det kan du hitta här.-Om du har utsatts för tvång kan du också under vissa förutsättningar ha rätt till ersättning från den som utförde tvånget för den skada du har lidit. -Det kan också vara brottsligt att utsätta en annan person för tvång och utpressning. Om du har blivit utsatt för brott kan du göra en polisanmälan, mer information om det kan du hitta här. Om du har blivit utsatt för brott så kan du få brottsskadeersättning via Brottsoffermyndigheten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.

Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att det känns jobbigt att inte kunna träffa personen som dina barn bor tillsammans med, men tyvärr finns det ingen lagstadgad rätt för dig att få träffa sambon. Om hon inte vill träffa dig så behöver hon inte det. Din före detta man kan dock inte stoppa henne från att träffa dig, utan det är upp till henne själv att ta det beslutet. Det finns två olika vårdnadsformer i Sverige: ensam vårdnad och gemensam vårdnad (6 kap. 2 § Föräldrabalken) (FB). Jag antar att du och din före detta man har gemensam vårdnad av barnen, fast med växelvis boende. Nedanför kommer jag kortfattat beskriva hur beslutsfattandet går till vid gemensam vårdnad och växelvis boende. Beslutsfattande vid gemensam vårdnad Som huvudregel ska vårdnadshavares beslut angående barn fattas gemensamt, med hänsyn till barnets bästa (6 kap. 13 § FB). Beslut som handlar om den dagliga omsorgen (kläder, mat, fritid, dvs saker som hör till vardagen) kan göras av endast en vårdnadshavare. När era barn bor hos din före detta man kan han alltså ta beslut angående den dagliga omsorgen utan ditt samtycke. Detta inkluderar vem barnen umgås med och vilka som vistas i hemmet. Beslut av större betydelse, med andra ord ingripande beslut för barnets framtid, måste ni dock alltid ta gemensamt, exempelvis val av skola. Hur du kan gå till väga Det finns ingen rättslig väg för att strida mot ett beslut som den andra vårdnadshavaren har gjort som man inte samtycker till. Det du kan göra är att väcka talan om ändring av vårdnad, boende eller umgänge i domstol. Om ni kommer överens själva kan ni avtala om en ändring i exempelvis vårdnaden utan att gå till domstol. Ni kan även få hjälp att träffa avtal angående vårdnad, boende eller umgänge av socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört. Ni kan också få hjälp i form av så kallade samarbetssamtal av er kommun (5 kap. 3 § socialtjänstlagen) ( 6 kap. 17 a § FB).Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om anställningsskyddLag om anställningsskydd (LAS) reglerar anställningsförhållandet. Som utgångspunkt kan inte LAS avtalas bort, dock är LAS semidispositiv. Semidispositiv innebär att denna lag kan, med vissa undantag, avtalas bort genom kollektivavtal (2 § LAS tredje stycket). Eran arbetsplats har inte ett kollektivavtal och därför kan jag utgå från LAS när jag besvarar frågan. Allmänt om visstidsanställningarUtgångspunkten i LAS är att anställningsavtal gäller tillsvidare, dvs att anställningen inte har ett slutdatum (4 § LAS). Dock kan arbetsgivare avtala om tidsbegränsad anställning (5 § LAS). Det finns tre anställningsformer av den senare. Dessa är allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsarbete. Uppsägning av visstidsanställningDet utmärkande för tidsbegränsade anställningar är att de upphör när den avtalade tidsperioden tar slut. Som huvudregel kan inte tidsbegränsade anställningar sägas upp i förtid. Arbetsgivaren kan dock förbehålla sig rätten att säga upp arbetstagaren i förtid. Det kan exempelvis formuleras i avtalet som: "Anställning gäller tillsvidare dock längst till och med X (datum)". Då kan arbetsgivaren säga upp anställningen i förtid även fast det är en tidsbegränsad anställning, men det måste alltid föreligga en saklig grund. Om arbetsgivaren vill säga upp visstidsanställningen i förtid utan att det föreligger en saklig grund är det därför viktigt att avtala om uppsägningstid. Exempelvis kan det formuleras som "avtalet löper med en ömsesidig uppsägningstid på 1 månad".SlutsatsDet borde inte generera några komplikationer att avtala en uppsägningstid för visstidsanställning. Tänk på att alltid anteckna era överenskommelser skriftligt och att se till att båda parter förstår innebörden av avtalet. Kan man erbjuda en visstidsanställning efter en tidigare?I LAS finns den så kallade omvandlingsregeln (5 a § LAS). Bestämmelsen innebär att en tidsbegränsad anställning automatiskt kan övergå till en tillsvidareanställning förutsatt att vissa tidskrav är uppfyllda. Det kan orsaka problem att erbjuda visstidsanställningar efter varandra eftersom denna regel kan inträda. -En allmän visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod. All tid som arbetstagaren har varit tidsbegränsad anställd hos en arbetsgivare räknas alltså samman. Om tiden sammanlagt överstiger två år under en femårsperiod så övergår anställningen till en tillsvidareanställning.-Omvandlingsregeln tillämpas också när en arbetstagare har varit anställd hos en arbetsgivare i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra. En anställning har följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag ( 5 a § LAS andra stycket). Denna regel finns till för att arbetsgivare inte ska kringgå omvandlingsregeln genom att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra.Till sist övergår också vikariat till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod ( 5 a § LAS sista stycket).SlutsatsI din situation har arbetstagaren haft visstidsanställning i 1 år. Alltså kan personen bli tidsbegränsat anställd i max 1 år till innan anställningen omvandlas. Man kan alltså erbjuda en visstidsanställning efter en tidigare tidsbegränsad anställning (allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete), men det finns vissa begränsningar i LAS som man måste förhålla sig till för att anställningen inte ska omvandlas till en tillsvidareanställning (se ovan). Du kan också erbjuda en visstidsanställning istället för fast anställning efter 6 månaders anställningstid eftersom omvandlingsregeln inte inträder förrän det har gått sammanlagt två år under en femårsperiod. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bostadsrättslagen (BRL) är tillämplig på din situation. Denna lag reglerar bland annat föreningens och bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Bostadsrättsföreningar har möjlighet att bestämma sina egna regler i stadgarna så länge de inte strider mot BRL. Allmänt om ansvarsfördelning för underhållet av utrymmen i bostadsrättsföreningarBostadsrättsföreningen ansvarar för gemensamma utrymmen och bostadsrättshavaren för det inre underhållet i sin lägenhet (7 kap. 12 § BRL) (7 kap. 4 § BRL). De inre underhållet är lägenhetens tak, golv och väggar, inredningen, bågar och glas i fönster och inner och ytterdörrar (prop. 1990/91:92 s. 201). Er förening kan också i stadgarna precisera vad som tillhör de inre underhållet, dock får inte ansvarsfördelningen för gemensamma och inre utrymmen ändras till eran nackdel. Ventilationskanaler i bostadsrättsföreningarBostadsrättshavare ansvarar inte för reparationer av ventilationskanaler (7 kap. 12 § andra stycket BRL). SlutsatsInstallationen av nya ventiler är antagligen ett sådant underhållsarbete som faller under bostadsrättsföreningens ansvar enligt 7 kap. 12 § andra stycket. Alltså har bostadsrättsföreningen sannolikt rätt att installera ventilerna. Ni kan inte neka föreningen tillträde till er lägenhet då de har rätt att få komma in i lägenheten och utföra arbete som de ansvarar för (7 kap. 13 § BRL). Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,