Någon har hotat mig och sagt främlingsfientliga kommentarer, vad gör jag?

2021-05-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej En kvinna hotade mig muntligen att hon skulle skjuta mig. Samt främlingsfientliga kommentarer. Jag vet vem hon är och var hon bor. Det finns inga som hörde det
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du kan göra efter att ha blivit hotad och blivit föremål för främlingsfientliga kommentarer.Din fråga regleras i regeringsformen (RF) och brottsbalken (BrB).Yttrandefrihet gäller i Sverige med vissa begränsningarYttrandefrihet är en grundlagsstadgad rättighet i Sverige (2 kap. 1 § första stycket p 1 RF). Rättigheten är dock relativ, vilket innebär att det finns vissa begränsningar av rättigheten i lag (2 kap. 20 § första stycket p 1 RF). Handlingar som exempelvis olaga hot, hets mot folkgrupp och förtal är en sådana gärningar som inskränker på yttrandefriheten.Främlingsfientliga kommentarer kan uppfylla rekvisiten för hets mot folkgruppDen som i ett uttalande uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck kan dömas för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år (16 kap. 8 § första stycket BrB). Påföljden blir böter om straffet anses vara av ringa grad. (16 kap. 8 § första stycket BrB). En främlingsfientlig kommentar kan uppfylla kriterierna för brottet och kan därmed vara olagligt.Hot om att skjuta någon kan uppfylla rekvisiten för olaga hotDen som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § första stycket BrB). Att skjuta någon är en brottslig gärning, vilket talar för att den första förutsättningen är uppfylld. Ett sådant uttalande bör även typiskt sett anses framkalla allvarlig rädsla för ens egen säkerhet till person hos mottagaren. Det krävs inte heller at hotet behövde vara objektivt farligt.Avslutningsvis kan du ha blivit föremål för två brott, hets mot folkgrupp och olaga hot. Du kan anmäla brotten trots att det inte finns några vittnen! Vid olaga hot brukar det ofta stå ord mot ord. För att anmäla brott kan du ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kan man tala illa om folk i en sluten facebook-sida?

2021-05-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Det är två personer som har gjort en Facebook sida i en bostadsrättsförening dom har fått 21 personer i den gruppen som dom skriver om styrelsen pratar illa om styrelsen i den gruppen får man göra det. Det är en sluten grupp.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i regeringsformen (RF) och brottsbalken (BrB).Yttrandefrihet är grundlagsstadgad men kan begränsas genom lag I Sverige råder yttrandefrihet, vilket är en rättighet som är grundlagsstadgad (2 kap. 1 § första stycket p 1 RF). Rättigheten är dock relativ, vilket innebär att det finns vissa begränsningar av rättigheten i lag (2 kap. 20 § första stycket RF). Handlingar som exempelvis olaga hot, hets mot folkgrupp och förtal är en sådana gärningar som inskränker på yttrandefriheten.Enligt min mening ligger det närmast till hands att pröva om din situation faller inom brottet förtal för att ett sådant beteende ska vara olagligt. Brottet förtal innebär utpekandet av någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnandet av uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktningMan kan bli dömd för förtal om man utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB). Man ska dock inte bli dömd för förtal om det utifrån omständigheterna anses försvarligt att lämna uppgift i saken och att uppgiften var sann eller att man hade skälig grund för det (5 kap. 1 § andra stycket BrB). Man ska först pröva om det ens handlar om förtal. Det kan anses vara förtal om en person utpekar en viss person i styrelsen såsom klandervärd genom uppgifter som är av nedsättande beskaffenhet och som typiskt sett kan anses ägna missaktning hos andra. Dock krävs det mer än att rikta kritik gentemot sin styrelse för att ansetts ha begått förtal. Det är svårt för mig att avgöra ifall personerna i fråga har gjort sig skyldiga till ett sådant brott eftersom jag inte har någon kännedom om vad som faktiskt skrivits i den slutna gruppen.Om man anser att personerna begått förtal så kan det anses försvarligt och berättigat att lämna sådana uppgifter i gruppen om det är så att uppgifterna var sanna eller man hade skälig grund för det. Jag kan inte heller göra en försvarlighetsbedömning av situationen eftersom jag inte vet vad som skrivits eller bakgrunden till det som skrivits.Avslutningsvis kan jag inte riktigt besvara frågan om man rent juridiskt får förfara på det sättet som du beskriver eftersom jag inte vet vad personerna i fråga faktiskt har sagt/skrivit. Det är därför svårt för mig att besvara din fråga eftersom jag inte har all relevant information. Det är endast en domstol som kan bedöma om personer har begått brott utifrån de relevanta omständigheterna.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Hur mycket våld kan man samtycke till innan det blir olagligt?

2021-05-26 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hur mycket våld kan man samtycka till innan det blir olagligt? Till exempel s.k. "strypsex" har orsakat många dödsfall globalt och det finns även konstaterade dödsfall av barn i Sverige till följd av just strypsex. Man kan även få hjärnskador, dessa syns/märks inte alltid det är därför mycket riskabelt att strypa någon. Är det lagligt att strypa även om någon inte dör?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Samtycke kan vara en grund för ansvarsfrihet vid brottDet finns visa allmänna grunder för ansvarsfrihet när brott anses ha begått. Man kan exempelvis bli fri från ansvar om personen som brottet begås mot har gett ett giltigt samtycke till gärningen och att gärningen i sig inte är oförsvarbar (24 kap. 7 § BrB). Det finns vissa förutsättningar för att ett giltigt samtycke ska anses föreliggaEtt giltigt samtycke föreligger när den utsatte accepterat gärningen, samtycket finns vid tidpunkten för gärningen och under dess utförande och den samtyckande är behörig att förfoga över det ifrågavarande intresset. Du kan till exempel inte samtycka till att din kompis förstör någon annans bil eftersom det inte är ett intresse du förfogar över. För att ett giltigt samtycke ska föreligga krävs även att den samtyckande har förmåga att förstå innebörden av gärningen. I ditt fall krävs det alltså att personen som blir strypt förstår vad det innebär med strypsex. Samtycket måste även ha lämnat frivilligt och vara allvarligt menat.För ansvarsfrihet krävs även att den brottsliga gärningen inte är oförsvarligFör att undgå ansvar från brott krävs, utöver att krav på samtycke föreligger, att gärningen inte är oförsvarlig (24 kap. 7 § BrB). I bedömningen ska man beakta den skada, kränkning eller fara som gärningen medför, dess syfte och övriga omständigheter i fallet.Skadans art, faran för ytterligare skada, gärningsmannens syfte och handlingens sociala värde ska beaktas när man bedömer straffrihet för misshandelMisshandel innebär att någon tillfogar annan skada (3 kap. 5 § BrB). Vissa typer av misshandel är aldrig tillåtna, oavsett om samtycke givits eller inte. Detta på grund av att gärningen inte anses försvarbar utifrån de ovan angivna kriterierna. Man ska beakta skadans art, faran för ytterligare skada, gärningsmannens syfte och gärningens sociala värde när man ska bedöma om ett samtycke innebär straffrihet från en gärning som klassas som misshandel. Precis som du nämner är faran för ytterligare skada stor vid strypsex, vilket talar emot straffrihet vid en sådan situation.Samtycke kan innebära straffrihet vid ringa och ibland normal grad av misshandelDet finns inga fastställda gränser till hur långt ett samtycke sträcker sig. Vad för typ av misshandel det rör sig om och omständigheterna i det enskilda fallet kan föranleda olika bedömningar. Vid grov misshandel (3 kap. 6 § första stycket BrB) verkar samtycke dock vara utan verkan eftersom man inte anser att en sådan grad av brottet kan vara uppburet av ett så beaktansvärt intresse (ha strypsex i detta fall) att ett samtycke bör tillmätas verkan av att befria gärningsmannen från brottet. Eventuellt att ett samtycke till grov misshandel hade kunnat sänka graden till normal-graden av misshandel. Det går dock inte att bedöma om strypsex anses falla inom grov misshandel.Ett giltigt samtycke kan dock beaktas vid ringa och ibland även normal misshandel. Det beror på omständigheterna i fallet och hur misshandeln tar sig uttryck. Avslutningsvis finns det ett mycket begränsat utrymme till att samtycke skulle kunna utesluta ansvar för vållande till kroppsskada/sjukdom. Det kan vara lagligt att strypa någon under sex om gärningen anses vara ringa eller normalgraden misshandel, men det kan även anses olagligt att strypa en person under sex om det kan få livshotande skador.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Jag är dömd för flera brott, kan jag få böter eller fängelse?

2021-04-30 i Påföljder
FRÅGA |Hej har en grov vårdslöshet i trafik,drograttfylleri, ringanarkotikabrott, tillgrep av fortskaffningsmedel Är dömd till några stölder och ringa narkotikabrott va tror du jag får böter eller fängelse ?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Påföljd bestäms av straffvärdet med beaktande av fallets omständigheter och fastställs inom brottens straffskala Straff ska bestämmas inom ramen för brottens straffskala efter brottslighetens straffvärde och med beaktande av bland annat den skadan som brottet medfört (29 kap. 1 § första stycket BrB). Straffvärdet är ett mått på hur allvarligt brottet är i relation till andra brott av samma slag och straffskalan är alltså den ramen som rätten måste hålla sig inom vid fastställandet av straffvärde.Utgångspunkten är att den som döms för mer än ett brott ska ådömas en påföljdHuvudregeln är att rätten ska döma en gemensam påföljd för flera brott när någon blivit åtalad för olika brott i samma rättegång (30 kap. 3 § första stycket BrB). Det brott med högst straffvärde får fullt genomslag när man ska beräkna hur hårt straffet blir för den samlade brottsligheten. Sedan tar man det näst högsta straffvärdet och dömer ut halva straffvärdet. Det ges alltså en så kallad straffrabatt i ökande grad för varje enskilt brott. Rätten ska även fästa vikt vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse när rätten ska välja påföljd för gärningsmannen (30 kap. 4 § första stycket BrB). Att man tidigare gjort sig skyldig till brott kan tala för fängelse (30 kap. 4 § andra stycket BrB).Avslutningsvis kan jag dessvärre inte fastställa vad straffet kan bli för dessa brott eftersom jag saknar kännedom om de faktiska omständigheterna. Det är endast en domstol som kan bedöma vilka påföljder som ska utdömas i det enskilda fallet. Det verkar som att fängelse och/eller böter kan bli aktuellt. Mer kan jag tyvärr inte svara på!Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Min make har en son, hur fördelas arvet när min make avlider?

2021-05-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Min make har en son från ett tidigare förhållande som maken inte har träffat på 5 år men betalar underhåll till. Vi har 1 gemensamt barn. Vi är gifta. Äger 1 villa 50/50 tillsammans. Vi har i skrivandets stund 2 husvagnar, 1 bil och 1 båt men samtliga står i makens namn. Villan, 1 bil och 1 husvagn har vi gemensamma lån på.Vad händer om min make avlider?Vad ärver makens son och när?Är det bättre eller enklare för mig om de flesta ägodelar står i mitt namn?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Utgångspunkten är att allt giftorättsgods delas lika vid en bodelningOm din make avlider före dig sker först en bodelning och sedan en arvsutdelning. När du och din make ingick ett äktenskap förvandlades all er egendom till giftorättsgods om ni inte har upprättat något äktenskapsförord (7 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset kommer som huvudregel att delas lika mellan dig och din make vid exempelvis dödsfall (10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 3 § andra meningen ÄktB). Det innebär att värdet på all era tillgångar, inklusive egendom som gemensam bostad och bil osv, kommer att delas lika mellan er. Att ägodelar står i din eller din makes namn spelar därför ingen större roll. Din makes kvarlåtenskap ska dock tillfalla dig också om han inte skulle ha en egen son (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Din makes son har rätt till din makes tillgångar vid hans avlidandeDin makes son från ett tidigare förhållande är ett s.k, särkullsbarn. Ett särkullsbarn har möjligheten att begära ut dennes berättigade arv när dennes förälder avlider. Det innebär att din makes son kan din makes tillgångar vid tidpunkten av hans bortfall. Din makes son kan dock avstå sin rätt till kvarlåtenskapen (3 kap. 1§ första stycket ÄB, 3 kap. 9 § ÄB). Du får då fri förfoganderätt till hans del av arvet. Avslutningsvis sker först en bodelning mellan dig och din make och sedan sker en arvsutdelning av din makes kvarlåtenskap. Vid en bodelning är huvudregeln att ni delar lika på tillgångarna. Din makes son, om han nu är enda barnet som din make har, ärver det som är kvar av din makes kvarlåtenskap efter bodelningen. Din makes son kan välja att avstå från sitt arv till din fördel. Det är inte bättre eller enklare om ägodelarna står i ditt namn eftersom det rör sig om giftorättsgods, dvs gemensam egendom.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Ingår egendom som införskaffats under betänktetiden i bodelningen?

2021-05-26 i Bodelning
FRÅGA |HejOm jag startar ett företag under betänketiden tillfaller hälften min man då?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB).Bodelning ska göras med egendomsförhållandena den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcksEn bodelning innebär att man delar makars egendom när äktenskapet upplöses (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Äktenskap upplöses genom en makes död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). Äktenskapet anses upplöst genom äktenskapsskillnad när en dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft (5 kap. 6 § ÄktB).Under vissa förutsättningar kan en skilsmässa inte upplösas utan att en betänketid löper (5 kap. 1-2 §§ ÄktB). Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken (5 kap. 3 § ÄktB). Själva bodelningen ska dock göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, inte när själva äktenskapet är upplöst (9 kap. 2 § första stycket ÄktB). Betänketiden påverkar således inte när den så kallade 'brytdagen' anses inträffats, utan det avgörande är när ansökan om äktenskapsskillnaden inkom till domstolen.Sammanfattningsvis så kommer inte hälften av ditt företag som du startar under betänketiden tillfalla din man. Det är era egendomsförhållanden den dagen ni väcker talan om äktenskapsskillnad som är relevanta för bodelningen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Är jag skyldig att betala in underhållsbidrag och kan det ske retroaktivt?

2021-04-30 i Underhåll
FRÅGA |Hej ! Har precis börjat jobba & 2 av mina barn bor enbart hos sin pappa, är jag skyldig att höra av mig till försäkringskassan för att betala in underhållsbidrag ? Kan jag bli skyldig att betala detta retroaktivt till försäkringskassan då de nu betalar ut underhåll till pappan?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i föräldrabalken (FB).Föräldrar ska svara för underhåll åt sina barnFöräldrar har en underhållsskyldighet gällande sina barn (7 kap. 1 § första stycket FB). Underhållsskyldigheten upphör dock när barnet fyller arton år (7 kap. 1 § andra stycket FB). Om barnet går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst tills barnet fyller tjugoett år (7 kap. 1 § andra stycket FB)Du är inte skyldig att kontakta Försäkringskassan för att betala in underhållsbidrag utan underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtalEn förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om barnet inte varaktigt bor hos den föräldern (7 kap. 2 § första stycket FB). Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal (7 kap. 2 § andra stycket FB). Det innebär att du och barnets pappa själva kan avtala om ett rimligt underhållsbidrag som du ska betala eftersom barnen inte bor hos dig. Barnets pappa kan dock väcka talan i domstol om ni inte kommer överens om underhållsbidrag. Du är alltså inte skyldig att höra av dig till Försäkringskassan för att betala underhållsbidrag. Det är antingen något du och barnets pappa löser själva eller så får barnets pappa väcka talan i domstol om du vägrar betala ett visst belopp. Rätten kan då fastställa ett belopp som du är skyldig att betala.Du kan bli skyldig att betala underhållsbidrag retroaktivtMan kan bli skyldig att betala underhåll retroaktivt. Rätten får dock inte bifalla en talan om att underhållsbidrag ska fastställas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte du som bidragsskyldig godkänner det (7 kap. 8 § FB). Det innebär att du kan bli skyldig att betala underhållsbidrag för de tre år innan den dagen talan väcktes i domstol.Avslutningsvis så är du inte skyldig att höra av dig till Försäkringskassan om att betala underhållsbidrag. Du är dock skyldig att betala underhållsbidrag om du och barnets pappa avtalar om det muntligen eller skriftligen eller om rätten dömer att du ska betala ett visst belopp. Du kan även bli skyldig att betala underhållsbidrag retroaktivt, upptill tre år innan barnens pappa eventuellt väcker talan i domstol om underhållsbidrag. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Jag har skrivit på ett handpenningsavtal angående ett tomtköp och ångrar mig, kan jag få tillbaka handpenningen?

2021-04-30 i Avtal
FRÅGA |Hej,Vi skrev på ett handpenningsavtal angående ett tomtköp. Innan vi skrev på hade vi en rad villkor men säljarna vägrade låta oss ha med dom i avtalet och dum som jag var skrev jag på för annars skulle tomten gå förlorad. Min man ville inte skriva på med kände sig tvingad då jag skrev på. Ingen mäklare inblandad utan detta var endast privat mellan oss. Dagen efter ringde jag o sa att vi vill häva köpet för det kändes inte ok att inte ha fått ha med våra villkor som bland annat var att bygglov skulle godkännas och ett datum för tillträde. Tomten är fortfarande under avstyckning. Nu undrar vi om vi har rätt till våran handpenning eller om säljaren får behålla den? Det handlar om 95000kr.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i avtalslagen (AvtL) och jordabalken (JB).Det är vanligt att upprätta ett handpenningsavtal innan ett avtal om tomtköpEtt fastighetsköp är giltigt om vissa formkrav är uppfyllda, till exempel att avtalet ska vara skriftligt, skrivas under av både köparen och säljaren, innehålla en uppgift om köpeskillingen och innehålla en förklaring av säljaren att egendomen överlåtes till köparen (4 kap. 1 § första stycket JB). Det är vanligt att upprätta ett handpenningsavtal innan ett köpeavtal av tomt har kommit till. Handpenningsavtalet fungerar som en försäkring om att köpet ska fullgöras för båda parternaHandpenningen innebär att säljaren lovar att inte sälja huset till någon annan och köparen lovar att genomföra köpet. Som huvudregel är ett avtal bindande och ska hållas av båda parterna (1 § första stycket AvtL). Det finns dock vissa ogiltighetsgrunder som skulle kunna bryta presumtionen om bundenhet, till exempel tvång eller utpressning (29 § AvtL). Det verkar dock inte som att någon ogiltighetsgrund föreligger, vilket innebär att du är bunden till avtalet och måste betala handpenningen.Eftersom du har ångrat dig om köpet måste du ersätta de skador som säljaren ådragit sig genom att förlita sig på att du faktiskt skulle ha genomfört köpet. Handpenningen blir som en maxgräns för hur mycket skadestånd säljaren kan få om köparen inte längre vill genomföra köpet. Utgifterna kan exempelvis röra sig om annonseringskostnader eller mäklarkostnader. I ditt fall är handpenningsbeloppet 95 000 kr, vilket innebär att säljarens skada, pga ett avbrutet tomtköp, maximalt kan ersättas till det beloppet. Dock kan det finnas villkor i ert handpenningsavtal som föreskriver annat. Det är därför viktigt att läsa igenom avtalet och se ifall ni avtalat annorlunda.Avslutningsvis är ett handpenningsavtal bindande. Handpenningen fungerar som en säkerhet för att båda parterna ska genomgå köpeavtalet. Om du har ångrat dig, används en del av handpenningen till att ersätta säljarens skador i och med att du inte längre vill genomföra köpet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,