Fråga om avbrytande av provanställning

2021-02-21 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Vad gäller om arbetsgivaren vill avsluta 6 mån provanställning 1 vecka före sista datum och 1 vecka efter man skrivit tillsvidareavtal from sista datum för provanställning. Pga allvarliga klagomål på arbetstiderna som varit desamma över perioden.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av (6 § tredje stycket lagen om anställningsskydd) framgår att om inte annat avtalats får en provanställning avbrytas före prövotidens utgång. Enligt lagen om anställningsskydd saknar en provanställning uppsägningstid. Arbetsgivaren har en fri prövningsrätt och behöver inte uppge skäl för att avbryta en provanställning. Ett avbrytande av en provanställning kan inte prövas enligt lagen om anställning. Det kan dock bli aktuellt att angripa det med stöd av andra rättsliga grunder som t.ex. (lagen om medbestämmande i arbetslivet) eller (diskrimineringslagen)En arbetsgivare som avser att ge en arbetstagare besked om att en provanställning ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning ska underrätta arbetstagaren om detta minst två veckor i förtid. Är arbetstagaren fackligt organiserad, ska arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör (31 § första stycket lagen om anställningsskydd). Det är i och för sig möjligt att avbryta provanställningen med stöd av (6 §). I det fallet kan arbetsgivaren bli skyldig att betala skadestånd för brott mot (31 §). Någon skyldighet att betala ersättning för utebliven lön finns inte. Däremot kan det finnas en möjlighet till allmänt skadestånd enligt (38 § första stycket lagen om anställningsskydd)Jag skulle råda dig att ta kontakt med den lokala arbetstagarorganisation som du är ansluten till eller har närmast anknytning till och se om de kan hjälpa dig på något sätt. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om arbetstagare kan tidsbegränsa en anställning

2021-01-30 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej! Kan min arbetsgivare tvinga mig att gå ner i arbetstid för att istället anställa sin släkting? Om jag exempelvis jobbar 100% och arbetsgivaren har en släkting som vill jobba 50%, kan jag då tvingas till att gå ner i tid till 50% för att hen ska kunna anställa en till person?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av (4 § första stycket lagen om anställningsskydd) framgår att ett anställningsavtal gäller tills vidare. Endast genom att arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om tidsbegränsad anställning och detta är tillåtet enligt (5 § lagen om anställningsskydd) eller (6 § lagen om anställningsskydd) eller avvikande regler enligt (2 § lagen om anställningsskydd) kan huvudregeln sättas ur spel med bindande verkan. Nu framgår det inte av frågan hur ditt anställningsavtal är utformat men huvudregeln om tillsvidareanställning innebär att om din arbetsgivare hävdar att ett avtal avsett någon annat så måste han eller hon bevisa detta. Alltså betraktas du som tillsvidareanställd från dagen du tillträdde anställningen såvida arbetsgivaren inte har klargjort eller det på annat sätt har blivit klart att det är fråga om en tidsbegränsad anställning. Om din arbetsgivare i strid med (5 § lagen om anställningsskydd) eller (6 § lagen om anställningsskydd) försöker begränsa din anställning till att endast omfatta 50 % finns det en möjlighet för dig som arbetstagare på det sätt som anges i (36 § lagen om anställningsskydd) få domstols förklaring att ditt avtal om 100 % ska gälla tills vidare. Jag skulle börja med att se över hur avtalet mellan dig och din arbetsgivare är utformat. Sedan skulle jag kontakta det fackförbund som du är ansluten till eller som har närmast anknytning till din sysselsättning för att höra vad de har att säga. Fackförbunden är bättre införstådda med deras respektive kollektivavtal och i vad mån ditt avtal skulle kunna vara ogiltigt eller inte. Ett avtal är enligt lagen om anställningsskydd ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbetstagarens rätt enligt denna lag (2 § första stycket lagen om anställningsskydd). Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om tryckfrihetsbrott när person spridit information om politiker

2021-01-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag kan bli anmäld för förtal, förgripelse mot tjänsteman eller liknande om jag på sociala medier ifrågasätter en t ex en partiledares lämplighet som förälder med hänvisning till medias rapporter om hens partivänners sexuella övergrepp mot barn och skyddande av pedofiler?Enligt yttrandefrihetsgrundlagen har jag rätt att dela artiklar och uttrycka mina känslor och åsikter."1 kap. Yttrandefriheten enligt denna grundlagSyfte och grunder1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (2018:1802)."https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/yttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469Om jag dessutom inte anger några namn i inlägget eller kommentaren borde jag inte kunna dömas för något brott då jag inte har utpekat något person.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om tryck- och yttrandefrihet finns för att människor ska kunna uttrycka sina tankar och åsikter. Tryckfrihetsförordningen ger var människa en rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället och som innebär landsförräderi eller spioneri.Yttrandefrihetsgrundlagen som du var inne på innebär en rättighet att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. Yttrandefrihetsgrundlagen har vuxit i takt med att nya medier har utvecklats. Om något förmedlas som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om staten eller samhället skadas genom att något publiceras som innebär landsförräderi eller spioneri.Enligt (5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen) gäller att de gärningar som anges i (7 kap. 2-22 § tryckfrihetsförordningen) ska anses vara yttrandefrihetsbrott om de begås i ett program eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag. I detta fall är förtalsbestämmelsen i (7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen) tillämplig. Vid förtal krävs att den utpekade ska ha utsatts för andras missaktning vilket innebär att uppgiften ska vara nedsättande. Den utpekade ska kunna identifieras. Det krävs dock inte att var och en som tar del av framställningen förstår vem som avses. Det räcker att en enstaka person gör det. Samtidigt finns försvarlighetsundantaget i ( 7 kap. 3 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen). Uppgifter som i förtalsbestämmelsens mening är nedsättande för andra människor förekommer i stor utsträckning i massmedia. Att det mesta av detta inte är straffbart beror på att uppgiftslämnande som bedöms försvarligt är tillåtet, under vissa ytterligare förutsättningar. Försvarlighetsbedömningen ska göras med beaktande av samtliga omständigheter. I huvudsak rör det sig om att väga allmänintresset av att en uppgift av det slag saken rör får lämnas mot den enskildes anspråk på anseende och integritet. Massmediernas verksamhet bedöms typiskt sett tjäna ett allmänintresse, som väger tungt vid försvarlighetsbedömningar enligt bestämmelsen. Typexempel på försvarligt uppgiftslämnande är när massmedierna publicerar uppgifter som rör korruption, misskötsel av ämbeten, slöseri med allmänna medel, oegentligheter i affärsverksamheter etc. och pekar ut offentliga eller inflytelserika personer som ansvariga. I princip gäller att ju mer ansvarsfulla uppgifter en person har, desto mer får vederbörande tåla i form av kritik och ifrågasättanden.Det gäller på områden som politik, rättsväsende, förvaltning, näringsliv, konst, artisteri, elitidrott, vetenskap och publicistik. Ansvarsfrihetsregeln har störst betydelse för den allmänna nyhetsförmedlingen. Men den är inte begränsad till massmedierna. Samma anspråk på yttrandefrihet kan resas för vetenskapliga, konstnärliga och andra framställningar som vänder sig till allmänheten. Försvarlighetsbedömningen ska i princip göras utan beaktande av om den uppgift som lämnats är sann eller inte. Prövningen ska inriktas på vad slags uppgift det rör sig om samt i vilket sammanhang och i vilket syfte den lämnats.Förtalsbestämmelsen med anknytning till dig som privatperson framgår av bestämmelserna i brottsbalken. Enligt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken) gäller att den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter. Med beaktande av försvarlighetsundantaget skulle jag våga påstå att du inte kommer riskera att bli åtalad för förtal. Att vara politiker innebär att man ständigt blir granskad och kritiserad av såväl massmedia som privatpersoner. Det är en del av demokratin vilket har sina för- och nackdelar. Att du kritiserat den här personen på sociala medier är därmed ett typexempel på när den vanliga medborgaren bör ges en rätt att fritt få uttrycka sina tankar och åsikter utan att riskera att bli åtalad.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad är en nämndeman?

2021-01-26 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har en projektvecka i skolan där man ska argumentera emot ett lagförslag. Lagförslaget jag ska argumentera emot är följande: "Förslag om ändring i rättegångsbalken angående lekmännens betydelse i avgörande i tingsrätt". Min fråga till er är då, vad exakt är det en lekman/nämndeman gör? och vad får det för betydelse i en rättegång? Tacksam för svar!
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är en nämndeman?En nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. I de allmänna domstolarna deltar nämndemän vid avgörande av brottmål och familjerättsliga tvistemål och i förvaltningsdomstolarna i bland annat socialförsäkringsmål och mål om tvångsvård. I tingsrätt och i förvaltningsrätt är nämndemännen i majoritet och i hovrätt och kammarrätt är de lagfarna domarna i majoritet.Nämndemän utses för en period av fyra år. Nämndemän i tingsrätt utses av kommunfullmäktige och nämndemän i hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt utses av landstingsfullmäktige. Rekryteringen av nämndemän sker genom de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Nämndemän och domare är i princip helt jämlika. Alla har varsin individuella röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta.RättegångsbalkenI rättegångsbalken finns en hel uppsjö av bestämmelser om nämndemän. Jag kommer därför redogöra för en del av dem som jag tycker är viktigast att ha koll på. I tingsrätten ska det vid en huvudförhandling i brottmål finnas en lagfaren domare och tre nämndemän. Om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän (1 kap. 3 b § första stycket rättegångsbalken).En nämndeman utses genom lag enligt (4 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken) Av (4 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken) följer att valbar till nämndeman är varje svensk medborgare som inte är underårig, är i konkurstillstånd eller har förvaltare enligt (11 kap. 7 § föräldrabalken). För att vara valbar till nämndeman i en tingsrätt krävs vidare att han eller hon är folkbokförd i kommunen eller den del av kommunen som hör till tingsrätten och i en hovrätt att han eller hon är folkbokförd i länet eller den del av länet som hör till hovrätten. Vidare gäller att val av nämndemän i tingsrätten förrättas av kommunfullmäktige enligt (4 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken) och att en nämndeman utses för fyra år (4 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken).Betydelsen av att nämndemän får vara med och döma i en rättegång Det finns ett flertal anledningar till att nämndemän får vara med och döma trots att de inte besitter någon juridisk kunskap. Det anses demokratiskt att låta folkvalda få vara med och bestämma i rättsprocessen, annars kan rättsväsendet bli för elitistiskt om bara juridisk skolade får döma. Många nämndemän kommer även från en annan bakgrund än de flesta domare vilket kan innebära att de ser en situation från ett annat perspektiv. Nämndemännens uppgift kan anses vara att bevaka samhällets intressen och insyn i rättsväsendet.Samtidigt finns det ett flertal nackdelar med ett nämndemannasystem. De har ingen juridisk kunskap och förstår inte rättsregler på samma sätt som en jurist. Många nämndemän kan ofta över- eller underdriva en situation vilket bidrar till att rättssäkerheten minskar. Det finns även en risk att domar inte blir juridiskt korrekta om nämndemännen röstar emot domaren. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om den samlade brottslighetens straffvärde

2021-02-21 i Påföljder
FRÅGA |Har ett väntande åtal mot mig för vapenbrott(9mm kulor) 5-6stGrovt brott mot knivlagen Narkotikabrott innehav ca40 ecstasySamt narkotikabrott i överlåtelsyssleJag undrar Vad ni tror man bli min väntande dom?Zmvh
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BrottslighetenEnligt (1 § först stycket narkotikastrafflagen) är det, under förutsättning att det sker med uppsåt, straffbelagt både att överlåta narkotika och att inneha narkotika. Straffskalan är fängelse i högst tre år. Är ett brott enligt 1 § med hänsyn till arten och mängden narkotika samt övriga omständigheter att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader (2 § narkotikastrafflagen). Enligt Högsta domstolen motsvarar 50 ecstasytabletter fängelse i drygt fjorton dagar (NJA 2012 s.849).Angående vapenbrott gäller att den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år (9 kap. 1 § först stycket vapenlagen). Det har kommit en ny lag 2020 där grovt vapenbrott numera ger fängelse i lägst två år och högst fem år ( 9 kap. 1 a § första stycket vapenlagen). Vid bedömningen om brottet ska anses som grovt ska särskilt beaktas om punkterna 1-5 i nämnd lag förelegat. Jag kan tyvärr inte besvara om brottet kommer anses som grovt eller inte utifrån frågeställningen. Beträffande brott mot knivlagen framgår av (4 § första och andra stycket knivlagen) att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § eller 2 § ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt till böter eller fängelse i högst ett år. Den samlade brottslighetens straffvärdeEnligt huvudregeln ska en gemensam påföljd bestämmas för brottsligheten (30 kap. 3 § första stycket brottsbalken) Vid bedömningen kommer domstolen att beakta försvårande och förmildrande omständigheter. Om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott, brottets sammansättning samt hur lång tid som förflutit mellan brotten. Det finns även en ungdomsrabatt om du är yngre än 21 år (29 kap. brottsbalken).Jag skulle vilja påstå att allt hänger på om domstolen kommer bedöma vapenbrottet som grovt eller inte. Om domstolen kommer fram till att det är ett brott av normalgraden tror jag att den samlade brottslighetens straffvärde kommer stanna kring ett års fängelse. Det innebär att det föreligger en presumtion mot fängelse. Det innebär att domstolen hellre dömer till annan påföljd än fängelse om brottet inte når upp till fängelse i mer än ett år. Om vapenbrottet är att anse som grovt tror jag att den samlade brottslighetens straffvärde kommer stanna kring två års fängelse. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om bedrägeri eller avtalsbrott vid köp av jacka

2021-01-29 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej, köpte en jacka på blocket för någon dag sedan och vi kom överens att jag skulle hämta jackan den 28. Jag har redan betalat henne med penger genom swish och när jag är påväg till henne så skickar hon ett sms att jackan är hämtad. Jag ringer såklart upp och kräver att hon swishar tillbaka men hon säger att det är mitt fel, hon påstår att en person har kommit och erbjudit pengar för jackan men då har hon gett den till han och sagt att jackan var redan betald. Är det mitt fel att hon har överlämnat jackan till en annan person än mig? Det känns som att hon måste säkerställa vem personen är.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med har ni genom ett avtal kommit överens om ett pris för jackan som båda godkänt. Ett avtal sluts i två led. Först lämnar någon ett anbud sedan svarar motparten med en accept, ett godkännande svar, och så uppstår ett avtal (1 § första stycket avtalslagen). Enligt (13 § första stycket köplagen) gäller att risken går över på köparen när varan avlämnats enligt avtalet eller enligt (6 § köplagen) eller (7 § köplagen). Huvudregeln är att varan ska hämtas hos säljaren på hans affärsställe, vilket kan vara en butik, kontor m.m., om inte annat har avtalats eller varit känt av båda parter vid köpet. Att varan ska hållas tillgänglig innebär att köparen ska kunna hämta varan utan problem. I det här fallet innebär det att säljaren av jackan bär risken till dess att du som köpare hämtat den. Att säljaren påstår att någon annan kommit och hämtat jackan kan såklart stämma, men i så fall åligger det på säljaren att kontrollera att det verkligen är rätt person som har kommit för att hämta jackan. Jag skulle närmast vilja påstå att det är ett bedrägeri och inte något misstag som skett. Av ( 9 kap. 1 § första stycket brottsbalken) framgår att den som vilseleder någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.Om jag vore dig skulle jag därför kontakta säljaren och be vederbörande att swisha tillbaka pengarna som du har swishat henne. Om hon inte går med på detta skulle jag polisanmäla henne för bedrägeri. Hoppas du fick svar på din fråga!

Rätten till partsinsyn under en pågående förundersökning

2021-01-27 i Förundersökning
FRÅGA |Fråga angående Rättegångsbalken 23: 18 st. 2. Jag undrar om en misstänkt får överklaga åklagarens beslut att avslå den misstänktes begäran om partsinsyn i en pågående förundersökning?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt (23 kap. 18 § andra stycket rättegångsbalken) har den misstänkte och försvararen rätt att fortlöpande i den mån det kan ske utan men för utredningen, rätt att ta del av vad som förekommit vid förundersökningen. Detta gäller med de begränsningar som följer av (10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Rätten att ta del av materialet utgör en viktig del av den misstänktes rättigheter. Den inträder successivt och omfattar allt material som samlas in i den pågående förundersökningen. Samtidigt har du bara rätt att ta del av utredningen om det kan ske utan "men" för utredningen. Med "men" avses inte bara risken för att den misstänkte kan undanröja bevis eller på annat sätt försvåra utredningen utan även att t.ex. avgörande skriftlig bevisning ännu inte hunnit samlas in eller att viktiga förhör återstår. Det kan då föreligga en risk att den misstänkte, om han eller hon förnekar brottet, anpassar sin version efter vad han får veta om bevismaterialet. För att materialet ska kunna undanhållas krävs i så fall att undersökningsledaren kan ange något konkret skäl till varför han eller hon inte vill delge uppgiften. Vidare gäller att det är förundersökningsledaren som avgör alla frågor om insyn i utredningen med stöd av rättegångsbalkens regler. (23 kap. 21 d § första stycket rättegångsbalken). Enligt (23 kap. 21 d § andra stycket rättegångsbalken) kan ett beslut om att begränsa rätten att ta del av det som förekommit vid förundersökningen eller att göra ett förbehåll som inskränker rätten att lämna uppgift vidare eller att utnyttja uppgiften anmälas till rätten av den misstänkte eller försvararen, när undersökningsledaren har slutfört den utredning som han eller hon anser är nödvändig. Enligt andra stycket ska alltså förundersökningsledarens beslut att begränsa eller genom förbehåll inskränka den misstänktes eller hans eller hennes försvarares rätt att ta del av eller förfoga över uppgifter kunna prövas av allmän domstol. Vid bedömningen av vilket informationsbehov den misstänkte har för att på ett ändamålsenligt sätt kunna ta till vara sin rätt i en brottmålsrättegång ska domstolen alltså kunna väga in inte bara omfattningen av utan även formerna för hur rätten att ta del av utredningsmaterial ska tillgodoses. Tingsrättens beslut att avslå en begäran om att få ta del av utredningsmaterial innan åtal har väckts kan följaktligen överklagas till hovrätt. För att hovrätten ska pröva tingsrättens beslut krävs prövningstillstånd. Hoppas du fick svar på din fråga!

Olovligt anskaffande av alkoholdrycker

2020-12-27 i Påföljder
FRÅGA |Min 21-årige son har delgivits misstanke om olovligt anskaffande av alkoholdrycker genom att vid 10-15 tillfällen under sommaren och hösten bjudit sina underåriga kompisar (16-19 år) på alkohol i sin lägenhet. Vid varje tillfälle har de varit 4-8 personer i lägenheten, och han har främst bjudit på vodkabaserade drinkar.Det följer av 11 kap. 7 § alkohollagen att den som bjuder en person under 20 år på en alkoholdryck döms till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år.Min fråga förutsätter att bjudandet vid varje enskilt tillfälle inte varit så omfattande att grovt brott förelegat vid något enskilt tillfälle. Jag undrar emellertid om han riskerar att ändå dömas för grovt brott på grund av att han bjudit ungdomarna på alkohol vid ett stort antal tillfällen?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du säger återfinns bestämmelsen i (11 kap. 7 § alkohollagen) där det framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar, överlämnar eller bjuder på alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat i strid med (3 kap. 9 § alkohollagen) döms för olovligt anskaffande av alkohol till böter eller fängelse i högst två eller, om brottet är grovt, till fängelse i fyra år.Även om din son bjudit på alkohol vid ett flertal tillfällen har jag svårt att se att den kumulerade brottsligheten skulle nå upp till ett straffvärde som skulle motsvara ett grovt brott. Det finns nämligen en bestämmelse i (30 kap. 5 § andra stycket brottsbalken) som säger att för brott som någon begått efter det att han eller hon fyllt arton år men innan han eller hon fyllt tjugoett år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. Nu är din son visserligen 21 år men hans ungdom kommer betraktas av domstolen vilket kommer tala till hans fördel. Lägg där till att ungdomarna är någorlunda jämnåriga varför gärningen inte bör anses lika allvarlig. Rent generellt kan sägas att synen på alkohol numera är tämligen liberal varför gärningen vid första anblick inte tycks mig vara speciellt allvarlig.Om din son nu skulle dömas till fängelse leder det inte automatiskt till fängelse. Det föreligger en presumtion mot fängelse om straffet inte motsvarar fängelse i mer än ett år. Det innebär att domstolen hellre dömer till annan påföljd än fängelse om brottet inte når upp till fängelse i mer än ett år. Jag skulle påstå att din son kommer dömas till antingen böter eller, böter i förening med villkorlig dom/skyddstillsyn, alternativt villkorlig dom i förening med samhällstjänst.Hoppas du fick svar på din fråga!