Närvaro vid husrannsakan

2020-09-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! När polisen kommer hem till dig för att göra en husrannsakan, får man vara med när de går runt i varje rum eller behöver man vara i ett annat rum?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 28 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken (RB) framgår att den hos vilken husrannsakan företaget ska få tillfälle att närvara vid husrannsakan. Syftet är att du då ska ges tillfälle att övervaka förrättningen. Det finns ingen praxis som tydligt säger att man får vara med och gå i varje rum, men eftersom syftet med bestämmelsen är att du ska ha rätt att övervaka polisen medan de utför husrannsakan ska du kunna ha viss uppsikt över vad de gör. Du bör alltså kunna se polisen medan de söker, vare sig det rör sig om att du står i samma rum eller utanför och tittar in.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem står risken vid köp av bostadsrätt?

2020-09-30 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,jag är intresserad av att köpa bostadsrätt där det kommer ske inglasning av balkongen mellan kontraktsskrivning och tillträde. Vad är det som gäller ifall någonting skulle gå fel med inglasningen? Det är nämligen säljare som har beställt det och har avtal med firman som ska utföra jobbet. Vad är det bra att tänka på? Bör man ha någon särskilt klausul i kontraktet angående detta?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Köplagens reglerEn bostadsrätt är enligt svensk rätt lös egendom, till skillnad från en fastighet som är fast egendom. En bostadsrätt regleras därför av köplagen (KöpL), inte fastighetsbalken.Vem som ansvarar för vad som sker med varan (i detta fall bostadsrätten) brukar inom juridiken kallas för vem som bär risken. Huvudregeln i 12 § KöpL är att risken övergår på köparen när varan avlämnas. En bostadsrätt avses avlämnad när köparen tagit hand om den. Om tidpunkten för när avlämnande ska ske inte framgår av avtalet ska bostadsrätten avlämnas inom skälig tid, vilket bedöms från fall till fall. Avlämnas bostadsrätten inte i rätt tid och beror det på köparen eller något förhållande på hans sida, går risken över på köparen när säljaren har gjort vad som ankommer på honom för att avlämnandet skall kunna ske. Skall köparen hämta nycklarna till bostadsrätten på en annan plats än hos säljaren, går risken över när tiden för avlämnandet är inne och köparen har fått veta att nycklarna finns tillgängliga för avhämtning.Bär köparen risken för bostadsrätten (innan avlämnandet skett) är han skyldig att betala bostadsrätten om den har förtörsts eller försämrats genom en händelse som inte beror på säljaren. Skulle något alltså gå fel vid inglasningen om risken ligger på dig skulle du få betala för det, om det inte kan anses ligga säljaren till last. Ligger risken på säljaren (innan avlämnandet skett) skall alltså säljaren betala för eventuella fel själv.Särskild klausulKöplagen tillämpas inte i den mån annat följer av köpeavtalet. I första hand är den rättsliga utgångpunkten alltid vad som avtalats mellan säljare och köpare. Att därför skriva en särskild klausul om vem som ska ansvara för eventuella fel vid glasningen kan alltid vara klokt! Det går också att särskilt avtala när bostadsrätten ska avlämnas, och om det är efter att glasningen är färdig ska således inte risken ligga på dig förrän efter det är klart.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem har rätt till fastigheten efter separation?

2020-09-21 i Bodelning
FRÅGA |Hej! En bekant till mig har separerat från sin sambo för över ett år sedan. Av olika anledningar har ingen bodelning gjorts. De äger hälften var av gården där han bor kvar. Kan hon begära bodelning nu? Hur kan hon agera för att få ut sin del?Tacksam för svar
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BodelningI 8 § 2 st sambolagen regleras att när sambor separerar ska en begäran om bodelning framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Det finns ingen skyldighet för sambor att förrätta bodelning vid separation.Om varken din vän eller hennes sambo begär bodelning inom ett år från separation behåller alltså var och en av dem sin egendom.Att få ut sin delHar de köpt gården tillsammans föreligger dock samäganderätt. Om de då inte har kommit överens internt om hur samäganderätten ska ordnas gäller samäganderättslagens regler. Om det inte finns något bevis för att en part äger en större andel än någon annan, anses tillgången innehas med lika stor andel för varje delägare. Detta är endast ett utgångsläge som varje delägare får motbevisa. Parterna får också avtala om någon annan fördelning av ägandet.Delägarna kan komma överens i förväg om hur de ska lösa eventuella kommande konflikter om hur egendomen ska användas. Har man inte gjort upp om något, har varje delägare rätt att begära hos tingsrätten att den samägda egendomen ska säljas på auktion. Tingsrätten utser då en god man för att genomföra auktionen och fördela köpeskillingen mellan delägarna.Då den samägda egendomen är en fastighet kan någon av delägarna kräva att fastigheten ska klyvas istället för att säljas på auktion. Den av delägarna som vill att fastigheten ska klyvas måste ansöka om klyvning och anmäla detta till tingsrätten innan man har fattat beslut om försäljning.SammanfattningEftersom det har gått mer än ett år sedan separationen mellan din vän och hennes sambo kan hon inte längre bodelning. Men om de har köpt gården tillsammans äger de den tillsammans med samäganderätt, och då har hon viss möjlighet att ta till vara på sin rätt. Hon kan då begära att fastigheten ska försäljas och sedan få ut värdet av sin del. Eftersom det rör sig om en fastighet kan hon också hos Tingsrätten begära klyvning.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ensam eller gemensam vårdnad?

2020-09-14 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Vi har ett 17 månader gammalt barn, varav min partner är den biologiska mamman. Barnet föddes i februari 2019 och vi gifte oss två veckor senare. Eftersom situationen har förvärrats väldigt mycket sedan dess hade vi beslutat att skilja oss, men nu vill min fru ensam vårdnaden om barnet. Min fru har ett fast jobb i Karlstad. Efter hjälpte jag henne att få det slutade jag mitt jobb i Spanien där för att följa henne hit. Då, under de senaste tre åren har jag haft ett doktorandavtal vid ett spanskt universitet, på distans. Strax efteråt bestämde vi oss båda för att få barnet. Mitt kontrakt löper ut den 30 november, men jag måste fortfarande arbeta heltid för att slutföra min doktorsavhandling i några månader till. För att vara berättigad och för att erhålla arbetslöshetsförmåner i Spanien kräver den spanska förordningen att bo i Spanien. Ska barnet stanna hos min fru i Karlstad om jag flyttar till Spanien, som hon vill? Min fru har inga släktingar i Karlstad eller i närheten. Vad exakt innebär vårdnad enligt svensk lag? Vad exakt är skillnaderna mellan delad och unik vårdnad angående ansvar och rättigheter? Är det möjligt att ändra vårdnaden när som helst, till exempel om någon av föräldrarna byter bostad eller jobb? Kan min fru använda att jag kommer att vara arbetslös ett tag eller att mitt nuvarande jobb är utanför Sverige för att kräva vårdnaden? Vad mer kunde hon argumentera för? Vad är domstolspolicyn i dessa fall? Vad kan jag argumentera för att begära delad vårdnad?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vårdnad i juridisk meningEtt barn står från födseln alltid under någons vårdnad, normalt är det en av eller båda föräldrarna som är vårdnadshavare. Den som har vårdnaden om ett barn ansvarar för barnets personliga förhållanden. I det ingår bl.a. att en vårdnadshavare ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosedda.Vårdnad är ett juridiskt begrepp som ska skiljas från den rent faktiska vården eller omsorgen om ett barn. Vårdnadshavaren kan lämna den faktiska vården till en annan person, till exempel en fosterfamilj, utan att det medför någon ändring i vårdnadshavarens rätt att bestämma för barnet.Gemensam vårdnadOm ett barn har två vårdnadshavare ska de tillsammans utöva bestämmanderätten över barnet. Den ena av vårdnadshavarna kan då inte ensam företräda barnet utan de måste fatta gemensamma beslut och företräda barnet tillsammans. Det finns vissa mer extrema situationer där om det är för barnets bästa en vårdnadshavare kan ta beslut själv (se mer om detta i 6 kap. 13 § Föräldrabalken), men i huvudsak ska alla beslut om barnets förhållanden tas gemensamt.Ensam vårdnadAtt en vårdnadshavare har ensam vårdnad innebär att det att hen ensam bestämmer i bl.a. juridiska och ekonomiska frågor och annat som rör barnets förhållanden. Den förälder som inte har vårdnaden saknar helt beslutanderätt i dessa frågor. Däremot är vårdnadshavaren skyldig att se till barnets bästa, och i detta ingår att barnet har en löpande kontakt och umgänge med den andra föräldern (förutom i mycket sällsynta fall, t.ex. när barnet riskerar att skadas).Att ändra vårdnadenAtt ändra vårdnaden är i sig inte svårt, det brukar vara att komma överens som är det svåra. Det går att avtala om en ändring i vårdnaden om man är överens, och det går även att få hjälp av kommunen genom samtal med socialen. Annars om det inte går att komma överens är vårdnadstvist nästa led, och då är det upp till en domstol att bestämma om vårdnaden ska vara gemensam eller ensam och i så fall vilken förälder som ska få den gemensamma vårdnaden.Dock ska alltid barnets bästa tas till vara, så det går inte att ändra vårdnaden fram och tillbaka hur som helst, eftersom det skulle vara mycket ostabilt för barnet.Vad talar för respektive mot ensam vårdnad?Huvudregeln i svensk rätt att föräldrar ska ha gemensam vårdnad. Det finns dock undantagsfall när gemensam vårdnad inte anses vara det bästa för barnet. Dessa undantagsfall är:Om det finns en risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergreppOm det finns en risk att den ena föräldern ska kidnappa barnetOm den enda föräldern har svåra alkohol/narkotika problemOm den ena föräldern är svårt psykisk sjukOm den ena föräldern misshandlar barnet eller utsätter barnet för sexuella övergreppDessutom är samarbetsförmågan mellan vårdnadshavarna en omständighet som ses över när en förälder ansöker om ensam vårdnad.Sammanfattning och ditt fallDen eller de som har vårdnad för barnet har alltså ansvar för att se till dess bästa. Skillnaden är att vid ensam vårdnad ligger det ansvaret på den ena föräldern och den behöver inte konsultera den andra föräldern för att ta beslut rörande barnets omständigheter.Att du kan bli arbetslös eller att du är anställd utanför Sverige är inte i sig omständigheter som talar för att du inte skulle vara en lämplig vårdnadshavare. Det som eventuellt din fru kan argumentera för är att ni har samarbetssvårigheter och att hon därför ska ha ensam vårdnad. Du kan då självfallet argumentera motsatsen, eller i alla fall att era samarbetssvårigheter inte är så svåra att de kräver delad vårdnad.Det är svårt för mig att uttala mig om hur rätten skulle bedöma ditt fall, därför skulle jag rekommendera att om du vill föra en sådan tala höra dig med en byrå inriktad på familjerätt. Via länken http://lawline.se/boka kan du vända dig till vår samarbetspartner Familjens Jurist om du vill lägga fram ditt barns situation i större detalj och få en mer tillförlitlig prognos för hur rätten kan ställa sig till en eventuell talan om ändring i vårdnaden.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Storlek på underhållsbidrag

2020-09-30 i Underhåll
FRÅGA |Vi är skilda och har två tonåringar. Båda barnen står skrivna hos mig, dock har ena barnet nu sovit hos sin pappa mer än hos mig sista halvåret. Han betalade underhåll för båda barnen fram till sonen började vara där mer då fick han givetvis behålla dom pengarna. Nu vägrar han att betala för sitt andra barn för han tycker det går jämnt ut. Han tjänar väldigt bra. Jag tjänar extremt lite. Vad är det som gäller i det läget? Han påstår nu att jag ska betala underhåll för sonen och att han ska betala mindre för dottern. Behöver hjälp i denna fråga. Han har strulat med betalning i 2 års tid. Mycket tjat har det krävts och många fula ord har jag fått höra. Han har ny sambo bör jag tillägga så hans kostnader minskar ju då iom en till vuxen i hemmet.
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Underhållsskyldigheten för föräldrar regleras i 7 kap. föräldrabalken (FB). Där regleras att föräldrar ska ansvara för underhåll av barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.Var och en av föräldrarna ska efter förmåga ta del i kostnaderna för barnets underhåll. En förälder ska fullgöra sin underhållskyldighet till barnet genom att betala underhållsbidrag, om förälder inte har vårdnad om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet. Underhållet ska också fullgöras genom underhållsbidrag om vårdnaden är gemensam med barnet varaktigt bor tillsammans med den andra föräldern. Det viktiga för att avgöra var ett barn varaktigt bor är inte var det är skrivet, utan var det faktiskt uppehåller sig. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.Utifrån din fråga verkar det som att du inte varaktigt bor tillsammans med din son för tillfället. Därför ska du alltså betala underhållsbidrag för att fullgöra din underhållsskyldighet gentemot honom. Genom avtal kan du och din man själva komma överens om ett skäligt underhållsbidrag. På samma sätt ska din f.d. make betala underhållsbidrag för att fullgöra sin underhållsskyldighet gentemot din dotter. Ni kan få hjälp att komma fram till ett skäligt belopp genom ett verktyg på försäkringskassans hemsida, som du hittar här. Där tas bl.a. hänsyn till hur stor inkomst du respektive din f.d. make har samt de behov dina barn har.Om ni inte kan komma överens går det att vända sig till kommunen för att få hjälp med ett samarbetssamtal. Det är en möjlighet för att försöka hitta en gemensam lösning utan att gå till domstol. Ett sådant samtal kostar inget.Kommer ni trots ett samarbetsavtal ännu inte överens kan ni vända er till Tingsrätten. Då kan det vara bra att kontakta ett juridiskt ombud. På lawline.se/boka kan du boka tid men en jurist som kan hjälpa dig vid eventuell talan vid Tingsrätten, eller om du vill höra dig mer om dina möjligheter.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Under­hålls­bidrag när barnet inte bor hos dig

2020-09-21 i Underhåll
FRÅGA |Jag är frånskild och har ter barn 15-14-9.jag studerar csn och får pengarna 8500 kr månad.Min man har vårdnadshavre .jag bor hos min kompis. måste jag betala underhållsstöd och hur?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn. Underhållsskyldigheten regleras i 7 kap. föräldrabalken (FB). I de bestämmelserna regleras att föräldrar ska ansvara för underhåll av barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Som huvudregel är en förälder underhållsskyldig fram tills barnet fyller 18 år, men skyldigheten kan gälla fram till 21 så länge som barnet går i skolan (grundskola eller gymnasieskola).Var och en av föräldrarna ska efter förmåga ta del i kostnaderna för barnets underhåll. En förälder ska fullgöra sin underhållskyldighet till barnet genom att betala underhållsbidrag, om förälder inte har vårdnad om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet. Underhållet ska också fullgöras genom underhållsbidrag om vårdnaden är gemensam med barnet varaktigt bor tillsammans med den andra föräldern. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.Utifrån din fråga verkar det som att du inte varaktigt bor tillsammans med dina barn. Därför ska du alltså betala underhållsbidrag för att fullgöra din underhållsskyldighet. Genom avtal kan du och din man själva komma överens om ett skäligt underhållsbidrag. Ni kan få hjälp att komma fram till ett skäligt belopp genom ett verktyg på försäkringskassans hemsida, som du hittar här.Om ni inte kan komma överens går det att vända sig till kommunen för att få hjälp med ett samarbetssamtal. Det är en möjlighet för att försöka hitta en gemensam lösning utan att gå till domstol. Ett sådant samtal kostar inget.Kommer ni trots ett samarbetsavtal ännu inte överens kan ni vända er till Tingsrätten. Då kan det vara bra att kontakta ett juridiskt ombud. På lawline.se/boka kan du boka tid med en jurist som kan hjälpa dig vid eventuell talan vid Tingsrätten, eller om du vill höra dig mer om dina möjligheter.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem ska betala vattenskada i bostadsrätt?

2020-09-14 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,En nära bekant äger en bostadsrätt inom HSB där en fuktskada uppstått i ett våtutrymme pga bristande s.k. fuktspärr i grundkonstruktionen utfördför ca femtio år sedan. Skanska har nu stått för sanering och åtgärd. Bostadsrättsföreningen skickar därefter en faktura till bostadsrätts-havaren med krav på betalning...? Kan detta vara rimligt och hurhanterar vi ett bestridande av begärda kostnad? - Det handlar alltså inteom vare sig vårdslöshet eller försummelse från bostadrättshavarens sida enl. BRL...-
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I en bostadsrättsförening står medlemmen för reparationer och underhåll av sin egen lägenhet, medan föreningen står för det som finns utanför i den övriga delen av huset. Begreppen som används är inre respektive yttre underhåll och är reglerat via lag och föreningsstadgarna.Samma ansvarsfördelning gäller vid en vattenskada. Det finns dock ett undantag kring vem som ansvarar för reparationerna, beroende på vad det är för skada. Ett undantag där föreningen får betala reparationerna som uppstår inne i en lägenhet är vid skada på en trycksatt tappvattenledning, då ansvarar bostadsrättsföreningen för reparationerna samt följdskador enligt lag. Ett undantag från det är om någon varit vårdslös.De skador som uppstår i de delar av huset tom tillhör det yttre underhållsansvaret ska alltid föreningen reparera. Vid andra vattenskador inne i lägenheten som inte beror på en vattenledning är bostadsrättshavaren skyldig att stå för reparationskostnaderna, oavsett om det är personen som orsakat skadan eller inte.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan jag säga upp mig utan uppsägningstid?

2020-09-14 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |jag har en muntlig avtal med arbetsgivaren, kan jag sluta mitt jobb direkt utan uppsägnings tid, ingenting har vi pratat om i avtalet?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du har en visstidsanställning (fast anställning) finns det lite olika tider som kan gälla som uppsägningstid. Eftersom du och din arbetsgivare inte har avtalat om någon uppsägningstid i anställningsavtalet är de alternativ som finns antingen vad som är reglerat i ditt kollektivavtal om du omfattas av ett sådant, eller i lagen om anställningsskydd (LAS). Om du omfattas av kollektivavtal är den uppsägningstid som är reglerad där den som gäller, det vanligaste är 1–3 månaders uppsägningstid beroende på hur länge du arbetat hos arbetsgivaren. Om din arbetsplats saknar kollektivavtal hade du enligt LAS 1 månads uppsägningstid.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,