Vad säger avtalet?

2020-07-31 i Avtal
FRÅGA |Hej jag vill bara veta vad jag ska göra, jag sålde en Amerikansk cockerhane med fin stamtavla förra året till en kvinna för billigare summa för att jag skulle få para min hona med honom när hon var redo nu, en parning handlar om 3 häng. vi var överens hon fick köpa honom för 12000 mot att jag fick en parning. Det var mitt krav, vi skrev papper på det, men nu när jag skulle para skrev jag att jag behövde komma 3 dagar i rad, då säger hon du får 1 dag o så bestämde hon tid o dag... jag sa till henne att så kunde hon inte göra för då bryter hon avtalet. Men det brydde hon sig inte om, jag fick en dag varken mer eller mindre sa hon. Och när det är första gången för en hona vet man inte exakt vilken dag hon släpper äggen på. Jag ville spara hanens gener i honor hos mig. Men nu blev det inte så. Vad kan jag göra i detta fallet??
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!I svensk rätt gäller principen om pacta sunt servanda, alltså att avtal skall hållas enligt 1 kapitlet 1 § avtalslagen. Vad som gäller här är tyvärr svårt för mig att säga. Det beror helt enkelt på vad som står i avtalet. Det är avtalstolkning som blir aktuellt här alltså. Om ni inte avtalat om hur många gånger du ska få försöka para hundarna så får man kolla på om man kan utröna en gemensam partsvilja. Alltså, kan du bevisa att, till trots vad avtalet utelämnar, att du skulle få försöka vid tre tillfällen. Det är också av vikt vem som skrev avtalet. Tvetydigheter tolkas oftast till dennes nackdel. Allmän branschpraxis och sedvänja kan också spela roll. Brukar man få försöka para tre gånger generellt när sådana avtal ingås. Om ni inte kommer fram till en lösning så kan du begära att en domstol avgör tvisten. Om du vänder dig till en domstol är det tingsrätten som är första steget. Till tingsrätten lämnar du in en ansökan om stämning. En ansökan om stämning är en begäran om att tingsrätten ska besluta i en tvist mellan två parter. Huvudregeln är att ansökan skickas till tingsrätten närmast där motparten bor.Hoppas detta besvarade din fråga!

Är kryptovalutor pengar och kan man ge bort dessa skattefritt till anställda?

2020-07-30 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej,Jag har varit anställd i eget bolag i 20 år och kan således ta ut n minnesgåva för 15.000:-. Vad jag förstår får detta vara vadsomhelst förutom pengar. Även värdepapper vad jag förstår. Min fråga är om kryptovaluta (tokens) innefattas av detta också?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågeställning finns besvarad i inkomstskattelagen, hädanefter förkortad IL (här). Enligt 8 kap. 2 § IL är gåvor skattefria, om de inte är så kallade renumeratoriska gåvor, dvs. gåvor som någon ger till den som utfört arbete eller någon annan prestation för hans räkning. Däremot är även renumeratoriska gåvor ibland undantagna enligt 11 kap. 14 § IL. Där står att bl.a. minnesgåvor till varaktigt anställda inte ska tas upp till beskattning om gåvans värde inte överstiger 15 000 kr och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller viss anställningstid. I paragrafens andra stycke står att bestämmelsen inte gäller om en gåva lämnas i pengar.Så då kommer vi till din fråga. Ovanstående text kanske kändes onödig, men det är ju alltid trevligt med lite bakgrundsinformation! Jag hittar inte så mycket information om detta online, och förarbeten till inkomstskattelagen nämner såklart inget om saken. Mitt svar grundar sig alltså på självständiga resonemang. Knäckfrågan här är egentligen ifall en kryptovaluta kan ses som "pengar" eller inte. Ett vedertaget sätt att se på pengar är att uppställa tre krav: att det ska fungera som betalningsmedel, som räkneenhet samt värdebevarare. Riksbanken har analyserat kryptovalutors egenskaper och kommit fram till att de inte är tillräckligt välanpassade betalningsmedel för att kunna klassas som pengar. Kryptovalutor är volatila, det kan vara osäkert att använda dem som betalmedel på grund av miningprocessen samt att de flesta har kryptovalutor som en tillgång och inte för att använda som betalmedel (jag klänkar gär en text riksbanken gett ut). Min slutsats är alltså att det ska gå bra att skattefritt ge en renumeratorisk gåva i kryptovaluta. Däremot råder jag dig att först kontakta skatteverket och dubbelkolla att du får göra så. Hoppas detta svar hjälpte dig, MVH

Måste man betala en skuld?

2020-07-27 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag och min familj har bestämt oss för att flytta till vårt hemland och detta är akut. Hur gör man med fakturor som är obetalda?Kan man "makulera" bort fakturan eller måste man betala dem? Vad händer om man inte betalar dem?Faktura på tillexempel Klarna och lån som man har tagit
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Om du har ett lån eller är gäldenär (den som är skyldig) i ett fordringsförhållande så innebär det att du har en förpliktelse gentemot borgenären (alltså den som äger skulden). Ett fordringsförhållande kan uppkomma på olika sätt, t.ex. genom ett köp eller genom att du tar ett lån från en bank. Om du tagit ett lån så sker det genom att gäldenären (den som tar lånet) utställer ett skuldebrev till borgenären (i det här exemplet banken) där denne förpliktar sig att betala borgenären den summa eller den sak som skuldebrevet dikterar. På skuldebrev är skuldebrevslagen tillämplig. Fakturor är en form av fordran som skuldebrevslagen också är tillämplig på. En faktura kan uppkomma t.ex. på grund av ett köp eller en prestation som utförts av en näringsidkare. Gemensamt för dessa fordringsförhållanden är att de är bindande, innebärande att du som gäldenär är skyldig att prestera enligt fordran (1 kap. 1 § skuldebrevslagen). Du som gäldenär är alltså betalningsskyldig för det som du förpliktat dig att betala. Om du inte betalar en skuld så kan borgenären ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten (1 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Isåfall så kan kronofogdemyndigheten eller domstol utfärda en exekutionstitel (3 kap. 1 § 1 st. p 1 och p 8 utsökningsbalken, men det finns flera andra saker som också kan utgöra exekutionstitlar. Det gemensamma är att de omnämns i utsökningsbalken 3 kap. 1 § som grundande för verkställighet). Med hjälp av denna kan sedan borgenären ansöka om verkställighet, vilket innebär att myndigheten utmäter dina tillgångar för att driva in fordran (3 kap. 1 § utsökningsbalken). Sammanfattningsvis: om man förpliktat sig att ersätta någon för en prestation eller annars ingått i ett fordringsförhållande som gädenär så är man skyldig att betala beloppet. Om man inte gör det kan borgnären med hjälp av myndighet utmäta dina tillgångar. Jag hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Straffmätning rån begånget av 18-åring?

2020-06-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Min vän som är 18 år har begått ett personrån med flera kompisar. Han har för 2 år sedan blivit dömd för narkotikabrott 800g hash och misshandel. Då blev domen behandlingshem och flytt från Stockholm.. Där han var ca 1 år. Han har efter det varit skötsam och bra eftersom hans familj kommit till Sverige.Nu träffat gamla vänner några tillfällen och han är med på rån.....Familjen behöver honom väldigt myckrt. Kan det förmildra domen? Kan han släppas ut från häktet innan rättegång? Vad kan straffet bli i detta fall? Tacksam för svar.
Fredrik Holmström |Tack för att du vänder Lawline med din fråga!Din vän har alltså begått ett rån (enligt 8 kap. 5 § brottsbalken) och straffskalan för detta är lägst ett högst sex år. Beroende på hur allvarligt brottet har varit så kommer straffet som utdöms bero på omständigheterna. Om det var så att det inte utövats våld eller hot under stölden så blir det stöld enligt 8 kap. 1 § BrB istället. Då är straffskalan annorlunda, men jag utgår från att det är rån i detta fallet. Om hen har använt pistol vid rånet så kan det utgöra grovt rån enligt 8:6 BrB. Om vi för exemplets skull säger att detta rån är av normalgraden så kan vi säga att, utan andra omständigheter, straffet hade blivit 3 år. Däremot finns det andra omständigheter som kommer spela in i bedömningen. Det finns nämligen försvårande och förmildrande omständigheter som måste beaktas (29 kap. 2 och 3 §§ BrB). Dessa kan påverka straffvärdet (alltså vilket straff som skäligen ska dömas ut) i försvårande eller förmildrande riktning inom den tillämpliga straffskalan, alltså 1-6 år. Eftersom du inte angivit något som kan tala i denna riktning (att hans familj behöver honom hjälper tyvärr inte) så kan jag inte uttala mig om dessa. Eftersom straffvärdet är 3 år i detta fall så finns det en presumtion för fängelse enligt 30 kap. 4 § BrB. Eftersom din vän är 18 år gammal så får bara fängelse dömas ut om det finns synnerliga skäl (30 kap. 5 § BrB). Istället kommer det antagligen röra sig om ungdomsvård enligt 32 kap. BrB eller skyddstillsyn i detta fall. Jag vågar inte uttala mig om hur lång denna kan bli, men det påverkas av dels av att det rör sig om återfallsbrottslighet enligt 29 kap. 4 § BrB och dels av ungdomsrabatten i förmildrande riktning enligt 29 kap. 7 § BrB. Den som begått ett brott vid 18 år döms idag till halva straffet. Kombinerat med att det rör sig om återfallsbrottslighet (det kan hända att bara misshandeln kommer beaktas) så hade 1 år och 10 månader i mina ögon inte känts orimligt. Det är osannolikt att din vän kommer släppas från häktet om det finns misstanke nog för rättegång mot denne. Det är alltid svårt att uttala sig om straffet i ett fall om man inte har alla omständigheter, men jag hoppas att detta gav lite vägledning iallafall. MVH,

Säga upp hyresavtal

2020-07-31 i Hyresavtal
FRÅGA |Jag hyr ut min bostadsrätt men har den 27/6 sagt upp kontraktet och vi har 3 månaders uppsägningstid. Nu den 25/7 hör hyresgästen av sig och säger att han inte har pengar och kan inte betala hyran och menar att jag ska ta depositionsavgiften vilket jag sagt nej till. Nu är han snart 1 vecka sen med betalningen och jag ska skicka en påminnelse. Om han inte betalar hur går jag vidare då?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Reglering av hyresförhållanden finns i 12 kapitlet jordabalken. Depositionen är civilrättsligt reglerad, och därför kan jag inte svara på ifall du måste avräkna hyran på depositionen. Du behöver kolla i avtalet och se om det står något om saken där. Annars är depositionen till för att du ska kunna säkerställa betalning vid hyresbortfall eller skada. Depositionen är alltså en säkerhet för din del att säkerställa att du får betalt. I 12 kap 42 § JB hittar vi regler om förverkandet av en hyresgäst, vilket är vad du vill göra här. Det finns nämligen några grunder för vilka hyresvärden kan säga upp avtalet i förtid, utan att iaktta uppsägningstiden. Den punkt i paragrafen som kan bli relevanta för din del är 1) om hyresgästen dröjer med att betala hyran mer än en vecka efter förfallodagen. Hyresgästens dröjsmål med betalning Denna förverkandegrund kan läkas enligt 12 kap 43 § JB ifall hyresgästen betalar hyran innan du har sagt upp hyresavtalet. Även om du har avslutat hyresavtalet innan hyresgästen betalat in hyran så kan bristen läkas genom att hyresgästen betalar hyran inom tre veckor från att denne meddelas om att den kan få tillbaka lägenheten genom att betala hyran samt att meddelande om uppsägning och anledningen till denna lämnats till socialnämnden i kommunen där lägenheten är belägen (12 kap 44 § JB). Om du vill säga upp avtalet på denna grund måste du alltså meddela hyresgästen att så skett skriftligen, samt meddela att att bristen kan läkas genom att betala hyran inom tre veckor. Du måste också kontakta socialnämnden i kommunen. Under dessa tre veckor får du inte avhysa hyresgästen (12 kap. 44 § tredje stycket JB). Det är viktigt att du kollar i hyresavtalet och ser om ni avtalat något om hur många hyror som ska vara förfallna till betalning för att förverkandegrund ska föreligga Avhysningen: En avhysning av en hyresgäst är inte något som du själv kan göra genom att t.ex. byta lås och stänga ute hyresgästen från lägenheten när det finns ett pågående hyresavtal. Om någon av förverkandegrunderna som jag nämnt ovan föreligger så ska du meddela hyresgästen om detta och säga upp avtalet, med beaktande av de åtgärder och tidsfrister jag nämnt ovan. Ifall hyresgästen sedan inte självmant lämnar lägenheten så kan du ansöka hos kronofogdemyndigheten om att få hjälp med avhysning. Vad jag rekommenderar dig att göra är följande:Meddela hyresgästen genom rekommenderat brev att du säger upp avtalet på grund av förverkandegrunden. Om det är obetalda hyror du lägger som grund måste du meddela att bristen kan läkas genom att hyresgästen betalar in hyran inom 3 veckor samt du måste kontakta socialnämnden. Vänta tills treveckorsperioden gått utAnsök hos kronofogdemyndigheten om avhysning Det ska slutligen nämnas att tvisten även kan hänskjutas till hyresnämnden ifall hyresgästen motsätter sig uppsägningen. Hoppas detta besvarade din fråga!

Var hittar man rättsfall från högsta förvaltningsdomstolen?

2020-07-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej LawlineMin hustru blev överfallen på arbetet för närmare 5 år sedan. Eftersom rättsskydd inom hemförsäkring eller annan rättshjälp inte gäller i strid med staten, i detta fall Försäkringskassan, har jag själv fört hennes talan genom alla instanser.Hittills har det gått hyfsat, hon har fått livränta sedan 2018, men blivit nekad från 2016 och 2017. FK har för denna tid stött sig på en bristfällig utredning som inte följer SFB.Skam den som ger sig, ärendet skall nu överklagas till HFD, det jag behöver hjälp med är att finna avgjorda domar av HFD, inriktning på Försäkringskassan.Var kan jag hitta dessa?Mycket tacksam för svar.Mvh
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Tyvärr finns det inte någon riktigt bra källa att komma åt det du frågar efter. Rättsfall med specifika inriktningar finns oftast inte konsekvent sammanfattade i lättillgängliga databaser. Däremot finns rättsfallen tillgängliga gratis online. Det finns flera sätt att komma åt den relevanta information som man söker. På https://www.domstol.se/hogsta-forvaltningsdomstolen/Avgoranden/ finns avgöranden från högsta förvaltningsdomstolen samlade. Samtidigt finns alla fall samlade här, och det är inte helt lätt att få tag på informationen man letar efter. Du kan använda sökfunktionen på sidan, men den är inte alltid användbar. Alltså finns det inget bra svar för hur man ska få tag på informationen du söker. Jag kan däremot tipsa om hur jag hade gått tillväga. På lagen.nu kommer man åt lagar på ett effektivt sätt. Jag länkar här till socialförsäkringsbalken (https://lagen.nu/2010:110). Om man kollar under de flesta paragrafer så ser du tilläggsinformation som är värdefull när man ska tolka lagen. Ibland finns rättsfall och ibland finns rättsfall. Båda är viktiga rättskällor som används för att tolka lagbestämmelser. Om du hittar ett rättsfall som kan vara användbart och klickar på det hänvisar lagen.nu även till andra rättsfall som kan vara vägledande. Detta kan vara en metod att online tillskansa sig information om ämnet. Du kan även använda dig av lagrummet.se för att få information. Ofta kan det vara bra att googla på en lagbestämmelse eller en benämning på en juridisk bestämmelse för att hitta extra information om ämnet. Ett bra tips är att googla på den relevanta informationen med tillägget "uppsats". Då hittar man ofta uppsatser från lärosäten som studenter skrivit om ämnet. Dessa kan ge bra grundläggande information om ämnet du vill ha information om. Ofta är de rättsfallsbaserade och sammanfattar dessa på ett lättförståeligt sätt.Slutligen kan det alltid vara bra att köpa en lärobok om ämnet. Där finns oftast de viktigaste rättsfallen på området samlade. Många läroböcker går att hitta på bibliotek. Många bibliotek beställer även in läroböcker om man frågar dem. MVH,

Förmånsrätt i konkurs

2020-06-30 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Vi är ett antal personer som hyrt var sin hylla på en loppis för att sälja saker. Nu har detta företag gått i konkurs. Vi är då några som har pengar innestående. Enligt konkursförvaltaren finns inga pengar att hämta, men det är ju VÅRA pengar. Vi tycker då att detta är stöld och funderar på att göra en polisanmälan. Hur än man tänker så är det VÅRA PENGAR som försvunnit och använts till att betala deras skulder. Vi har inte gett något tillstånd till detta. Företaget hade bara ett konto som användes till allt. Borde man då inte haft ett konto där VÅRA pengar gick in. Man hade även barn anställda och har då löneskulder till dem. Vilken prio har det att betala deras löner framför att betala ut VÅRA PENGAR? I ett större perspektiv är ju detta döden för alla som driver sådana ställen. Finns ju ingen som vill hyra hyllor på loppis om man vet detta.Har ni några råd hur man driver detta vidare?Med vänlig hälsning
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom företaget inte kan fullfölja sin förpliktelse har ni rätt att återfå erlagt belopp och således har ni varsin fordran mot företaget, så långt är allt riktigt. Förmånsrättslagen (här) dikterar i vilken ordning borgenärer (alltså den som innehar en skuld mot någon) ska få betalt vid utmätning eller konkurs. Era fordringar är inte beskaffade på sådant sätt att ni har varken särskilt eller allmän förmånsrätt. Era fordringar är enligt 18 § förmånsrättslagen oprioriterade, och har lika inbördes rätt, tyvärr. Detta innebär att ni är sist i kedjan och har lika rätt till kvarvarande pengar i proportion till fordringens belopp. Om konkursförvaltaren säger att det inte finns pengar så innebär detta att de som har förmånsrätt fått allt belopp som fanns i bolaget. Det finns tyvärr ingenting man kan göra åt detta. Det är risken med att ingå avtal med aktiebolag, eftersom det inte finns personlig ansvarighet för bolagets skulder (vanligtvis). Lönerna kommer gå före enligt 12 § förmånsrättslagen. Att ta saken till rätten hade nog inte varit värt det, då lagen talar sitt tydliga språk. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Personligt betalningsansvar för aktiebolags skulder för aktieägare eller bolagsföreträdare?

2020-06-29 i Bolag
FRÅGA |Hej Jag sitter som styrelseledamot och VD för en aktiebolag samt äger 20% av 500 aktier. Verksamheten har bedrivit inom restaurang bransch men har inte varit aktiv efter 01-03-2020 på grund av Corona och att andra delägare hade blivit trötta på att jobba. Min fråga är vad händer om jag bara lämnar styrelsen? Bolaget sitter i skuld som innefattar runt 70000kr, vad händer sen om de andra sätter i konkurs? Kommer jag behöva betala nåt F-skatt eller sånt?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (här) så har inte aktieägarna ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Om en styrelseledamot eller VD agerat redligt så är inte heller denne ansvarig för bolagets förpliktelser. Däremot kan både styrelseledamot, VD, och aktieägare bli personligt betalningsansvariga om de inte agerar i enlighet med lagen (1 kap 3 § 2 st. samt 25 kap. 18 och 19 §§ aktiebolagslagen). T.ex. kan någon av dessa bli personligt betalningsansvariga om de inte gör en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Betalningsansvaret kommer då avse de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid underlåtenheten består. Att du som VD medvetet håller dig från att inse nåt sådant duger inte för att undkomma ansvar. Som VD har man en plikt att se till att bolagets finanser är i sin ordning. Alltså, om inget enligt lag felaktigt förfarande har förekommit så har du inget att oroa dig för. Säkerställ helst att bolaget har åtminstone hälften av det registrerade aktiekapitalet i eget kapital. Om aktiekapitalet är 50 000 krävs alltså 25 000 i eget kapital för att du ska vara säker. Om det finns skäl att anta att erat egna kapital understiger 25 000 enligt mitt antagande ovan så bör en kontrollbalansräkning upprättas. Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen snarast möjligt utfärda kallelse till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation (25 kap. 15 § aktiebolagslagen). Det bör slutligen anmärkas att även fast du lämnar styrelsen kommer du fortsättningsvis vara betalningsansvarig för de förpliktelser som uppkommit under den period du varit i styrelsen och denna varit försumlig genom att inte upprätte en kontrollbalansräkning. Men ifall styrelsen inte varit försumlig har du inget att oroa dig för!Beträffande skatt så kan en företrädare för en juridisk person (styrelseledamot för aktiebolag exempelvis) bli betalningsansvarig för bolagets skatteskuld eller avgift om denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala (59 kap. 13 § skatteförfarandelagen). Hoppas detta besvarade din fråga, MVH