Får dödsbon dra av räntekostnader mot kapitalintäkter?

2021-05-03 i Avdrag
FRÅGA |Får dödsbon dra av räntekostnader mot kapitalintäkter?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag använda mig av inkomstskattelagen. Ett dödsbo är en juridisk person som innehar den avlidna personens tillgångar och skulder till dess att dödsboet skiftas. För dödsåret är dödsboet skattskyldigt för den avlidne personens inkomster fram till dödsfallet, och för sina egna inkomster därefter. Detta innebär att de regler som skulle ha gällt för den avlidne om den varit vid liv gäller på samma sätt som för skattskyldiga fysiska personer (4 kap 1 § inkomstskattelagen). För senare beskattningsår använder man de bestämmelser som gäller för fysiska personer även för dödsboet (4 kap 2 § inkomstskattelagen). Det finns dock vissa undantag, vilka dock inte är relevanta för din fråga. Eftersom samma regler gäller för dödsbon som för fysiska personer, är ränteutgifter avdragsgilla i inkomstslaget kapital (42 kap 1 § andra stycket inkomstskattelagen). Detta betyder att dödsbon får dra av ränteutgifter mot kapitalinkomster. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Är flerfamiljshus en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet?

2021-05-03 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Hej! Jag och min man köpte för ett år sen en villa som är klassad som 1-2 familjshus och har beskattats som privatbostad. Villan är sedan tidigare ombyggd till tre lägenheter, alltså snarare radhus än villa. Villan har total boyta 216m2 varav vi själva bor i lägenheten på 86m2. Vi har försökt läsa på om vi kan fortsätta att hyra ut villan som privatbostad, eller om fastigheten behöver klassas om till näringsfastighet. Informationen är emellertid tvetydig och svårbegriplig och vi undrar därför om ni kan hjälpa oss att reda ut det. Det vi fått till oss är att ett småhus ska vara inrättat till bostad för en till två familjer (i nuläge hyr vi ut två delar, alltså tre familjer medräknat oss). För ett 2- familjshus bör vi enligt skatteverket använda mins 40% av den totala boytan, vilket vi gör. Villan har även en källare som till större delen används av oss. Jag läste på domstol.se att om man hyr ut fler än två lgh anses man bedriva näringsverksamhet. Enligt detta skulle vår bostad klassas som privatbostad. Läste även på skatteverket om tröghetsregeln. Om det nu är så att vi behöver klassa om fastigheten så har vi vad jag förstått två år från inköpsdatum (dec 2019) på oss att utföra ändringen?Tacksam för hjälp! Med vänlig hälsning
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga kommer jag använda mig av inkomstskattelagen (IL). Privatbostadsfastighet och näringsfastighet En fastighet är antingen en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet (2 kap 13-14 § IL). För att en fastighet ska klassificeras som en privatbostadsfastighet krävs dels att fastigheten vid fastighetstaxeringen klassificeras som småhusenhet. Vidare ska småhuset definieras som en privatbostad. En privatbostad är ett småhus som helt eller till en övervägande del (mer än 50%) används för permanent boende eller som fritidsbostad för ägaren eller närstående till ägaren, eller är avsedd att användas som sådan bostad (2 kap 8 § IL). Precis som du skriver gäller för tvåfamiljshus, att småhuset till väsentlig del ska användas eller avses att användas för eget eller närståendes boende. Enligt förarbeten menar man med väsentlig del 40 %. Det har sedan bekräftats i rättspraxis att dessa 40 % avser ytan. Däremot är definitionen av ett tvåfamiljshus att det ska vara inrättat till bostad åt två familjer. Om jag förstår din fråga rätt är huset inrättat till bostad åt tre familjer, varför min bedömning är att det inte kan räknas som ett tvåfamiljshus. Det betyder att det inte räknas som privatbostadsfastighet. De fastigheter som inte räknas som privatbostadsfastighet är näringsfastigheter (2 kap 14 § IL). Tröghetsregeln Tröghetsregeln innebär att om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat (2 kap 11 § IL). Detta betyder att om förhållandena ändras på sådant sätt att det egentligen är att anse som en näringsfastighet, så kan omklassificeringen skjutas upp. Att ni byggt om bostaden till tre lägenheter kan vara en sådan händelse som gör att tröghetsregeln blir aktuell. I så fall innebär det att fastigheten ändå kommer räknas som privatbostadsfastighet det året ni byggde om samt året efter. Sammanfattning Jag tycker det låter som att er fastighet räknas som en näringsfastighet och därför ska omklassificeras, samt att tröghetsregeln är aktuell. Min rekommendation är ändå att ni ringer Skatteupplysningen, de bör kunna besvara hur ni ska gå till väga. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan ett gåvobrev ersättas med ett testamente?

2021-05-03 i Testamente
FRÅGA |Om ett gåvobrev, skriftlig utfästelse finns om att viss egendom skall tillfalla ex en organisation efter gåvogivarens död. Kan detta ersättas genom ett testamente där gåvogivaren uttrycker det motsatta vid ett senare skede i livet i ett senare daterat testamente? Eller anses gåvan ha skett torts att gåvogivaren lever? Man borde väl ha rätt att ändra sig under sin livstid?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Testamente och gåvobrevFörst och främst ska sägas att testamente används för att fördela den avlidnes tillgångar (9 kap 1 § ÄB). Ett testamente får ingen verkan medan en person fortfarande lever, utan det är när personen går bort som man fördelar tillgångarna enligt det som står i testamentet. Ett gåvobrev däremot, kan användas för att fördela en persons tillgångar när denna lever. I motsats till ett testamente, får ett gåvobrev verkan före det att personen går bort. Ett gåvobrev kan behandlas som ett testamenteI ditt fall låter det som att man använt ett gåvobrev för att fördela en persons tillgångar efter att denna gått bort. Det låter alltså mer som ett testamente än ett gåvobrev. En utfästelse av gåva (ett gåvobrev) som inte ska göras gällande under givarens livstid är endast giltigt om det överensstämmer med ett testamente (17 kap 3 § ÄB). Detta betyder att om gåvobrevet innehåller ett villkor om att gåvan ska lämnas över först efter att givaren avlidit så krävs ett testamente som säger samma sak för att gåvoutfästelsen ska vara giltig. Dock kan gåvobrevet i sig utgöra ett testamente (17 kap 3 § ÄB). En förutsättning är att gåvobrevet ska börja gälla efter att givaren avlidit, samt att det uppfyller de krav som lagen ställer på testamenten. Kraven på ett testamente är att det ska vara skriftligt och att man ska ha två vittnen (10 kap 1 §). Det är viktigt att vittnena dels skriver under testamentet, men också att de närvarar när testatorn (den som vill testamentera bort sina tillgångar) skriver under testamentet. Dessutom får vittnena inte vara under 15 år eller lida av en psykisk sjukdom som gör att de saknar insikt om testamentets betydelse (10 kap 4 §). Din situationEftersom jag inte vet hur gåvobrevet i ditt fall är utformat, är det svårt för mig att besvara om kraven för ett testamente är uppfyllda eller inte. Om kraven är uppfyllda, kommer gåvobrevet alltså behandlas som ett testamente. Huvudregeln är att ett nyare testamente ersätter ett äldre testamente. Det betyder att om personen i ditt fall upprättar ett testamente, kommer detta ersätta gåvobrevet. Detta förutsätter som sagt att gåvobrevet behandlas som ett testamente, enligt det jag beskrivit ovan. Om gåvobrevet inte uppfyller kraven för ett testamente, men ändå innehåller ett villkor om att gåvan ska lämnas först efter att givaren avlidit så är det inte giltigt. Då är det fritt fram att skriva ett testamente som kommer att gälla istället.Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Ska man betala skatt i Sverige på arv från utlandet?

2021-04-26 i Arvsskatt
FRÅGA |Hej, jag är japansk medborgare men är gift och bor i Sverige sen 20 år. Mina föräldrar i Japan undrar nu vad som händer när dom så småningom avlider. Hur skiftas arvet? Jag antar att jag betalar japansk arvskatt, men kan resten överföras till mig i Sverige utan att jag betalar skatt en gång till?Dessutom, om jag väljer att bli svensk medborgare nu, gör det någon skillnad? (Problemet är att jag då förlorar mitt japanska medborgarskap. Japan tillåter ej dubbelt medborgarskap.)Med vänlig hälsning
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hur skiftas arvet? Normalt ska lagen i det land där den avlidne hade hemvist tillämpas på arvet. Det betyder att om den avlidne hade hemvist i Japan ska japansk lag tillämpas. Med hemvist menas det land där man är folkbokförd. Om dina föräldrar har hemvist i Japan ska arvet skiftas enligt japansk lagstiftning. Ingen arvsskatt i SverigeI Sverige har vi ingen arvsskatt, vilket betyder att man inte ska betala någon skatt på det man ärver (8 kap 2 § första stycket inkomstskattelagen). Jag har dessvärre inga kunskaper om Japans arvsrätt och skatterätt. Om de skulle ha arvsskatt i Japan kommer du däremot inte skatta på arvet ännu en gång i Sverige, eftersom vi inte har någon arvsskatt i här. Dessutom är det vanligt att länder har ingått så kallade dubbelbeskattningsavtal. Syftet med dessa avtal är att man inte ska beskattas två gånger på samma inkomst. Så även om vi hade haft arvskatt i Sverige är det möjligt att ett sådant dubbelbeskattningsavtal hade löst problematiken. Men så är inte fallet, utan du kommer inte behöva betala någon arvsskatt enligt svensk lagstiftning. Däremot är det möjligt att du kommer behöva betala arvsskatt i Japan. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om du har några ytterligare frågor är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Vad händer när kvarlåtenskapen inte räcker för att täcka ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet? Kommer inte särkullbarn få något arv alls då?

2021-05-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, har en fråga om basbelopp och arvsrätt. Den efterlevande maken har ju rätt till ett belopp 4x basbeloppet det året som hens make avlidit. Om det är så att den sammanlagda kvarlåtenskapen inte räcker till att täcka detta belopp, vad gäller då? Ska den efterlevande make bara få det som finns då? Ifall så är fallet, så blir det ju inget över av kvarlåtenskapen till t.ex. särkullbarn till den döde maken (om sådant finns) Vems rätt kommer först då? För barn kan ju inte heller göras arvslösa och särkullbarn har ju alltid rätt till att få ut sitt arv direkt.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer börja med att förklara lite allmänt om hur fördelning av arv fungerar, för att sedan gå in på basbeloppsregeln och vad som gäller när kvarlåtenskapen inte räcker till fyra gånger prisbasbeloppet. Jag kommer dessutom förklara hur detta påverkar särkullbarnen. För att besvara din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken.Fördelning av arvet Regler kring arv och basbeloppsregeln finns i ärvdabalken. Då en gift person avlider ska först en bodelning göras enligt äktenskapsbalkens regler (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Efterlevande make ärver därför före gemensamma barn och de gemensamma barnen får istället ut sitt arv när den efterlevande maken avlider. Som huvudregel har särkullbarn har dock rätt att få ut sin arvslott direkt, precis som du skriver (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Det som tillfaller den avlidne maken vid en bodelning samt dennes enskilda egendom utgör dennes arv. Detta ska delas lika mellan den avlidnes barn förutsatt att inget testamente föreligger. Hälften av kvarlåtenskapen ska då tillfalla särkullbarn och hälften tillfaller då den efterlevande maken. När den efterlevande maken sedan avlider får de gemensamma barnen ut sitt arv. BasbeloppsregelnFördelningen av arvet kan påverkas av basbeloppsregeln. Basbeloppsregeln innebär att efterlevande make alltid har rätt att få ut egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Prisbasbeloppet regleras i socialförsäkringsbalken och är 47 600 kr under 2021. Detta innebär att efterlevande make enligt basbeloppsregeln i år har rätt att behålla är 190 400 kr. Om beloppet som efterlevande make har rätt till understiger 190 400 kr så kommer särkullbarnets rätt att ärva direkt att påverkas. Efterlevande make har då rätt att erhålla en del eller eventuellt allt av särkullbarnets arvslott för att komma upp i ett belopp om 190 400 kr. Om ett särkullbarn på grund av basbeloppsregeln inte får ut sin arvslott direkt får särkullbarnet istället efterarvsrätt när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ärvdabalken). Om särkullbarnet, på grund av basbeloppsregeln, fått ut en del av sin arvslott vid den först avlidne maken ska detta avräknas mot vad särkullbarnet får i efterarv vid den efterlevande makes död. Om kvarlåtenskapen inte uppgår till 190 400 får efterlevande make hela kvarlåtenskapen. Om värdet på kvarlåtenskapen är till exempel 150 000 kr är det detta belopp som maken får. Särkullbarn och gemensamma barn får sitt arv när den efterlevande maken gått bort. SammanfattningSärkullbarn har alltså vanligtvis rätt att få ut sitt arv direkt. Skulle det den efterlevande maken erhåller understiga fyra basbelopp (190 400 kr) kommer särkullbarnet istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken sedan avlider. Finns det mindre än 190 400 kr i kvarlåtenskap efter den avlidne, kommer den efterlevande maken få den kvarlåtenskap som finns. Gemensamma barn och särkullbarn kommer att få sitt arv efter att den kvarlevande maken gått bort. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Varför ska man återbetala lön och annan ersättning i brutto?

2021-05-03 i Inkomstskatt
FRÅGA |HejDet gäller återbetalningskrav från akassa. Som har blivit felsktiga under dagarna jag var svår sjuk. Jag sa att jag är villig att betala tillbaka. Bloppet de säger att jag måste betala är lite svårt för mig att förstå. Jag fick ersättning i netto i 30 dagar och de vill jag ska betala tillbaka i brutto alltså betala dem skatt också. Min fråga är varför ska jag betala skatt till dem? Varför ska jag betala de pengarna hag inte fått? Är det rättvist?Jag blir tacksam om ni förklara det för mig. Mvh
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att det kan verka konstigt, men jag ska försöka förklara för dig varför det ser ut som det gör. Först och främst ska sägas att ersättning från a-kassa eller försäkringskassan behandlas på samma sätt som lön skatterättsligt. Condictio indebitiHuvudregeln vid felaktig betalning är att betalningen ska återgå. Det följer av principen condictio indebiti. Det betyder att om man fått lön eller annan ersättning utbetald felaktigt så ska man betala tillbaka. Däremot finns det vissa undantag från den här regel, som gäller om betalningsmottagaren har varit i god tro om att den haft rätt till de mottagna pengarna, och om personen inrättat sig efter betalningen. Med god tro menas att man varken insåg eller borde ha insett att utbetalningen var felaktig. Att ha inrättat sig efter betalningen kan till exempel innebära att man har använt pengarna. Återbetalning i bruttoNedan ska jag förklara varför man ska betala tillbaka lön eller annan ersättning i brutto, det vill säga beloppet innan skatt. Först och främst ska sägas att skatteavdrag för lön och liknande ersättningar är preliminära och slutregleras i samband med deklarationen, det vill säga en gång per år. Tidigare skulle ett sådant återkrav endast omfatta nettobeloppet. Från och med den 1 januari 2019 gäller nya regler som innebär att arbetsgivare och andra (tex A-kassan) ska redovisa utbetalningar och skatteavdrag för varje månad. Tidigare skulle detta redovisas genom en årlig kontrolluppgift. De pengar som har betalats in till Skatteverket har betalats från A-kassan, men för din räkning. Skatteavdraget tillhör alltså dig och inte A-kassan. A-kassa kan då inte heller begära tillbaka beloppet till sig. Det innebär att vid felaktigt utbetald ersättning ska A-kassan begära tillbaka både utbetald lön och gjort skatteavdrag. Därför är det bruttoersättningen (beloppet innan skatt) som begärs tillbaka för dig, men skatteavdraget ändras inte eftersom det redan är inbetalt till Skatteverket. Det inbetalda beloppet ska istället "återfås" vid den slutliga skatteberäkningen. Det betyder att du kommer få tillbaka skatten på ersättningen, men först efter deklarationen det året efter att ersättningen betalats ut. Jag förstår att det kan kännas orättvist att du ska behöva ligga ute med dessa pengar nu, men det är så regleringen ser ut. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Dessutom kan jag tipsa om att höra av dig till Skatteupplysningen om du känner att mitt svar inte var tillräckligt tydligt. Med vänlig hälsning,

Får man starta upp en konkurrerande verksamhet under sin uppsägningstid om man inte börjar arbeta i verksamheten förrän uppsägningstiden är över?

2021-04-27 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!I min nuvarande anställning (IT-konsult) har jag en konkurrensklausul. Det jag undrar över vad detta egentligen betyder.Mina tankar är att starta ett eget konsult AB efter att jag lämnar in min uppsägning, och sedan när uppsägningstiden är över (3 månader) börja arbeta i mitt egna AB och hitta uppdrag och så vidare.Det vill säga att jag inte kommer göra något med mitt AB fören uppsägningstiden är över.Går detta emot klausulen? Nedan står klausulen.Den Anställde får inte under anställningstiden för egen eller för någonannans räkning utföra arbete eller bedriva ekonomisk verksamhet somkonkurrerar med FÖRETAG. Den Anställde får inte heller åta sig annanbisyssla i en omfattning som verkar hindrande i arbetet. Den som tänkeråta sig sådan bisyssla bör först rådgöra med sin närmaste chef på FÖRETAG
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att börja med att beskriva lite generellt om lojalitetsplikt och konkurrensklausuler, för att sedan gå in närmre på din situation. Lojalitetsplikt Till att börja med ska sägas att arbetstagare har en lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare. Det innebär bland annat att en arbetstagare under anställningen inte får starta konkurrerande verksamhet. Att starta konkurrerande verksamhet under anställningen är något som Arbetsdomstolen har sett allvarligt på. En arbetstagare som under anställningen bedriver konkurrerande verksamhet anses ofta grovt ha åsidosatt sina ålägganden mot arbetsgivaren och kan därför avskedas och dessutom bli skadeståndsskyldig gentemot arbetsgivaren. Huvudregeln är att lojalitetsplikten upphör när anställningen avslutas. Då är det i princip fritt fram för den före detta anställda att bedriva med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. Detta kan dock inskränkas genom en så kallad konkurrensklausul. Konkurrensklausul En konkurrensklausul kan ingås mellan arbetsgivare och arbetstagare och innebär ofta att arbetstagaren inte får bedriva någon konkurrerande verksamhet efter anställningens upphörande. Om arbetstagaren gör detta trots konkurrensklausulen kan denne göra sig skyldig till kontraktsbrott och kan tvingas betala skadestånd till sin före detta arbetsgivare. Din konkurrensklausulAv det du beskrivit verkar det som att din konkurrensklausul säger att du inte får bedriva konkurrerande verksamhet under anställningstiden. Med anställningstiden avses även uppsägningstiden. Det betyder att din anställningstid inte är slut förrän uppsägningstiden är över, och att du inte under uppsägningstiden får bedriva konkurrerande verksamhet. Detta följer även av lojalitetsplikten som jag beskrev tidigare. I din fråga undrar du om du får starta upp din konkurrerande verksamhet under anställningen, om du inte börjar arbeta i din verksamhet förrän uppsägningstiden är över. Att agera i strid mot lojalitetsplikten innebär inte bara att faktiskt bedriva konkurrerande verksamhet. Det innefattar också att under pågående anställning (alltså även under uppsägningstiden) förbereda uppstart av konkurrerande verksamhet. Mitt råd till dig är därför att vänta med att starta upp din verksamhet till det att din anställning upphört, det vill säga när din uppsägningstid är slut. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga. Lycka till! Med vänlig hälsning,

Är det olagligt att köpa piratkopierade skor för eget bruk?

2021-04-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en kompis som har funderat på att köpa ett par fake skor. Hen säger att det inte är olagligt att köpa piratkopior för eget bruk men att tullen kan ta varorna och att det sedan kan bli rättsliga konsekvenser från bolaget som äger original märket. Det känns lite missvisande att säga att det inte är olagligt men att hen ändå kan bli straffad med t.e.x skadestånd till företaget. Min fråga är då om hen köper piratkopierade skor kan hen bli straffad för det även om allt är för eget bruk?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer börja med att förklara lite allmänt om vad som gäller för varumärken och piratkopior, för att därefter besvara dina frågor. Varumärken och privatkopior Olika varumärken och deras produkter har olika immateriella rättigheter som är till för att skydda upphovsmannens verk, dvs det som skaparen skapat. En sådan rättighet som kan bli aktuell i den här frågan är ensamrätten i varumärkeslagen (VML). Ensamrätten är en rättighet för registrerade eller inarbetade varumärken som innebär att ingen annan får använda varumärket, eller ett liknande varumärke som kan förväxlas med varumärket, utan tillstånd av den rättsliga ägaren (1 kap 6-7 och 10 §§ VML). Stora varumärken har i princip alltid ensamrätt. Det betyder att ingen annan får använda varumärket utan tillstånd. Med användning menar man att bjuda ut varor till försäljning eller föra ut dem på marknaden (1 kap 10 § andra stycket VML). Att göra det är alltså förbjudet. Lagens syfte är alltså främst att motverka försäljning av piratkopior. Det finns idag inte någon lag som innebär att det är olagligt för privatpersoner att köpa piratkopior för eget bruk. Är det olagligt att köpa piratkopierade skor för eget bruk?Det är alltså inte brottsligt för privatpersoner att köpa piratkopierade skor om de inte tänker sälja dem vidare, utan bara själv använda dem. Din vän får alltså inte sälja skorna vidare. Att framställa, tillhandahålla eller sprida kopior är olagligt. Därför får din vän endast använda skorna själv. Rättighetsinnehavaren kan kräva att varorna förstörs och eventuellt skadeståndTullverket kan stoppa paket vid misstanke om förfalskningar. Tullverket kontaktar då det företag som innehar rättigheten till originalprodukten. Rättighetsinnehavaren till det riktiga varumärket kan då kräva att varorna förstörs och att köparen eventuellt får betala skadestånd till företaget, alternativt starta en civilrättslig process. Att tullverket skulle stoppa en enskild förfalskad vara är däremot ovanligt. Du kan läsa mer om piratkopior på tullverkets hemsida. Jag kan förstå att du tycker att detta låter konstigt. Även om det inte är brottsligt att köpa piratkopior för eget bruk kan det ändå skada företaget som har rättigheten till originalprodukten. Därför kan de starta en civilrättslig skadeståndsprocess. Ett skadestånd syftar till en ekonomisk kompensation för inträffad skada. Ett skadestånd kan utdömas utan att ett brott har begåtts. Ett sådant skadestånd är alltså inget straff i den meningen, vilket tex böter och fängelse är. SammanfattningsvisDet är alltså inte olagligt att köpa de falska skorna om din vän endast tänker använda dem själv. Om tullverket stoppar paketet och kontaktar rättighetsinnehavaren kan det däremot få konsekvenser, i form av att företaget kräver din vän på skadestånd. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om du har några ytterligare frågor är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,