Användning av någon annans konstverk för kommersiellt ändamål

2019-11-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag är en säljande konstnär och jag hade en vän som tog mina bilder från nätet och satte de på etiketter för sin egen bryggda öl. Som jag förstod det så skulle han endast sälja ölen till vänner och bekanta men nu flera år senare så har jag fått veta att ölen såldes i butik. Jag har inte fått någon sorts ersättning för att mina konstverk har sålts, som då etiketter på ölen. Jag gav aldrig tillåtelse till allt det här för övrigt, han snodde bilderna från min facebooksida rakt av... Kan jag göra något nu?
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrättslagen ger ett skydd för olika typer av litterära och konstnärliga verk, som framgår av 1 § upphovsrättslagen, (URL).Upphovsrätten innebär en uteslutande rätt för skaparen att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten, (2 § URL) Framställningen avser "varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis", (2 § 2 stycket URL) Att din vän har använt dina bilder som etiketter på ölflaskor utgör ett olovligt förfogande/framställning enligt 2 § 2 st. URL, då samtycke från dig som skapare saknas. Med andra ord innebär det ett intrång i "din ensamrätt" till verket, vilket din vän står till ansvars för enligt 53 § URL. Han blir skadeståndsskydlig enligt 54 § URL. Vad du kan göra: Du som rättighetshavare kan alltid kontakta vännen som begår intrång för att försöka få till en förhandlingslösning. En optimal lösning skulle ju vara att ni kommer överens om ett licensavtal där du erhåller ersättning mot att han får använda ditt verk.Skulle ni inte komma överens kan du skicka in en stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen, för att därigenom föra talan om intrång och skadeståndsanspråk.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Pantsatt fastighet som skänkts till närstående innan dödsfall

2019-11-14 i Skuld
FRÅGA |Hej,Om en pantsatt fastighet skänks bort till bröstarvingar ett par månader innan person går bort och där denna står kvar som låntagare och det av den anledningen uppstår ett underskott i bouppteckningen, vad gäller då för eventuella övriga lån utan säkerhet? Ska dessa skrivas av/-ner eller ska denna säkerhet i fastigheten tas upp som tillgång i bouppteckningen till samma belopp som bolånet? Eller vad gäller för dessa? Det finns tillgångar upptagna i bouppteckningen som skulle täcka övriga skulder om bolånet inte fanns med.
Catharina Såmark |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Huvudregeln den avlidnes skulder ska betalas av innan arvskifte sker, (jfr 21 kap 5 § ärvdabalken) Finns det inga tillräckliga tillgångar i dödsboet som kan täcka borgenärernas aktuella fordringar är det mycket troligt att borgenärerna begär dödsboet konkurs eftersom att de givetvis har ett intresse att få betalt så mycket som möjligt för sin fordran, (1 kap 2 § konkurslagen). Förklaras dödsboet i konkurs kan borgenärerna åberopa återvinning enligt 4 kap 6 § konkurslagen, vilket innebär att gåvor (såsom fastigheten) som den avlidne innan sin död har givit till närstående,- kan gå åter till dödsboet, för att därigenom kunna täcka borgenärernas fordringar. Denna regel kan tillämpas på gåvor som har givits till närstående tre år bakåt i tiden räknat från dagens då dödsboet förklarades i konkurs. Skulder räknas alltså inte av som regel när pantbrevshavare/borgenärer kan åberopa bestämmelsen i 4 kap 6 § konkurslagen. Hoppas du fick svar på din fråga!

Sovit på arbetsplatsen - grund för avsked?

2019-10-31 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Arbetskamrater filmade mig när jag somnat några minuter på arbetsplatsen under nattetid. Visade upp till min chef och jag har blivit avskedat. Jag är inte facket medlem ! Det är lagligt ?MVH
Catharina Såmark |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AvskedEtt anställningsförhållande kan upphöra genom avsked, 18 § lagen om anställningsskydd (LAS). Avsked sker utan uppsägningstid och är endast aktuellt när arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren. Det krävs då att arbetstagaren gjort sig skyldig till avsiktligt eller grovt vårdslöst beteende som inte ska behöva tålas i något rättsförhållande. Uppsåtlig brottslighet eller annat ohederligt beteende riktat mot arbetsgivaren eller arbetskollegor utgör normalt sett laga grund för avskedande. Uppsägning Det är viktigt att skilja på avsked och uppsägning, då de utgör två skilda grunder för att skilja en arbetstagare från arbete. Som arbetstagare kan man sägas upp pga. t.ex. personliga skäl alt. arbetsbrist, (7 § LAS)Grund för avsked mm. Vid bedömningen huruvida saklig grund för avsked föreligger beaktas misskötsamhetens karaktär. Enligt förarbetsuttalanden bör inte bedömningen inriktas enbart på vad som har förekommit i det särskilda fallet, utan mer på de slutsatser om arbetstagarens lämplighet som kan dras från det inträffade. I målet AD 2008 nr 91 ansågs det inte föreligga varken saklig grund för avsked eller uppsägning när arbetstagare haft ett oacceptabelt förhållningssätt, uppträdande och beteende på arbetsplatsen.I mål AD 2014 nr 83 ansåg Arbetsdomstolen att det inte förelåg grund för avsked då en busschaufför framfört bussen på ett grovt vårdslöst och riskfyllt sätt i strid med flaggvakternas konstruktioner. Domstolen ansåg dock att det förelåg saklig grund för uppsägning pga. personliga skäl. I målet AD 2011 nr 24 ansågs det föreligga grund för avsked då en skötare olovligen sovit vid ett nattskifte. Detta hade arbetstagaren gjort med uppsåt, genom att denne "bäddat ner sig mellan två stolar", trots att "sovförbud" rådde på arbetsplatsen. Skötaren jobbade på ett sjukhus, och sovförbudet motiverades särskilt pga. säkerhetsskäl. För att en avskedande ska vara befogad krävs som nämnt att det ska vara fråga om att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina arbetsuppgifter. Generellt mot bakgrund av angivna avgöranden från Arbetsdomstolen krävs det ganska mycket för att arbetsgivaren ska ha rätt att avskeda en arbetstagare. Huruvida det avskedande som du drabbats av har varit befogad beror på de särskilda omständigheterna i fallet. Råder det sovförbud på arbetsplatsen och arbetstagaren uppsåtligen bryter mot förbudet, talar det för ett avskedande snarare än om arbetstagaren inte har haft uppsåt. Om tuppluren har bidragit till att säkerheten åsidosatts talar det till arbetstagarens nackdel, snarare än om det inte uppstått skada/risk för skada.Då du inte är medlem i facket kan du alltid ansöka om rättshjälp hos domstolen. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Köp av fastighet som belastas med ledningsrätt

2019-10-27 i Fel i fastighet
FRÅGA |Vi har köpt en fastighet, som endast belastas av ett inskrivet servitut. Nu har vi fått information om att Ip-only har nedgrävda fiber på fastigheten, inte i tomtgräns utan i tre längder och på 0,4 m djup., totalt ca 150 ledning. Detta har säljarna eller mäklaren inte på något sätt informerat om ej heller har markavtal har redovisats för oss. Vårt nyttjande av och byggmöjligheter begränsas helt , då vi köpte fastigheten med avsikt att utveckla den. Vad står vi rättsligt i detta dilemma? Kan detta vara ett skäl till att häva köpet? Kan skadestånd krävas - av fastighetsmäklare alternativt säljare?
Catharina Såmark |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att fastigheten belastas med en s.k. ledningsrätt, (se Ledningsrättslagen) utgör i detta fall ett s.k. kallat rättsligt fel enligt 4 kap 17 § jordabalken, eftersom att äganderätten till fastigheten inskränks, vilket även påverkar köparens nyttjanderätt. Som köpare av en fastighet har du ingen undersökningsplikt när det gäller rättsliga fel, utan det är säljaren som har en skyldighet att upplysa köparen om sådana rådighetsinskränkningar av äganderätten, liksom servitut. En förrättning om dragning av ledning ska registreras hos Lantmäteriet (32 § ledningsrättslagen, och är något som mäklaren alternativt säljaren borde ha kännedom om.Ledningsrättslagen Enligt 13 § ledningsrättslagen har en fastighetsägare rätt till ersättning för ev. värdeminskning som en fastighet drabbats av pga. att mark enligt ledningsrättslagen upplåtits för dragning av ledningar. Eftersom att ledningarna redan är dragna aktualiseras dock inte rätten till ersättning i denna situation enligt ledningsrättslagen. Troligtvis har den dåvarande fastighetsägaren vid tidpunkten då ledningarna dragits beviljats ersättning förutsatt att ledningarna har bidragit till en värdeminskning av fastigheten.Rätt till ersättning Du som köpare kan istället få rätt till avdrag på köpeskillingen enligt 4 kap 12 § jordabalken förutsatt att du som köpare varit i god tro vid köpet, dvs. att du faktiskt inte visste om att fastigheten belastades med en ledningsrätt eller att du inte hade anledning att anta att så var fallet. För hävning av köpet krävs att "skadan är av väsentlig betydelse".Vad du ska göra:Jag skulle rekommendera dig att kontrollera i fastighetsregistret hos Lantmäteriet, för att se om det finns någon notering om värdeminskning. Eftersom att säljaren, och inte mäklaren är avtalspart ska du rikta dit anspråk mot denne. Det är av stor vikt att du reklamerar felet till säljaren "inom skälig tid", enligt 4 kap 19a § jordabalken, för att inte förlora din rätt att göra felpåföljder gällande.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Med vänlig hälsning,

Köp av hyresrätt

2019-11-14 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag ska skilja mig från min man, säg att han heter Pelle. Pelle köpte för några år sedan en hyresrätt "svart" och det är den vi bor i nu. Jag har har fått rätt till ensam vårdnad av vår dotter på 12 år och tycker därför att det är lämpligast att jag får ta över lägenheten. Hur ska vi gå tillväga? Hyresrätten köptes ju svart så hur ska vi göra med den? Går det att sälja den och dela på pengarna? Tack på förhand!
Catharina Såmark |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att sälja/köpa kontrakt för bostadshyresrätt är brottsligt enligt 12 kap 65 § jordabalken, och är därför inget jag skulle rekommendera dig till att göra. Lagstiftaren har sett mycket allvarligt på den svarta marknaden med hyresrätter, vilket har resulterat i strängare sanktioner vid överträdelse av bestämmelsen. Fr.om. 1 oktober 2019 kan den som säljer/köper bostadshyresrätt riskera 2 års fängelse, (4 års fängelse gäller vid grovt brott). Vad du bör göra är ställa dig i bostadskön så att du kan få en hyresrätt på laglig väg (utan betalning).Med vänlig hälsning,

Krav på synligt parkeringstillstånd trots angivet registreringsnummer

2019-11-06 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej!Jag har ett parkeringstillstånd till personalparkeringen för företaget jag jobbar hos. För att få hämta ut tillståndet behövde man uppge sitt registreringsnummer. Jag antar att poängen med det är att de ska kunna kontrollera att tillståndet sitter på rätt bil så att ingen lånar ut sitt tillstånd olovligen.För ett tag sedan glömde jag sätta upp tillståndet i framrutan & fick en böter på 1100kr. Eftersom tillståndet ska vara synligt förstår jag varför jag fick en böter.Men eftersom det inte är en allmän parkering (med andra ord har jag inte tagit upp en plats någon annan skulle haft tillgång till) & jag inte har stått felparkerad, ÄR anställd för företaget som betalar för parkeringsplatsen, HAR ett tillstånd även om det inte var synligt & att min arbetsgivare hade kunnat intyga att jag faktiskt jobbade vid tillfället har jag försökt vädja till bolaget som skrev bötern om att få slippa betala. Dessutom borde de rimligtvis ha tillgång till mitt registreringsnummer för att kunna kontrollera att mitt tillstånd matchar min bil. Med andra ord borde de kunna kolla upp om jag har ett tillstånd via mitt registreringsnummer även om det inte sitter synligt i framrutan.Jag har nämnt dessa frågor i min bestridan men inte fått svar, bara att bötern är korrekt & att jag måste betala. Nu vill jag bestrida igen men de sa att nästa steg är att ta upp det i Tingsrätten.Tror ni jag har någon chans alls att bestrida bötern eller borde jag bara ge upp & betala
Catharina Såmark |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Parkeringsböter är aldrig kul och särskilt inte när man har ett giltigt tillstånd.Huvudregeln är att parkeringsbiljetter och motsvarande ska placeras på den främre delen av rutan, och vara "väl synliga utifrån", enligt 49 a § 2 stycket trafikförordningen. Denna bestämmelse avser allmänna platser inom tätbebyggda områden där kommunen är huvudman. I de allra flesta fall torde kommunen vara huvudman, är det fråga om privatägd mark är det upp till ägaren att göra upp med ett parkeringsbolag om vilka bestämmelser som ska gälla. Finns det vägmärken som föreskriver att parkeringstillstånd gäller för den aktuella parkeringsplatsen enligt 3 § vägmärkesförordningen är trafikanten skyldig att följa dessa anvisningar för att undgå eventuell kontrollavgift, enligt lagen om kontrollavgift. Med detta följer kravet att vägmärkena ska vara tydliga, se NJA 2017 s. 669.I denna situation tror jag att det blir svårt för dig att få rätt. Den omständigheten att du har uppgivit ditt registreringsnummer för bilen förändrar inte kravet på att parkeringstillståndet ska ligga synligt i framrutan. Kravet på att parkeringstillstånd ska ligga synligt i framrutan gäller oavsett, förutsatt att parterna inte inbördes har avtalat om annat. Min rekommendation är att du vänder dig till specifikt det bolag som har utfärdat kontrollavgiften och förklara omständigheterna. Oftast brukar överklagandeinstansen vara en annan vilken tar emot överklagningar från alla håll och kanter, och där kan det vara svårt att få gehör. Av erfarenhet vet jag att vissa parkeringsbolag kan ha överseende om det föreligger "förmildrande omständigheter" och ibland kan de låta göra undantag. Huruvida detta är möjligt i ditt fall beror givetvis på parkeringsbolagets policy. Det skadar inte att höra vad de har att säga. Lycka till, och hoppas att det löser sig!Med vänlig hälsning,

Otjänligt vatten - fel i fastighet

2019-10-31 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej!I juli detta året fick vi tillträde till en fastighet vi köpt. Fastigheten har egen brunn och avlopp. När vi flyttade in upplevde vi att vattnet smakade ganska mycket järn. Vi valde själva att göra ett eget vattenprov i slutet på september. Det visade sig innehålla en väldigt hög halt koliforma bakterier och vi fick råd att ej dricka vattnet utan att koka det. Det vi undrar nu är om vi kan uppge detta som ett dolt fel eller liknande? I den pärm vi fick från mäklaren med kontrakt, information om fastigheten m.m. I denna pärm finns en "frågelista - fastighet" som tidigare ägare fått besvara frågor i. Där lyder två av frågorna "Har ni observerat eller haft anledning att misstänka brister eller fel i det invändiga eller utvändiga el,-vatten-eller avloppsystemet? När?" Där har fastighetsägaren svarat nej. Andra frågan " Om egen brunn finns, har så vitt Ni vet, vattenmängden någon gång varit otillräcklig för normal förbrukning eller har vattnets kvalitet någon gång varit otillfredsställande? När?" - Nej. "Har provtagning skett? När?" - Ja. I besiktningsprotokollet vi fick från besiktningsman finns också noterat att besiktningsmannen rekommenderar tidigare fastighetsägaren att ta fram de två vattenprover de gjort. Vi har fått det första vattenprovet som gjordes 2014. Där var resultatet av de koliforma bakterierna ok. Det vattenprovet som är gjort 2016 hittar tidigare fastighetsägaren inga papper på och minns inte vart det gjordes.
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Undersökningsplikt och upplysningsplikt I samband med köp av fastighet har köparen i regel en långtgående undersökningsplikt, (4 kap. 19 § st. 2 jordabalken) Köparens undersökningsplikt kan dock både minska och öka i omfattning beroende på säljarens agerande. Ifall säljaren uttrycker sådant som ger köparen skäl att ifrågasätta fastighetens skick utökar det köparens undersökningsplikt, medan en garanti/utfästelse från säljaren om fastighetens skick i regel minskar köparens undersökningsplikt, eftersom att säljaren blir bunden av det som denne uttryckt. Säljarens upplysningsplikt är inte lagreglerad, men aktualiseras i de situationer när säljaren undanhåller information avseende felaktigheter på fastigheten, såsom t.ex. dolda fel."Allmänt lovprisande uppgifter" mm.Man ska också skilja på "allmänt lovprisande" utfästelser från säljaren. I Högsta domstolens avgörande NJA 1978 s. 301 ansåg domstolen att säljarens uttalanden vid köpeförhandlingarna om att vattnet var "utmärkt" och "friskt och kallt" inte ansågs vara en sådan utfästelse som utgjorde en garanti för vattnets drickbarhet, utan dessa uttalanden ansågs vara allmänt lovprisande/ej preciserade och ej bindande för säljaren. HD fäste även stor vikt vid den omständigheten att köparna vid en besiktning av fastigheten borde ha insett faran för vattnets förorening, eftersom att vattnet gick i ett öppet dike. Den omständigheten medförde att köparna inte hade fog för att förutsätta att vattnet var drickbart. Avgörandet visar på att fastighetsköpare just har en omfattande undersökningsplikt, och att säljaren inte är bunden av allmänt lovprisande uttalanden. Utöver utfästelser från säljaren beror köparens undersökningsplikt på de särskilda omständigheterna i de enskilda fallet. När det gäller vattenkvalité kan man generellt anta att köpare har större anledning att anta att vattnet är drickbart när det gäller en permanentbostad, snarare än en sommarstuga. Fastighetens ålder och skick spelar naturligtvis också roll.Dolda fel mm. Som dolda fel räknas sådana fel som köparen inte hade kunnat upptäcka vid en undersökning. Eftersom att ni som köpare lätt har möjlighet att kontrollera vattnets kvalité genom provtagning är min bedömning att felet inte kan anses som ett dolt enligt jordabalkens mening. Man kan trots det argumentera för att det är fråga om ett faktiskt fel. Felbedömningen görs enligt 4 kap 19 § jordabalken, där en fastighet anses felaktig om den inte stämmer överens med vad som följer av avtalet, eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. FrågelistanVad som blir avgörande för denna situation är hur stor vikt man bör lägga Frågelistan där säljaren inte har gjort någon antydan till att det har varit/är problem med föroreningar i vattnet. Utifrån det du angivit från Frågelistan tycks det vara konkreta frågor, som ger uttryck för någon form av garanti avseende vattenkvalitén, eftersom att frågan om vattenprov tagits också tas upp. Detta bör säljaren vara bunden av. Denna dokumentation bör här minska er undersökningsplikt som köpare. Fortfarande måste man beakta de aktuella omständigheterna i fallet. Omständigheter såsom t.ex. öppen brunn, gammalt hus, icke-permanentbostad mm. talar för att ni som köpare inte har fog att förutsätta att dricksvattnet är drickbart, utan då omfattas det i regel av undersökningsplikten.Vad du ska göra:Gör vad du kan för att få ut det senaste vattenprovet från 2016. Kanske kan du höra med de närliggande provtagningsenheter ifall de har vattenprov registrerat på er fastighet. Är det så att vattenprovet visar på brister har säljaren varit i ond tro, och ni kan då göra felpåföljder gällande såsom prisavdrag och skadestånd enligt 4 kap 12 § jordabalken.Hoppas att situationer reder ut sig! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Processen vid adoption

2019-10-16 i Adoption
FRÅGA |Kan jag adoptera mitt nästan 2-åriga barnbarn, de bor i Chile. Vad krävs och hur går jag till väga?
Catharina Såmark |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad roligt! Då ska jag nedan redogöra för vad som gäller. Vid fråga om adoption aktualiseras 4 kap föräldrabalken (FB).I Sverige kan både makar, registrerade partners och ensamstående adoptera. Åldersgränsen för att få adoptera ligger på 18 år. (4 kap 5 § FB). Vid alla frågor som rör adoption av ett barn ska barnets bästa ges största vikt (4 kap 1 § FB). Det du ska göra är att skicka in en ansökan till den tingsrätt där du har din hemvist, (4 kap 12 § FB) När din adoptionsansökan har skickats in ska tingsrätten uppdra åt socialnämnden att utse någon att göra en adoptionsutredning, (4 kap 14 § FB). I utredningen fastställs huruvida förutsättningarna för adoption är uppfyllda, det handlar då om att klarlägga barnets bästa och föräldrarnas inställning. Den som ansöker om adoption ska kunna ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran, (6 kap 1 § FB). Adoption förutsätter att samtycke finns från den förälder som är vårdnadshavare av barnet. Värt att känna till är även att en ansökan om adoption inte får bifallas, om det från någon sida getts eller utlovats ersättning eller om det avtalats om bidrag till barnets underhåll, (4 kap 10 § FB).Lycka till!Med vänlig hälsning,