Betalning vid upptäckt - snatteri?

2020-01-20 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej,Kan man dömas för snatteri om man vid upptäckt betalar för varorna (är rekvisitet ekonomisk skada uppfyllt)? Inget förhör hålls på platsen och polisen tillkallas inte till platsen?Tacksam för svar!
Catharina Såmark | Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ringa stöldInledningsvis kan konstateras att snatteri numera benämns som "ringa stöld", (8 kap 2 § brottsbalken). Rekvisiten för denna brottsrubricering är att varuvärdet inte överstiger 1000 kronor, och att inga brottsverktyg har använts, vilket framgår av tidigare avgöranden från Högsta domstolen, (se bl.a. dom B 5097-08 från den 30 sept 2009). En förutsättning för att kunna dömas för brottet ringa stöld är att brottet är fullbordat. Till skillnad från stöld av normalgraden kan man inte dömas för försök till ringa stöld, och därför krävs det att brottet är fullbordat för att man ska kunna dömas för det. Brottets fullbordan Hela varan skall passerat gränsen, där gränsen ytterst avgränsas av butikens utgång; kassaspärren vilken jämställs med transportbandet alternativt larmbågen. Vart denna gräns går beror alltid på butikens utformning i det enskilda fallet. Har man inte passerat sista betalningsmöjlighet kan man alltså inte dömas till ringa stöld, eftersom att ingen ekonomisk skada har uppstått. Bedömningen gällande brottsrubricering kan bli en annan om butiken erbjuder s.k. "självscanning". Underlåtenhet att scanna varor kan utgöra försök till/ bedrägeri om man underlåter att scanna varor, (9 kap 1 § brottsbalken). Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Diskrimineringsombudsmannen - särbehandling

2020-01-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Vart kan man vända sig om polisen har behandlat en orättvist av tydliga rasistiska skäl?
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag skulle rekommendera dig att vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO är en myndighet som arbetar för ett samhälle fritt från diskriminering som har samband med kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Du kan göra en anmälan direkt via deras hemsida, se (här). Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Stopp i avlopp i hyresrätt - vems ansvar?

2019-12-03 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej! Vi bor i en hyresrätt och nyligen blev det ett stopp i avloppet (toan) Hyresvärden sa då att det skulle läggas på hyran och att vi skulle stå för betalningen. Stämmer det att vi ska betala för detta? Är det inte så att fastigheten äger rören, så att säga? Tacksam för svar
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I ett hyresförhållande råder ömsesidiga förpliktelser mellan hyresvärd och hyresgäst.Hyresgästens vårdpliktSom hyresgäst är man skyldig att vårda lägenheten väl. Som hyresgäst blir man ersättningsskyldig för skador som man vållat pga. vårdslöshet eller försummelse. Detta gäller enligt 12 kap. 24 § jordabalken. Hyresvärdens underhållsskyldighet Hyresvärden är under hyrestiden skyldig att hålla lägenheten i ett sådant skick "att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukar för det avsedda ändamålet", (se 9 och 15 §§ jordabalken). Vad som menas är vad man kan kalla "sedvanligt underhåll". Vem som bär ansvaret för skadan i avloppsrören i detta fall beror lite på omständigheterna. Är det så att ni som hyresgäst har varit försumliga genom att t.ex. spolat ner orimligt mycket papper eller liknande talar det för att ni som hyresgäst är ansvariga enligt 12 kap 23 § jordabalken. Skulle det vara så att avloppsrören är så pass gamla att stoppet i avloppet har förorsakats enbart pga. att de inte har bytts ut torde det vara en skada som hyresvärden ska svara för. Har du fler funderingar är du välkommen att hör av dig!Med vänlig hälsning,

Åtgärder vid varumärkesintrång

2019-11-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hejsan!Det är så att jag har några varumärken som jag tagit patent på. Dessa är kopplade till event och nattklubb och är registrerade i svenska varumärkesdatabasen på mitt företag. Nu har jag inte använt dessa de senaste året men upptäckte att andra restauranger och verksamheter använder dessa namn flitigt. Så min fråga är nu hur jag kan gå tillväga på ett bra sätt för att upplysa om att jag äger dessa? Vad har jag för rättigheter? Kan jag utkräva att de tar bort varumärket och vad händer om de vägrar? Tacksam för svar! :)
Catharina Såmark |Tack för du vände dig till Lawline med din fråga!Genom din varumärkesregistrering har du en s.k. ensamrätt till ditt varumärke, enligt 1 kap 1 § varumärkeslagen (VML). För att varumärkesintrånget ska vara straffbart krävs det att intrångsgöraren antingen har agerat uppsåtligt eller har agerat grovt oaktsamt (8 kap 1 § VML).Jag anser att det bästa är att du personligen hör av dig till dem som använder ditt varumärke, och klargör din ensamrätt, exempelvis via mail. Du kan kräva att de slutar använda ditt varumärke, men du kan givetvis inte själv vidta rättsliga sanktioner om de inte följer din uppmaning. Om de vägrar/ignorerar din uppmaning är min rekommendation att du vänder till till Patent- och marknadsdomstolen. Domstolen kan döma företaget för varumärkesintrång. Domstolen kan även efter yrkande av dig som varumärkesinnehavare vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till varumärkesintrång, vilket brukar ha en preventiv effekt, (8 kap 3 § VML) Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Kroppsvisitation i samband med misstanke om stöld

2020-01-20 i Polis
FRÅGA |Om man är påväg ut ur en butik och en av personalen stoppar en och ber en att få kolla i fickorna pga misstanke om stöld.(hade inte tagit något) Har dom då rätt till att visitera en och kolla i ryggsäk mm? Eller har bara polis/securitas rätt till de? Isåfall kan man då säga nej och att man vill bli visiterad av polis istället?
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En privatperson har inte rätt att kolla igenom någons kläder, dvs. göra en kroppsvisitation, eftersom att de inte har lagstöd för det. I nuläget ser lagstiftningen ut som så att det bara är poliser som får vidta kroppsvisitation. Ordningsvakter får dock enligt 29 § polislagen vidta vissa åtgärder i samma utsträckning som poliser. Det gäller bland annat att omhänderta någon som stör den allmänna ordningen.Enligt 19 § polislagen får en person i samband med ett gripande kroppsvisiteras av säkerhetsskäl (t ex känna efter vapen) eller för att fastställa identitet. Det gäller alltså även ordningsvakter eller någon som genomför ett envarsgripande (29 § polislagen). Kroppsvisitation i syfte att beslagta ett föremål (ev. stöldgods) kräver att en polis gör det enligt 28 kap 12 § rättegångsbalken. Ett butiksbiträde/privatperson har inte befogenhet att kolla igenom dina fickor/ i väskor. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig! Med vänlig hälsning,

Besittningsskydd vid uppsägning

2020-01-15 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej. Jag fick ett sms av min hyresvärd att jag måste flytta snarast/omgående. Det fick jag vi november. Så har han jagat han på mig som bara den. Vi har inget avtal. Men har hyrt av han 3,5år. Så fick jag ett sms nu. Att du måste flytta innan februari. Jag vet inte vad jag skall ta mig till. Får man göra så?Mvh Mikael
Catharina Såmark |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledningsvis kan konstateras att det inte föreligger något formellt krav på att hyresavtal ska upprättas skriftligen. Är det dock så att hyresgästen eller hyresvärden begär att ett skriftligt avtal ska upprättas ska så ske, enligt 12 kap 2 § jordabalken. Jag förutsätter i denna fråga att du hyr en bostadslägenhet. För hyresavtal som gäller på obestämd tid där parterna inte har avtalat om uppsägningstid kan hyresvärden få avtalet att upphöra vid månadsskiftet 3 månader efter att uppsägningen görs. Detta gäller enligt 12 kap 3 § jordabalken. Säger din hyresvärd upp dig i november innebär det således att du som hyresgäst blir tvungen att flytta månadsskiftet februari/mars, (dvs. sista februari senast). Vad du som hyresgäst kan göra är att åberopa besittningskyddet i 12 kap 46 § jordabalken. Du som hyresgäst har nämligen rätt till förlängning av hyresavtalet om inte någon av de besittningsbrytande grunderna i 12 kap 46 § punkt. 1-11 jordabalken föreligger, (se här). Anser du att hyresvärdes skäl för uppsägning inte är befogad, dvs. att ingen av punkterna 1-11 är uppfyllda, torde detta vara en tvist som Hyresnämnden har att ta ställning till, (12 kap 69 § jordabalken). Hoppas situationen ordnar upp sig!Med vänlig hälsning,

Expropriation som inte fullbordats - rätt till skadestånd?

2019-11-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, vår fastighet blev 1992 av kommunen utsatt för expropriation, efter en mycket lång och tråkig procedur i ca 10 år. Vi blev av med hälften av med ca 2.000kvm av vår gräsmatta, kommunen skulle bygga en radhuslänga med ca 7 lägenheter för pensionärer. De skulle om de så ville kunna gå över gatan till ett av kommunens ålderdomshem för att äta. Vi påpekade att det var lämpligare att bygga på andra sidan ålderdomshemmet för att slippa gå över gatan, som är livligt trafikerad. Detta passade naturligtvis inte kommunen, men i slutet av 1980-talet byggdes det bakom hemmet, som som vi förgäves föreslagit. Trots detta skulle expropriationen genomföras, då ärendet kommit så långt. Idag, har det fortfarande inte hänt något i vår trädgård, jag sköter marken som om det vore vår, men kan ju inte använda den till något, då jag inte vet när de vill åt den. Marken kommer inte att användas till det de fått expropriationstillstånd för, då de ju byggt på andra sidan. Har någonstans läst om att marken inom rimlig tid inte användes till det man fått tillstånd för, skall vi kunna få ersättning enl dagens värde på marken. Kan detta vara riktigt? Mycket tacksam för svar.
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!2 kap. 12 § Expropriationslagen (ExpL) föreskriver att expropriationstillstånd inte ska meddelas om ändamålet lämpligen kan tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den. Detta utgör en slags grundprincip, - utifrån det du beskriver verkar det som att denna bestämmelse inte har tillgodosetts, eftersom att byggnaderna ändå uppfördes på andra sidan vägen.SkadeståndRätten till ersättning pga. expropriation regleras i 4 kap. ExpL. Eftersom att expropriationen inte har fullbordats aktualiseras inte dessa regler i detta fall.Rätten till ersättning förutsätter att man har lidit någon form av skada. Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen ska "stat eller kommun ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar."Ren förmögenhetsskada utgör en ren ekonomisk skada, och utifrån det du beskriver tycks någon sådan inte ha uppstått. Skadan som ni har drabbats av torde vara av ideell karaktär, då ni som fastighetsägare inte kunnat bruka marken som ni vill, då ett expropriationstillstånd föreligger. Vad ni bör göra:Den ideella skadan kan anses bero på myndighetsfel, där 2 kap 12 § ExpL inte har tillgodosetts. Justitiekanslern (JK) har möjlighet att på frivillig väg att reglera vissa skadeståndsanspråk som riktas mot staten, som grundar sig på ett felaktigt myndighetsbeslut. Med tanke på att det har varit en långdragen process, som säkerligen har varit tidskrävande för er, och ni inte har kunnat nyttja marken som ni vill, tror jag att ni inte har något att förlora på att skicka in ett skadeståndsanspråk till JK, se mer info (här). Jag tolkar din fråga som att expropriationstillståndet meddelades för drygt 25 år sedan sedan. Fullföljs inte expropriationstillståndet inom ett år från att det meddelades kan ni vända er till domstolen och yrka på att det ska upphävas, (3 kap. 6 § ExpL).Om förhållandena sedan expropriationstillståndet meddelades har ändrats så att förutsättningarna för expropriationstillståndet inte föreligger ska regeringen upphäva beslutet, (3 kap 10 § ExpL). Får ni expropriationsbeslutet upphävt kan ni bruka marken hur ni vill. Jag hoppas att jag bringade lite klarhet i vad som gäller! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig. Med vänlig hälsning,

Brott som begås av 14-åring och föräldrars skadeståndsansvar

2019-11-24 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag undrar bara vad för straff som finns om man blir tagen får snatteri som 14 årig. Kommer straffet sättas på sig själv eller sina föräldrar, och vad blir straffet för dom isåfall?
Catharina Såmark |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En förutsättning för att kunna dömas för brott är att man är straffmyndig. I Sverige är man straffmyndig vid 15 års ålder, (se 1 kap 6 § brottsbalken). Det innebär att du som 14-åring inte kan dömas för brott. En förälder som har vårdnaden om ett barn är enligt 3 kap. 5 § skadeståndslagen skyldig att ersätta personskada (skada på person) eller sakskada (skada på sak) som barnet orsakar genom brott, samt skada pga. att barnet kränker någon annan.Så länge brottet inte har bidragit till någon skada som omfattas av skadeståndslagens bestämmelser uppstår ingen skadeståndsskyldighet för dina föräldrar.Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,